i ' SN - sat EAROLNS. TIDNING” Onsd: den 27 nov be —=LT Arvet från Kennedy war en symbol för räbtvisa, frihet och fred — där- om är de flesta wästliga bedöma- re eniga. De understryker också "hans! "ungdomliga witalitet, hän- förelse; begåvning och viljestyr- ka. Han” "var en lika fast som "LT = = Kennedy - På detta område "hade västmak- terna - varit klart munderlägsna östblocket under 'Eisenhowerre- gimen. Samtidigt lät Kennedy förstärka det amerikanska kärn- vapnet för att USA inte 'skullte distanseras av / Sovjetunionen, I 3 p genial ledare av Förenta stat och de i Atlantpakten , detta des stor är het även åt Polaris- slutna länderna. Att han utövade detta "senare : ledarskap föreföll — med. hänsyn till USA:s domi- nans i den fria wärlden — na- turligt inom NATO, även om det franska knorret kunde tolkas som en opposition däremot, Men i själva verket har de franska in- ändningar' aldrig varit större än att man ganska allmänt varit . övertygad om, att de skulle tyst- i ögonblick som väst ställdes inför en livshotande fara. Kennedy "arbetade outtröttligt på att stärka NATO genom bätt- re beväpning och ökad samman- hållning "mellan medlemmarna. För honor ; war ' Atlantpakten hörnstenen i det wästliga försva- ret. Men han, bemödade sig ock-' så om att förbättra alliansens ekonomiska och politiska resur- ser, eftersom den militära styr- kan är beroende av dem, Endast genom NATO kunde de fria stat Med stor energi gick Kennedy in för att skaffa Förenta staterna och Atlantpakten' de konventio- nella trupper som war absolut nödvändiga för att möta ett an- fall med, konventionella vapen. ubåtarna, som 'delvis kommit 'att ersätta avskjutningsramperna i nas Av. Hans Linton”. till ri d "andra får Vilandsnenskarnas rösträtt > på goda grunder änser sig prögn. om utland: rösträtt har innevarande må- -nad aktualiserats genom en in- terpellation i'riksdagen, Berättiga- de krav har rests på att denna frå- ga efter mer än tre, decenniers ut- redning äntligen" skall bringas till ett avgörande. Proposition har ut- lovats tid efter annan. Senast un- der hösten 1961, då herr Svensson ; Stenkyrka, ( interpellerade olika delar av, NATO-' ådet. Trots att Kennedy . satsade enorma summor på försvaret Hade han aldrig en tanke på 'att det skulle användas” till anfall. Han försäkrade. redan i början av sin presidentperiod, att Fö- renta staterna aldrig kommer att angripa först. Men han betonade också, att ”ett större angrepp, spm inte kan avvärjas med kon- ventionella vapen, skall avvärjas "med ”kärnvapen”. Det war ett betydelsefullt klargörande, vars fulla innebörd "Moskva så små- ningom lärt sig inse. Lika ' viktig var presidentens deklaration, att varje angripare det av den fria världen måste räkna med att: få svar av USA:s totala försvarsmakt. För den fria tillkännagivande haft avgörande betydelse, Hur skulle läget i t ex Berlin 'varit i dag, om staden inte haft detta oreserverade stöd? Inte minst Västberlins befolkning förlitade sig helt på Kennedy och kunde tack vare hans bindand som "planerade" att anfalla någon |: världen i dess' helhet har”detta |” des att en förskjutning då visser- ligen inträtt i utredningsarbetet på "grund äv tekniska "svårigheter och att en lösning av -frågan: om 'ut- landssvenskarnas rösträtt kunde få betydelse" först för. 1964 års all- männa val, Detta tolkades emeller- därmed sammanhängande rätt att deltaga: vid allmän folkomröstning, men uteslutas däremot alltjämt från deltagande i övriga val, Vd Kritik mot förslag ' tlang. 