">. ningsdöd är — enligt de & k KE Be a . i — EANOLMS TIDNING N 3 Fredagen den 26 november 1983 / 4. den 29 no é ; En tidnings möjligheter : att fortleva är direkt avhängigt lott, "äv dess läsares ti Vi har nyss upplevt, hur en relativt stor ”ftidning' måste läggas ned. Det är ingen överdrift påstå, att de kretsar, som normalt borde varit tidningens läsare svikit, Därige- nom har tidningen inte fått det . underlag i prenumeranithänseen- de, som varit nödvändigt för att kunna hävda sig på annonsmark- naden och där öka sina inkoms- ter. > Många tidningar tidigare har måst läggas ned, i de flesta fall av liknande orsak. "Ingen har kunnat klaga på dessa tidningars redigering, deras möjligheter att servera nyheter snabbt och på- passligt; deras kulturella ambi- åioner. 0.9. Vv. - TV "Mest är "det tidningar i en » enellanklats, som blivit' offer, för den s. k, tidningsdöden, De har inte wvarit tillräckligt stora för att klara sig i konkurrensen om annonserna, men de har varit mer än tillräckligt stora för att tarva en relativt omfattande per- sonal och tekniska resurser. Så har intäkterna inte räckt till för de alltmer ökade utgifterna. Nu går "tendensen mot stora dtidni vars 1 gör "dem. konkurrenskraftiga på an- nönsmarknaden. ' Ytterligare tid- sakkunnigas beräkningar — 'att vänta, -« a " Samtidigt visar det sig emel- lertid, att mindre tidningår ' med inte alltför omfattande personal. behov ;'och "relativt . blygsamma tekniska möjligheter alltjämt lever kvar och klarar sig, Or- saken är naturligtvis främst, att den lokala tidningen på ett helt annat sält än riks- eller läns- tidningen kan bevaka. nyhets- materialet ' inom sitt ” område, "överhuvudtaget bevaka och vara hed «om det dagliga skeendet i stort och smått inom spridnings- området, TT Ra En sådan tidning har Ni just nu i Er hand, Laholms Tidning har . med framsynt ekonomisk omsorg: från intresserade förtro- endemän kunnat klara sig genom även mycket svåra år. Men också för dessa mindre tidningar gäl- ler att intresset inte får”slappna från läsarnas-prenumeranternas sida, Även för oss gäller ökade utgifter genom högre löner, läng- re sémesbrar, dyrare, material 6. s. v. Hittills" har vi, kunnat klara.'; påbrestningarna” genom smänre höjningar av. annons-: och prenumerationspriser, — och "vi hoppas kunna klara. oss även framgent, -.- > " Laholms Tidning vil : läsare det dagliga nyhetsbehovet DEN NU AVLÄMNADE LANDS- TINGSUTREDNINGEN - visar inte upp några radikala förslag anser Hallands Ny- heter: . sl För det första kan konstateras, att den flitigt lanserade tanken på två ordinarie landstingsmöten årligen inte resulterat i förslag härom, Utredningen rekommen- derar minst ett möte årligen då statförslag fastställes och utdebi- tering beslutas, Sedan kan emel- lertid landstingsmajoriteten, för- valtningsutskottet eller landsting- ets ordförande kalla möte när så anses erforderligt. Begreppen lagtima och urtima möte slopas, För lekmannen förefaller denna uppmjukning av nuvarande be- stämmelser ge fullgoda garanti- er för att landstingsarbetet kan bedrivas kontinuerligt och inte fördröjas genom allt för långa tidsintervaller mellan det be- lut organets räden En klar förbättring härvidlag utgör även förslaget om att landst'ngsutskotten skall kunna fungera även mellan landstings- mötena, so . - Kontakten mellan landstinget och styrelser och nämnder kan förstärkas om landstinget utnytt- jar de möjligheter som föreslås I utredningen, nämligen att lands- tinget får kalla ordförandena i styrelser och nämnder, som sor- terar under landstinget, att när- vara och yttra sig inför lands- tinget, : Utredningen vill även decdn- tralisera en del äv den verkstäl- lande makt förvaltningsutskottet nu har till lokala