nerv "7 fördagen den 30 november 1963 = = Jöran den 30 november TITe "När får vi skatterättvisa? - > På alla områden strävar man efter största ' möjliga rättvisa, men när det gäller skatter före- | . faller, det /(som om intresset vore minst : sagt svalt. Förmodligen]: tror man, att allt är väl beställt därför att vi har en proportio-]- l ! :; styrelse frågan genom. en skri- nell kommunalskatt 'och' dito landstingsskatt samt en stats- skatt med en viss progressiv ut- formning. Principen skatt efter förmåga .skulle därmed wvara ge-l-. nomförd: Så' är emellertid inte fallet, Skatter tas nämligen "ut olika beroende på var man bor, Den kommunala wutdebiteringen varierar så :kraftigt att en per- son; får betala 1.000. kr mer i skatt än en, annan / på. samma inkomst, Orsaken är "alltså bo: | stadsorten, Dessutom" får ofta den |. som betalar .dén "högre skatten nöja sig med sämre service än skattebetalarna i lågskattekom- munen, Det är givetvis inte frå- aktuell häromdagen - riksdagen. - Centerpartiet : hade-: motionerat - angående skatteutjämning mellan -fandstingen." - - Denna. motion väcktes i ijanu- .ari detta. år och .i!februari ak- 4ualiserade .' landstingsförbundets velse till regeringen. Med anled- -ning av dessa -båda framstötar - gav finansministern den 26' april i uppdrag åt den arbetande skat- teutjämningskommittén!' att -även utreda. frågan . om. . skatteutjäm- s fr "mellan dandstingen, «+ 1 + Trots. :att..'motionen således egentligen -redan var bifallen' när Enligt vämdrvartiots "mening bör sådana”. saker som rätten. till ar bete, utbildning och bostad. vara riktmärken för det politiska hand: landet, säger” centerledaren Gun- nar" Hedlund i ett uttalande för Svensk Politik, Incm betydan- de områden av wårt land är det dåligt beställt i dessa avseenden. "' "Vi haren" avsevärd "arbetslöshet ! inom "många områden” och då är - det ' illa" beställt "med rätten till - arbete... Den, trygghet, inkomst och medför" saknas. ' Inom andra: om råden återi; saknas rätten till den kom. till. riksd bostad, Så är t. ex; fallet i Stock-" sh ådet - där , ib is bin blem + som. tas. upp i .en närmare 'granskning.«Skatte- |? bördan mellan landstingsområde- na varierar högst betydligt. An- .talet. skattekronor : per " invånare . är lägst på Gotland och "högst i kholm,.. Skillnad "vär "så Sh gan om någon het mot dem som bor i lågskatte- kommunerna. Självklart är det bra med låg skatt, Det är däre- mot fråga om något i andra fall så självklart som rättvisa, När det ,gäller beskattningen "' sitter emellertid detta begrepp trångt. En, persons inkomster är, i all- mänhet inte bercende av bostads- orten och då bör heller inte skat- ”teutgiften vara det. : Det är inte. bara mellan pri 1 som vaniati uppstår i skattetrycket, det gäl- ler också mellan de olika lands- tingen, .Den senare frågan var . SMABRUKARNA OCH HET. SEN é På a håll har det i anslut- ning till LO:s lönebud klagats ö- ver att jordbrukarna ' föredrar lugnare arbetstakt framför, ”stor- industriell :hets” men att de' än- då inte vill släppa kravet på t in- - komstlikställighet,' Härtill .., märker "€ Jordbrukarnas Föreningsblad:: mor Kravet ” på inkomstlikställighet har ingenting med småbrukarna alt göra, dem som det närmast är fråga 'om att flytta till ”stor- industriell hets”, Detär genant att behöva erinra därom. Småbru- karna får arbeta så mycket de vill för den ersättning de kan FASA Någon annat är det inte ig Inkomstlikställigheten blott för större och Jordbrak. BORTGLÖMD REMISSINSTANS De demokratiska, politiska stu- dentförbunden har 'i' gemensam skrivelse " "till. departementsche- . änt. su ' Vv Ä ER, / ATT