1, kt Ur nas sy kan det nu föreliggande utrednings- resultatet knappast betraktas som tillfredsställande. Mot förslaget har också efter dess offentliggörande åtskillig kritik riktats, Man har så- lunda funnit det märkligt med den skarpt avgränsade åtskillnaden mel- lan, rikedags- och , kommunalval, Dessa svenska medborgares uteslu- tande från deltagande 1 de senare valen anses föga konsekvent, enär 1 tid allmänt så, att utred skul-]1 -1e komma att bedrivas i sådan takt, att utlandssvenskarna skulle få gå till "valurnorna "år 1964, I april månad förra ret publicera- des betö ” har trots detta åter skjutit avgör randet på framtiden. . ». Enligt betänkandet med förslag till ändring i lagen om val till riks- dagen och kungörelsen om upprät- tande av röstlängd för val till riks- dagens andra kammare m”'m ' skall ; efter därom gjord särskild anmälan i princip i röstlängden vad avser andrakammarval upptagas jämväl svensk medborgare, vilken .: på grund av'vistelse å utrikes ort icke tal. blivit. upptagen i" mantalslängden bla påverker förs- ta k ens ättning och därmed har betydelse inte bara på det - lokala och regionala planet utanä även på riksplanet, "cv " Framförallt "har synts betänkligt att utredningens majoritet inte vill ge . utlandssvenskarna full rösträtt vid riksdagsvalen, enär det förut- sättes att vederbörande skall ha va- bidraga till att göra det svenska välståndet möjligt. Eftersom Sveri-- ge först och främst är en export- nation, som lever av utlandets in-"' tresse för vad den producerar, an-" ses utlandssvenskarnas insatser här: ' för vara av den mest avgörande ber: : tydelse för vår utiikeshandel. Man; frågar sig slutligen , under sådana: : omständigheter hur man i heml ' det kan begära att:svenska med-- borgart i utlandet, som är verk= samma inom våra industriers dot-: terföretag eller som affärsmän gör en insats för att där sälja 'sven- ska varor, skall finna det naturligt att betraktas som utlänningar, när det försiggår val i deras land, Ett. sådant -' förhållande ' anser man, framstår närmast som en absurd bestraffning därför att vederböran-- de tagit steget att tjäna sitt hem- land utanför dess gränser. « «ot ju Utlandssvenskarnas reaktion ' mot - rösträttsförslaget är fullt förklar- ligt. De synpunkter. som framförts äro utan tvivel bärande och tro-. ligen kan deras väl underbyggda likställighetekrav' i - rösträttshän= rit talsskriven i hemlandet nå- gon gång under den senaste fem- årsperioden för att där äga rösträtt, Även om på grund "av vissa tek- niska förhållanden femårsgränsen i praktiken ofta torde kunna bli en sjuårsgräns anses det obefogat att på. sätt som föreslagits lägga en tidsspärr, särskilt som en :'särställ- - men som varit här i riket tande förflutna fem åren. utfästelser fortsätta att leva. Och vad Sydöstasien beträffar råder KOMMER MATEN ATT RÄCKA " I VÄSTEUROPA? | En ..svénsk undersökning av frågan” öm ”livsmedelsproduktion on. väckte "stor upp- d en konferens. i : Amsterdam om' den internatio- nella: handeln "med jordbrukspro- dukter, Det var Jordbrukets Ut- redningsinstitut som gjort berä ningen: och" institutschefen, art. lic, ,Sven Holmström, som pre- senterade 'den; RLF-tidning- en tefererar 7 ;och. kommenterar; Holmström ;tog. ett nytt grepp på problemen, då han koncentre- rade sin. framställning på frågan om den framtida balansen. mel- lan produktion och ' dära. | av livsmedel i Europa och. d: uttryckte: > - konsumtionsökninge från ;1958—1970 i den areal åker, som 'vid oförändrade hektarskörs dar skulle krävas för att"till; dose : (ökningen i livsmedelsbel vet, "För många .—. troligen." Md de flesta — blev det en allvå tankeställare, då det konstatetr det väl kl t något tvivel om att det skulle ha översköljts av 'den” kommunistiska wågén, om inte - Washington offrat miljoner för att stärka: dess motstånds- kraft, - Ett annat gebit som , Kennedy "satsade oerhört mycket. på var att missnöjet 'och "den ' politiska oron bara skulle växa i de fatti- ga svällande" unländerna, så länge de inte bereddes möjlighet att förse sig med ittillräckliga livs- medel och höja levnadsstan- "dard, engagera mycket hårt för. effektivt” bistånd åt dessa länder. "Hah kände det liksom sina fö: trädare. på presi- h bjudande plikt dande män- för mutlandshjälpen. I klar insikt oml. taloslyi 1 ej rivna skriven för något av de närmast 2 före året för röstlängdens upprät- Med väsentlig