förvaltningsor- gan. Samtidigt ifrågasätter utred- ningen lämpligheten av att för- valtningsutskottet fungerar som sjukvårdsstyrelse, Sjukvården är| som bekant landstingets mest be- tungande arbetsuppgift och om denna lägges i händerna på en särskild styrelse skulle förvalt- i som utredni också framhåller, kunna ägna större intresse åt frågor som in- verkar på landstingskommunens - TAT skärpt . uttalanden, dana "åtgärder icke” önskvärd /' ] junktur. ” Däremot kan: man inte på den vägen minska den, kost- nådsökning som" lönehöjningarna "innebär... —. annat än 'genom en samtidig skattesänkning för pro- duktionen; .I detta dilemma är det uppenbart .bäst och mest ef- fektivt :om. man; på övererskom- lsens väg kan t men strävanden mötts av f inom området, där i många kom- muner ända upp till 60 procent och mera av hushållen håller sig med Laholms Tidning. När vi inbjuder till förnyad prenumeration inför ett nytt år, hoppas wi, att 'alla.våra gamla - vänmer kommer tillbaka och i sällskap har många nya. Med dagens tidning ' följer ett inbe- talningskort för 'år 1964. An- vänd det och använd ' det i tid. Ni, som redan ordnat er tidning för nästa år, ber vi wvidarebe- fordra blanketten till någon gran- ne" aller annan vän, +27. Väl mött 1964! Ju fler vi är, desto" bättre blir tidningen! . LÖNERÖRELSEN. H. inom spridningsområdet, ''kom- it med 'riks- och utlands- "nytt och kommentarer till: detta' och till annat, som är av in- tresse. Vi försöker också i.så stor utsträckning som möjligt tillgodose de kulturella behoven liksom behovet av förströelse och - underhållning. Vi har i dessa världen av budskapet om Dag Hammarskjölds död i' den syd- afrikanska djungeln, " Oron ' var stark över Förenta Nationernas p 2 AR STAR och def råder ingen tvekan om att man på högsta politiska håll ser med oro fram mot slutupp- görelsen. Finansminister. Gunnar Sträng har varit försiktig i sinå - LO-organet Stockholms-Tidningen har i sin to'kning av finansministern: £ - klarat ått det råder ”ingen tve- kan om för vilken han ville låta klockorna . ' klämta”. Arthur Montgomery: utgår : från det!a, när han i novembernum- ret av'-bankföreningens "tidskrift Ekonomisk Revy. diskute- rar 'konjunkturutveckl lönerörelsen: Det finns två sä hindra "ekonomiska ' skadeverk- ningar från lönefronen, Det ena avser att förebygga alltför stora lönestegringar, Det är den enda något så när säkra vägen att be- mästra ko:tnadsökningarna. ' Den andra 'metoden , innebär att ef- teråt . söka. begränsa de. ogynn- samma'- konsekvenserna av: allt- för stora lönestegringar. Med så- / som ' exempelvis « konsumtionsbeskattning kan man' utan tvivel dra in den alltför ', stora ökning av konsu- menteras” köpkraft som lönehöj- ningarna. eventuellt medfört. På så vis kan man hålla tillbaka en Professor ingen - och tt att söka för- tid. H. rskjöld betraktad i vida kretsar världen över som personifikationen av mwärldsorgani- sationen, man fruktade att denna skulle rasa när ' I För . två år sedan chockades f så långt man med våra kort- siktiga perspektiv kan bedöma sa- ken består hans största insats däri, att han först och på samma ' gång säkrast av alla världens ledande politiker insåg den" helt föränd- rade världspolitiska situation som inträtt därigenom att atomvapnen införlivats .. med världsmakternas v val. Kanske kommer ef- sekretariatet- förlorat sin ledare. Skulle. någon annan man kunna Iotsa = världsorganisationen förbi alla hotande blindskär så skickligt som. Hammarskjöld gjort.' Farhå- gorna besannades dess bättre inte. Förenita- Nationerna fick en ny ge- tervärlden en gång att kunna kon- statera, att Kennedys kallblodig- 'het och klokhet under Cubakrisens ödesmäbtade dagar förra hösten räddade mänskligheten från ut- plånande i vätebombens