”Yisdagen den 5 november 1963 =" KEAROLMS TIDNING 24.000 sommarstugor i Halland Plats för ytterligare 15.000 nya | Frlädsbebyggelsens omfatt- ning har utretts av en statlig fritidsutredning, tillsatt 1962. Utredni har i bef med länsstyrelser och bygg- nadsnämnder t länen låtit in- samla uppgifter om bebyggel- sens omfattning och utveck- : lingstendeser. Under en tre- årsperiod, 1360—63, har bebyg- gelsen övat våldsamt i landets . kustkommuner och främst då t Halland och Bohuslän Anta- let sommarstugor i Halland uppgår till i runt tal 24.000, .och under 'utredni ioden . uppgår till:2.500 och framlagda på förslag 1.500. Detta. gör får man först fram när man gjort en räkneop ion med fritidsbe- lagt 4.000 detaljplaner, Av dessa finns omkring 1.000 i Stockhol byggelsens procentsiffra' och anta- ini stad och "än och lika många i det stora fritidsområdet Hallands och Göteborgs ach Bohus län. Utöver den nuzarande fritidsbebyggelsen i Halland finns plats för ytterligare 15.000 stugor inom gällande detalj- planer och planförslag. Med statistik redovisar utrednin- gen förhållandet helårsbebyggelse och fritidsbebyggelse. Siffrorna an- ges med ett relativt procenttal, som har 3.800 stugor byggts. Hal- : land hamnår därvid på andra " plats i fråga om utvecklingen, närmast ' efter Göteborgs och . Bohus län, som har 4.000 ny= ” byggda stugor. . Huvuddeten av bebyggelsen, om- kring 75 proc i Halland, ligger in- om planområden. Endast Göteborgs . och Bohus län har kommit så långt som Halland i avseendet fastställda . utomplansbestämmelser och detalj- planer för fritidsbebyggelsen.. De nämnda planerna är den. enda re- 'gulatorn, som f n finns att hålla denna bebyggelse inom" rimliga gränser. — Kustkommunerna -: har konsekvent genomfört utomplans- bestä 1 medan inland: munerna inte i samma omfattning ansett denna åtgärd nödvändig. Antalet Adetaliplaner 4 landet f£ n för Halland är 40,6. Denna relativa procentuppgift är den näst högsta i landet, Stockholm redovisar en högre siffra — 41,4. Antalet lägenheter i Halland, som räknas till helårsbebyggelse, är en- ligt utredningen 58.065 och fritids- bebyggelsens motsvarande siffra är 23.597. Ställer man dessa båda siff- ror i relation till varandra får man 40,8 proc. Att på detta sätt jämföra fasta lägenheter ' och = fritidsbebyggelse ger dock en ganska oklar bild över fördelningen av sommarstugorna i landet. För Stockholms del var siffran 41,4 men då avser detta bå- de staden och länet. Man anser att någon fritidsbebyggelse knappast kan finnas i huvudstaden Därför drar man bort stadens lägenheter och får då en siffra på 160.000 fas- ta Jägenheter kvar. (Denna siffra let fritid: da område), Alltså har man tagit bort ca 310.000 lägenheter ur räkningen. I Göteborgs och Bohus län finns 230.000 " fasta ' lägenheter, och av dessa måst2 man självfallet antaga att lejonparten ligger 1 Göteborg Det finns all anledning fråga var- för inte dessa lägenheter tagits bort vid uträkningen av de relativa procenttalen, Göteborgs och Bohus län har 27.710 fritidsstugor, således 4.000 flera än Halland, men kom- mer inte upp