begränsning” av- ses sålunda "utomlands bosatta' här medbor- gare tillerkännas rösiätt vid val ning i. yrk e såsom diplo- mater,. sjömän, . missionärer - och av formell mantalsskrivning därstä- des äro röstberättigade vid samtliga val) Co fr ! andra, vilka i hemlandet på grund ]|- seende i längden inte tillbakavisas, ;: Väl motiverad skiljelinje nn - via bedömandet av utlandssvens- ' karnas rösträttsfråga synes emel- lertid föreliggande olika omständig- ' heter ge vid handen att en skilje- ; linje för närvarande får dragas mel- lan å ena sidan riksdagsvalen och å den andra de kommunala valen, Vad de senare valen beträffar synes utredningen inte sakna stöd för sitt ställningstagande. Dess hu- vudargumentering härför " torda , "Man har vidare velat ånderstry- ka 'att ofantligt många stent knappast kunna underkännas, enär” det — såsom särskilt framhålles — "Hamburg i november. Gustav Grändgens är död — vad skall det bli.av den tyska "teatern nu?. Denna ' fråga ' ställer man sig i Västtyskland om och om igen, sedun , dödsbudet : kommit... Den bortgångne" hade sedan många år förkroppsligat tysk teaterkubtur till en sådan grad att bara tanken att någon annan skulle få överta hans "Det beror post förefaller orimlig nog, också. Pål hans fa "Vad Gustav Grän igens för "den tyska , teatern; kan knap- past." klargöras med: några' få "ord. Sedan fyrtio år hade han stått i förgrunden. under. tre. skarpt, från varandra: åtekilda ' epoker: "under det ; lerande ; tj det var natur vis. ser vinst som var” » ytterst BKetydel full" ur ”ameri- des att 16 "miljoner hektar åker :'skulle" behövas för att vid] oförändrade hektarskördar - till- godose konsumtionsökningen en- dast på 1960-talet. Den svenska prognosen pekar på att det vid oförändrad inten- sitet, i jordbruket skulle krävas en ökning av. åkerarealen med "21. procent under 1960-talet för att tillgodose den. konsumtions- ökning, som vid en fortsatt gynn- sam ekonomisk' utveckling kan |; förväntas, 21 procent av åkerare- alen” motsvarar ca 16 miljoner hektar. Det blir i realiteten gi- vetvis fråga om ökad produktion på . redan ' ' tillgängliga arealer, men inte i så hög grad som kan- . ske många tror: Efter kriget ökades produktio- » nen snabbt — med ny teknik o. Jjalet, - nya tillskott av produktionsme- del — men genom konkurrensen om arbetskraften ' fick vi en.så stark minskning i jordbruksbe- folkningen, tatt produktijpnsök- ningen — trots den nya tekni- ken — upphörde redan från 1950- talets början, En viss minskning har sedan inträtt. Under senare | år har produktionsvolymen legat | endast tre, fyra eller fem pro= cent över förkrigsnivån. Sverige är ensamt om denna utveckling. Som bekant har alla de övriga länderna i Västeuropa ökat sin jordbruksproduktion. Att produktionsökningen stag- nerar "sammanhänger 'med den pågående ' strukturomvandlingen i samhället. Sverige ligger där före andra” länder, men övriga industrialiserade länder kommer kanske snart efter. Vissa av de nämnda länderna har nu en jord- bruksbefolkning som i”' procent av totalbefolkningen är lika stor som -Sveriges jordbruksbefolk- ning var för 10 år sedan. Kom- mer nu utvecklingen i dessa län- der, om : välståndsökningen fort- sätter, att ske med ungefär sam- ma styrka som i Sverige? Om så sker kommer ökningen i jord- bruksproduktionen att retarde- ras, och självförsörjningen med livsmedel i Västeuropa kan då komma att sänkas väsentligt, ef- " tersom behovet kommer att: ökas åtminstone på grund av befolk- ningstillväxt även under 1970- Re > nyt kansk synpunkt. > Nor - Kennedy wvar--en- -Jedare av det stora formatet; som både Förenta staterna och. ;västländerna hade absolut förtroende för." Det var "därför självklart, att hans plöts- liga död verkade som ett bedö- vande slag i den friatvärlden. Men hur svår förlusten än är, vore det olyckligt om man här skulle hänge sig åt modlöshet och föntvivlån. Det finns, inte någon grund för pessimism. Ty dyck- ligtvis är. Kennedys