helvetes- brand. - : [3 K dy-Lyndon neralsekreterare, som ft > ar betet i Hammarskjölds anda men med. ielvis andra metoder, Budskapet om John F. Kennedys död skakade. världen mycket dju- pare än underrättelsen om Ham- märskjölds bortgång... Oron och bekymren = för -' mänsklighetens framtid är denma gång vida större. Detta beror, inte på några värde- rande” jämförelser” mellan - Kenne- dys ” och' Hammarskjölds 'person- ligheter, som skulle utfalla till den fönrres” förmån, utan på det enkla faktum att Förenta ,Staternas pre- sident har så oerhört mycket stör- re. makt och "därmed inflytande på världspolitiken: än vad Förenta Nationernas ,generalsekreterare äger. enl? "oa Successionen efter Kennedy har automatiskt fylls genom bestäm- melserna i Förenta Staternas kon- stitution.. När en president avlider, Johnson -kan : återigen ge anled- ning till spekulationer och fun- deringar kring ett problem, ' som sysselsatt historikerna i alla tider. Är det den ensamma 'starka ledar- "Mannen och hans verk — 20 Av fil, lic. Karl Lindegren ett banalt uttryck vara. ”ett barn av sin egen tid”. Många politiska ledare mnder tidernas dopp har haft bländande wisioner av ett framtidssamhälle,' som ' de ' wille skapa, De har emellertid: misslyc- kats, 'därför att tiden ännu -inte var mogen för de stora reformverk de ville utföra. Visionärerna glöm- de, att de först måste väcka opi- nionen och sedan steg för steg leda denna mot de framtidsmål de ställt upp. för sig. Dessa kunde uppnås i verklighetens värld först när. detta förberedelsearbete wut- förts och en ny generation tagit hand 'om det roder, varmed poli- tiken styrest : : Söker man tillämpa dessa ' erfa- renheter ur det förgångna på pre- sidentskiftet 'i Förenta Staterna behöver man måhända inte se alltför ' pessimistiskt varken på Förenta & inrik Litik Mot som »b | den politiska utvecklingen eller är denna produkt av de förhål- landen och den miljö, som råder under varje historiskt skede. Kan den starke ledaren suveränt efter sin - egen wilja utforma politiken eller bestämmes den helt, som marxismen tror; av samspelet mel. lan egendoms- och inkomstfördel- ningen i samhället och de sociala spänningarna mellan olika: sam- hällsklasser. Något entydigt svar på frågan kan väl knappast ges, men. om idet. sunda förnuftet får komma till tals ter sig problemet så; att var och en av dessa båda förklaringar har hittat var -.sin bit av ing Den enskilde inträder” vice' presidente medel bart "i dennes ': ämbete,' Den ' nya presidenten ” Lyndon Johnson -'är ingen okänd 'man, han har en lång politisk bana -balkorm sig och var ledarpersonligheten kan genom sina kunskaper, sin intelligens, sin intuition, .sin kraft och sitt mod, i hög grad påverka det politiska under Eisenhowenr tid en av. Förenta '. Staternas . mäktigaste män, därför! alt han” i sin egen- skap av demokraternas ledare 'i senaten: helt + behärskade sdennav Eisenhower regerade på Johnsons nåd skulle man med ett tillspetsat uttryck kufma beskriva läget då. Lyndon "Johnson behärskar till fulländning . det politiska" spelet , i den "amerikanska , kongressen och är i så måtto utomordentligt väl kvalificerad för sin nya: uppgift. Men förstår "han också spelet; på askon- . vån, .Enda:t Procent pris. | hindra en menterar | Föreningsblad: . Därför hälsas den: välkommen av näringslivet, inklusive .lant- bruket, som berörs särskilt myc- ket genom att en”hel del hinder för dess transporter 'Transporternas 'roll i kostnads- hänseende är inte liten. Man räk- nar t.ex, med att transportkost- naderna uppgår till i' runt tal 15 procent av skogsindustrins tota- la produktionskostnader, för jordbruket och livsmedelsin- dustrin tillsammans dessa :kost- nader beräknats utgöra 11 å 12 av varornas