SYDSVENSKA ferna anhållit om att mer hittills få komma till tals när det gäller remissyttranden. inte minst inom utbildnings- och kultursektorerna. s . Studenternas begäran är” helt berättigad. Det måste betecknas 'som, närmast anmärkningsvärt att våra politiska studentförbund endast i ettmartre fall per år får frågor för remissyttrande, Detta 1 en tid då våra utredningskvar=- nar mal, även, om långsamt en lång rad viktiga ärenden 'som det borde vara självklart att ge stora som 29:22 kr på Gotland tadet tycks bli 'värre "och 3 "vätire.l. 3 —"Det duger inte att bara. än- visa "till st: tiken över bostads- byggandets kning,. säger hr Hed- lund, . man "måste sätta 'sig' in i hur det känns för 'de människor som ', inte ”har en egen : bostad: - mrs standard "som rätten till arbete ' Rätten till arbete” och bostad : ;ledmärke: för "centerns: arbete 7 Centerledaren .; - Gunnar; Hedlund konstatera att det: inte finns nå- måste målet för de handelspolitis> ka. strävandena" vara: eri samman- mot 57:52 kr i, Stockholm. Sam- .ma utgift. i kronor' räknat per invånare blir. alltså: nästan dub: belt så dyr på Gotland. som i "Stockholm.: Detta . orimliga. för- hållande kan inte få råda. Sven Vigelsbo : (cp) framhöll detta i andra kammaren. och han hop- pades "att den. utredning? som nu arbetar verkligen skall ”kun- na» åstadkomma - en ändring på förhållandena, ; +; > . Skättefördelningen mellan / stat . och kommun bör ses över i sin helhet. Kommunernas. förmåga art bära skattebördor är utnytt- jad till det yttersta. Enbart: deå- "na höst har de kommunala utde- biteringarna ökat med en krona i genomsnitt i landets, kommu- ner, Finansminister" Sträng : vill gärna tala om att staten nåu kom. » mer att ta över kostnaderna för polisväsendet och ' detta betyder i pengar 350 :mi joner per iår. Denna, summa 'är dock, som hr Vigelsbo smycket "riktigt. "framhöll unga , : vill bilda familj men. de. har: ingen- stans att bo. På' dessa råd hä de europeisk marknad. Den [1 gon möjlighet att. förena ide båda området bör finnas att tillgå. . handelsblocken 'EFTA 'och : EEC" så |. tid vi har på oss "innan. det målet « är nått bör användas till förbere- ”delser. Företagen på hemmamarknaden bör gencm bättre kredit- och ka- pitalförsörjning ' ges - möjlighet; att rationalisera och - effektivisera så ->att de blir bättre' rustade att möta konkurrensen utifrån. = os "i — "De företag' "som .. arbetar på den' internationella" marknaden :be- höver en, bas: för: allmän" bevak- ning, framhåller: hr: fledlund.: Vi behöver. allmänna : 'reklam< ''och goodwillinstanser, edirekt kontakt- verksamhet, medverkan på, mässor och 7 axtställningar mm. Utlands- kontakterna, blir en ny, "erfarenhet och många kän ånte ensamma ;kla- 'ra allt, detta! En organisation 'med erfarenhet" och kunnande på detta = — Det ä är på tiden att wi snarast utreder "hur denna verksamhet ' lorganiseras; "säger hr; Hed- är',verkligen rätten - "till. bostad illa tillgodosedd. RN : Vi Den : enskilde "måste ha t gång till. både . arbete, och .bostad: Det ut och sysselsättningsmöjligheter skapas i områden där bostadstill- gången är god. Därigenom kan i flyttningstrycket på de stora ortsområdena ” minskas. - Man «kan få tillfälle 'att bygga ifatt bostads- kön och komma ifrån de nuvaran- de: katastrofantade förhållandena. - Det sär-.alla föräldrars: strävan att ge barnen en god start i livet genomj, en. god ' utbildning, Men hur skall iman, under' nuvarande förhållshden kunna skapa ett full: gott .skolväsen | i de glesbefolkade AE som "säkrar . än- derlaget. för grundskola, ”fackskola, yrkesutbildning OSV, i ycket. liten |& .