efterträdare Lyndon Johnson en synnerligen skicklig politiker med” rik erfa- renhet från många ' områden, Dessutom har han till'sitt för- fogande hela 'den "stab "äv fan= tastiskt kunniga rådgivare som "Kennedy utvalt med stor omsorg. Det är wäl troligt att det bliri någon förändring :i denna krets, men ett är säkert: utrikesminis- ber Dean Rusk btannar på sin "post. - Detta utgör en borgen för att 1 NÄSTAN HELA VÄRLDEN har budskapet om det skändli- ga dåd som krävde president |- Kennedys liv mottagits med sorg och bestörtning, skriver Sven- ska Dagbladet; : Även i: Sovjetunionen har tra” gedin gjort ett mäktigt intryck, Chrusjtjov personligen har visat ett deltagande som mäste' anses anmärkningsvärt, I skärande kon- trast härtill står den kinesiska "hållningen, I den mån dödsrunor förekommit i pressen har de be- stått i hån mot den döde och hans efterträdare. Under rubri- ken ”Kennedy biter i pFräset” publicerar en tidning en teckning av den döde, uppsåtligen förfu- lad och vanställd, med ett stort kulhål i kinden och ett dollar- tecken på slipsen. Inte ens inför dödens majestät och: ett drama som skakat världen har kineser- na tvekat att sänka sig till den "lägsta och mest barbariska agi- tationsnivån. Men därmed ger de också en nyttig åskådningsun- faktiskt. var. det. ”"gyllene” årtion- det. för. det konstnärliga Berlin. Sedan. kom ; nationalsocialismens bid, då han ” "med makalöst mod sökte ida en stor tradition un- stan mörkret. Och efter kriget blev det inte kommer att bli någon förändring i den amerikanska utrikespolitiken. "Den ” säkraste garantin för att Washington kom- mer att 'hålla - den; nuvarande « kureen' är emellertid, att denna ”utstakats av Kennedy och hans män med" beaktande av både - USA:s och den övriga fria wvärl- den livsviktiga intressen, : Med "hänsyn ' härtill kan det "i varje fall "inte bli'några-större. för- ändringar. "Liksom, hittills" kom- . mer bevarad. fred 'att' utgöra ett riktmärke för den amerikanska Till Gustav Crändgens död det hans uppgift att bygga u upp 'på ruiner och fontsätta ” i "ny, anda det som" varit.” -Det/ har .inte funnits” hågonting,- som ynglingen inte skulle ha gett sig i kast med, inte skulle ha spe” lat, "Han 'blev berömd genom" sina iskalla: bovar” liksom genom” sin Hamlet, men ' han drog sig inte helleriför att kasta sig i armarna på operetten'! "öch kabarén och till och a showen såsom 'konferen-. rio ; chånsonnier. Några fil- mér. "som bevarats från denna' tid röjer: hans förmåga att förena frän precision med. charin. Under tret. tiotalet + war. han” vid: Berliner Staatstheater, . iföret' som : skåde- spelare "och regissör, sedan som trädande '; teaterchef och slutligen som teaterchef för Ber- lins. samtliga statliga scener. Med tanke på de nazistiska makthavar- nas metoder. kan ”man' förstå 'att det behövdes mycken, diplomatisk skicklighet och" oerhörd taktkänsla ”) samt slugt' 'manövreråde för "att , I Grändgens skulle kunna gå i land med sin uppgift, Medan det för- dom mika teaterlivet runtom: i Tyskland 'tvinade bort 'på hopplös IH nivå, samlade: Gränd- gens: ledningen för teatern i' sin | hemstad Disseldorf och 1955 blev han «chef för Deutsches Schauspiel- haus "i Hamburg, som han gjort till tyskepråkighetens ledande scen, Där yppade '"han' i sina iscensätt-. ningar ett 'rikt, "erbart åt teatern ägnat "livs erfarenheter, "Även om somliga tyckte dessa" iscensättnin- gar ibland var något ”underkylda”, ex ke för en alltför politiken. Men det 4 di framtiden ' fika litet som under Kennedyrégimen att vara fråga om en fred som köps med efter- gifter med uppgivande av väster> -ländska ideal, För Lyndon John- son blir det angeläget att fort- "sätta Kennedys verk — det gäl- ler alltså'att bevara wästvärldens trygghet, att bistå uländerna och att, försöka ' förmå .. "Sovjet till fortsatt avspänning, Sd / ä a : "MÄNNISKAN UTAN. TRADE” "CFION . : ' Det behövs förmodligen en in- dustriell tradition ' för ' att an- . passa