då — LAHOLMS” "TIDNING 7 Tisdagen den 3 december 1963 1 om sk den” 3. december . sl Få = '-Kongoengagemanget Den'- "svenska Kongoinsatsen i FN-regi var ju avsedd som en polisaktion till. skydd för befolk- ningen, Den ”fick- emellertid efter Hammarskjölds död en helt an- nan karaktär.” "Vårt land blev i verkligheten ” en huvudfaktor vid de krigsoperationer med bomb- flyg och granatkastare, som sat- tes i gång för att betvinga Ka- tangas självständighet, Detta var säkerligen icke" från svensk sida den ursprungliga avsikten, men några protester imot våra trup-|. pers användning på detta sätt avhördes eji / ." Man "hade höppats, att efter vår mycket långvariga ” militära verksamhet i Kongo. vi nu änt- kvitt detta dyr- iskuterade engage- | stämt, "att "de svenska förbanden skulle hemtagas. under detta år, Så kommer 'emellertid "ej att bli fallet, utan ännu en bataljon skall bli stationerad i Kongo. Våra - kostnader uppgår hittills till ej mindre än'184 miljoner kronor, ' varav, endast 74 miljoner ersatts. Det var ju att vänta att efter besättandet av Katanga "man skulle låta underrättelserna där- ifrån bli så sparsamma som möj- ligt, Det har också" sipprat 'ut mycket litet om vad som där, hu försiggår. Det är därför av stort intresse att erfara vad en svensk : korrespondent; -”Magnegård, "där erfarit." ”Det ' 'går : knappast en vecka' utan 'att ”centralregering- "ens trupper gör sig skyldiga till övergrepp i någon form, Fram- för allt 'i Katanga. Där uppträ- der de stundtals som; om de vo- ce i erövrat land”; (Det är ju SFN-förbanden får intermezzon mel- civilb folkningen och ' ar- öre. att blanda sig i e angelägenheter, an- ses det: Det: är. för betsvliet EN a N STATSM NISTERN FÖREFAL-. LER: ERE allt mer r låta sig förvandlas till ” något slags opartisk ordförande i regeringen, till vilken statsråden vänder. sig. då. de 'råkar i kon- flikt 'men som de i det dagliga arbetet inte fäster större avse- ende vid, skriver Nya Werm- lands-Tidningen::' Statsministern är sliten, inte ingripa vi lan inte trött men sliten, De hårda stri- F derna på I "femtiotalet .har' lämnat sina spår efter sig. Han hålter:)' alldeles uppenbart på att glidå in i den stora relativismens anda. Mycket kvittar lika, och det-som inte gör» det kan man ändå inte göra något åt. Därför är det: bäst att låta folk ha sig:som de vill. "Då löper det hela ock. även”. om 1: något blir fel blir i alla” fall nå- got rätt, ' Sakta men ”ganskå säkert väx- er det. i den högre administra- tionen fram en känsla av att det ". mesta är tillåtet, till och med oduglighet, ! Det är inte utan otålighet som man väntar på att statsministern skall ta sig i kragen så att han . kan ta andra i kragen: — även om denna råkar” sitta på en blus, HUR BEFÄNGT PARAGRAFER KAN TOLKAS visar ' ett beslut som "riksför- säkringsverket nyligen fattat, skriver "Skånska Dagbla- det: vt : av hjärtbesvär och måste föras till Mörby lasarett, På grund av platsbrist blev hon emellertid in= te mottagen där utan ambulan- sen måste köra vidare till Karo- linska sjukhuset, Hon har emellertid endast fått ersättning för sjuktransporten till Mörby, inte' till: Karolinska, Sjukkassan vägrade , betala am- bulansfärden till det senare sjuk- huset därför att hennes närmast belägna sjukhus "var Mörby och inte Karolinska. Att det senare sjukhuset var det närmaste där hon kunde få vård fäster sig för- säkringskassan inte vid. Stock- holmsfrun klagade hos riksför- säkringsverket men fick nej även där = sedan medicinalstyrelsen också