Onsdagen den 20 oktober: 1963 :" >> -- - Re i ; S : 3 Fp Gör 055 besviken, IAS ; Slip, in son fällor ad Onsdagen. den 30 oktober 1963 | Namnsdag i dag: | ”Oroa le 6 makar” Det & som. a för er | a packa sina 2 NG. mamma och jag hade säkrat ET Gejsom, vär! stöd på " ön ELSA o blivit ett. ”problem"”, + behöver inte 4 Solen går mpp Ek TA och vara det. Det, är- inte: alls ovan- Nera ned kl. 16.30. ligt hos. yngre personer med natt- " ” ) vn liga .sädesuttömningar helt. ofrivil-: (& Kro KÅ A I morgon: ligt, trots att ett normalt regel- | EN NYSSR S MT: : | : EDIT bundet och lyckligt sexuellt samliv ” AN AN (ARTIKLAR I Solen går upp kl. 7.23 och föreligger. Ni behöver sålunda inte |: a ed kll. 16. 28. | oroa" er för detta, som "säkerligen successivt ' kommer: att avtaga, i NA ÄLL SR : ÅA SLÅG GRISEN SOM ÄLSKADE FRI- "HETEN | - Ej med klagan skall hans 'minne firas. Men :det var ändå en kämpe '— Jag undrar hur mån- ga han har skickat fotogra- samma mån som ni själva. slutar spänna er. och oroa er inför detta de gånger det inträffar, . ”Undrande” Möjligen såsom följd av ett tarmvred, har sår uppstått på tarmen. Vidare innebär den i bre- av -renaste späck, : "Det gäller alltså grisen Percy i West Caldwell, som dog häromda- gen Percy smet från ”husse” Pat- rik Rossi "redan i juni och gick fram som: en Attila bland byns trädgårdar. Rossi fick dåligt rykte och "gjorde allt för att lura hem Percy med hjälp av grannar, p I polis och djurskyddsförening. Men Per- cy åt gott, tänkte snabbt och ku- tade undan bra trots sina 80 kg,” . Fällor.: med :den' ljuvligaste grö- pe 'fnös: han åt. Han kände igen friheten 'på doften, " .. Hela 521 skolbarn i byn i New " Jersey bad om nåd för Percy. Men Rossi vad .obeveklig, uttråkad, "sur "och" beväpnad. "Med "hjälp av två pliktmedvetna, lagom hårdhjärtade och "likaledes beväpnade poliser omringade han ' Percy ' i "dennes krypin efter åtta timmar läng natt- lig jakt. ', : - Ett skott föll. Det gäller äta eller ätas "hä livet; och .Percys tim- me var islägen. Me fiet till. Där står bara skrivet ”Till min älskade”. Men vet angivna diagnosen, att ett bråck i bukväggen förelegat. ' : ”Misstänksam” Det förefaller in- ]-'. te sannolikt att alla de i ert brev angivna: besvärliga - symptomen skulle ha något som helst samband med' eventuellt slitna ryggkotor. Ni bör ' = ,om .ni inte redan. gjort detta - .omedelbart kontakta läka- re på invär för utr dning. " Det "enda Valentina. Dåmaso, 63 är trött" på är ”att "han aldrig är trött; Han har nämligen inte so- vet en endå ' gång. i hela' sitt, "TÄNK ATT EN'SÅ LITEN HUND KAN Å. ÖPPNA, NÄLLE JAG TROR INTE SKÄLLA SÅ HÖGT. DU ÄR RNReoN HUND: SKAFFA FORT EN Ssd rat Y: I - HUND > SÅ SKÄLLER” SONGS 4 : : | NJAG UNDER TIDE Senast han låg i en säng var för över ett år. sedan: Läkarna ville se. hur han bar sig åt. Nu: har: ett stort antal spanska och amerikanska specialister: hö- | ”T.B. 28” Tack för ert långa, ut- | förliga brev. Av detta framgår att ni trots "era problem: och : spännin-- "| gar på det psykiska planet, synes äga stora förutsättningar att kom- ma till rätta med hela er egen problematik, : Det "är ' sällan "man själv kan komma fram till en'så- dan 'grad av självkännedom "och det bästa ni där- kan göra, är att kontakta en psykiater, Många gån- ger är den form av behandling som behövs, just "ingående samtal, där en erfaren person" hjälper att po- ängtera de ömma punkterna, för att skapa -än större insikt i problemen; deras uppkomst: och. mekanism, Ni önskas lycka till, : , av varför, Dåmaso alltid är vaken. Och själv. vet han bara att han hn alltför ofta vill sova: | a NN — Men inte för. att jaj utan därför att jag inte uppe. ensam på nätterna, . Dåmaso är en kastiliansk bonde av medellängd . och enormt mager. Småler alltid, gäspar aldrig och är ytterst fåordig. >: 2 2 Läkare har! alltid köat för, ho-: nom, 'och tittat och ' tagit. prover men. ändå, inte begripit ett dugg. Frånsett , att han. inte kan” sova | tycker de han är fullt normal. Någ- ra av sömnlöshet uppkomna: fy- siska men har inte kunnat konsta- teras. "Möjligen skulle" magerheten inte behövde oroa sig. och, att, Jag : kunna vara ett "symptom! + | mådde; utmärkt : blev. hon tvärils- : : a ken. a Polisman Jaraes Willebur 'i Ach- by, England, ansåg för sin del att det var. bättre att hans lilla dot- « "ter fick mässlingen medan hon var | barn än .att-hon skulle få den som . vuxen," .. . se Därför - skickade han ut henne HOS” "DOKTORN o + : till.grannarna som hade barn som I Patienten: — Vad tror; ni om -låg i mässlingen. ett ;varmare klimat för mig,. "herr Nu:I gger James. WII cbur själv doktor? kong NR anar till. sängs i: sjukdomen... sr Doktorn: - Bevare os: ; människa, : Hans: :dotter är " emellertid kry det är just vad jag försöker" rädda söm ett vinterny..-".' .:>"7" > > ler ifrån. a tra lea 200 OSTSORTER ' ATT VÄLJA PÅ” feet seten) TI eller: en liten syster? frågade I hon. — Det kvittar, Bara det inte blir en: kösin; för. det har jag så många i "Den 93-årige | : "muraremästaren Jörgen Hansen, Damgade 2, Sön= "I derborg;' har ' fått sitt körkort: för- -' Inyat. efter" läkarundersökning, Det > jfinns ingen :åldersgräns "för; kö; Ör kortsinnehåv i i Danmark, men var=. je körkortsinnehavare "som "fyllt då | sjuttio år måste underkasta sig år "| lig ,läkarundersökn'ng för. att: få det förnyat, och 23- åringen klara« - de sig. — Jag har hatt, Jörkort. sedan 1923,' sade hr Hansen, och man "vill ju gärna ' ha” tillgång till" bekväm- ligheten av att få köra sin bil. Det ' ' "| var annars betydligt lättare att kö- JU Bergslagens besynnerliga regn- , skogar börjar” 'det våras. "Fritidspa- [radiset' Skuggan. utanför. Sala” gör eniav. sina tidigare” "eldare och då utspann. "sig. följande” samtal: - : NN Nä, men gumman tycker än sämre! om att rensa” dem, re landsbönder komrher Herren att 1å- ta eld' och svavel regna över ert. ; Johan på Åsen upplät.sin röst: : - NED tredje gången i år.' Mest anmärk- | .: — Han kan la låta. det, ”dugga liv = . "DEFINITION : ingsvärt är att myggen: gripits | te först, så får vi si hör dä" gån” Er nudist är en, "person, som går iv. våryra och svärmar, bland bus- : > H I utan kavaj och slorrutig väst. Samt "karna. a har pass byxor därtill, ” Hos fru Inger Sjöström 5 ' aft leta 's'g "in under ollonborrens bluslinning, ; och de blå lupinerna blommar för . Cvänrtner! Så var det pension ren Hoffman i Örebrö,.soth slutade lokföra- Det. dinns ' ”inemot 200 inhemska | stående fem för närmare 80 pro- procent, Hushålls med 11 procent, som I Bor ho PRISTAGARE + östsorter aft välja på här i landet, | cent av k ven med S "Tilsiter med. 8 och Gouda, med 7 i en villa vid' gruvan, vållar .obe- i sanning en'nippgift för alla oct-|och Herrgårdsostarna klart i täten, procent, : skedliga' älgar bekymmer, En kos- | sin aktiva tjänst redan 1906, men | .—; Min "schäfer tog första priset ra bil för fyrtio år sedan. Dels kännare att hålla reda på. För oss | Svecian, som är den i av i , Vä "mest k ad " ost-; sa med tre 'kalvar har den: se-|var:på ålderdomen "minst lika TO- på" kattutställningen i "söndags." fanns det inte så många bilar på E vägarna då och dels körde man :r> Vad menar du? — Han! tog katten som fick för- inte så fort som EEE sta priset." Män not des het mot- min 'hals.' Då! var: bust som i sin "krafts' dag . Sina torguppköp gjordé han själv och han var allmänt känd då han vanliga” ostätare 'rädker det mer |alla ostar, leder med 30 procent, Bort, " Cheddar, . kommer .Jångt ned naste tiden målmedvetet ägnat sig på: Jistamn, a i åt att äta upp äppelträden och lå- än väl ett känna till de 22 grund- |därnäst' följer. Herrgård, med 2 - typerna." Av ' dessa svarar ovan- sa + eu oe . : a ter” sig