Å förhållande till vad som: : vält- fats över” på kommunerna. De statsbidrag” som går ut bill "kom- ”miunerna; har- arholkats under årens + lopp. och ' nya "uppgifter har lagts: på kommunerna', utan att kompensation y getts, « : Enbart eftersläpningarna; ifråga om! bi- draget till: skolmåltiderna' går till på ' tiden att hr i Strång "och hans partivänner lättar på! spär- . rarna och. ger: alla kommuner möjlighet att; hålla” samma stan- dard till samma pris, Vv ve. os DAGBLADET. «' ' . har, blivit ett. av - de” största hindren för ett: borgerligt .sam- "arbete," skriver > Nordvästra Skånes Tidningar; ja Ett: bevis härför .har givits oss inte senare. än i.;SDS av. den 21/11, i vilket nummer. center- partiets ledning i Malmöhus offi- ciellt 'tar- avsteg från Sydsven- «skans jämmerliga försök attrlan- sera en.kandidat, som uppenbar= ligen- inte har, sina egna parti- bröders förtroende, För hela iden borgerliga oppositionen hade :det de "politiskt tud terna tillfälle att yttra sig om, Nämnda ' studentförbund har vuxit sig allt-starkare under se- nare år, I vitala samhällsfrågor utvecklas en glädjande aktivitet och stimulerande debatter. Studenternas begäran bör bli hörsammad i kanslihuset, Våra politiska studentförbund har sam- ma rätt som övriga politiska in- stanser att bla. i form av re= missyttrande säga sin mening i respektive frågor, ade FULLT UPPROR råder 1 det svenska kommu- nistpartiet, konstaterar . Öster- sunds-Posten — dock utan att begråta förhållandet, En yng- re, liberalare falang vill mjuka upp politiken, Till de argaste kritikerna hör f.d. sekreteraren i partiet Sven Landin som kräver att hr Hagberg & Co skall avgå Ment- Ingen skall emellertid inbilla sig att hr Landin et consortes r derar rätt- ning höger inom det kommunis- tiska partiet. I motsats till hr Hagberg och den äldre kommu- nistiska generationen förordar så- lunda oppositionen isolerad svensk avrustning .och en jordbrukspo- litik, som omedelbart skulle ge de svenska småbrukarna döds- stöten, Hur som helst. Öppet inbör- deskrig rasar inom det kommu- nistiska partiet. Ingen inom de » demokratiska "partierna har an- ledning att beklaga och begråta detta förhållande, Kommunismen som idé är se- otvivelakti nelsebringande om SDS hade hål- lit sig med båda: fötterna | på marken 'och inskränkt. samar- betsdiskussionen till valteknisk samverkan och en eventuell :non- b aggr kt: under k de valkampanj, Det är enligt vår mening helt meningslöst att ens tala om en partisammanslutning så länge inte ens så enkla mål kan uppnås. Den kampanj ' SDS nu för har inget annat resultat än att omdömesgilla och aktiva medarbetare inom samtliga tre da serliga partier blir bortskräm= För den politiskt erfarne med- borgaren är-det uppenbart,' att SDS nuvarande Politiska " pro- "gram är 'en' ren utopi, som inte vilar på någon 'reell grund, | Vi överdimensionerar vår fruk- tan för framtiden, glömmer att livets broar är svårast att Ppasse- ra i fantasin — genomlider ting som vanligen aldrig händer. Räds- lan för det inbillade frambesvär- jer spöken, invalidiserar. oss i nuet, Fruktan. för det stundande |" innebär att lasta på sig bördor som kommer oss att stappla på vägen, Varför inte gå tillbaka i dan länge dödsdömd 4 vårt land. " minnet och fråga: hur ofta har igt varit mer. 