sig till den moderna indu- striarbetarens situat'on, skriver Jordbrukarnas Före- : ningsblad: De nu till staden inflyttade " land:borna kanske har anpassat sig till stadens liv först i tredje generationer... Denna = företeelse, blir 'ju rätt vanlig i strukturom- vandlingens tid. Den är också väl värd observation från exper- ternas sida. -Dessa är dock allt- . för få för att frågan skall kunna "anses tillräckligt bevakad fn. Trots att samhället styrs av in- tressen, ' som står ' arbetarklassen nära, finns det en viss benägen formalistisk konst, vittnade de 'liv- liga diskussionerna omkring dem om att det alltid var fråga om stor europeisk teater, I Hamburg, uppträdde 'Grlindgens även varje år en eller två gånger på scenen: som Shakespeares Prosperg och Osbornes Ententainer, som Mefisto i sin egen iscens dr Pp Jat den för vår tid giltiga ”Faust”- bilden, som Cäsar i Shaws ”Cäsar joch Cleopatra”, där man får käns- lan av adt Grändgens 'rätt 'så di- "Iskret driver med sig' själv som ” börjar bli gammal, det är Cäsars grånade hår som ger honom an- ledning till det, och hjälper honom övervinna, Sent kommer man att glömma : hans : sista roll, : Philipp den andre i Schillers ”Don Carlos” -ensam, förtärande sig själv, så- dan som han nog « varit i hela sitt liv. fö . i 2 I Manilla på Fi avled för utl skarnas deltagande i la val skulle krävas en ut- vidgning av den .k la röst- rätten och att en sådan utvidgning med hänsyn till sambandet mellan kommunal rösträtt och kommunalt medlemskap endast skulle kunna ske inom ramen för vad som gäller med avseende å sådant medlems- la rösträtten därhän att rösträtt vid kommunalt: val skulle tillkomma andra än kommunmedlemmar skul- le sålunda för närvarande icke låta sig göra, Utredningen kan i övrigt på detta område hänvisa till mot- svarande förhållanden i våra nor- diska grannländer och Västtyskland, där medborgarna i princip vid fast bosättning i annan stat' saknar möjlighet deltaga i sådana val. Ett beslut i författningsfrågan har där- jämte ansetts' böra: avvaktas, enär en eventuell övergång till ett sys- tem med en kammare' skulle helt eliminera kommunalvalens 'rikspo- litiska betydelse. Likställighet önskvära ' | vid andrakammarval a "Kan sålunda' utredningens nu be- rörda ståndpunktstagande i. kom- munalvalsfrågan på angivna grun- der accepteras, synes däremot den föreslagna : tidsspärren beträffande rösträtten vid andrakammarval ge anledning till betänkligheter, = : Mot ett dylikt förbehåll talar obe- tingat att rösträtten med avseende å dessa val närmast framstår som grundad i själva medborgarskapet, vilket i sin tur i princip är obe- roende av' bosättningen, Redan av denna anledning bör någon åtskills 'nad 'i :rösträttsvillkor .mellan svens- ska medborgare här hemma och de i utlandet bosatta icke ifrågakomr ma. Utredningens restriktiva inställ- ning härvidlag torde emellertid i främsta rummet bygga på det an- lagandet att en längre utlandsvis- telse ovillkorligt medför att ve- Jerböranges . kännedom om sve« figeförhållanden i väsentlig grad ninskas.. . En dylik ' föreställning torde emellertid jävas av erfaren= heten, » Det synes tvärtom vara så; att utlandssvenskarnas intresse för: nhemlandsförhållanden är påfallande: stort vilket bl a sammanhänger med de' vidgade möjligheterna att genom snabba kommunikationsme- del, press, radio och TV m m hålla kontakten med . hemlandet 1le- vande. Såzom reservationsvis fram- hållits. har härvidlag heller inte de sakkunniga i tillräcklig grad dragit konsekvenserna av det förhållan- det att i en nära framtid ett myc- ket större antal svenskar kommer att ha sin verksamhet förlagd i andra länder, Varuutbytet med ut- landet kommer vidare att öka och trafiken 'över gränserna växer ef- ter hand som integrationen fort- skrider och kommunikationerna förbättras. Även den vetenskapli- . ga och tekniska utvecklingen bidrar till att minska den nationella äva han under en: resa, 63 år gammal ”Gåtfull som hans