försäljnings- i nära kontakt med den internationella utvecklingen kan man på ett tillfredsställande sätt lösa. lönepolitikens problem, an= ser professor Montgomery. ” + löne- höjningarna och på så vis för- ökning av kostnadsni- LIBERALARE TRAFIKPOLITIK " En effektivare hushållning med transportapparaterna kan: kanske bli följden av den nya traf kpoli- tik i liberalare anda som signa- leras i k. mits proposition, kom- Jordbrukarna avläg:nas. | medan Hur det föreslagna kommer att verka i praktiken är väl för ti- digt att säga något bestämt om, men vissa välbehövliga möjlig- heter att begränsa kostnaderna i lantbruket bör det medföra, Inte minst inom föreningsrörelsen är man klart medveten om tran- sportkostnadernas vikt. JF understryker också betydel- sen av krångelfritt samåkande till arbetet osv. i lokaliseringsfräm- jande syfte. Kommunikations- 0. transportfrågorna kan betraktas som oskiljaktiga : från lokalise- ringspolitiken. : | 4 utveckling och ekonomiska ställ- ning, världspolitikens ' arena? Förenta Staterna: måste, antingen det. vill eller 'inte,” utöva ledarskap- över vad vi brukar kalla den fria värl- den, Räcker ,' Johnsons , format . till för denna wuppgift? Det är den oroliga frågan. man mu ställer, | . Kring. stora personligheter 'ska- pas alltid myter, som söker göra dem ännu större än: vad de i verkligheten var. Så & sä- kert också att ske ifråga om John Fitzgerald Kennedy. Först fram- tiden kan riktigt bedöma och vär. dera: hans insatser,, men ingen kommer att. förneka, alt han var en av vår tids största statemanna- begåvningar, DN mest I. Till polishuset på Kungshol- men är det nu tydl'gen mening- en att "Wennerström åter skall föras, dock inte till de lokaler - där han tidigare vistades utan " till polisens allmänna arrestäv- delning, inom vilken enligt upp- gift speciella förberedelser vid- tas. "Med skäl kan ifrågasättas pj | Hon var en-av de ledande skeendet och. till en viss gräns dirigera: detta efter sin vilja. Men också. bara till en viss gräns Han agerar aldrig i;ett luftfomt rum, han är. bunden av den miljö, .i vilken det . politiska arbetet be- drives, och han kan aldrig handla oberoende av de politiska och so- ciala. förhållandena; För att 'han eller på dess roll på wärldspoliti- kens skådebana. Det är knappast troligt ” att Lyndon "Johnson blir en ny Truman, en stor president, men de frön Kennedy sått kom- mer att gro. Starka” krafter inom amerikanskt samhällsliv kommer, om än under frenetiskt och bittert motstånd från reaktionära grup- per, att fullfölja de: linjer Ken- nedy dragit upp, Avspänning och fredlig samlevnad mellan ' de" öst- liga och "västliga maktblocken var den” för världen i sin helhet vä- sentligaste linjen i Kennedys po- litik. Han ville må detta mål genom förhandlingar men också med fast mytstånd : mot alla " uwtpressnings- försök" drån . kommunismens sida. Cubakrisens avveckling och prov- stoppsavtalet har skapat ett gynn- samt utgångsläge ”för. de fortsatta strävandena "i "denna riktning, Det är ställt utom allt tvivel alt Lyn- don Johnsen vill. fortsätta - dessa. Visar. han, ; som man, kan "befara, inte tillräckligt "gott handlag 'här- för, kan nya. kriser "uppstå, men de. måste' bedömas som, mindre farliga . än , Cubakrisen därför : att den linje, som" går mot fred och skall kunna blien stor politisk leda- re måste han ock: å, föratt "använda avspänning inte längre kan -defi- a Margareta 'Malmgren: " VAND- RING PÅ EN STJÄRNA. (EFS- förlaget. Häft, 8:50, inb. 11:50.) Margareta Malmgren är känd o. välkänd i vida :kristna nerna i de svenska Nor [ NYA BÖCKER | land till land utbredde sig budska- pet 'om' Vite Krist. I dag når Guds : budskap runt hela : jorden. genom ra en, : Evangeliet är »i kretsar, | etern