ET SON uupg Måndag den 28 oktobér 1908 - NS ” a N aben den 19 . f-. EAHODMB TIDNING — -| - : 2 i ot Måndagen den 28 "oktober 1963 Namnsdag i dag: <= SIMON : Soken går upp kl. 7.16 ; och ned kl. 16. 35. : - | : . I morgon: ” > VIOLA Solen går upp kl. 7. 18 och ned kl. 16. 33, , TRAGISKT ARV Alexandez den store dog.därför att han "drack för mycket whisky och champagne, Det säger våra h'- storieböcker ingenting om. Men så rör det sig också om:en annan Alexander den store än historiens. - T'juli fick den 51-årige lösdriva- ren Alexander Gattet ärva den för honom sagolika summan av 100 000 nya franc; Han bodde i en liten koja i en vingård utanför Dijon, Så snart han fått ut årvet började andra lösdrivare och. luffare ström- ma till, och han trakterade dem kungligt med whisky och cham- Ppagne,' gåslever och kaviar, Det var, ” & Här står der att en kvinna NH genomsnitt använder . 12.000 "ord om dagen... "Doktorn svarar” 2 +372 Esidrex är en urindri- rande medicin som motverkar den - Det ä ju alltid det iag mn till väskeansamling I krop= . | ben som : kan ' förekomma . vi sagt Du ligger långt över ge bxempelvis förhöjt blodtryck. nomsnittet . .. Fl Comral är kärlvidgand och blodtrycksänk : ON Ka på "där sättet han fick namnet Alexander den store. Han trakterade sig. själv lika kungligt. Efter mindre än två må- nader dog han av alkoholförgift- ning på ett sjukhu: i Dijon, — Det är pengarna som tagit li- vet av mig, sa han innan han av- led. Han lämnade efter sig en 0- trolig mängd tombuteljer, en låda whisky och 10000 franc, det enda som fanns kvar av det tragiska ar- vet, " SENASTE RYSKT . — Varför blev din bror deporte= rad till Sibirien, Ivan Ivanovitsch? | — Han baktalade regimen. ,Han' påstod att den deporterade folk till 5 birien. ' 1963 års UNICEF-kort 027 ' besvär. Ni bör personligen söka, en läkare för detta. > : : -med utövandet av olika bollspor- respektive kostnader m m tala med. : vatpraktiserande. -ögonläkare;, : Lin-' H vanliga glasen. Sin - . vedertaget nedicinskt. uttryck, men . kan lämpligen användas för, de till-- "stånd där attacker av mycket snabb och mnebär ett, i och för sig ofar- > ligt tillstånd, ; men för. patienten ir Mrs Gillian Robertson, gift med Nikotylamid är ett av vitaminer= ha tillhörande B-gruppen, ;. . Lunedon är" ett I de och smärtstillande preparat, > >.< a Salivation under sömnen som kan ; Bippra ut på huvudkudden är knap-= | past en företeelse som behöver me- '| dicinskt "behandlas. Vissa: personer har en starkare salivation än andra, "Aurora 41 år” Signaturen bör undersökas av ' gynekolog för .sin i: rubbning i de annars regelbundna : Imenstruationerna. - Complamin är kramplösande och | i samband med regleringen blir det . lätt ett stegrat blodflöde ur de vid- J gade. slemsinnekärlen '— för att undvika ailtför riklig | reglerings- blödning. kan ni tala med er lä- 1; ; kare om huruvida ett uppehåll i. medicineringen bör: göras” under. menstruationsdagarna, UNG ”Aldrig frågat förr” Det är ty. : värr mycket. svårt att avgöra hu: ruvida smärtan i fötterna beror på fel i belastningen eller cirkulations-' ”KE 17 år”. Det förefaller klok att ni funderar på att anskaffa kon-; taktlinser för bruk just i samband ter. .Ni kan rörande utprovning, närmaste ögonklinik eller även pri-; serna lär man sig snart sköta själv. i:och för byte mellan dessa ch de, ;”Väntande.. på. svar, Lena”. vt trycket ”skenande hjärta”. är inget hjärtrytm plötsligt: inträffar Detta kallas även paroxysmal tachycardi, upplevés det -med obehag ock ibland med ' viss 'ångest. Med adekvat be- N Artighelsfraserna & övarlåler jag år Ber Själv skriv bara I vår vanliga trevliga och vannhjärlade RN) . Sina få QHA Äreemoas Shyaglama frfsälter. med iplama metoder kommer Sa 2271 höra av vår aovokat I — förorter unna Ur Re kn? LL (SR, i Å DET ÄR JU TVÅ > YI UGNEN MED at Lola ÄR INHÖLJDA I DEG I. IEPPARKAKSGUBBÅR : 2 7 SÄRÖ IG MET Ng E FÄRDIGA ATT GRÄDDAST” NE STOPP, VI ÄR Yen on SSTKAKAN DÄR! 7 Å po | NALLE Öck men i : IL