till en högre procent än 112. Samma förhållande är det med Malmöhus och de övriga tät- befolkade områdena i landet. Procentsiffrorna hade, om deva- rit mera konsekvent genomförda, varit ypperliga för att jämföra fast och icke fast befolkning. Och det kan i viss mån även göras, med undantag från den oriktiga behand- lingen av storstäderna och deras områden. För Hallands de kan man se att serviceapparaten är byggd för ett betydligt större befolkningsunder- lag än den fasta befolkningen. Man kan på detta sätt anföra förklarin- gar för ifrågasatt statistik (publice- rad i Landskommunernas tidskrift bl a), men man kan aldrig komma ifrån den okonsekventa behandlin- gen av Stockholms stad och län. AN nya violentagsformen ; Nyheter på +: Om. Kajsa Warg fått syn på en . Syrkantig. kastrull på spisen hade "täkert' det kavata'fruntimret dånat: » Men , det . hade . hon .säkert också . gjort om hon fått ett paket djup- . fryst i sin hand. För det har:hänt mycket på köksfronter sedan hen- : nes, dagar och det händer stup i ett, Och den fyrkantiga kastrullen är som vi vet inte bara en mode- : nyck utan ett kokkärl . skåpat för tidens behöv, så att det går bra att "ta det "djuptrysta direkt ur frysen utan upptining till grytan, Consil- . behandling. på: insidan av kastrul- len förhindrar vidbränning. : i Av vikt «ad det gäller de consil- ; behandlade kokkärlen är att de in- te får hetfis upp ulan”matfett. Är iman rädd om sina. -kästruller läg- i ger man j, matfettet innan man stäl- i ler grytan 1:å spisen, annars får in- "sidan lätt ett fläckigt utseende som visserligen inte är farligt men ser - mindre trevligt ut . ”På tal om fyrkantiga kokkärl är den fyrkantiga stekpannan visserNe gen inte !ängre någon nyhet men man skulle vilja be fabrikanten om lock till dessa läckert förpackade pannor, --: gärna i rött eller annan uppiggande och tilltalande färg. . Ännu tycks inte fabrikanterna ha r tillverkad som en. liten långpanna . vock: har "mångsidig användning... SE i i köksfre önten: släppt hopret om en come back för tryckkokaren, för då och då dy- ker det uvp moderniserade exem- plar på butiksdiskarna, . Nyast på området är tryckkokaren :i kittel- modell — design Bernadotte '— som bl a har ett extra lock, som gör ”kokaren”. värdig att ställas på bor- det Och nog sparas det en massa dyrbar tid med tryckkokaren,spe- ciellt bland yrkesarbetande som an- nars inte skulle kunna göra lång? kok 'som 'åruna bönor, ärtor, 'sjö- mansbiff, nepparrotskött och annat. Har ni tänkt på hur mycket spill det blir när man skär bröd, korv, stek och andra matvaror med dåli- gå knivar?. När det gäller smörgås: pålägg blir: det! dessutom mycket billigare att köpa i bit än: färdigi skuret, men vi har svårt att klafåa skivningen själva. För vanliga hus- håll har nu skapats en skärmaskin, som faktiskt är både bra och Jätte skött. : Den är hopfällbar: och far därför inte så stor plats i det tråd ga " köksuuymmet. : En « fördel är också ett den skär djupfryst. För den som har råd att svvara :'nära hundralappen” bör maskinen bli en idealisk leksak, > I Finland lanseras något