dygnets' alla timmar, Fyrtio perso- imissi di ioner är på de issi på st punkter och når ut radioprogrammen. Ofta talar hon i radions morgonandakter. Nu' har hon skrivit en roman, där huvud- personen, en ung kvinna; dras in i en' kärlekskonflikt, . Den yttre orsaken är två män, som båda älskar henne, -: Händelseförloppet skall: inte, här vidröras, men bo- kens syfte är att påvisa att varje människa har sin skickelsefyllda väg att vandra. Över henne vand- rar stjärnorna, hon är utsatt för påverkan från en osynlig : högre värld, men hon bär också evighe- ten inom sig. Jag vill sammanfatta bokens .kärna i några ord på..en av dess sista s'dor: ”Det största och märkligaste med en människa tycker jag är, att hon kan -bli ett redskap i Guds'!hand för 'att skingra nöd och mörker — ett red- skap för evighetens rike...” - En värdefull bok som har myc- ket att ge kämpande, sökande män- niskor.” pe Marton Leine: BRON ÖVER AL- LA GRÄNSER. (EFS-förlaget. Häft. 13:50, inb. 16:00.) : - När herdarna utanför Betlehem hörde: änglabudskapet och ängla- sången den först julnatten, greps de av förskräckel-e och uppfylldes av häpnad. Och när Jesus, Frälsa- ren och Mä:taren, gav sin lilla handfull olärda män befallning att gå ut i hela världen och förkunna om dessa . ingar . verkli- gen tjänar något förnuftigt ' syf- te, När nu Wennerström har pla- cerats på Långholmen, kunde han ha fått stanna där, så myc- . ket hellre som man inom fång- vården gjort vissa arrangemang och organiserat en :särskilt för - ändamålet lämpad vaktstyrka, allt i syfte att förebygga nya' inci- denter. So oa Bortsett från att kravet på iso- lering och säkerhet måste ställas extra högt i detta fall bör Wen- nerström behandlas som vilken som helst annan häktningsfånge. Tummar ran på den regeln och beviljar favörer i akt och me- ning att få honom en smula mer medgörlig under, förhören, blir 1 lätt sl bevakning och minskad säkerhet. Fångvår- den har inte haft någon anled- ning att falla för den frestelsen. Man får hoppas att polisen nu k att vara på sin vakt, (Svenska Dagbladet) fräl budskap, fors de säkert av en förståelig undran' ö- ver hur det skulle vara möjligt. Allt vidare spred sig 'budskapet till alla människor på jorden. Intet land kan numera stänga sitt ter- ritorium för evangelium. Det träng- er över Alaskas isöken, når Ha- wa'jiöarna i Stilla havet, ilar över Afrikas djungler och forcerar järn- ridåer. = fo R ' Programsekreteraren i norska missions : radiostation Noréa, Mar- ton Leine, tar- oss med på en resä jorden runt, från den ena statio- nen till den andra för han oss och det är ett äventyr att få följa ho- nom och få veta hur de olika sta- tioner kommit till. Det är hugnesamt att erfara, att mitt ibland den in- tensiva ' kampen mellan "politiska déers röster och propagandatricks, ljuder Gud: röst, evangeliets röst, som talar. frid och försoning. — En fascinerande. bok som man lä- "Iser med tacksamhet och knäppta händer. oe " Hilde Lorch: HAND I HAND RUNT HELA JORDEN. (Med färgillustrationer av Eva Brunch- man. EFS-förlaget. Inb, 12:75.) ' En verkligt fin och färgrik bok som kommer att hälsas med för- tjusning av alla barn som får den, Boken - tar - barnen. med tll Ghana, Indien, Japan, Ostafrika och and- ra misssionsländer. Den visar också vad barnen kan göra för att hjälpa missionärerna, Boken vill vara en bro, som för barnen ut. i hela världen och visar på uppdfaget att föra . frälsningens glada budskap till alla människor; om frälsningen i Jesu Kristus, från Troligen tunnel: i Stockholm (TT). : Frågan om bro eller tunnel mel- lan Storbritannien och kontinenten står alltjämt öppen. I dagarna har, berättar ' tidskriften Vägmästaren, en expertgrupp kommit till föl- jande huvudshutsatser: - En järnvägstunnel