">" ningen att - ga, LAHOLMS TIDNING > Måndagen den 9 december 1963 ad: den 9 d = LT” Av. arabstaterna i Mellersta ös- . tern aar Irak den bästa förutsätt kla sin ek " Arabvärldens nya] Kris. : bröts 1961, sedan Nassers ekono. miska nymodigheter och immi= av egyptiska tjänste- Landet: får omkring 100 miljoner pund om året från Iraq Petrole-' uni Company och har under de ganaste åren haft råd att reglera sina berömda floder så att jord- bruksarealen fördubblats. Detta till trots har utvecklingen stag- nherat på grund av politisk och administrativ vanmakt: ingen enighet har kunnat nås om for- merna — privata, statliga, koo- . perativa — för den nödvändiga män utmanat de nationella käns« lorna. Det blev under våren 1963 alltmer tydligt att de radikala baathisterna tagit ledningen båda i Syrien och Irak och kände sig starka nog att låta de ständigt diskuterade unionsplanerna mel= lan Egypten, Syrien och Irak in= skränka sig till en socialistisk union mellan enbart de båda sist- nämnda länderna. Denna tog un=. der hösten allt konkretare for- " lagning av de båda och' för länge sedan. jordreformen, som stannat på hal- va vägen. Sedan general Kassems dikta- tur i februari i år kastades över ; ända och regimen i Syrien gick ; samma väg en månad senare har många förhoppningar knutits till” det socialistiska baathpartiet, som förekommer i' de flesta arablän- : der och på några månader Iycka-. des överta hela regeringsmakten både ' kunde det särskilt i Syrien ut- nyttja det kvurvarande missnöjet över unionen raed Egypten, sorn : mer: jen och Irak. Därvid | Syrien oh ; kala paath-fålengen lyckades ge- delning av jorden och andra ge- staternas krigsmakt och 'gemen- : samt bekämpande av de upprori- ska kurderna samt intima ekono- - miska och administrativa relatio- ner. Allt detta” ackompanjerades av fräna angrepp från Nasser, i Under november kom så en plötslig. omkastning. Nasser har kunnat glädja sig över att se de förhatliga baathisternå lida ' ett " ordentligt nederlag i Irak. . Bakgrunden var, att den radi- 'nomdriva förslag om en omförs- isk de refoi SNABB SINNESFÖRÄNDRING. |; 1: TV:s sena, kvällsdebatt om : namninsamlingen vände sig ord- föranden d:r Dahmén till debatt- kvårtettens ateistiska . medlem, redaktör Herbert Söderström, ra-' dions förre "revolverfrågare, med mer under !edning av den hand? lingskraftige' vice premiärminis-. tern Saadi, som i många år byggt 'upp sitt parti, underifrån." Det vill ' . synas som om 'han gått för” fort - " fram och; inte räknat med” det motstånd, som bl:a tog sig ut- | tryck i att en spricka uppstod in- om ' själva partiledningen. Han kom i allt större motsättning till d ten inom par- en? extra blid, lutande . frå- erinrar Vestmanlands Läns Tidning. ”Skulle hr Söderström kanske vilja precise- ra vad i kursplanen för kristen- domsundervisningen som han vill skära” bort: dogmatiken, kyrko- . historien, etiken. eller kanske alltihop”? Hr Söderström svara- de! ”Alltihop låter intressant. Och jag tycker nog att eleverna . på samtliga gymnasielinjer bor- de! få en obligatorisk kurs i kristendomskunskap”, , | VLT. reflekterar: - Varför kursen skulle vara ob- ligatorisk? Jo, det var: ett fak- tum att 'eleverna som regel'an- såge kristendom vara ett tråkigt ämne, Därför borde de genom en obligatorisk kurs tvingas inse att de hade fel! Jo, det fanns en botten till för hr Söderström alt ramla igenom. Felet med namninsamlingen ha- de främst warit att de kristna organisatörerna inte först tagit kontakt med bildningsorganisa- sionerna (ABF nämndes särskilt) och fått löfte om deras medver- kan, En plattare "pannkaka har sål- Jan skådats i TV. Manner: som tagit munnen full av misstänk- "lU av ingen tvingas erkänna att: ha stort ingenting har ätt" invända mot de begagnade metoderna .och slutar med att själv förorda de tvångsmatarmetoder, som han beskyllt andra för att wilja ha, tillägger VLT, Fasligt vad någ- . orden genom den ansenliga tiet, främst utrikesministern Sha-. bib och inrikesministern Jawad, som " båda” företrädde medelklas- intressen." . : Denna splittring blev regimens ' fall. Den' utnyttjades genast av ' den slipade presidenten Aref som : företråder de. nationalistiskt .in- ställda militära kretsarna och som redan 1958 var med om att störta monarkin vid Kassems sida. Han” klarade sig heiskinnad, när Kas- sem föll fem år senare. Som gam- . mal god vän till Nasser hade han” med oro sett. baathisternas strä-: van att skapa en effektiv. union” Syrien-Llrak;. som företrädare för militärledningen . hade r han .med inte mindre oro sett hur partiets vänsterflygel ställt. makt bakom Pej- vila” milis, som Saadi upprättat, och som hotade att undergräva arméns maktstöllning. - De moderata baathisterna ät lura sig, och tillsammans med Aref tvingade de den 11 novem= " ber Saadi att avgå och lämna Jan- det, I detta läge ingrep, baathpar-- tiets högsta ledning, d v s dess internationella kommitté under generalsekreteraren Michel: Af=" lak, som är