sor kal- las teflon, som enligt de som prö- fon vat det skal vara alldeles utomor= dentligt. Det rör sig om en stek och kokkärlsserie" av 'aluminium. Teflonbehaadlingen ' gäller - insidari ch lär hindra vidbränning. En förs del med dessa kokkärl är också att övergången mellan sidor och" bot- ten är något rundad, vilket bl & underlättar både när "man rör i kastrullen och när man gör ren den. Säg var inte Sigvard Bernadotté är framme, Det finns väl snart in- te en sak ban inte formgivit från cigarrettändare till bilar. Den här gången gäller det en av de små tingen för hlvets nödtorft, nämligeri hans kaffepetter som tidigare har funnits i två storlekar Ensamboen- [at mjölk, + < | > Till: andfa nyheter -som Våra” aromrika och friska sven= ska äpplen är en tillgång som vi bör passa på ett ta tillvara både när vi lagar mät och' framför allt —'fär "vi bakar. Och" det är 'inte' svårt att baka med: äpplen.! Gör - t ex stora tunra kakor, ca 3 mm tjocka, av en vanlig sconesdeg på en plåt, som bör vara ganska stor. Lägg äppelskivor över hela' degen, "Pensla över med smält smör eller margarin och strö på litet socker; Grädda och pensla aprikospuré eli kar utsökt gott till kaffet och kan serveras dicekt från plåten. .. Här några andra exempel på sed bak med äpple:" " Mosters äppelkaka ” oh "4 "äpplen i käyftor, 10 "hackade sötmandlar. - w Sockerkaka: 2 ägg, 2 dl socker. :,3 dl vetemjäl, 2 tsk bakpulver, 1/2 Her: rågot-gelé- över: äpplena, Smadil: dl smält smör eller: margarin, 3/4 - Gör en; : vanlig: sockerkakssmet a av ingredienserna, Strö den" hackade mandeln i, botten av en. smord och bröad form, Häll i en tredjedel av smeten. "Lägg på hälften av äppel-. | klyftorna och häll på resten av smeten. Lägg sedan på de övriga äppelklyftorna. Grädda kakan om- kring 45 mini” 180 gräder varm '- tÄppelmuffins (12—15 st) : : 3 dl: vetemjöl, 2 tsk bakpulver, 1 dl socker, 1 ägg, 1 dl mjölk eller gräddmjölk, 1/2 dl smält smör el+ ler margarin, 2—3 äpplen, 1 msk socker, 1 tsk kanel. Blanda mjöl; "bakpulver "och soci ker i en skål.-Vispa upp ägget tilll sammans ned mjölken och sätt det till. mjölblandni > till Scouting i i Lå ecoutledare för flickor och "två för pojkar har på Svenska scoutförbundets upp- drag besökt "Liberia som in- struktörer för den scoutverk- samhet, som redan spirar där- nere. Medel” till resan hade hopbragts genom kollekter på S:t Georgsdagen, En rapport cm resan och upplevelserna i den något mer än 100-åriga negerrepubliken har mycket av intresse att bjuda. De liberianska flickscoutledarna följde med spänd uppmärksamhet de instruktioner och föreläsningar som gavs De lärde allt vad de kunde hiara med av elementär scoutkurskap och ideologi. Det är mest lärarinnor och hemmafruar som är fliskscoutledare där nere. Scoutkårerna är ofta knutna till skolorna. Det är inte någon me- ning med att gå ut med scouting till djungelbyarna med deras anal- fabetism, Dit måste först småsko- lan Komma. Men de små städerna och samhällena är inte så få, och scouting är välkommet överallt. Det är dock inte lätt för scoutledarna. Det finns inget material