skulle bli bil- ligare än att utvidga existerande transportformer över Kanalen med hänsyn till den expanderande tra- fiken under k de år. stället. > för bro England-Kontinenten - Slutligen skulle len järnvägs. tunnel bli fortare färdig än en bro; den beräknas kunna färdig- ställas under en period av sex|li ar, Blir tunneln verklighet skulle den komma att trafikeras endast av tåg. As N I själva verket skulle tunneln bestå av två tunnlar med enkel- riktad trafik och en sevicetunnel. En dylik tunnel skulle bli både billigare lbch ur olycksfallssyn- Inf till tunneln på den brit- In punkt säkrare än, en bro, som skulle utgöra vissa allvarliga ris- ker för fartygstrafiken, Westenh utanför Folkestone i Kent och i Sangatte, i närheten av" Calais på den franska sidan. När denna nyhet blev bekant greps é Man har all Vanledning ' att vänta en synnerligen genom- gripande FBI-undersökning av de: båda morden. i ' Dallas och av de katastrofala bristerna i säkerhetsåtgärderna. .Det är in- gen uppbygglig wmuppgift. Men nödvändig. Ledande ' amerikans- ka tidningar har gett utiryck för den skam 'som man känner i' USA, en skam ä corgen efter den mördade presidenten, Några skowt i en dammig Texasstad har : skapat en mardrömsaktig situation, - som ' drabbar den amerikanska nationer hårt. ++; Stockholms-Tidningen ' Vissa uttryck är efterhängsna. Som nu detta med ”högerextre- misten”, som åter dykt upp. i samband med morden i Dallas. I själva verket talar. man , då 'om ' antidemokratiska rönelser. Kommunistipropagandan mtnytt- jar ”ordats megativa karaktär. Så skedde också när mean nu försökte klassificera president Kennedys mördare.” Man hade nrturligtvis i Moskva hoppats att han skulle ha. hört hemma fiknande rörelse. Nu - var det den kommunistiska ytterlighets- rörelsen, Ne rest " Helsingborgs Dagblad Fru Nancy Eriksson riktade på tisdagen i andra kammaren en skarp kritik. mot steitliga verks behanidling av partiellt arbetsföra. Särskilt tänkte hon på det förhållandet, att socker- vinna anställning i statliga verk, icke minst inom posten, Nu rå- der det visserligen delade, me- ningar mellan interpellaniter och civilminister > Lindholm, hur praxis .var i dessa falll Men om fru Eriksson' har” rätt, . måste man säga, allt situationen är be- svärande : för” de . sockersjuka. Över huvud taget förefaller at- gäller de rimma 'med de från regeringen framförda påståendena, att man kommer "att: -inmta . en” mycket välvillig inställning till de han- dikappades.: 3 coca oas Sydsvenska Dagbladet > Den : som vill bedöma ange- lägenhetsgraden lv det allmän- nas olika "utgifter ' kan inte komma 'tifrån, aut "just männi- skovården, antingen den ges på mentalsjukhus, ' kroppssjukhus, sjukhem, ' ålderdomshem. andra stinstiuioner intar en förstarangsplats, Har. våndområ- dena fått en' sådan plats? Gång efter gång avslöjas så anmärk- ningsvärda förhållanden alt från gan måste besvaras nekande, "Återstår då ;en annan: fråga: samhälle, när” dees medborgere inse kan få acceptabel vård vid sjukdom? + =, . 5 - . Sundsvalls Tidning - ' i I samband -med avvecklingen avsevärd risk för al; 'madbtions. rika miljöer splittras genom att de lösa kulturföremåben "eking- ras, Bortsett från de allra vär- defulllaste sarclingarna, för vilka inlösningsrätten kan tilgripas, finns det inte mycket skydd för en sådan utveckling i det före- liggande agförslaget. Här: bör den kommande fideilkommiss- nämnden noga följa ulveckling- en — som kommer att sträcka folk i Westenhanger av stor gläd- je och entusiasm. Platsen är en liten obetydlig , by. bestående "av ett fyrtiotal hus, men skulle .pro- jektet bli av, blev- Westenhanger en wiktig ftrafikpunkt och hade ett ekonomis! kt Uppsving att' vänta. alltså mer. än dubbelt så - så