TS I . N: (0) :'san "emellertid 'anfall | don dit, een "En svensk finns i år för första " gången repnebsanterad tland UNI- OEF-kositkenstnärerna. Han heder Ruben Fireladwell och arbetar inom reklambranschen, Han: är bördig från. Lappbard och det är kanske därför. natwligt att en Ten Higu- menar & hans motiv." Men det är " inte något naturalialiskt djur, wir just ”en mwenfartasi”, scm satsen kallas på svenska. Under venföl- len ser man barnfötter från olika delar, av. världen och renhuvudet i | in hälsning, det senare ev den" berömda engelska konst- flänsen Henty. Måcre, it Tio "cliike ”sätser "dinns . det att välja på i årets serie och priset är scm sanilgt sex kronor för en sats om tio idukkelvikta kont, ned kuvert (utom > för Moores” kort Familjen”, sim kex star det dubb- ta). UNICEF-I korten. säljs företrädes- vis genom 'idedla organisationer. Svenek huvudkommissionär är: 0- H densförk t, Drcttningga- är prytt med ghada juldek En annan nyhet i 1983 års serie är. ett motiv på flygpostpapper 0. ett kort i. speciatutförande för Hus ban 77, Stockholm C, varifrån kor- ten kan rekvireras per post utan specielt p är 56259. det, På imrét ' Mrs Robertson reste således till dem- som. önskar kosta på livet en ' engelsman: och ' boende i. Ve- nezuelia, föck' vdta' at hon skulle ha ett barn. Hon skyndade ' sig att beställa biljett till England för att föda sin "baby "där, På det sättet skulle de väntade: nämligen slippa att göra militärtjänst i Venezuela, sin svärmor i Le'cestersh're — bil- jetten kostade omkring 4000. — 0 födde sitt barn. ot Det blev, en. flicka, Dt GOTT FÖRSLAG” > Ländsvägsriddaren stegade" in på gården och bultade på. Moran, en "fryntlig gumma öppnade, : '— Söker ni arbete? ; DA nej, inte precis det inte. Jag är på väg uppåt landet, men "jag är fördömt törstig. ” — Nå, det' kan väl snart vara avhjälpt. vill ni ha öl, kaffe” eller mjölk? — Tack, jag kan ju få mjölken, medan frun drar upp ölet, så dric- ker jag ölet medan frun hämtar kaffet, : ci. från en statlig 'skofabrik "för! nyli- [8 gen'till Afrika” föratt ”undersöka” sko- möjligheterna att exportera | Belgrad-tidskriften "Ekonomika Politika berättar att de kom till- baka ganska snart och avgav var- sin rapport om läget på: den ati kanska" skomarknaden, '. : -— Det finns inga möjligheter " att exportera skor "till "Afrika '—- alla går barfota, skrev den ene.;: <=: skor dit är Utomordentliga — al- la” går" barfota; rapporterade ” den ; andre, ” d SLOG våD / "Den sönderslagna 'glasrutan” satt ' innehavare var |” känd för att 'roffa åt sig. rätt bra. |. i'en butik vars: " Möjligheterna att "exportera koherde Bertil" Elasted som; ”färd-' ledare för, en 'busslast .snåbbinkal- lade Salabor;; Hundratals reslystna fick inte plats i bussen” och måste" nedbrutna återvända. hem till"sina' apparater. - N . I TV uttalade den R jade kyrkoherden en stilla förhoppning, blev bönhörd: "Söndagens högmässa Kade'. en "menighet av nästan jul- otteformat, : Folk: kom . långväga ifrån: bl a. för att beundra 'hjälte- gossen ' "Wilhelm" von :'Schwerins bar:på en egen typ av brä ninvinss apparat, Han. besökte. "ogenerat, '80= cialvården. med - apparaten; och: en H plasthink i handen,'! men: där; upp» täcktes mannens husbehovsbränn« värja, som. hänger « Cå kyrkan” och vin, och Bolisen kunde konstatera att hinken innehöll fyra Her mäsk, Dagen efter det den blivit genom- nu : borrad av en fotboll inträdde, 'en man i butiken, ', i le — Det var en ordentlig smäll den NS rutan fått, Jag slår vad om en kro- na att en ny ruta kostar minst 40 kronor. ' — Ni har. förlorat, sa butiksin- DE nehavaren, Den” kostar bara 35, ; — Då kanske” jag kan få betala i det beloppet. Det var min 'son som | ” sparkade wut rutan och ni' sände mig en räkning på 60 kronor... ; Ghia som »karosseridesignier, -ytalienska" Fiat med sina: 127. 000" ånställda : och: en n dagsprodiktion av verkar dock inte: endast tandardvagnar - -— 7 Fiat 2300 S ; Coupé, ett ekipage. för konässören med ; a i runt tal 4.000 enheter tilll : (26) 2. ” Så kom slagregnet.