och inga pengar att köpa för. Ingen littera- tur finns och inga instruktörer. Men viljan "att få bli medlemmar av den i tionell skonkret- svart land skynke och lever av jordbruk och jakt Det acbetas intensivt i Libe- ria för att upprätta folkskolor i djungelbyarna, så att folket där kan lära sig läsa och skriva och få reda på lite mera och inordna sig bättre I ett civiliserat land. Scoutlokal behövs ej i sommarvarmt Liberia Någon scoutlokal behövs för det mesta inte i Liberia under den här= ligt rånga varma torr-årstiden, he=" la vårt vinterhalvår, men under regnperioden kan det' bli, lite be= svärligt. Då lånar. scouterna sko- lornas Dkaler när regnet forsar så att Je få vägar som finns rinner bort, och vattnet står högt över golvet många hus t o m I huvud= staden. Ett par mil utanför Monrovia har flickscouterna ett stort tjusigt lä= gerområde, som mest består av gräsklädda kullar med palmer, Men djungeln sträcker in ett par gröna fuktiga armar på området, så när vi sick ett spår på ett läger där en gång, fick scouterna ta sig ige- nom en iitea bit djungel också, nå= ' got som de tyckte var oerhört spännande, Det var nästan alltför sen av scouter är stark och' The Liberian Girls Guides Association ser med förväntan mot Sverige, svensk scouting och svensk hjälp. "45 mils färd genom väglös djungel till scoutkurs Det finns: sedan många år ett stlickscoutförkand i Liberia, som i dag iförmornligen har ett halvt tu- sental inedlemmar. Men trots hin- der, som för oss verkar oöverstig- liga, kämpar man vidare. Vad sägs "till exempel om att till den f flick? de tyckte vi ledare, för det finns gott om livsfarliga giftormar i Liberia; Det finns hundratusen- tals ”cke viviliserade” liberianer i djungelbyarna. ' NT Afrikas rytm - . När de :' liberianska | scouterna samlas kring lägerbålen gungar al=" lehanda sånger fram i sin underli=- ga afrikanska tytm.' Rösterna är hö= ga och stämmorna många. Vi från Norden försöker falla in och om vi inte förestår texterna-eller kan melodierna, gör det, säger den tled. scoutledarkurs, som de: le- darna anordnade på förbundets permanenta lägerplats utanför hu- mas, som ligger ca 45 mil från Mon- rovia och saknar väg genom djun- - gelin till huvudstaden, '; : 1 En av de svenska scoutledarna ämneslärare Ulla Berglin" berättar en del belysande interförer. ” Ut från en skola i Liberias hu- "vudstad Monrövia kommer ' flickor ”och "pojkar i full fart, Skolböcker« na bärs smidigt i en packe 'på det krullhåriga huvudet, och den svar- "tå huden står mjuk mot. vita trö- .jor ach blusar, blåa kortbyxor och . kjolar — det är skoluniformen. Al-. Tä ”skriker och pratar'i mun på var- andra, händerna gestikulerar; me: dan man vandrar :eller' hoppar på gatan hem '— men: böckerna ligger kvar i en tika prydlig hög på hu- vudet; hur livliga barnen än är. . Det är dessa barn och ungdomar, som är scouter i Liberia, d v $s de som kan läsa och skriva. I Liberia finns två oika grupper människör: de ”civiliserade”, som lever unge- fär som vi, bor i hus, för det mesta har europeiska kläder, kan läsa och skriva; talar landets