konstaterat att hon endast är berättigad till resesättning mellan hemmet och Mörby. Försäkringskassans, medicinal- styrelsens och riksförsäkringsa verkets ståndpunkt är fullstän- digt orimlig, När samhället inte kan ge människorna sjukvård vid närmast belägna lasarett skall patienten naturligtvis kunna få vård 'på annat sjukhus utan att förlora sina förmåner, Patienter- na kan ju inte hjälpa att det in- te finns plats på närmast beläg- na lasarett. Paragrafen om er- sättning för ' - ambulansfärd bör givetvis vara så utformad att er- sättning ges vid färd till mnär- maste lasarett som kan ge pati- enten vård. ” Men skall" det verkligen vara nödvändigt med en lagändring? Kan inte hrr byråkrater någon gång tänka själva? Måste de all- tid bita i paragrafer? En . Stockholmsfru drabbades |. Man kokar av ilska men får inte träda emellan, när värnlösa över- falls, - Säger en" svensk" FN-sol- "da ”. "Där tidigare ordning härskade och: det - fanns ett blomstrande land råder mu motsatsen, och ” detta under' skydd av FN-bajo- netter, Det var ju från början meningen att genomföra en 'po- lisaktion, men nu, när just-en sådan vore berättigad och önsk- värd står man som passiv åskå- dare, Således först krig i stället för polisiär aktion trots försäk- ringar. att "ej ” inblanda” sig i Kongos inre angelägenheter, :och sedan ' underlåtenhet att polisiärt ingripa mot typiska våldshand- , lingar, också : med den till: allt dugliga frasen att ej ingripa. i " landets . inre: angelägenheter som ” skäl. Regeringen. Adoula her 'hemsänt folkrepresentationen och ”fegerar nu diksom så 'många ”av de, nya Afrikastaterna, mer. eller mindre. diktatoriskt. Dess egent- liga. stöd. är FN-trupperna, som ju "ej skall” blanda' sig i landets inre, angelägenheter. . Situationen både under "Katangakriget och nu är minst av allt tilltalande” för dem; :som "i FN” önskar se en or- ”ganisation för” fred. och. demo- ":Det är sannerligen hög tid, att vår militära verksamhet i Kongo upphör. Låt” u-landshjälper: för vår del bli enbart humanitär, då den militära hjälpen så helt från- gålt sin ursprungliga uppgift." T. 0; m. Nib är trots alla fadäser 'ätt föredra framför den "militära u- Tandshjälpen i Kongo," i TILLGÅNG ock EFTERFRÅ-/ a Potatis" och ägg visar tydligt” att inga "regle- ringar förmår upphäva lagen om tillgång och” "efterfrågan, fastläg- ger Jordbrukarnas Före- »ningsblad::;. "' För att i. någor mån möta ber 'svärligheterna: på potatismarkna- den har Potatisodlarförbundet be- gärt - införselförbud, vilket .före- faller väl ' motiverat, : Blotta möj- ligheten av fri import från län- der som "till på” köpet subventio-'” nerar sin export har en pristryc- kande verkan." Hur illa ' det. är ställt visas. av att utländsk pota- tis' offereras för 15 öre kilot: .ecif asverisk hamn, « Likzom för' potatisen gäller. för äggen "att det” är” den goda 4 l- "gången som? trycker prisläget. Ägghandel förbundets ordförande till "nedskärning" av ns n. inhemska produktionen sna- vt "SUNDA FÖRNUFTET I SEGRADE Tvål idalsländska "barnfamiljer fick förra hösten avslag på 'sin begäran om bostadslån både ”av länsbostadsnämnd ' och 'bostads- .