Tisdagen den 29 oktober 1963 Namnsdag i dag: - - VIOLA Solen går upp kl. 7.18 och ned oc Ni får. ursäkt, men ja Hiskuterar inte med idioter! - Det kan väl knappast låta sig göra - meå dem är m ju Förtroliga stunder ”Old boy” Kära nt, hur länge man bör sörja en maka eller ma- ke har ändå knappast med konve- bRZS Hboö>n VAR DEN D | MASTERIELEN I ESTAN? SVENNE-SAÅ | VAD H + | swWrA, SR Bed ATT SRA DET ROD | [öv RAL cd EBaakar a [ATT SÄJA er 2 ka 16. 33. re nansen att göra. Annat än i rent | N - t : : dan förut ense med..a. yttre avseende, som att det inte A ” ' ; ön I mor; on: : MR : verkar riktigt 'korrekt att änklin- |, H . | z De SISTA SEMESTERN gen gifter om sig innan sorgeåret L N , . PIM AR Der; NI HÖR VÄL ATT ELSA me: Fembarnsmamman mrs ' Eileen | gått till ända, Sådant ä är en känslo- L Å SOM TALAR ? 3 he 3 Ä seg : n Solen går upp kl. 7.21 och | Andrews i Cullompton, Devonshi- sak, , NANA E : gem LA Vov! ned kl. 16:30," ” fe, har just skrivit och tackat de ; Tyvä ärr är det. många som | inte Dec JAG ÄR > VEM? människ h ch hi fattar att just förlusten av en .män- | - P. : | NIE HEMMA! s S OVIETINTERMEZZ. O iskor, som gav enne och hen- | niska: som man : haft 'ett>lyckligt E ; cc [nes man Norman deras livs under- | sexuellt. samliv med, inte betyder : | . En rysk professor har: råkat: i baraste semester. Men det var| att ens egen erotiska vitalitet mås- L.. ] "blåsväder därför 'att han suttit på samtidigt hennes livs mest 'sorg- te avta; Ensamheten kan som i ert | ',IL ett tåg med armen om 's in hust- fall tvärtom öka den, Det är ingen- : kuld. : tyngda brev; kort efter semesterns ting att ha samvetskval över. Inte | ; E sz | rus skuldror, ;: slut avled mr Andrews. heller tror jag att er fru skulle Vv P , " - Händelsen omnämndes - i tidning. Medlemmarna é distriktets” "Brio missunna er att finna en 'annan : en' Trud, som förklarade att den tish Legion beslöt ätt ge paret en följeslagerska eller en kvinnlig vän |, I". c — så missunsam är inte den k- konduktör som, anmält, in intermezzot helt kostnadsfri ferie, när de. fick | liga kärleken. . N handlat" idiofiskt, >. veta att lastbilsföraren Andrews] Men varför söka kontakt r: så |. G : var hans' hustru, 5 bort' armen! i — Vi kämpar för en högre kom- munistmöral, skrev Trud, men vi kommer "aldrig att tillåta någon ödmjuka medmänniskor, in- te ens en tågkonduktör. år 'Trud "ansåg det vara en lycka att konduktören inte råkat bli ut- ” nämnd till chef för ett museum; Enligt ”Trud hade' förloppet varit detta? Fr ” Professorn och hans maka — pa- ret var från Moskva. men 'inte .namhg! 'vet — reste med tåg i 'Sov- jetlettland i trakten av. R'ga,' då konduktören” passerade och kräv>- "de att 'profe: :sorn skulle" ta bort Professorn genmälde "att damen - » Konduktören gav sig. inte:” . oo Hoh bär ingenting synligt som - säger att hon är er. hustru! Tag Trud förmäler inte” 'om ”-profes- i till föga. Men tidningen att konduktören ; envisa- »des med att rapportera saken till var döende i. en obotlig sjukdom. De skickade" herrskapet Andrews till lyxhotell i Blackpool och bjöd dem på teater; och middagar , på stadens flottaste restauranger, .” s .— Norman och jag hade en un- derbar semester tillsammans — den första och enda under vårt” sex- tönåriga äktenskap, säger mrs An- drews, Min make visste" inte att han bara hade några få veckor kvar att leva. Jag måste hela ti- den ' hålla tyst om - han sjukdom; ett enda 'ord hade förstört alltsam- mans. Nu fi ck ha dö Iyckhig: ; AUTOMATISKT . porations: stålfabriker i Gary. i In- diana la: en slant i en automat o: väntade att få en flaska dricka, Men automaten svek varför ar- betaren sparkade ”till den (det gör iman ju alltid med - automater som] icke fungerar); ech då en bas kom till: och kritiserade , . arbetären "så f.ck han s'g 'också en spark; professorns läroanstalt i. Moskva. . Verkstadsledningen : suspenferer - Ett. klingande: ljudande - museum En arbetare på U. S. Steel Cor-' långt borta? Och varför nödvän- digtvis per korrespondens? Ni bor ju i en relativt stor stad: där ni säkert har bekanta, och där det finns föreningar av olika "slag; Slå upp: ”Föreningar och sällskap”. i katalogens yrkesregister, så: hittar ni säkert någon som passar er.. Där kan ni sedan träffa trevliga kvinn- liga medlemmar som ni kan:sym- patisera med, Det är ju trots allt lättare att bli bekanta:genom per- sonlig kontakt —' och man riske- rar inte så stora besvikelser, Lye= ka till och skriv värna igen. '- de därpå. jobbaren och som ”pro- 15.060 man starka arbetsstyrka ar- betet. | Nu har man skaffat € en n mat, Förstånd: ff Har. det: oågen "Andersson" "något obehag! gt ni arbetade? - minns, ön hr, Andersson då oc arbeta? oo i test nedlade, automatiskt fabrikens : oärsannat 0 « 1OPIB.. [COPFntot In derligt ”att man ' funderar på rom instrumentet? "När den senaste t den betett": sig så un=: det spökar i kantörn "härom kvällen, skulle” tpe= la, kom inte en. ton "trots ihärdig: bearbetning av tangenter" och'peda=' |: fer” ” Sedan "hände" det” underliga! | En "stund' senare. när prästen” höll på med textläsningen började ligen orgeln" att spela, av sig det var för stent att. slä ka, ,så man lät, huset , brinna”. "tomten: och byggde . upp” sett nytt hus, som, stod. färdigt innan solen Man, kantänka sig att. det a :var ett mindre. hus, Men i alla fall ; Det var korum vid" ett regemenr- | ligt urringade klänningaF' och "själ" va kejsarinnan var så klädd, tyck- ta. den för sing "burleska | predik- ningar bekante hovpredikanten Ab- te.' Fältprästen säger: To o—I dag. ska vi tala om "lögnen. Men' först" vill” jag" ; veta '; hur » många det är "som. läst ” Matteus 29:e kapitel: : | att ,det gick Luften var gchast ull | av "upp: för långt, så han för ömde - modet sträckta händer, "7 > > i] från predikstolen! och ' slutade pre- — Det finns inget 29:e kapitel dikan med "orden: - hos Matteus, sa prästen stillsamt. Kvinnor : som Hiss så a underbara instrument” > min I Och nu ska vi som sagt” tala 4 om är inte värda att man spoftår. Hem får också höra hur de Tåter! För- lögnen," SR un | Här lyssnar man; : fill musik på luta. T.v; ett par baslutor från 1600- talet " sor Musikhistoriska Museet i Stock- holm" hade "i "det märmasteé varit kirytanide och kanske ' ett av de ellra främsta på sit område. När Chiyslers &asturbinbil visades på Skarpnäcks flygfält iStock- i holm var prins Bertil en av de första som provkörde. den. nya i' ansiktet, yn ns yr or échef; stängt” under tre år, när det efter genomgripande” förändringar åter- änvigdes em 24 maj. Efter att ti digare fört 'en relativt undanskymd Det har blivit -en levande, klin- gande och ljudande atställning i åtta sektioner, söm ii kronologisk ordning ger en översikt av olika tillvaro 3 vårt fulturbi museet nu "tekniskt selt — speci- tid ih instrument från 1550 til 1850. Museet förfogar över inte utom etikelbler för varje. instru- ment finns till de fasta sektioner ljudande” anläggningar. Där får man lyssna: till hur” flertalet av nya diktsamling! de olika instrumenibypernia klingar och får tidigt dem inpi d : LITTERÄRT — Vad tycker fröken. om min s. "1 "— Den är för Den är Kejsarinnan blev" mycket förbitt- rad och lät hälsa predikanten, att om han inte toge tillbaka sina ord, (skulle han bli av med sin, plats. Sönd därpå tog han dem till- alldeles bedårande i det röda sk'nn- baka på följande sätt: .,, bilen. Öb. Torsten Rapp, ar Curt Gö m. fl. högre. i militärer: samt topparna inom landets olika motororganisationer se ses också bakom ratten, på turbinbilen, som var föremål för det ' allra största intresse. i tt man nm spottår d int är värd 2, 4 . lem — Jag sade i söndags, alt kvin- |i 'ansiktet. Jag tar tillbaka: detta Prenumerera på LT ellt vad som gäller utställningen | mindre än omkring 2800 styck bandet under