officiella språk (en ' sorts amerikanska), samt de "icke civiliserade”, eller som de kallas ”natives”. Dessa bor inne i djungeln i de runda negerhyddorna av lera med palmtak, männen har. .vudstaden Monrovia, kom 15'styc-]: . KF ken iedare trån distriktet Cape Pal- 1... laren, ingenting, ty vi faller alla in i Afrikas rytm. (TT Bpeoy ” pr LÄR OCH LEVA : Niger-I il-; som ' an! 085. ”vara' fö- rebilden- tll Gunnar Hede 'i Sel- ma Lagerlöfs ' En herrgårdssägen”, , vandrade omkr'ng i Värmland och Dalarna kring sekelskiftet," Han brukade niga för både levande och döda, ting. En, gång stod han ni- gande . framför en 'vägvisare, då prästen i församlingen råkade kom- > Prästen: — "Varfö ger du, för vägvisaren? / . 'Niger-Nils > Jo: jag tycker han I knäar: jen präst! CC. cs Prä ten: — Men ' hur kan den likna en präst? Niger-N: Is: — Jo, den visar vå- gen, . men den går. inte den själv! : 0 LILLA LENA A år, "har "varit på Skansen med "mamma och pappa och bland an- nat tittat 'på isbjörnar. +. — Det är isbjörnar, sade pappa. Lena stod: tyst en lång stund sen kom det. — Men pappa smälter dom inte ra 10 hustrur, de talar ett speciellt stamapråk.' går klädda i ett höft när solen sk'ner på dom. " SrOCKHOLM (TT) N Olyckoma minskade under! ”de undersökta ” fartbegräns- ing isderna.. Minskni har dessutorh varit mer marke-"" rad för svårare olyckor än öv-' riga, konstaterar 1961:års tfra-' med det smälta smöret. Häll smes ten i små pappersformar och tryck lätt ner ett par; äppelklyftor i sme= ten. Strö över kanel' och socker. Grädda i 200. grader omkring 15 min, Bäst smakar muffinsen allde- 1es färska. ot pånnä "och den” kommer nu, rym- mande, en Hter-och försedd med ”bruten”. formi”somt hindrar över- kokning. Den" duger: både: till att: koka och brygga i och är faktiskt snygg som tekanna också. - - fiksäkerh tté i sitt slut-'- . betänkande, Kommittén anser det ' klartagt att förbättringen : " sammanhänger" "med hastighets- . begränsningen, tor Observationsperioderna har varit två, 15 maj—15 september 1961 och 15 mars—14 september 1962. Under . den. förra förekom 'tre fartbegräns- ningsperioder och under den se- nare fyra. Otservationsserierna om- : fattar 86: dagar med fri fart och 38 med fartoegränsning under 1961 och 1il4 resp 70 dagar under 1962. HWastighetssränsen låg vid samtliga i marknaden hör en ny kaffekopp” — foringiven: plast — med hålls il och" packvänligt : handtag och . ett visserligen något klumpigt fat, men 'soim "medger åtta procents lutning. Koppen är avsedd för utflyktskor- gen men nassar också för sjuksän- gar. . Dagens" termosflaska är för: stås också av plast Den nyaste svenska" modellen har t o m fått ett . engelskt formgivningspris och att .den finns i en mängd olika får. ger gör den inte tråkigare. na En ny typ av vickningsform att ställas i ugnen" förtjänar: även ett omnämnande. Formen är tillver- kad i krafög emaljerad plåt och finns i flera storlekar. Den kan an- vändas både i och på spisen och duger till stekning, kokning, bak- ning, gratinering, uppvärmning och de har emellertid efterlyst en liten tining. ) LÖFTE ÄR LÖFTE