icke: bortmotas. De vét för- som rädde över var tanke Jag häde, ! Så blankt ciaven ligg get | "Av Kerstin Göransson Ljungman Zl "28 ” Då var det bättre med Gustav- - -. gon,; han var van vid att hjälpa frun, sa han. Och alltid dög han till att hvgga lite ved av klabbarna, som John samlat ihop och bära in. sLindgren var I alla fall den, som , gjorde mest nytta. Alltid kom han och frågade mig om han inte "kunde njälpa till -med något. Det bästa var förstås att'han satte bå- ,. ten i stånd. Han gjorde allt det mesta på baracken med, Det var . en Auktig. karl, som var van att . arbeta, .Den flicka han skulle gifta "sig ned, den hade då i alla fall tur. Fast det fanns visst ingen '" flicka, efter vad han sa. Flera gån- ger tog han ökan när vädret var lugnt och vackert och rodde till . kobbarna runt om och samlade >, fhop bränsle åt mig till vintern. l , Det var som om han var den enda, som begrep, vad det betydde för mig att inte behöva vara rädd för andra, inen det var, nägot alldeles Och "Magnus Lindgren gjorde allt mer för mig än. John gjort. Jag tänkte många gånger på det och var gång blev jag. först förargad på John och så på mig själv. ot Kanske, att John inte hjälpte mig så nycket som Magnus gjorde, men han hade också 'mycket mer att göra. fisket var då bra mycket mer ansirängande än den där vakt- hållningen, som .de' ändå var tre om.: Varför skulle jag 'då. tycka att, John inte, gjorde så mycket, som han kunde, När jag kom så långt i tankegången vart jag ond på mig själv. Hur kunde det falla mig in att jämföra John med en annan man? John, det var i alla fall min man och vi hörde ihop. Och ändå gick jag' där och la märke till allt som Magnus gjorde. Jag Jämiörde' honom med John. Men det dröjde flera veckor, innan jag en dag kom underfund med att. jag gjorde en stör skillnad på särskilt med honom: Jag visste när han tar I rummet utan att ens be- höva se efter Till slut märkte jag att när jag talade med någon av' de andra ivå ..var, det i alla fall] Magnus jag tänkte. på. När jag, bjöd på kaffe var det liksom: bara Magnus jag bjöd. Jag kände, när Magnus var i närheten, och ändå sa vi, nästan ingenting , till var | andra, Nr När pojkarna hade farit in till skolan "i stan var det bara Elsi, lille Per och jag ute "på Sälbådan. Vi hade god 'plats.f kammarn och så »lev det på ' det" sättet att de två, som inte hade vakt. låg i köket, -fast de. byggt sin: barack, Det var ju mycket varmare i kö- ket, i vparacken fanns det ingen eldstad. Om dagarna höll de förstås till där. ” N Jag skötte fisket så gott jag kun- de , och la ut not och tog upp. Men jag kunde inte tänka på att fara in till stan med fisken om mornarna, så det blev att salta den. Liksom vi för det 'mesta fick göra, innan vi hade motor i båten. Det hade blivit för dyrt förresten att kosta på fotogen bara på den lilla mängd strömming, som. jag kunde fiske, så "am "det. var: någon; som följde med och hjälpte mig, så var det han, Men gällde de..att komma ån Mill stan, då var det: Gustavson, som passade på, Han var ju näg- tan nygift, oc "Vi hade varit ute' FN tagit , upp torsklinor en natt, Magnus och jag, och den första gryringsljusningen märktes österut, när Magnus slu- tade" att, ro' och vilade på årorna, |' Jag, kunde” knappast. se; hans. an» sikte i. den'isvaga dagern, men på något underligt sätt. skrämde det mig. Hjärtat - klappade hårt." Ville han mig: något? Vad var det? "Vi var inte långt från Sälbådan och vara bara ute, i. ökan:så jag satt där syssiolös i aktern. , vt Magnus. sa ingenting, bara såg och såg på mig. Ögona var som två svarta iläckar I det ljusa ansiktet. så suckade han: fås - Mata, vet du att du är vac: ker? Förbannat vacker — , - Jag sa, ingenting,. men jag" kän- de att tag codnade Gamla männi- skan! Magnus tog ett par årtag och ökan rörde sig långsamt fram ge- rodde han 1remåt.: Allt eftersom