och byggnadstiden skulle bli oninet ett år längre än för tunnelbygget. Restiden mellan London och Paris skulle bli" 424 timmar, om « Nu tar det ST i Ku Klux Klan eler någon |. inte så. I stället tillhörde han|-' sjuka ofta her. mycket svårt att]' tityden' i åtskilliga fall, när det|" - "handikappade, ' illa fl eller. Har: vi ;verkligen ett välstånds- av fideikommissen finins det en' $ enta r LI ig ö en velativt Jång tidrymd ng och på "ett "tidigt stadium föreslå ' särskilda åtgärder om sådana skulle visa sig erfor derliga. . : : : S Dagens Nyheter LÄ Ungefär varannan bok, som publiceras i vårt land — & varje fall varannan toman eller dikt- stående, ojämförlig, unik, svind- lande, hisnande, Bokförläggarna tävlar med varanin å annonserna om :de ' mest ekimnande,' glän- gande, lysande, bländande, enrä- örråd. ' | orörd + Perspektiv "Medeltidens gator» och torg stank av mutkastat avskräde.: I dag är gelorna' lika nersvinade av buller och avgaser. Med tanke på hur lätt det egentligen är att eliminera” de sanitära och hur allvarliga från folkhäl- sosynpunkt dessa är måste för- summellserna att göra någonting betraktas somm oförsvarliga. ".- Överläkare Erik Valeur, Vas Kristianstad Huvudsaken är, att 'männis lär sig leva med bilen, använder sin bil med sunt: förnuft och inte mest som en osund leksak, Bilen är werkligen en mycket nyttig maskin, men den är inte allid fämrlig aw sättas i hän- derna på 'bilister. : : Pål i Västerbottens-Kuriren verkade ungdomarna dom nu- förtiden i stor utsträckning. är uran stödet. av harmoniska hem Stevens biognafbyrå,: Man. har behöva. inkallas! -. ... 4 3 Lillemor Holmberg'i Perspektiv era a a fom. ”Tystnaden”, LR fr SS ETT-ORD 250 sn : > PÅ VÄGEN Min älskade, jag önskar att det i allt må stå väl till med dig, och att du må vara vid god hälsa, såsom det ock står väl till " med ' din. själ... a ”Aposbeln Johannes hade: wän- ner. Det: är en rikedom att ha goda" vänner”. > SE - Gajus ” var - säkerligen Men av epjuwielns bästa vänner. Det kan man se av detta lilla brev. Jag tycker det är så fint, aut. ett sådant vänbrev har fått plats i Bibeln.: Många trötla. och mod- lösa pilgrimer har fått ny kraft och nytt, mod en god vän. . «I detta. brev” önekar aposteln, alt frans vän måtte ha det: godt på alla sätt och vara .vid god hälsa, . såsom ' det” «bold väl till med själen, Han visste alltså, att vännen 'i ifråga" hade det: gott med: Gud, Själen levde väl. Se- dan önskar harr, at kroppen Han har -en 'werklig orsak till denna önskan, ty det wvikitigaste år, att själen mår väl. Är hjär- tal friskt, ken man ha det bra till alla "delar. Men är hjärtat sjukt, är hela" livet isjukit, "En känd läkare höll ett för redrag.d Oslo. En av de större rubrik över föredraget: ”Våra känslor påverkar. alla "kroppens Organ, säger Iden senaste ve- tenskapen. Frukitan, bekymmer, Svartsjuka och. halt -är skadliga Vetenskapen har ”nu blivit må med Bibeln om watt det lgaste är inte I själen, Nols -” > kroppen pen . Därför alt det "är. så, kan göm leva ett" lyckligt; ny: utan Gud, Den som. dag ' efter” dag RT uppleva, att Gud nedlägger fra enS Själ kärlek, ' glädje och ad ham kan aldrig bli olycklig. nä kroppen "arbetar" bättre ever i: M LE - Jande still Gud, vB SA "Därför är igudsfrulkt, ti både för detta kilot . och id - Allt ha det got med sin Gud, Oc bur skönt Het är i ch veta, att han: han mig för —. evigt kär, Me / vore vo [d lande fäörgeffekterna i hela vårt, olägenheter deista för. med sig De tusentals osäkra, lättpå- . har lämnats "helt i:sticket.av inte ens snuddat vid tanken på att filmgranskningsrådet skulle , måtte vana lika frisk isom själen, . genom brev från > huvudstadstdningarna satte som ' s—-—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.