'välsig- | ' Rätten ill utbildning, får inte vara beroende av på vilken ort man bor. Universitetsreformen måste | in- riktas på en geografisk fördelning av. lärosätena och : ett sjätte” uni- versitet bör Au tas snarast möj- ligt. 0 on REFORMERA oc oCvCN FAMILJEPOLITIKEN nä "vid sidan av det allmänna barn- bidraget finns'det bostadsstöd eller bostadsbidrag som "Kommer 'barn- familjerna "till del "Men om. en barnfamilj anses vara i behov av bostadsstöd vanför skall” man då khyta an stödet " vill en viss typ av bostad? sto :— Här behövs ett kombinerat bostäds-" och familjepolitiskt ; re- formärbete, inbegripet” barnbidra- gen, så att barnfamiljerna får de behövliga "pengarna utan "att sam- hället för den skull dirigerar kon- sumtionen. Ten "sådan reform bör det finnas utrymme för betydande förbättringar" för barnfamiljerna. t Centerpartiet anser också : att frågan om ett förstärkt barnbidrag till ” hemarbetande" mödrar; : com själva tar vården om sina barn, bör prövas” snarast möjligt FOLKPENSIONEN SLÄPAR EFTER långt möjligt beredas möjlighet att o kvar i sina hem på ålderns dar. Det ' hänger emellertid , samman med deras ekonomiska standard. — Jag will påminna om «vad man ställde i utsikt om pensions- höjningarna åren 1958—1968, fram- håller hr Hedlund. De löften som då gavs har åinte infriats särskilt väl: Tyngdpunkten av pensions- höjningarna ' skulle ligga under den första delen av perioden,'sa- des det, men 'när nu halva perio- den gått har man ett betydande stycke, kvar till hälften av slut- summan för perioden. H — Hade det inte varit båttre im man följt centerpartiets linje 1 den här frågan, undrar hr Hed- lund. BEVAKNING AV so, sc UTLANDSMARKNADEN | Även om man för dagen måste "något jag fruktat blivit verklig- het? Blir inte svaret att det be- farades fantomer oftast försvun- nit i intet, att vår enda uppgift är att helt axla det dagen lägger på oss? ' Det är en fara för nutidsmän- niskan att hon aldrig får tid att . tänka: hon matas med stoff från tidningar, möten, föredrag — men här hinner hon smälta det? och bara det stoff man smält är ens eget. ” behövs ' en - aktiv Iökaliseringspoli- |: . tik så att näringslivet .kan byggas |" De gamla i :'samhället bör så . "| med att återuppbygga h din. Konung | kommer till adventsbudskapet vå ”Se, dig”, "så ljud än en gång. "1) Ett nytt kyrkoår börjar åter sitt lopp 'ibland 7 oss. : aria v "Åter börjar vi ett nytt "kyrkoår! Och. mången: menar, att. då: "borde kyrkan förkunna något nytt, något ovanligt och. originellt, :som . ingeh människa. hört förut. Men det är icke : kyrkans . uppgift att komna med något nytt. men väl att: om möjligt "förnya det 'gaml: Ty det: finns . sådant, .som'. .visserl gen "li sig självt är gammalt men ilika väl ständigt nytt. ' ”Varje vår söm knoppäs, varje dag, som: gryr; sp a väl" men: ändå" alltid något nytt. Den” närande, kosten,” "den sval- kande drycke är alltid något nytt för den, « som är "hungrig och törs- i q ”jtit och” druckit A. finger förut”. ye ans budskap, såg en syn, en Jång” allé" av fem- tiotvå "gamla "kala träd. Och; i jag förstod; att det vår "det nya kyt- koåret med då femtiotvå "söndags- evangelierna. Och jag tänkte? Hur skall "kunna: komma "> blad ' ioch frukter på "dessa gamla träd? Hur skall" det kunna bli” predikningar av dessa .texter, scm. man nu. sli- tit” på i" hundratals år? Och! jag såg en, som liknade en. Konung, var gång han red förbi ett av de gamla / kala. träden, så lövades: det på nytt' och" stod ' i sin friskaste sommargrönska:' Och "jag förstod, att han som drog fram på kyrko- årets väg och gjorde vårens änder med de gamla ”evangelieträden,! var den "levande Herren Kristus, om vilken" jag fått lära' mig, att ”Han är densämme i: går, i dag. och i H evighet”, St sf Tack” ware' vår F Herre - Jesus det gamla,” som wi "alla känna” så stilla. rida fram genom allén. Och ! Kristus . skall det växa fram nya, friska predikningar av de" gamla, välkända evangelierna, — ' 2) Med det nya kyrkoåret