En riksdagsmannakandidat Hade lovat sin fru, att när valet var ö- ver skulle hon få ligga vid sidan kom och han fick veta att han inte var vald — det blev Jönsson — lunkade han hem. | I sängen låg hustrun, ljuset var tänt, och det föreföll som om hon låg och. väntade. på något. — Vad ligger du och väntar på? rad. ' — Åh, svarade hans bättre bälft jag ligger bara och väntar på Jönsson! . N ykter ungdom —- framtidsungdom av en riksdagsman. När kvällen | Färre" och: lindrigare olyckor > > under” färtbegränsningstider fartgränsförsök under 1961 vid 90 km i timmen. Under: 1962 gjordes också två försök med 100 km/tim. Under 1961. års 'observationspe- riod, som kommittén redogjorde för i slutet av 1961, inträffade 4.939 olyckor - utom tättbebyggt område då farten. var fri och 1.896 under fartbegrinsringen. I genomsnitt per dag utgör' detta 57,4 olyckor under dagar med iri fart och 49,9 under dagar med fartbegränsning. ' Under den del av 1962 års obser- iod' som ar 1961 års, dvs 14 maj—14 september, upp- gick -antalet rapporterade olyckor till 3.512 under de 69 dagarna med: fri fart, vilket motsvarar 52,4 olyc- kor i genomsnitt per dag. Under de 37 dagar under denna tid då hastighetsbegränsning rått med 90 km i timmen inträffade 1.880 olyc- &or eller i medeltal per dag 50,8. Under 18 dagar med hastighets- gränsen 100 km i timmen (17 au- gusti—-3 september) rapporterades 360 olyckor, vilket ger ett dagsme- delvärde av 53.3. Den del av observationsperioden 1962 som inte kalendariskt samman- faller med 1961 års försök, d v s 15 imars—13 maj, omfattade ett för- sök med en maximihastighet av 100 km i timmen under tiden 13 april— 2 maj, sammanlagt 15 dagar. Här- under inträtfade 458 olyckor eller 30,5 i medeltal per dag Under den omgivande tiden med fri fart, in- alles ' 45 - dagar, inrapporterades 1776 olyckor; vilket i genomsnitt utgör 39.5 per dag. Encgt kommittér är tillfällig has- tighetsbegrinsning av den art som kommittén prövat ett lämpligt me- del för att förekomma trafikolyc- kor, särskilt svårare olyckor. Som lämplig hastighetsgräns förordas 40 km i tummen för normalfallet, 115.009 Biksronden, | RADIO och TV TISDAG SVENSK TV. 9.30—9.55 Skol-TV. - 10.05—14.30 Skol-TV,- 1230—12.55 Sx«ol-TV. 16.50 pennan. 16.40—16.50 Familjen Pingvi : 19.00 Gitarren. Ballader, ro Fock Lte til : och 19.30 Aktuellt, 19.55 Vädertek, =. 20.00 Engel k bildkrönika om män- niskor och händelser år 1937, 20.25 Ett annorlunda varuhus, 20.55 Societetshuset,' Andra delen. 21.30 Ett reportage från årets R.o- karneval 21.45 Fem i toppen. . 22.15—22.30 Astuellt. DANSK av 13.15-—13.40 Molekyler i fysikken. 18.W—418.3Vv Redningsovi ved Vesterhavet, 19.3) Walter and Connie. 10. og 11, lektion, 20.00 Aktuelt, | 2020 0 Internationellt landbrugsma=- 2085 Ve Vores potpurri — med Gret- he og Jorgen Ingmann. ONSDAG SVENSK TV 3.00—920 Den glada butiken. 9.30—9.55 Skol-TV, 10.05—10.30 Skol-TV. 13.05—13.30 Skol-TV. 18.30 Storstaden förbrukar, 19.00 Rum — tid. 19.30 Aktuellt, 19.55 Väderlek, 20.00 En kväll på China. 20.45 Rapport från nyhetsredaktio. nen, 21.00 Pressfönstret. 