- styrelse därför att de ville bygga I sitt hem på landsbygden. i? kilo- meter, från två ganska- stora 'stä- der. De gick emellert: d till” rege- ringen som gav de' underlydande tidningen. "kommenterar: ; . Regeringen . intog. sålunda” en mera förnuftig "hållning än "de lägre myndigheterna.' Det hedrar inrikesministern . och. känns välgörande. Det bör innebära-att länsmyndigheter." som handläg- ger sådana här frågor i fortsätt- ningen blir. mindre benägna att se negativt på frågan om bosätt- ning på landsbygden.' Enligt 'gäl- lande rikedagsbeslut skall någon allmänt restriktiv. inställning - -till egriahemsbyggandet på landsbyg- den inte få förekomma. Ändå har gång på gång hänt ' att folk fått . avslag på låneansökningar därför att de hellre vill bosätta sig någ- "ra kilometer utanför en stad än mitt i denna. För sådana låne- ka uppmuntrande, eftersom det nog får tillerkännas viss preju- dicerande verkan. : Det var tur att de bägge låne- sökandena "inte gav. upp utan drev frågan så långt som till re- geringen, tillägger RLF-tidning- en. Kanske kan deras aktion få en viss verkan över hela landet; Utan att. på något. vis förfalla till någon sorts slavisk beundran och okritiskt godtagande. av allt fränskt, så tror vi att det vore ansökande bör detta utslag ver-l; Under krigsropet ”Tjerra 0 mu- erte” — jord eller döden” — an-. föll fö 700 indianer en ny- rus högland i avsikt att fördriva de ” 200 . vita kolonister, som ' den peruanska regeringen givit till- stånd att slå sig ned där. Kolonis- terna satte. sig till motvärn och gjorde" bruk av sina skjutvapen. Angreppet slogs tillbaka, 'varvid 15 indianer blev dödade och 70 svårt skadade, Händelsen inträffade ef-. ter det att indianer riktat ett lik- nande. angrepp mot en hacienda, ett större lantgods, söder om den gamla > inka-Huvudstaden = Cuzco, Hacieridan brändes ned och plund- rades, "Detta" telegram från ett latin- amerikanskt land uppe i Anderna är tidstypiskt. I båda fallen sökte indianerna ” våldsdåd med att detta landområ- ras bygemenskap och att de vita intränglingarna inte hade" där att göra. Historiskt sett hade de gi- varna för 450 år sedan kom till dessa. nejder — icke blott i Peru utan i större. delen av, ,Sydamerika — så blev indianerna berövade sin torer åt. de nya herrarna. '" Conquistadorernas - landock on ligger till grund för den full- ständigt: höpplösa egendomsfördel- ning, som - alltjämt råder" i hela Latinamerika. Två tredjedelar av all uppodlad: mark ligger i hän- derna på en rik godsägareklass, som ej utgör mer än knappt 1,5 procent av . befolkningen, medan 72 procent ; av lantbefolkningen är totalt "4 domslös och. icke dis- ponerar över. en enda kvadralme- ter odlingsmark. i - Det kan ”erinras om, att det Krigsrop ITierra” o muerte”, som nu : "användes 7 av + de peruanska högslättsindianerna vid. överfaltet på kolonisterna, var samma strids- paroll som begagnades under den indianska socialistrevolutionen — i Mexico, vilken kostade halvannan miljon människor livet innan den reform, 'I Mexico: blev alla 'stor- gods socialiserade' och till större delen omvandlade! + till ' av . bybe- folkningar gemensamt brukade kollektivjordbrulk — ejidos, - Men. då det snart; visade. sig, mexikanska -indianerna ' helst” var Mit till at lott tillgodose "de egna. år. man numera ? åler- n. till privat jordegen- di re skala för. att på så vis säkerställa hela' den mexikan= ska befolkningens: näringsbehov. Dock ' får . dessa bondgårdar, ran- chos, inte "omfatta mer än n 300 hek- tar. Bolivia "och, Kuba har på sistone följt. . detta mexikanska 'exempel, dock med. föga framgång, enär man där icke blott delat upp de stora jordegendomarna utan också förstört jordbrukets produktivitet, så att man f. n. icke är i' stånd att tillgodose den inhemska befolk- ningens livsmedelsbehov. "På "der ”allamerikanska ekono- miska konferensen' i Punta del Este" för '2 "år 