kom- mer Herren' Kristus till oss Wt- Nu kommer Herren 4 '0ss i ett nytt kyrkoår! Och /det är! noga taget det enda säkra vi-svet: om det nya kyrkoåret. Om framtiden vet vi alltid lika litet, om det: nya kyrkoåret sk omma : till: oss med :stor glädje eller stora sorger, om idet skall komma med mycken |” framgång :eller många : besvikelser, det vet. vi ickel > unv Su iu » Men vi vet, att nu kommer" ad- vn ventssöndaganna, ' som manar; oss att bereda, våra : sinnen "att ;rätt fira jul:igen. Och så kommer han till oss Frälsaren, beviset på Guds kärlek till oss människor., ”Se' jag bådar eder; stor, glädje, ty: eder är. född en Frälsare”. .: Och .Tret- tondagstiden skall: komma, då Her- Ten ; Uppenbarar , sin härlighet. för öss på många "olika sätt," Sedan kommer fastan 'eller passionatiden, då 'Jesus komnier för att inna oss om sitt lidande och "si kors, att vi må kunna hämta tröst: och kraft därav, och tro på våra syn- ders förlåtelse. .Och det, 'skall bli Påsk och, Jesus. skall. komma och hjälpa oss tro på det eviga: livet trots" förgängelse och grav! "Och pingsten skall komma 088 att kän- na,.. att Herren Kristus, will. vara hos: oss, med sin "Ande. Och 'den långa trefaldighetstiden 'skall Her- ren: komma till oss med. "alla ide trösterika' och; "kärleksfulla" lär- domarna i sina likvelser 'och ändra hans ord, Och allhelgonadagen skall lyfta, våra blickar upp! till den eviga ” "staden, dit många av våra. kära gått före. och” dit” vi ”Han kommer :Å i sin ; kyrka. ! 7. Vid psalmers lov och fröjdeljud, Min andes tröst. och styrka, . Min Konung och mån Hrälsnings : Gör, vv nh "Hamburg i novembör. vånare ' är" Västtysklands största hamri ' och” "levin främst på” sjö- farten, det vill säga på. i rederier på transitotrafik och oljeraffine- ring, Man kan gärna säga: Ham- burgs historia är idess' hamns. hi- Hamburg "med 'sina 18 milj i in- |fö och "varv, på export och import, |. tä att Västtyskland fått utveckla sig till världens näst största han- delsvälde.. | Men trots det a synes "stormiga uppsvinget ser hansastaden be- kymmersamt mot framtiden, Det är Västeuropas oavlåtligen, fort- storia, Det" totala gående integration "genom ' EEC år 1945 tycktes ha gjort” skat även som , fördystrar horisonten för på - stadens ek Hamburgs hamn. Reduceri av Det var inte bara det att hamnen med alla anläggningar var 'full- komligt sönderbombad,. utan” sta- den blev genom järnridån fullkom- igt avskuren från sitt. livsviktiga H: 3 gs ställning inom Tysklands export- handel beradde' inte bara på dess hamn" utan också på det faktum att det utgjorde änd: för tullarna EEC-partnema emellan gynnar i främsta rummet varu- utbytet "inom" EEC-området med den följd att flodfarten samt järn- vägen och landsvägstransportföre- tag drar nytta av integrationen på bekostnad av hamnarna Hamburg och, Bremen, vars välstånd ' till övervägande del är "beroende. på den "viktiga europeiska ' Elbe- vattenleden och på det viset blivit en wiktig omlastningsplats ' för Östeurcpa. Fast situationen föreföll hopplös, satte man energiskt igång och tr; handel ” och transito- trafiken, : Det är därför inte underligt att vederbörande i Hamburg med stort eftertryck går in för att EEC och Efta fastare knytes samman, Ty göra den internationellt - konkur- rensduglig. I dag äger Hamburgs hamn ett stort. antal .hamnbas- sänger, moderna kajer och maga- sin samt rationella lossningsan- läggningar så att denna hamn kan anses ha en prestationsförmåga s - (Evy Velander) som kan mäta sig med världens Hamburgs liv ' känner ' sig på grund av lång tradition sam- hörigt just med Storbritannien och icke minst red de skandinaviska