det ljusnade sår lag hans ansikte tyd.. ligare, Det var hårt och mörkt och AN - ) Han" pysslade med båten, fingrade nom de små knisiga” vågorna. Så|' av reven och rett ut:den.: Det. var inte” mycket torsk vi fått. gi fort för mig att rensa den”och få ner. den i salttunnan - Hela tiden gick Magnus kvar nere -vid' boden. på vettarna och gjorde en;ny. slits på en lina Då och. då började han vissla, men, visslingen tog. slut, lika hastigt som den börjat. - . " När jag var färdig och” "skulle gå upp, kom han” fatt mig med ett par. steg. Han la, armen 'om' mitt liv och drog : mig" mot.:sig hans ögon mötte mina och jag kunde liksom inte släppa dem. Skrämd var jag, men jag hade ändå velat krypa ändå närmare honom," än? da in. Så hade ingen, sett på mig förr. 'Jo,. kanske 'John den gången han sa "att nan inte skulle vänta längre än fill två på natten,.:men det mindes jag inte då. Hela värl den såg jag i' Magnus ögon. Med den' andra handen strök :Magnus undan ev hårtest, som kommit fram ur huvudduken Hans hand var.så varlig och -öm.' Jag önskade ”att han -kulle göra om det. — Mara, sa han; det här karl inte fortsätta. Du vet väl hur. det är med mig?. Du vet väl vad; vi båda vill? — Jag . «vekte till och "stirrade ”på John,” jag” måste tänka - på John, jag. var Johns, . Varför skulle jag vara : Johns, vad brydde han sig om det? Vad betydde jag för ho- nom? Ingenting. Eller han för mig? Vi hade" gått där på Sälbådan sida vid sida. år ut och år in. Men inte hade vi kommit varandra närmare, Aldrig så nära som den 'pingstmor- gonen" nästan tio år tidigare när vi grälat. Sen hade vi bara gått där och: 'tänkt. på dagens "arbete och uttröttade hade.vi sovit i samma säng, ätit. vid samma . bord, I vin- terkylan hade"”våra kroppar värmt varandra: och på våren hade ”drif- ten förenat oss. Sedan den första gången därhemma på Ön hade jag aldrig "känt någonting så mäktigt, som jag gjorde den morgonen jag 'stod, där nere vid'sjöboden med Magnus arm om livet och hans djupa, varma ögon riktade ”mot mitt ansikte, Det var svårt att an- das. 'Hela' min kropp längtade ef- ter honom, Jäg ville känna hans "händer gripä om. mina. bröst, hans Jäppar ” mot mina '-känna : honom pressa "sig ' mot "min "kropp. Jag rörde min höft lite närmare mot hans. En .ilning ”gick genom' mig och jag måste sluta :ögona. Jag are kade inte längre tänka.. Nn det som öm John 'steg fram mellan "— Nej, sa jag 'och värjde mig för hans kyssar, Nej, det är omöjligt, I : du vet att jag inte" kan i — into? får. John och jag hör ihop. -, Magnus armar sjönk ner mot sta i dorna, Han bara såg på mig. Jag :' hade velat säga något, göra något" för att få j jag "höll av honom. så nickade” han långsamt. =. 0: — Jag förstår. Men hör då inte: vi ihop, ändå mer? — . sat Han sa det så sakta. Jag kunde” inte svara utan skakade bara på" huvudet, Sen började jag långsamt ' gå upp mot stugan. Magnus blev. stående, där han var, ända till jag: kommit in i stugan, ' De närmaste dagarna försökte : försökte väl också gå undan för, märkte det. Men jag hade ju själv velat det. En gång rörde hans hand vid min när jag slog t' kaffe åt honom och de båda andra. Det: var som en smekning och: en kär ' hälsning. honom att förstå att - mig. Det gjorde ont i mig, när jag : jag hålla mig från. Magnus, Han -. : [4 att veden skulle ta slut. Det var dra' opp. . blicken «rade tångt bort — bakom :”. Så anderligt att någon tänkte på!s . Magnus findgren var den enda | mig, (ingen "av" ass: sa nåsentino I karun. Vem var hah?” Denne| Magnus läppar sökte mina, tan] em LARS ed ner tare]. 2. "Ait Köra det bra och lätt för mig är de tre, om hade lite reda. på försa vi komait vand och egna I römling, dere Megasar, som lite] viskade pågok Hang andegräkt kön”! Da 1 söm | i . N NM ast i s . + Ag åå em — NA ce ess jer as rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.