21.30 Fill din ära, Hélénel Drama= ' tisk novell med Guy Trejan och Myriam , Colormbi. 22.00 Min syn på TV. 2215—22.30 Aktuellt; , DANSK TY 9,15—9.40 Sådan set, Et spejlbille= de af dagens situation, (Skole-TV.) 13.15—13.40 Sådan set, . 19.30—19.55 Sådan sct. 20.00 Aktuelt, 20.20 Om soldaterhjemmene, 20.50 Laura, Den amerikanske kri=- m'nalf.lm fra 1944. . 22,15 Nyheder, PROGRAM 1 0.00—5.40 Nattradion, 5.00 Nyheter, 0.00—5.40 Nattradion, 5.00 Nyheter. . 5.53 Vardagsmorgon, . 6.00 Nyheter. Därefter: Grammo= fonmusik. Akerh.elm, 6.3v Nyheter och väderlek, Däref-= ter: Tips i tal och ton. 7.00 Nyheter, Därefter: Tips i tal och to; 7.25 'Almanäckan. . : hvide' flok. "17.40 Morgonandakt av kyrkoad- junkt Hans-Olof -Hansson. 8.w Nyheter och väderlek, 3.15 Småbarnskvarten, . : 8.30 Älderns börda lätta, =, + 8.45 Skolradio, . Därefver: Musik under arbetet, Å11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: Göteborgsnytt med fiskhamns- 6.20 Morgonandakt av pastor Hans 1.30 Nyneter; Värefter: Den etore 11.0 Nyneter och programläsning. 5.55 Vardagsmorgon. 21.20 Honsont, N a 2145 & (Nordvisi 6.00 Nyheter.: Därefter: Grammo fra Sverige.) 22.4 Nyheder. 6.20 Morgonandakt av pastor Hans PROGRAM I 6.30 Nyheter och väderlek. Däref- ter: Grammofonmusik. 17.00 Nyheter, Därefter: sånger på grammofon, 7.25 Almanackan, 7.30 Nyheter. Därefter; Se: vil se Honom. 7.40 Morgonandakt ' av 'kyrkoad= junkt Hans-Olof Hansson, 8.00 Nyheter och väderlek, 8.15 Småbarnskvarten. 8.30 Vardagsmorgon, (Repris.) 8.35 Sändningsuppehåll, 11.00 Nyheter, sr 11.05 Matbörsen. 11.10 Bioörsvläsning. Musik under arbetet, 11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: Göteborgsnytt med = fiskhamns- Andliga Därefter; "rapport, 12.0 Klockspelet i Stadshustornet Dagens dikt, Därefter: Lunch=- musik, : 12.15 Från skog en. 12.25 . Väderlek för landdistrikt, 12.30 ' Nyheter, Luncheko,' 12.45 Väderlek för sjödistrikt, Där= rapport. 12.00 Kuock: et i Sta Ich) ' Dagens” "dikt. Därefter: , Lunch musik, 12,25 'Väderlek för landdiste.kt, ” l2.3v' Nyneter, Luncheko.' SM 12.45 Vaderlek dör sjödistrikt, "Där- efter: Lätt på, grammofon, + . 12.58 Tidssignal.” om : 13.00 Borsnoweringar. 13.10 Skolradio. 13.40 Lätt musik: =" 14,00. Familjespegeln, Nit 15.10 Radoföljerong ten. >. - 13.4v Italiensk, 'cantilena, Lgheten; 16.40 Den frå 4 ”Kräknat- ! 16.45 Myven om : den: sanna kv. nn- s efter: Lätt på. grammolton. 12,58 Tidssignal. 13.00 Börsnoteringar. ” 13.10 Skolradio, 14.00 Föräldrarnas brevlåda, 14,15 Gammal dansmusik," 14.30 Minnesgudstjänst från Schwe- : av kyrkoherde Heribert Jansson. 115,00 R ksronden. 15.10 Radioteater: Hem, ljuva hem. Radiopjäs av Roger Avermaete, 15.45 Populärkonsert, . 16.40 Ralph Vaughan Williams. 17.00 "Nyheter; Sjörapport. 17.10 - Barnens bokfönster. 17.40 Grammofonmusik, 18.20 Löpsedeln, ” 17.w) Nyheter... Sjorapport, .. 17.10 Biblioteken i samarbete, . 1.30 Kadohjäspen 50 1050, så 18.20. Löpsedeln, : 18.25 Meddeianden, : 18.30 Nyheter. Dagens eko. 19,00 Nyheter och väderlek, 19.05 Sant eller osant. : 19,45 Art van Damme spelar rag spel > 2. 