staterna, Hamburg är genom sitt gecgrafiska läge rentav. predesti- nerat till melanhandeln mellan de nordiska länderna och den ge- mensamma marknaden, Frihamns- | Aktuell Det var en politiker med na- turlig euktoritet som i onsdags i egenskap av Förenta Staternas president talade till kongressens båda hus. Vlad hen sade innebar inga ' överraskningar, men han hade heder av der sätt han sade det på Här är en man från | Texas som' enträget och - inte för. första. gången manar kon- gressen att ge medborganvrätten prioritet i lagstiftningen. Lyckas president Johnson med det fö- retaget har han vunnit en fram. gång som inte står många pre- sidentiers efter, ... Handelstidningén Det vär. kloka öch förnubliga . Jord med. vilka den nye presi- denten formulerade: Förenta staternas inställning «till wärlden, och. det föt på ett sympatiskt sätt ofta som ett eko av John F, -Kenmedy.- Eit högre betyg kan man. i denna stund inte gärna ge den nye presidenten. Med Lyndon Johnson ji. Vita huset. har den fredliga samlev- naden r på världsscenen : med andra ord stora möjligheter: att gå. "vidare." . i ; Alt måste: göras för att för- hindra den katastrof gom hotar de: förtryckta ä Sydafrika. Det är angeläget att de. politiska partierna på sallvar uppmärk- sammar problemet och interna- tdörselllt "försöker ' arbeta” frem åtgärder, som samtidigt kan för- åstadkomma mänskliga villkor för de miljontals människor, som i dag lider under det vita herre folket. : Västerbottens- Kuriren : Ländsoriens” verkliga 'ätarm- ning ligger inte i art oräntabla jordbruk, velliber .oekonlomiska ; in= dustriföretag" läggs ned utan" I med" rätt och skyldighet | att svar. Dessa krafter, koncentreras nu till vissa platser, - Professor William: Regeringens bos sammerligen ingenting att Yyvas över. Redan det förhållandet att den; bostadspolitiska problema- tiken spaltes upp” på olika ut- redningsgrupper avslöjar allt re- geringen för egen del inte vågar bestämma "sig för en fråmitida kurs. Sammantaget ger rege- ringens ' uppläggning - intryck :av en vacklande" önskan att ekapa en marknadsanpassad hyres- marknad men infogad i ”regle- ringarnas ram. Alt ta det natur- liga steget och ersätta det nu- varande lappverkelt ” med en sammanhängande och effektiv böstadspolitik vågar " man inte. rså fall skulle hela frågeklom- plexet behöva... angripas: förut- sättningslöst av 'en parlamenta- risk utredning. Mängden av för- domar och den förmenta hän- :låynen till gruppintressen lägger | hinder i . vägen” för en sådan lösning: : ” Sydsvénska, Dagbladet ; Värför inte ”öpilcmattor? Det blir: inte någon ändring till det bättre, om man- inte radikalt ändrar uppfattninig om vilka som i första hand skall åtnjuta det största "skyddet, 'de laglydiga och : "oskyldiga medborgarna | el- ler brostdlingar . och. galenpan- nor. Om bara ' myndigheterna kan välja sida och i första hand ge skyddet: åt de ockyldiga, så borde det sedan bli ganska en- kelt att finna utvägar att stoppa dem som skall stoppas. Till det- området som ”fäcker en yta! på mer än 1,500 hektar — ett av de största i världen — utgör en av de "viktigaste omflastningeplatserna för Östersjönationerna, - "allra helst som Kielkanalen mynnar i. Elbe omedelbart — framför Hamburgs portar. Hamburgs = fortsatta utveckling 3 k 4 tillt ing att bestämmas av gemensamma marknadens beslut. Man satsar i kommissionens President Walter Hallsteins börd, enligt vilket EEC, världens största handelsvälde, var. ken vill eHer är i stånd till att vara självförsörjande, Ty det är på det Fivliga varuutbytet med länderna utanför EEC:s område Hamburgs framtid är beroende, . "Claus ' Schiiler N förlusten "av Tedanide' människor ne handla självstänldiy gt” och ta ant). hamnstaden wid Elbe på -EEC- |. kommentar | ta duger spikmattorna bra. Det som behövs är: att de får an- vändas under ”weltitiga former. Däremot är (det ingen nytta med de vilda jakterna' i höga farter. De är farliga för alla både för dem som åker och för andra. i Dala-Demokraten | . Expressen har frågat, var Olof Palme skall göra av tuggummit. Intet svar, ingen dementi, Be- tyder detta, att statsrådeg Pal- me än ttuggummituggare? I detta sammanhang ” passar vi. på abdt undra, om även de äldre och mogna statsråden tuggar tfugg- gummi. Under 'konseljer? Kan- ske under valrörelser? Då ältas ju samma ämnen hur länge, som helst. NT Pål i. Västerbottens-Kuriren Det flöns, tyvärr, med fanatism, hat, intolerans, ' illvilja och wåldstendenser hos dss människor. utan att TV. med : sin fruktansvärda effektivitet skall behöva ige dessa företeelser ybbexligare grogrund, Helsingborgs. Dagblad - Vill det. sig "säktigt illa, så plockar man : fram . självaste : Behrendtz att: hålla ett inbed- en. gruskross — om ru en gån ” maskin finns, i varje fall dam" mar den — och är Tika glädje- dödande. ":.” Allan Fagerström i AMonbladet : Den som vill roa "dig med att . skapa bevingade ond kan lämp- . ligen gå till Gama testamentet, där dey flödar ' av tänkespråk, som kan bli, bevingade, ' + "Den som är bekväm kan gå till Pellle." Holms ”Bevingade' ord”, där finns förvisso mycket. att hämta. och är en verkligt underhållande läsming. 1.7 . Ge i i > Bydsvenskan” dagarna utkommit tre. intressanta”. giska frågor. ' HJ. Eysenck: än NI INTELLI' GENT?" boken på svenska med vars hjälp man kan testa "s'n' "egen. infelli=" gens. Boken innehåller: inte” minds : re än åtta fullständiga ” tester, var- ' dera: bestående wav ' 40: uppgifter, vidare ett .utförgt . ”fbejt”. samt . en resultattabell, 'I ett inledande” kapitel :redogörs för. , intelligens- mätningens teoret'ska bakgrund o. praktiska tillämpning, Författare H. J. Eysenck : är 'profes'or' i psy- kologi” vid Londons Universitet o, synnerligen välkänd som populär- vetenskaplig” skriftställare, - (Pris 12:50) TN PSYKOLOGI a Många psykologer ' anser att ut- ” forskandet och beskrivandet av den - mänskliga "tankeprocessen ' är den moderna psykologins huvudpro- blem, Den engelske forskaren Ro- bert Thomson berättar i denna bok om hur långt veténskapsmän- nen kommit på detta område och - redovisar många intressanta for:k- ningsresultat. Han behandlar också genta 'beteenden hos djur, inlär- ningens psykologi och. de skapan- de. tankeproceszserna hos konstnä- ” rer och vetenskapsmän, (Pris 7: 50.) Ragnar Numelin:. GRAFOLOGIN SOM VETENSKAP : + Författaren tecknar här ' hand! stilstolkningenis ' historia, '. utreder dess psykologiska och fysiologiska förutsättningar och granskar 'nog- gran och objektiv den moderna grafologins metoder. Boken inre- håller många kritiska synpunkter men den utmynnar i ett klart er- kännande av. grafologins veten- skapsliga värde, (Pris 5:50) : et Ät äts , I En filosof & är en man sol m för- Här allting som händer — m för. tills det -händer honom själv. När någon säger att han - cip är fullständigt enig met er om ' ett förslag, så menar han att an aldrig i Tvet skulle drömma om att. gå. med på det, Det är genom att m ; an i som man blir ' förlåten, örlåter tillräckligt ” ningsanförande, upplysande som'.. "I pocketbokserien ' Prisma har i NN ”- Detta är 'den första och enda nyheter, alla behandlar psykolo- sl "Robert Thomson: TANKÄNDETS - Te så olikartade fenomen som intelli- . - i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.