liv var också häns bortgång” yttrade en av hans elever. ”Men ödet + var - honom kanske nådigt. Frånträdandets bit- terhet har blivit besparad honom och kanske även ödet att få över- leva sitt eget rykte”. Alla unga dervisning och en karaktäristik het ' att betrakta av sig själva, , omplacering i . samhället mera Fk tarerna till K a som en tion av produk- . död säger mer om den anda som råder i Peking än aldrig så långa officiella politiska tal och pro=- klamationer, tionsmedel än som allvarliga hu- manitära problem, Detta kan man oroas av utan ”,att för den skull hemfalla åt en ” pessimistisk syr på frågan, Er TA skåd lare - och ; Grändgens samlat omkring sig bör nu bevisa att den:tyska teatern kan fortsätta att leva utan den store b men i hans ande, Ernesto Fischer teten i, « skär De farhågor 'slutligen, som i sams manhanget i i övrigt yppats, synes lis ka litet vara av karaktär att i detta avseende utgöra något verkligt hins der för, utlandssvenskarnas likstäl« lighet med andra svenska medbor- gare vad gäller rösträtten till riks dagens andra kanuaarer Låna Calla ditt öra, men få din röst. N En ungkarl är en man som inte får veta hur många fel han har, X "| senaste åren., skap. Att utsträcka den kommuna-" | Aktuell Presidentvalet nästa år kastar sin skugga. framför sig, men det skulle det ha gjort även, om Kennedy levat, Det finns goda presidentkandidater i båda -par- tierna, också mindri goda, Att besöllka'. ämbetet förkifr -alltid något av elit itärrlingskast,, men inte på: länge har arbetsrutiner i. Vita huset förefaltit så för- troendeingivande som under de "Det arvet kan Lyndon B. "Johnson både över- taga och i sin tur överlämna' åt någon annan. Mannen betyder mycket, men a avgörande & är kom- bineilonen av ämbetet och man- nen, : "Handelstiäningen. Den man som utpekas” som president : Kennedys ' mördare har åräffats av ett:skotw och avlidit; Det är oförklarligt och oroande att den amerikanska polisen inte lyckats skydda den anklagades liv. Hans död kan också - den få storpolitiska kon- sekvenser. Redan har i den sov- jetryska pressen framförts miss- tankar mot de upplysningar om den häktade som de amerikans- ka myndigheterna sänt ut, Man har antytt ett högerextremistis- ka kretsar söker utnyttja mor- det på Kennedy och skapa före- vändningar för terror mot kom- muniisgter och för en skärpning av — motsälmingarna ' mellan maktblocken. Även om det finns allt skäl att tro att sådana be- skyllningar är grundlösa, är det utomordentligt beklagligt ast nu troligen a!drig full klarhet kan skapas om mordet och om den evenimella mördarens intentio- ner, Dagens Nyheter Inte ' minst är | internationell konkurrenssynpunkt gäller det för den svenska industrien att genom rationalisering och kost- nadsökningar, långtgående pro- duktförädling komma fram til ett mproduktionspris som kan mäta sig i konkurrensen på den internationella marknaden.” ” Sundsvalls Tidning Övengången bör utnyttjas för att bygga om bussar, .-spårvagnar och andra kollektiva transportmedel så att de lättare kan 'utnyistjas av de rörelsehindrade. Mårga av de åtgärder ' som skulle : göra ' det bekvämare för de handikappade skulle för övrigt också « eynna andra människor, = Stig Ingvar Karlsson i DN " fer es Det ' svenska s inrikesflygets svårigheter blir” allt större. Skall vi få bevittna den utvecklingen att medan flygtrafiken i utlan- det växer sig allt starkare för en krävande framtid, så går det hos oss 'kräftgången.' Vi föper|l: räsk att i delka avseende bli ett undevutvecklat land. . . ; Helsingborgs Dogblad ; Vad kvalitetsvaruhusens möj- ligheter att. hävda & sig beträffar . säkerhetssynpunkt : mycket ris- Bögserade bilar är ur trafik- kabla fordon.” Inte sällan är de behäftade med fel, som gör dem omöjlig "att manövrera. Det bogserade fordonets förare kan knappt sitt eget. Hans rörelse- förmåga på vägen är begränsad. Det" material ', bilisterna — ibland använder för att: bogsera är in- te heller