- Det ' var natt och: jämnt att jag tog mig in. Reg- net sköljde över den torra, hårda jorden. Blixtarna sköt fräsande ner " i vattnet runt om och stormen 'ska- kade inte bara huset, nej, hela skä- "> ret. Och mot klipporna yrde skum- ”-met.:. Jag: vet inte riktigt bur jag fick igen dörren, men det nästa jag minns är att jag stod flämtande innanför den och hörde barnas skrik inne från kammarn, Småbarna var det som skrek, Fredrik och Björn satt stilla i soffan. Björn hade knäppt sina händer och bådas ansikten - var orörliga och bleka. ' Hur länge vara det? Jag vet ånte det ..Kanhända var det bara en. halvtimme, men jag tyckte det var en evighet, Jag satt på soff- kanten i kammarn med de båda "minsta 1 knät, bredvid mig låg poj- karna nerkrupna under filten, Blix- « tarna lyste upp hela rummet, Jag såg "att där satt 'en spindelväv i yrån vid taket, den hade jag aldrig 5å blankt rem ligger "Av Kerstin 1 Göransson Ljungman . sett förr. Någonstans rann det in vatten; jag hörde hur det droppade på golvet. Det knakade i stugan. Gång på gång änkte jag: nu går taket, : ” Då märkte"jag att jag mumlade något för mig själv: Och slagreg- net föll och floderna kommo, och vädren blåste och stötte emot det huset, och det föll icke, ty det var grundat på hälleberget. Nej, det blev inte bättre, för att jag.sa de orden om och om igen. Men det var. på något sätt lugna- re, Allt detta hade hänt förr. Slag- regnet hade fallit och vädren blåst mångfaldiga gånger både över stu- gan på Sälbådan och många andra hus här i världen och de hade stått. Men många hade fallit. Och inte alltid hade det berott på 'om de byggts på hälleberget eller i sanden; det hade inte berott på människans klokskap, Var det Guds nåd, det ytterst hängde på? Jay då hade jag väl inte gjort mycket: för att förtjäna den, Eller var det kan- | ske livets hårda 'lag, livet, som läm- nar somligt och sopar annat med sig och vi vet inte varför, utan har: bara att böja. oss för det som kommer. Ta emot livet och: döden, lugnt bära det som väntar o5s, och inte skrämmas av människor och deras rädsla. för döden och li- dandet — för livet och dess möda. Så underligt att jag satt där och tänkte på det. viset ' och glömde stormen och rädslan, . | i Det, blev alldeles stilla" igen. Ovädret gick över lika hastigt som det kom. Regnet silade' ner, men vinden hade farit. Och åskans mul- ler hördes långt, långt borta. : Då knackade någon på dörren. Förskräckt reste jag mig upp från soffan: Då först märkte jag att jag var, genomblöt . och frusen. ' Jag slängde på mig några kläder och gick till dörren. Jag öppnade den försiktigt och tittade ut. Där stod de tre männen, De var våta in på kroppen. Deras tält hade blåst sönder. Stormen hade slitit det i smala remsor och regnet hade för ynkliga ut "Till och med de tunga våta filtarna hade rivits ur deras händer och förts bort av vin- den. 7” Visst fick de komma t in och vä ma sig, De gjorde upp eld på, spå- selhällen och jag I:okarle kaffe I den stora kopparpannan, När - cyl -hade blött igenom allt de hade. De såg]. eld där använde jag förstås' aldrig järnspisen, som stod bredvid, "Det var minsann ont om "bränsle ändå. Snart stod kängorna j rad fram- för elden och 'strumpor, rockar och tröjor . hängde. på tork. .-Karlarna satt där framåtlutade, Eldskenet speglades i deras . bruna, nakna överkroppar "och: luften fylldes av lukten från 'våta kläder och kaffe, Det -var varmt och gott och jag glömde min 'ensamhet 'och rädsla under ovädret. Genom” den ; halv- öppna dörren till kammaren hörde jag barnas. lugna andetag, Ännu kom det en 'och annan vindstöt, som 'skakade stugan, Och dånet från bränningarna och regnets smatter mot fönstren var lika starkt, men ändå kände jag det lugnat och fridfullt. ” : När morron kom, silade regnet ner från en grå, jämnmulen. him- mel, Det blåste friskt och havet var mörkt med vita skumkammar det i det täta regndiset. «or Jag hade krupit. ner till pojkarna