20.v0 "Very welcome Swanson, . 20.40 Min tro: Bahal-religionen. ' 21.00 Journalen och Sport i dag.' 21.30 Haydns trumpetkonsert, 21.50 Väderlek,. sot 22.00 Nyheter. hn 22.05 Foxtrotklubben. . 22,30 Melodiradion. ' home, dio 0. 005. 40. Nattradion, toa ” PROGRAM 2 5.40 Melodiradion. " 5,59 Senaste nytt. (Därefter 1: mi- nut före varje hel: timme t.o.m, kl. 17.59.) : 6.00 Melodiradion.- 7.15 Matbörsen. 7.20 Melodiradion. . 9.00 Lyssna med mej! 11.05 Matbörsen, 11.10 Melodiradiorn,: 0600: or 12.00 Enslingen, i - N 12.05 Det ska vi firal : 13.00 Regionalradion: I dag, . 13.05 'Melodiradion, = ” : 14.00 Siesta. > 15.00 Melodiradion.”' hemma, .s 1815 Regionalradion. > . 18.30. Nyheter. NN: - 18.40. Tysk nybörjarkurs, 19.05 Radiopoeten. = ' 19.06 Kulturredaktionens aktuella kvart. 19.20 Cembalomusik. 19.35 Resa i afrikanskt udand. 20.00 Eli. Radioopera av Moses Pergament. 21.30 Hur stor blir potten? 22,00 Nyheter. 22.05 Kvällsandakt; 22.10 Biodags. 22.30—23.35 Grammofonkonsert, ” PROGRAM 3 18.15 Pop nonstop. 19.00 Nyheter och väderlek. ' 19.05 Kvällssagan. i 19.15 Melodiradion. 19.59 Senaste nytt. 20.00 Kvällstoppen. 20.59 Senaste nytt. 21.00—22.05 Melodiradion. Senaste nytt 21.59. OFÖRBEREDD SOM JAG ÄR...: = Nå, hur var ditt tal? frågade hustrun: då hennes make. affärs- Mys” mr 23.00 Nyheter. Därefter: Melodra- 17.00 För: er på väg eller rTedan |, kvi 18.25 DN | 18.30 Nyheter, Dagen; eko; 19.00 Nyheter och väderlek, 19.05 Vi som vet mest; 20.00 Dragspelsgänget, 20.30 Människor emellan. we + |21.00 Journalen och Sport i dag, . ..|21.30 Perry Como sjunger. 21.40 Litet annorlunda. 21.50" Väderlek, : 22.00 Nyheter, : 22.05 Nattredaktionen. 0,00 Melodiradion. , 1.00 Nattradion. 2.00 Nattens melodi... .13.00—5.40. Nattradion, ' " PROGRAM 21 5,40 Melodiradion. 5.59 Senaste nytt. (Därctter 1 mis :nut före varje hel timme t.o.m. kl. 17.59.) 6.00 Jobbardags. 6.30 Melodiradion, 7.15 Matbörsen, . 7.20 Melodiradion. 11.00 Sändningsuppehåll, a 12.00 Friluftstips. . ; 12.05 Det ska vi firat . 13.00 Regionalradion: I dag. 13.05 Melodiradion. 13.30 Sändningsuppehåll. 15.00 Siesta.” '116.00 Melodiradion, 16.30 Pop 63. . 17.00 Melodiradion. 1815 Regionalradion. 18.30 Nyheter. 18.40 Rysk nybörjarkurs. "119,05 Rad'opoeten. 19.06 Kulturredaktiönens . aktuella art. 19.20 Musik på ”harpa. . 19.30 Det asiatiska undret. 20.00 Onsdagskonsert. 20.25 Nutida musik. - 20.55 Onrdagskonsert, (Forts) 21.35 Världen runt. 22.00 Nyheter. 22,05 Kvällsandakt. 2210 Some Postwar ot British Wri- ters. 22.40—23.25 Italiensk barock, : PROGRAM 3 18.15 Pop n onstop. H .119.00 Nyheter och väderlek. 19.05 Kvällssagan.. 19.15 Melodiradign. . 9 Senaste n : 2000 Har ni hört den förut? 20.20 I d'xieland. 20.50 Melodiradion. 20.59 Feta Fl 21.00 Melodiradion. 21.30—22.05 Erbo och Ejerrman vrider klockan tillbaka.” Därefter: Senaste nytt. mannen kom hem från det vikti- ga sammanträdet, — Vilket: tal menar du?. Det jag hade förberett, det jag höll eller det jag framförde så storartat för mej själv i bilen hem? » denkapelle i 'Lätzen, > Predikan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.