Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
i . t ZOÉGAS: KAFFE: specialaffären. N ”CHOKLADK ARTONGER:: Vy ne FRUKT och JULGOTTER av alla clag . Ryssgatan: LAH OLM”: Tel. 10170 / . 28 N fa boet RING (innan MN väljer ut jul äuken” vi. VS har mycket att välja på i olika : mönster -av alla fabrikat, le SR VAXDUKSSORTE Annehyll för;hyllor och ekåp. ve | . os Bordsgötaleum 4 flera mönster... Fr et "AB SANDÉNS FÄRG : . LAHOLM: Tel, 10327 familjen a ätt hos oss finner Ni I : "Välkommen till - "VARUHUSET Tel. 10236 — Laholm . Hockeysäsongen börjar och en ; rejäl utrustning i de :'stronga grabbarnas stil:är vad alla'poj- a . kar önskar sig. . - De rätta -sportartiklarna för alla'- of åldrar finns hos --HENPERS RI fen "Storgatan : . ” a [ JULKLAPPEN med ”. WVISIT- o. SHOPPINGVÄSKOR TM ETUIER —: PARAPLYER 15": NECESSÄRER PORTFÖLJER VY. PLANBÖCKER . : BÖRSAR m m..5 ci .' RESEFFEKTER' ; juli 1584 ' förbjöds inrättandet av som" omgetts med sådan nimbus av äventyr som laxfisket i Lagan under gångna tider. Det berättas än historier om hur man vid Kar- sefors under vårarna kunde få så mycket lax att de fyllde hela hö- skrindor, Men låt oss titta på vad en god kännare av laxfisket i La- gan, £. riksdagsman Verner" An- dersson i Köpinge har att säga om detta i sin i fjol utkomna, mycket uppskattade hembygdsbok :' ”La- vår ta Lea nå Laxfisket i vår bygd, såväl i Lå- gan som i saltsjön, har mycket gamla anor. I det s, k, huvudstye- ket . i 'kung Valdemars jordebok från 1200-talet, omtalas fisket "i Lagan. som en kungens inkomst och redovisas med "1000 laxar från den flod, som kallas Lagan”. Kro- nans rätt till fisket upprätthölls genom, tiderna. Sålunda utfärdades den 23 februari 1571 ett kungligt brev ”med förbud :' för alla bön- der att idka laxfiske i den å, som löper vårt slott Lagaholm om vå- ren förbi före S:t Valdburks dag” (den 1' mäj) och påbjöds, att när de -. ville fiska . ”anmäla - sig hos länsmannen på. slottet, taga bevis av honom och. svara vanlig avgift efter som det av anild tid (Tider- nas. början). sedvanligt haver va- rit”. Enligt kungligt "brev den; 6 anrvedel”, har att säga om det- nya "sådana fisken, vilka i så fall skulle mutrivas, Do tt, "Alla de "tvister och processer, som "under åren förekommit kring denna fiskerätt, mwittnar om 'fis- kets. stora "betydelse. Att det war rikligt avkastande framgår av att kronans fiske ensamt årligen gav 1000 tiskar willet ändå med :wiss- het var en ringa del av den to- tala avkastningen. ' MM I sin bok kommer hr Anders- son också in på fiske med drag- eka och beskriver hur denna lilla farkost war konstruerad. Den bar som regel inte, mer än 'en man. . " Vid fisket flöt man med ström- men warvid två man, som bilda- de ett ”drapar” hade nätet mellan, sig & vattnet. Nätet var 4,5 meter i fyrkant och bildade en kasse. Fiskarna höll i var sin smäcker lina,' som kallades simme, Linan var gjord av tagel för att den ej skulle suga till sig vatten och bli tung och därmed mindre känstig "är alltid kärkomna, «300 TYS f|för det äryck som uppstod då en ; Kötte fisket. - oo frn julklappar "= f . lax törnade emot garnet. När man | Där fångades på sin tid mäng- a Tel. 10877 es : : oo flöt neråt strömmen med nätet[der av lax, som inbringade goda OA . . - mellan sig höll man som regel ett inkomster. ..I en auteckning från r ' . 4 j- Ugn od — Det finns väl få saker 4 wår tid, |s holms socken — bygden som ' blev Laxfisket i Lagan sedan urminnes "tiderzär: ett ckungligt' åvstånd avi RE meter mellan” ekorna varvid . nätet spändes ,ut av sän- ken och flöten. Då laxarna på sin färd upp från havet mot sina lek- platser d:ån. råkade :törna mot nätet, kände ' fångstmännen ett ryck och skyndade sig att dra upp. Nätet slöt sig kning den eventu- ellt instängda laxen som det då gällde att raskt få in i en av bå- tarna ' och avliva - den, För den saken hade man en träklubba, en ”laxakeppel”, med i båten. .r.v: I slutet av:1800- och början av 