min” "Killa" ' Nusgröna av musikinstrument — som ban- Man inibe bara ser alla dessa gam- i sitt” här a 4 I nattbordslampa; : 3 : > Jnor, 'som "gick 'så där ; urringade, och förklarar att de är vända det. (2 i Sen var det att ge sig ut i reg- " net igen för att bärga båten, Me- dan jag höll på att ösa som värst, kom Lindgren. ner till bryggan. . Utan ett ord klev han I båten och tog ifrån mig hinken och började ösa, Där stod jag i min långa tun- ga oljerock ända till knäna 1 vat- ten' och visste inte riktigt vad jag --'gkulle göra, .. . — Gå: in bara, sa Lindgren, ösa : båten är väl det minsta vi kan göra - till tack för husrum och /, värme. 'Men det ska då också vara frun- timmer som ger sig till att ösa en skötbåt med en hink och ett öskar! : Det finns väl för fan en pump! — ' Tänkt Det visste jag inte ens, så lite hade 'jag reda på båten 'Jag gick in 1: sjöboden, jo, visst fanns . det. en pump där, Att jag inte hade kommit ihåg den! När jag tänkte efter, så hade fag allt sett John använda den någon gång i sköt- » båten ; Linderen fick pumpen och sen Vad det ju annan fart på arbetet, Så blankt havet ligger «> AD Kerstin Göransson- "Ljungman i "Jag hjälpte. till med hinken också. Det. gick ju i alla fall lite forta- re, än om Lindgren fått stå där ensam, I smyg såg jag” på honom då och då. Han arbetade bra, En grann karl var det också. Inte var han så tyst som John heller, då och då slängde han fram ett. ord eller par, Och när han skrattade lyste tänderna och ögonen blev som smala springor. Ögona såg alldeles gröna ut, Han lovade att se till båten och laga det som behövdes så fort han fick en ledig stund. De liksom tu- rades om att: hålla vakt, fast jag vet då inte hur de ordnade det. Inte vet jag om vakten bestod i att pumpa läns båten, rosta kaffe eller laga den där telegrafen, Men kanske var det ingenting att göra förrän den var hel. Om de så såg tio ryssar styra in mot svenska kus- ten kunde ingen få reda på det, förrän. de, kunde signalera eller meddela sig med nån. Och förres- ten såg man då inte mer. än Högst ett. par hundra meter med den sik- ten vi hade efter ovädersnatten, :- .-Karlarna fick förstås bo i köket tills de kunde få ett nytt tält, Vad annat var det att göra? Jag kunde väl ändå inte kära ut dem i regnet. Förresten kändes det rätt så tryggt att ha dem där. --Besvärligast var det förstås med maten, Inte kunde jag gärna laga åt mig och barna och inte låta dem få med, Men inte kunde jag bjuda på det heller, Så jag fick ju hjälpa dem lite med att ordna med den mat de hade med sig. Det var fin mat, både korv och fläsk och. en del konserver. Barna var omöjliga med att be få smaka.” Jag skämdes så smått för dem, men nog unnade jag dem att få med av den goda maten, Och någon gång bjöd jag på alldels färsk fisk eller .nyhalstrade sotare,. Så vi hjälptes ju åt så gott vi kunde. En kväll ropade Magnus Lind- gren på mig: -— Kom, ska Maja få se något! — Jag kom ut på backen, Båda poj- karna stod redan uppe på den höga klippan och stirrade ut mot havet, Det började skymma och det var inte så lätt att se. Men jag försökte följa Lindgrens finger och såg rätt ut I rymden. Det var som en stor mörk cigarr, som rörde sig lång- samt däruppe mot molnen, Den blev allt större och kom allt när- — En Zeppelinåre, = + CA od Jag stirrade' häpen på den' mör- ka smala, kroppen, som styrde ge- nom molnet lugnt "och: stilla som en gädda glider genom vassen. Det- ta var alltså ett av dessa omtalade luftskepp, som Tyskland väntade sig så mycket av i kriget, Nu var det på väg mot fienden, Men vad hade det då över 'oss att:göra?. Jag: rös till." Det. vart "plötsligt så ' kallt i luften, det var väl så" att” östen ändå höll på att komma. ',', Det mörknade hastigt" medan vi stod där och såg upp, mot luft- skeppet, som ' först blev” allt större för att sedan försvinna som en liten fläck långt bort i nordost. ' +" 'm Fryser Maja? — fo et 