'sedan "kom ”man överens om att inom 'ramen av den s. k. ”framstegsalliansen” (mellan USA och" Latinamerika) genomfö- ra regelrätta agrarreformer, syf- tande till nyodlingar och jordför- bättringsarbeten i stor skala och en allmän uppryckning av de an- tikverade '' odlingsmetoderna. Man hoppades på så vis få till stånd en' betydande" produktionsstegring. Tillsvidaré " har emellertid ”knap- och befolkningen i många av des- sa' Tänder, bl. a. Peru, kan långt-| med å. fram ' tillräckligt än tidigare söka sätta oss in i - den.,: verkliga . innebörden av Frankrikes utrikespolitik och att söka få världssituationen så pass klar för oss, att vi anlägger litet vidare synpunkter på vad som sker ute i världen än vad våra nuvarande : sockenpolitiker och grönköpingsjournalister gör. | ' Vi måste i Sverige äntligen lä- ra oss förstå, att vi är en mycket obetydlig bricka i ett mycket "stort spel och att vi ' ingenting » vinner om vi envisas med att föra ovederhätftig kritik till torgs. Låt oss sträva efter att återvinna det anseende som en måttfull o. sansad liten nation vi tidigare haft, men som numera är betänk- ligt skamfilad både i det ena o. det andra avseendet, klokt och realistiskt. att nu mer. (Nordvästra Skånes byggarkoloni vid Apurimac i Pe- (indios) wursäkta 'sivt. de sedan urminnes tid tillhört de= :" ' vetvis rätt. När de spanska eröv- jord - och fick' i bästa fall tjänste ” göra som förpaktare och arrenda= slutligen ledde till, en "radikal jord- | , satt de . benägna” "att. inskränka sin odlar- |-; | lång -rad siffror, läget och medgav En vacker vy över en del av Ink, or Iahtbruksprodukter. ; ör "den egna försörjningen utan är hänvisad till dyrbar. livsmedelsimport. ' Enligt .FAO:s' senaste undersök- ningar finns: det f. n.::100 milj. iskor i. Syd ika, ' som måste klara sig på svältkost under 1800 kalorier per 'dag. Det är hälf- ten av hela: Sydamerikas 'befolk- ning. : FAO-experterna ' anser, att det latinamerikanska. jordbruket under de. närmaste '20 åren, måste öka sin- produktion "med 130 pro- cent för 'att” kunna livnära" de: 300 miljoner människor,; som på 1980- talet torde komma :adt bo på de na kontinent," ', ta ss tagen från klocktornet i San Christöbalkyrkan. Guzeo lär även Var oa Ja Sydamerikas äldsta stad. . | Talnamerikas | I hungerpotten I arikets gamla” huvudstad Guzeo, ' Blir mu detta” möjligt? Ja, man har räknat ut, att det finns cirka | 2 milliarder hektar odlingsmark i hela Latinamerika, varav blott 100 miljoner hektar hittills. 'uppodlats, delvis med' ytterst föråldrade me- toder, Nu' gäller "det för Sydame- rikas. ansvariga statsmän att själ- va välja — antingen den' fredliga agrarreform, "som "skisserades I Punta! del Este, eller en våldsam explosion i "den "riktning. och av den "art, som indianangréppet ' i Apurimac El Peru var en förvar- hing om, : ” Starkare än. någonsin! förut kän- ner man sin litenhet just nu, Efter all' den” dramatik som ;utspelats i rerna, CC Jag skalle skatta” mig, lycklig” cin jag med entusiasm ”kubde häng? mig at det söm sker” och. ska” ské känns” "som ”. småtterier' mot. dot stora” som”? dundvikligen':; måste handföggas efter iden: svarta sorg som lagt sig "över. världen" efter det. . fruktansvärda. som" "hände: en härifrån. . Och ändå så nära, > i | - Småtterier, ja "Men livet måste gå vidave, Även i "den Killa bland m kallas Sve- . Riksdagveckans'årbeteplervum i gående 'lärarbristen, .Det' ska ut-| förligare "refereras ”i' annat' sam- manhang i denna tidning men. bör dock ägnas några :rader: även i riksdagskrönikan. " ata "Hr Larsson i Hedenäset (cp) + ha- de :interpellerat ecklesiastikminis-| ter Edenman i ämnet,- likaså. frö- ken : (”fröken? : även > skolan) Karlsson (h).. . ” Hr Edenman belyste med en på - vissa . punkter. att : situationen inte var. ”tillfredsställande”, Fram- föralll gällde det rekryteringen av ämneslärare, Men eljest ansåg nog statsrådet. abt . det genomsnittliga läget 'var ljusare: än vad interpel- lanterna tyckte, =. > Ändå fann hr Larsson den båa hr Edenman. gav ganska så dyster. Och han lämnade betysande exem- pel från sitt eget hemlän Norr- botten, » ! —"' Sveriges skolledarförbunds styrelse: säger att' den nya skolan inte kommer att fungera ” om "inte lärarbristen hävs.” < — .Det : gäller, alltså generellt. Men hur långt är wi då ifrån ka- tastrof på orter som har det säm- re ställt med 'skolor och lärare än medeltalet? undrade hr Lars- son, Ce ed ös ee ”Frökew” Karlsson: — Jag hör- de vid" ett tillfälle" två nybakade studenter .samtala "med varandra. Båda hade fått ett lärarvikariat. Den ena sa: Det är ett bra betalt jobb medan man funderar på vad man ska utbilda ' sig till! . Lärarbristproblemet i skal, : : Den, stora frågan i veckan var fideikommissens avyvecklande. Ett ett : nöt- Tidningar) ören ER leddes med interpellationssvar. an- | förslaget "och riksdan beslutade därefter, En drygt äre ämmars debatt fö- regick' beslutet. 'Man hade i sak ingenting att yrka mot det enhäl- liga" utskottsförslåget. fanns 'det' synpunkter : som -: måste komma 'in i det. riksdagsprotololl uy som innefattade det de: initiva ibe- är | slutet. : | - Det: gällde kulturintressen och andra "spörsmål som hängde sam- man . . med avvecklingsproblemet. Pavrättar” Med landra I ord:, man? inte. här söm helst en Er som, ”funmits” så länge. ' Mer realistiska - synpunkler I i den här frågan framfördes av hr Gus- tavsson” i Alvesta Copy: som hän? visade till fideikommissutredningen "som kommit fram till ett' särskilt En arrendator som nriehaft sitt arrende minst tio år före lagens ikvaftträdande skulle få - rätt till förnyat. arrende för en tid av fem år, om han "inte fått tillfälle: att förvärva den” arrenderade. bruk- ningsdelen: uu i Det var en sak som | departe- mentscheferi inte ville vara med om men kravet hade förts fram i en ” centermotiomn, Arrerslelagsut- redningen,' sakkunnig på området, hade anslutit sg till tanken och förordat ett provisoriskt skydd för arrendatocrerna, ' Men: det brydde utskottet sig inte om. « . Beträffande janrendatorerna, sa hr Gustavsson, är det individen som träder i förgrunden mer än när det gäller. fideikommissarien och hans efterträdare, Det är ett stort antal människor som kan få negativa och kännbara verkningar av detta lagförslag, | -&?' Det t blev ändå riksdagens beslut att fideikommissen ska avvecklas. Och många andra förslag — även om av mindre betydelse behand- lades gamma dag. Dit hörde bl. a. rättsskyddet för 'den enskilde i skatteärenden. Be- villningsutskottet. hade delat sig itu — majoriteten - utgjordes av -| socialdemokräter, som i voteringen fick stöd av-kommunisterna.: ---- Så gick alla väl genomtänkta tal från borgerligt håll sbara in i pro- tokollen. Beslutet i riksdagen blev enligt utskottsmajoritetens förslag. Vilket betyder -abtt man ska anse att det i stort sett är bra som det är både när det gäller deklara- tionsförfarande, . upplysningstjänst från taxeringsmyndighet (etc. etc, Hur krångligt det nu än må vara i många, alltför många 4 fall, enhälligt utskott låg