tillförlitligt, När ama- törbilisten bogserar ' överlämnar han alltså mycket åt "slumpen. Men slumpen har ingenting att göra i dagens intensiva lands- vägstrafik, Det vore därför lämp- ligt om lagstiftarna synade frå- gan för att överväga en förord- ning ,som stadgar att bogsering skall utföras med' specialfordon och utbildat folk, Vägtrafiken är tidigare kringgärdad av många | h, paragrafer ' men : erfarenheterna talar tyvärr för tillkomsten av flera..." > kommentar till högertrafik | - inte behärska båda bilarna, ibland | frå; så "förefaller detta alt vara en fråga på vilken dessa företag själva endast i ringa mån kan öva inverkan, annat än genom ett flylta ud från cityområdena, I bilismens tidevarv hänger det mesta på parkeringsutrymmena, som aldrig kan tillskapas i till- väcklig mängd å stadscentra, Men ' om ' ikvalitotsverufrusen Myttar ut till trakter där vanliga supermarkets. och väldiga dis. eouniiförerag - håller till, lär de nog bli tvungna att ta efter des- sas 'organisation och prispolttik snabbare och i större utsträck. ning än om de kunde förbli ett dags detaljhandelns Östermalm. -. Fri Köpenskap / På en punkt dror jag att fTing- flytande. Han har gett många — inte minst producenter inom att en sakiig,- analytisk, lugn och stillsam debatt saknar varje som helst värde. Ju kraftigare emolkoner, ju flera personliga övergrepp, ju mindre respekt för. fakta, en ' insats som jag: hoppas att: historieböckerna ' änte ska gå förbi. : Paul Lindblori i SIA Vi har så mycket som är vänligt. Barnvänliga hus (och barnovänliga , mest), fotvänliga skor' och hudvänliga cremer och med .oss själva, har vi vänliga människor? oe « Ivan Oljelund » Aktuellt fick även på sönda- gen sin dramatiska tillspetsning med 5; amerikanska ' extrainslag.. Interiörbilder från Dallas stats. fängelse och' även en ' stillbild från dat nya dramat. Sedan var det skönt att flydta sig bort från” civilisationen ett tag och umgås med. Roll: Blombengs huvudjä-' gare bland förgiftade pilar och dito fiskevaiten, fra Uno Asplund. i HT ETT ORD. > | PÅ VÄGEN 1. JOH. 5. "Om vi bedja om något efter hans vilja, så hör han oss. : ". SOV Bön & är samliv med Gud. Där. för kommer " en som verkligen beder. alt” inte. endast tala till Gud. Han kommer först och främst att lyssna till Guds röst. När vi sedan önsker något av Gud, är det helt , naturligt, att vi "frågar Gud, icm denna: bö är enligt hans vilja” "Ofta är det lätt act finna Guds | vilja: Där klara ord från Guds bok visar' vägen, får ingen kris- "Iben vara i itvivelsmål. Här har gagnlös kamp. Dänför att våra önskningar gick i "en bestämd. riktning, försökte - vi övertala. Gud att få honom till. att. bli överens med loss, fastän vi viss- - "Jte, att Guds ord och vånt eget ” samvete, var emot (oss. : . Debia är en farlig kamp, Mån- . ga har hör hydklat inför Gud Men del kan komma öaker i ens liv, | Som "är svåra att få ljus - över, ” Guds vilja är inte alltid lätt att finna, Andra kan i regell inte hjälpa oss. Ty det ' som. kan ite gr rätt för en an- var. människa, "än kanske inte ' rätt för dig. Detta gäller bl. a. 'gan om det: livskall. vi skall välja." Jag vill här. nämna två saker, som här kan skapa klar- hett. Först iav "allt' viljan att gå Guds . väg, . vart den än leder O93. Därnäst iskallt vi inför Guds ansikte pröva OSS, om vi med inre frimodighet 0 framföra vår bön ch glädje kan Har vi sålunda b vårt eget sinne gen Gu rättighet ant bedja utan villor Vilken väldig | Vilken lyckat — rättighet! Låt oss "träda dj ram i- modigher inför nådens m med Gå Gar själv kallat sig vår Fader Ts skall få vara hans barn. säga: Fad hjälpa må! 7 St barn du | llivit vissa i "(Sundsvalls Tidning) frn a OA TT — Jag kan till tognen gå, sten har haft ett bestående in- radio och TV — en stark tro ' allt vad det är, men hur är det . det tyvärr utkämpats mången. NS | och inför ig själva och måste ge upp. | des bättre. Det är ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.