02 "Lindgren drog mig till sig under skydd av rocken 'och vi stod där och såg ut mot havet, där zeppe- linaren försvunnit bland de mörka nattmolnen, + ot" Jag gjorde en liten rörelse för att komma från Lindgrens närhet. Fan hindrade mig inte men knäppte 106- ken och sa; ' : — Nej, vi skå. äl inte stå. fär och förkyla oss, Det är väl bäst att vigårin, — >. Jag tyckte att hans. röst lät: så sorgsen och allvarlig att jag mås: te vända mig, om och se på honom riktigt, 'Ja, han var en allvarlig ale on a hace jag sett hur hela hans ansik- | I köket höll” Gustavson: på zatt koka kaffe. Berg hade';vakt. uppe på den där ställningen de gjort sig mellan björkarna. Den hade, nästan | blåst ner. under åskvädret, men nu var der lagad ij igen, ? ot + De bjöd mig på kaffe; Jag rjö de bli bortskämd "med kaffe, "men det var "så gott med. den" där: kop- pen att jag inte kunde stå emot. - Lindgren följde med mig in. till stan med pojkarna. ett par” dagar senare, Han var den, som bäst för- stod sig på båten, och det Var nöd- vändigt att de fick aågot ersätt- ning för de saker de förlorat un- der stormen Jag :måste: in med pojkarna. Deras skola började och dit skulle: de . antingen , det blev krig aller ej. «+ Det. kändes så underligt att ha dem borta hela tiden skolan: vara- de, men det. var ju inte något val. Så ensam sag skulle varit med de båda småbarna om inte” de" tre landstormsmännen varit ute på Säl- bådan, - a På samma sätt som de gick. ute på : Sälhådan gick "väl John om- kring på något annat' skär." Jag Läs Dave Abel. Och sndå honym, där ban skiv. att hans hade hara haft ett enda kort från hälsa var bra ocn noppades att det också var "så "med 'mig. Nå, det var ju alltid gott att veta, men jäg i skulle - allt .gärna velat höra var han vär och hur han hade det: | Jag. kunde ju inte ens skriva till honom, för någon adress hade han inte gett mig," Lindgren hade hjälpt mig att gö- Tra” iordning båten och Gustavson .) hade lagt om taket på hönshuset. För' det lovade jag: dem hälften av de ägg som hönsen la. De var : .| glada åt äggen och jag åt hjälpen. Berg gjorde ingenting, han var väl för fint.: Den känslan hade jag i alla. fall. Jag började . vänja mig vid "att ha karifolk i. köket. Fast jag vart glad ; när Gustavson lånade båten för att fara efter ett nytt tält. För hur det var. så var det trångt och besvärligt. När Gustavson kom tillbaka, ha de nan visst inte fått något tält med sig. Jag tror de" var ont om dem, i alla fall hade Gustavson en hel del timmer ' och bräder med sig ach mer for han och hämtade. Det var inte meningen att de skul- le få något tält utan de skulle byg- ga opp en ”barack" åt sig av tim- ret, Vad det nu var för slag. ! " Det visade :sig snart att det var en "ganska enkel bostad, som de Iinop at sig. "Lindgren toresiog ' att: jag skulle pestämma, var den skul? le tigga, och' att vi skulle överta den när deras vakthållning på Säl” bådan var : slut.” Det. skulle inte kosta någonting i reda pengar utan . vara ersättning för ägg, fisk och bränsle. Om nte baracken dög åt pojkarna under sorämaren så kun= de vi ju alltid elda opp kåken, sa Berg. Så fann jag på att ”barac« Nn ken skulle ligga alldeies intill stu= gan och liksom ge skydd åt den: mot den sydliga vinden, . S — Vi gör väl fyra britsar, medan vi håller på, sa Gustavson och pli- . rade ulmärigt mot mig, för fru Maja nöjer sig väl inte med tre pojkar, fyra är väl ändå det minsta, Alltid var'en eller ett par" av karlarna lediga från sin vakttjänst och kunde hjälpa mig med det ena eller anrlra. Men nog var det skill - nad på dem. Berg var den som: - minst villig. Han kunde .väl: var inte så mycket heller Båtar hade han 'ngen aning om, men han var. då inte så dum när det gällde motorer. : Annars var det nätt och jämnt att han kunde gå ut med - två, som fate bade vakt; tubadef en spann hönsmat, . os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.