1900-talen kunde man på sommar- kvällarna se 10—15 draggarnsfis- kare glida nedåt ån. De hade ofta som brukligt var på den tiden, vissa. tillnamn, bland wilka märk- tes ”Kragadraarna”, Dessa var ett par" av 'stadens borgare, som kom till. fisket "klädda i stärkkrage för att därmed framhålla, att de var verkliga /spontfiskare helt ute för sitt nöjes skull. + meet ' Draggarnisfiskeplatserna i ån kal- lades ”dräj” och warje sådan hade ett namn, Räknat från forsen ne- damför landsväggdbron började de med ”Medjet”, som sträckte sig utmed 'Skansön, Nedanför nuva- rande Gröna Hästen fanns.”Ga- pet” och. vidare ”Bjuv”, ”Galena håla” 0 s wv. Andra namn var RA | pri 1890 omtalas; att mari vid dö s. k. Hökasätten på en enda natt kunde fånga ' upp till 110 laxar; när: det lyckades som - bäst ' och. då 'me- delvikten var '4'å 5 kg' förstår man att det gällde betydande vär. den, Priset på lax war under 1870- talet 50 öre per kg. År-1890 hade det stigit till "em krona 'och'' 1020 — strax före kraftstationernas till- komst '— uppgick. idet till 2:50 kr. "Vid forsarna vid Laholm fanns tre fisken,” utbyggda med : trä- spjälor och . utsatta på lämpliga platser. ”Mejerikistan” utsattes vid norra sidan av ån, ”Slottskistan” och ”Ökistan” vid den södra. Des- sa -träkistor var: så” ordnade att det var lätt för laxen att komma i dem men idesto svårare att kom- ma ur, MN pA : Den översta och. sista fiskeplat- sen "men för den skull ingalunda den minst betydelsefulla ur fångst- synpunkt, låg vid Karsefors. Xver där ' hade > man träkonstruktioner för fångande av laxen och de fyra kallades .” ”Hoarna”, ” ”Grinden”; ”Kassen” och ”Hålar”. Vid Kar: sefors måste laxen i regel: stanna på sin färd uppåt ån ty det höga fallet orkade den endast i undan- tagsfall forcera genom något Tyc- kat hopp. Det skulle wara mycket ”Skidalsudiden” och ”Sälh ste- | högt ånd då fisk av= nen”, Att i stilla s kvällar | stängni dningar inte funge- flyta 'nedåt 'ån "war en' behaglig fritidssysselsättning > oavsett vad den gav i ekonomiskt utbyte. Lax- fisket gav också ett inslag av spänning som man skulle få någon fångst. En fångst kunde ge riks- dalrar eller också omväxling i 'kost- hållet. En laxasoppa eller ett styc- ke fax som smörgåspålägg war ka- lasmat även på den tiden då det var relativt god tillgång på den läckra insken.- oh oe ' Draggarnsfisket, kaniske "inte be- tydde så mycket mr ekonomisk synpunkt men' det fanns andra fiskesätt, som var så mycket mer givande och gav upphov. till fö- retag och rörelser av betydande omfattning. Sålunda fanns det fasta fisken med olika benämningar: laxsätt, for, ryssjor samt vid vat- venfallen kistor, byggda av trä- spjälor. Ute i havet fanns två lax- sätt, som lag på var sin sida om Lagan och sträckte sig ett gott stycke ut i håvet. De kallades Hökasätten och ägdes av kronan, som arrenderade ut dem — i re- gel till firmor från Göteborg, som höll folk, vilka skötte fisket. rade, för att laxen skulle ha några utsikter att fortsätta. Mydcet sto- ra fångster gjordes här dock, "Att laxfisket sedan långt tillba- ka i tiden warit föremål för bety- INAGOT PRAKTISKT :.;. Söta FLICKKLÄNNINGAR, impreg- nerade JACKOR och stickade MÖSSOR - ATELJÉ ÅSA 0 oc Storgatan 16 LAHOLM Tel, 10642 J > FosjUulandel: - . HAR ALL DEN: GODA JULMAT VI iOUNYDSY CS PÅ ' JULBORDET. SPECERIER — DJUPFRYST — KONSERVER — FRUKT " ZOEGAS härliga "kaffe. .: "+, Stortorget > VILL SE born 4 - it s ” e — PORSLINSAVDELNING : . FINNER UNI TREVLIGA . - JULKLAPPSTIPS cv L :4 DIABETIKER chokflad. TOBAKSVAROR: FRUKT, "Stortorget. Tel: 10870 Laholm N Vänta ej till dagarna .före helgen. : HJÄRTLIGT VÄLKOMNA '. Dick Langes: ': Frisérsalong Tel. 10281 Laholm Tel, 10281 NV (Forts. å nästa sida) ; Ni har att välja juklappar hos Vår presentshop står i dessa . dagar i centrum för alla jul- — Visste vilka Välkommen. EE 1” Trädgårdsgatan, Faholm ' + TROLLHÄTTE GLASSTÅRTOR |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.