bakom" lag- Med andra, ord: i fortsättningen Men: ändå |” Aktuell "Har ingen hos Arbetsgivare- föreningen läst sagan om poj- ken som ständigt skrek Nu är "I vargen här!? När vargen kom blev han inte trodd. Stockhol kommentar Sveriges Radio finner att man inte har råd att vara utan skå- despelarna — och skådespelarna att de inte har råd att avstå från framträdande & desse stora 3:90 : Tidni -Den evgörande frågan för de parter, vika dock till siet har] ansvaret för vår ekonomiska välfärd, är hur” långt man kan gå utan attt vi på ett öderdigen sätt börjar leva över wåra till- gångar. Där gäller det alt tyd- ligåre önte bara de egentliga lönerna utan också de automa- tiskt växande socialkostnaderna. Eskilstuna-Kuriren, Det mesta har minst två si- dor,. Det kan inte vara något rationaliseringsintresse alt fas- itighetspriserna drivs upp genom i kapiltalstvark konkunrens. En fel- "bedömning är det också om mean. tror att man befordrar rationa- MNiseringen genom att svälta ut jordbrukarna, För att wattonali- sera behövs det att man vågar satsa på framtiden, och det vå- gar. man inte om utsikterna till » | lönsamhet är dåliga. ' Jordbrukarnas föreningsblad. Det säges ibland att majori- tetsval . ökar förutsättningarna för s. k. stärka regeringar, och det kan hända så är fallet, men man bör akta sig för alt tro allt för mycket på majoritetsvalsy- Blemet därvidlag. Att det inte garanterar en' stark regering finng det många bevis på; i en situation. med itvå stora partier senare myckelt väl bli tungan på vågen, Sedan kan mar också ifrågasätta om valsystemet skall vara så utformat att det i för- sta hand ger starka regeringar. Det' primära måste väl ändå va- ra att partifördelningen i par- lamenttet så långt som; möjligt speglar den opinion, som folkelt gett uttryck för i'wal, och. se- dan får man utifrån det "söka skapa en "regering med största 'möjliga . « parlamentariska . « för- amkring. - : SLU-bladet.. ; | Strafflagens" stadganden om trosfrid är inte onödiga. Dagens Nyheter (fp) har dock er annan dess uppfattning ”hänskjutas gill |7 juridikens välfyllda museum, ått- minetone i:den praktiska till- lämpningen”,. Vad menas med det? Skall paragrafen vara kvar på villkor att.den aldrig får an- värdas som .grund- för åtal? I själva verket antogs Aden. av behandiingen av den nya brotts. balken." Om något 'funnits” at invända, "borde 'det givetvis ha skett vid den tidpunkten; Men då sov. tydligen Dagens Nyhe” ters" | Svenska Dagbladet. i "Vad man, "inte kommer” "ifrån är "alt ' många av ide program där skådespelare medverkar hör |: till stöttepelarna i sändningarna. En långvarig konflikt betyder en .kvalitetsmäseig ', utarmning vad gäller både underhållning 0 geriösa program. Man kan bara hoppas att reaktionen blir så kvaftig at talman Axel Strand får anledning att kalla parterna 150 nya förhandlingar. Han an- tydde i en kommentar efter sammanbrottet at bristande er- farenheter av arbetiskonflikter på bägge gidor ligger bakom oförmågan att komma överens. Den här konflikten blir känn- barast för tredje man, licens- innehavarna. Deras uppfattning har hittills-tinte efterfrågats — men den blir avgörande för fvur konflikter skall lösas. " Dagens Nyheter. Hur länge dröjer " det innan kan man liksom 'så många andra få vara med om det makabra, ätt: ett år gör taxeringsnämnden , ett avdrag som man ” själv "inte ”vå- gat” göra eftersom man. varit tveki sam." Andra året gör man det e- tersom man fick det, förra året — man se, då har taxeringsmyndig- heten kommit