inne '+- kammarn' "medan de :' tre karlarna fick samsas om sängklä- derna i köket. Inte var det så myc- I ket, men. det var ändå bättre än att vara därute”i blåsten och reg- net. Förresten var det inte så mån- ga' timmar. Det var iu nästan dag innan de kommit i ordning, -- - intill klipporna; längre ut försvann | Berg och Lindgren var. ute. så fort det ljusnade för att se. till grejor och förråd, När jag kom ut, höll 'de på: att ta 'reda. på ;saker- na. En, tältpinne med 'en stump av en. lina. med -en liten. tygbit, som fladdrade i vinden,.: var; allt somj fånns kvar av tältet, 'En låda med instrument hade Berg haft med .sig in på natten, men en del var nog fördärvat.. av regnet, 'Mjölet: var redan gröt, Jag tiggde det åt hön- sen. Packningaina med kläder och andra såna saker var :genomsura. En filt fanns kvar. Den 'hade kom- mit i lä vid klipporna 'och. en:filt hittade vi längre, fram. på dagen, den hade fastnat i en enbuske längst söderut på bådan, Det var; verkligen synd om dem, Och hela tiden öste regnet ner! Det. var illa nog med tält, men som det nu var;' kunde ']jag Ju inte göra annat än låta dem vara i köket, Jag tog in lite säng- kläder åt mig i kammarn och lät]. dem ordna i köket åt sig. Inte var det vidare bekvämt. Men de skulle väl snart nog kunna få nya grejor, de kunde ju signalera om den sa- - Telegrafen hade visst blivit ska" dad av regnet i alla fall, men Berg satt inne i stugan och knåpade med den och trodde nog , att dét inte skulle dröja--så länge, innan "den i; | [kunde användas i igen. tor na och. upprivna. Det såg just inte hoppfullt ut med potatisen för året. Och den som nästan var det enda jag hade att lita till! Visst var en del, av potatisen färdig, men det hade allt gjort en bra stor skill- nad med ett. par veckor tilll Som potatislandet nu såg ut. var det inte någon annan råd än att ta upp det som var. Annars ruttnade det väl bara alltsammans. giga på sina pinnar. Hönshuset. var väl inte så välbyggt och regnet ha- de. runnit génom taket, både här och där. Jag visste inte vad jag skulle göra med hö nade ju lika illa. än; så inte var det bättre att släppa ut dem. Hur hade det gått med den? När skötbåten, som inte. ena var an)? Luften hade blivit ext helt annan, kvalmet var borta och regnet var friskt och svalt. Luften hade med en gång fått något av höstskärpa, som vinden fört med sig. : Träden stod nästan kala, De torra, gulnade, löven hade förts bort över havet, men gräset såg grönt ut igen. Potatisen var det värre med. Reg- net ' hade kommit med 'en sådan kraft att den' upptorkade jorden delvis spolats bort och många av de halvvissna plantorna låg brut- Hönsstackårna satt våta och rug- n Det reg- Mitt nästa bekymmer. var båten. ag kom'att tänka på den. nya fina | Gustavson brett ut våta kaffebönor på fäll-.. bordet. Han såg så hjälplös ut att” jag ' måste skratta, Så fick jag ju, lov att göra upp eld i spisen och lägga kaffet. i en långpanna för att” rosta upp det. Så mycket kaffe det ' var. se'n! Det” var annat än vårt” stackars halva kilo till jul och and=: blev jag riktigt förskräckt. Jag falv- sprang ner till stranden. Båten hade slitits lös från bojen och låg nu bara 'fast vid bryggan.. Som väl var låg den i lä för nordan, men - vågorna ' slog ändå in ordentligt. i. den lilla viken. Båten låg och högg mot bryggan och var mer än halv-. full av vatten. Lite .sönderhuggen hade : båten allt blivit, men efter vad jag såg, hade den inte tagit någon allvarlig skada. Men motorn var ju något annat. Så mycket för= stod jag i alla fall att båten måste" ösas — och det med detsamma. Huven skulle väl skydda motorn för , regnet, så om jag bara fick bort vattnet, innan det- trängt igenom” oljan och rostat motorn så var det” kanske inte så farligt. Visst var jag nästan genomvåt, men det var ändå bäst att gå in: och sätta på något torrt och dra på oljerocken." När jag kom in i köket hade” med." bekymrad min' va högltlliga tillfällen.”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.