på andra tankar, Det 'går inte, H Följden blir kvarskatt med ränta. & Och apropå det: Grattis på er allesamman som deklarerat rätt i denna skattedjungel och till "på köpet fått något över! . Ia. ana - x och ett bredje mindre kan detta |. mening. Paragrafer, borde epligt |: riksdagen för ett år sedan vid]: "VIS TT. Om mjölkpriset stiger ett öre, så i varje fall her debatt och pennfäktning. Priset på andra öka med många' gånger hela mjölkpriset utan att man ägnar händelsen en enda spaltmälime- ter. : Mjölkpropngandan. ' ” Antes Super Show är ett av dessa självsattriserande program, tillväckfigt varst för en kunna gå hem även bland kräsmagade tillare och tillväckligt fättfatligt o, okomplicerat för allt uppskat. tas av dem som gillar de pro- gram Ante sparkar på — Karu- sellen, it, ex, Framför elit är dot väl Hyland och den skara av efterföljare till honom som vux< it fram på senare år, som bör se upp med Antte och ta lärdom av honom, Ante är snäll och oföramglig, har det sagts, men så är det inte: han är en ”lan- tis”, må vara men en lantis med skaft, Det är synd att det är så få Anite-program' kvar: det hade satsa mer på honom än allt göra detta jättelika utspel av. Karu- sellen, vv Göteborgs-Tidningen, — Vi fideikommissarier ska inte 'klaga, Vi sitter ju, kvar så länge. vi lever — precis som herr Erlander! «Man faller å tänkar vid” min. net av den. beredvillighet , van= med det visades i-TV — även t ultrarapid — hur Jack Ruby sköt ner den. försvanslösa Os- om Oswald inte skjultitg utan byxorna vid promenaden tifl po- liskilen, skulle bilderna med ett fasans skri ha censurerats. : . Larz. i St. T., em ORD PÅ VÄ (GEN ” JAK. 2: 1426.' Han blev kallad ' ”Guds. vän”, . - V. 23. na griper' om Guds frälsning, väll den helige Ande genom Ja- kob. säga oss, art tron ska öl visa fallet, så är den död. : Vi ser, hur harmoniskt före- nede tro och gärning var i Ab- rahams liv. Han ”Guds män”, Vänskapen begyn- te, då Abraham lät Gud och hans vilja ki förmer hos honom än Löt annat i världen. Släkt och vänner, fädermesland och välstånd offrade han, Ty han måste vara lydig mot Gud. Så drog han öväg myvot ett okänt land. Och det liv som började i'tro fortsatte på samma: sätt. återupprepades: gång efter an- nan. Mer förståndet och erfa- renhetern protesterade, ' Därför blev Abraham ständigt salt på prov. Antingen måste han tro blint eller också säga Gud far- väl Lycklige Abraham som valde att trol. Ju mer « motstånd . tron fick, desto men drevs Abraham när- , | mare, "Gud. Han måste tala med Gud om gina tvivel och om sina inre och yttre fiender. På så sätt blev itron pulssla- gen i vänskapen: till Gud. Abra- talade med Abraham, I denna heliga vänskap före- nas tro och gärning även i dag. Så länge wvi lever i förtrolig ge- menskap med Fadern, kan ald- rig Itrori bliva en död teori. Och många gärningar skall då bliva värdesatta enligt de motiv, som de .drevs utav. Tron blir då verksam i kärlek: Är du en Guds vän? ' ” Kärlekens- gemenskap med Gud är lyckan på denna jord och den bär waligheten i him- melen en "gång. drycken och fast föda kan få ' Kar de Mummas gubbar. >” ' så vålar det om inte kravaller glimten i ögat och huvudet på . säkert warit mycket klokare alt . Såsom aposteln Paulus fick i. uppdrag att' visa, att tron alle- blev 'keffad | Löftet om en son var givet och ” ham tefade med Gud, och Gud -— wald, Konsekvensen , vore avi . . bara helt fredligt vwåkat tappa, ” sig i gärningar. Om så inte är | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.