stationerad i Damas-" kus i Syrien, också detta en nagel i ögat på Iraks nationalister. Den ve en viss klients affärer 'och problemlösningar inte får disku- teras. med tredje man är klart för en revisor. -Å andra sidan är det I gvårt för en revisor att helt låta bli att hämta inspiration och idé- er ur den kunskap han samlar under sitt arbete. En revisors stör- sta tillgång är kanske ofta hans breda > erfarenhetsregister, skriver aukt, rev. Bertil Olsson i en kom- r di «revisorernas tystnads- plikt. i: Ekonomen. En absolut och ovillkorlig tyst- madsplikt 'skulle i, och för sig inte innebära några problem granck in ng av räkenskaper "och en enbart negativt inriktad. förvalt- ningsrevision,, uppkommer , väl inte så ' stora” konfliktsituationer. Men så snart revisorn ger sig in. på att inte bara säga vad som är fel i förvaltningen utan dessutom läm- na någon idé, om vad som vore er bättre väg eller "metod, så kan han råka in på farligt område. Medvetet ellér omedvetet kan han riskera "att fvara indiskret' och sprida, . "idéer" "som en ' klient" inte önskar dela med sig till andra, ” Mar skulle kunna tycka, att re- visorn åtminstone ifråga om me- 'toder, förbättrande av intern kon- troll” och granskning skulle ha rätt att eprida goda idéer - från företag still. företag. Det är dock | frågan om man ens på det områ- det kan "släppa av på den princi- piella tystnadsplikten. ; Tag't. ex. ett fall från detalj- handeln, där man till med klienten arbetat fram en speciell bra ' metod att begränsa svinnet' i fbutikerna.-Bör goda idéer på det området. förtigas? Kan man. stå till svars med att inte ha effek- svinnkontrollmetoder andra klienter? > Jag N kriver revisor Olsson, att t”det: här exemplet liksom i övrigt wid Fförvaltningsrevision och konsultationsverksamhet till. slut måste vand en personlig omdömtes- 'sak' ös revisorn, där han restrik- tivt och' med största självkritik har. att. avgöra, . på vad sätt han kan gagna den ena klienten . utan att på minsta: sätt .. träda: annan klients intresse för när, N En "revisor möter någon gång problemet, med aktieägare, som, på: bolagsstämma ställer, frågor till ig beskrivning av inner, börd,. b. revisor icke har, rätt att lämna (några. upplysningar utöver vad: söm "får lämnas i revisionsbe- rättelsens form, ' sr + ake fördömde aktionen mot Saadi och förvisade i 'sin tur de moderata ledarna till Beirut. Men därvid lämnade de fältet fritt för Aref, som den 18 november övertog makten och lät armén gå till ak- tion mot baath. partiets milis, som av ra hundra tusen namnt ingar "snabbt kan komma en del poli- tiska 'storkaxar att snurra runt på hålfötterna, ” ”SKÄMTET” MED NATT- = ' VARDEN 1 radions P 1-program var mindre riktat mot kri d: des och därmed var lik- .viderad som politisk maktfaktor, T den regering, som tillsattes någ- ra "lagar senare, utgjordes de ra-' dikalaste - elementen av några 'moderata” ”baathister, som tilli- ka är generaler och förmodligen mer generaler än baathister. Aref. har förklarat att inga politisk med aldrig så. konstruktiva pla- « ner. Men :det är å andra sidan svårt att tro, att Frankrike verk- . ligen skulle våga ta ett dylikt för hela det europeiska samarbe- tet utomordentligt allvarligt steg. I wilket fall -som helst så lo- var ' ”- jordbruksförhandlingarna kring ' årsskiftet inom ' EEC 'att bli i mycket "spännande, KVICKSILVERDÖDEN. : mt Den kännedom vi nu äger om det kvicksilverbetade utsädets partier är tillåtna, och detta gäl- -ler även hbaatt : och nattvarden än mot den riks- d som i en int krävt att man skulle ”bygga fär- . re kyrkor och bensinmackar”, anser Gefle Dagblad, som tmellertid — i likhet med snart sagt alla tidningar — karakteri- serar radiodialogen som ett ut- slag av sällsynt brist på omdö- me och hänsyn, Tidningen tror dock inte att det är behövligt med ett åtal mot ”en fadäs som dömer sig själv i alla normalt tänkande och kännande männi- skors ögon”: Det är nämligen inte uteslutet att domen — liksom 4 åtalet mot Strindberg — blir friande, kan- ske redan av den enkla anled- ningen att domstolen finner att de åtalade inte kan göras ansva- riga för programmet (frågan om ansvarigheten för radio-TV-pro- £grammen är ju ännu olöst). Och blir domen fällande — med någ- ra kronor i böter — föreställer vi oss att även många kristna måste fråga sig om utslaget verk- ligen innebär någon vinning för kristendomen. Att en fällande dom skulle ge upphov till hårda attacker mot en tr fattning som - i motsats till alla andra livsåskådningar — måste skyd- das av speciella lagbestämmelser är säkert. Åtalet 'kan, hur det än utfaller, bli :en triumf för smädarna, Tyvärr | tyder, skriver GD, många nya inslag i radio-TV:s verksamhet på att antalet med- arbetare, som inte är mogna att bedö var anständighetsgrä sen går, befinner sig i ökning. Otvivelaktigt! Tendensen är blott alltför uppenbar. pellation De berörda parterna har. där- efter förhållit sig avvaktande. Saadi har återvänt till Damaskus, . men det rapporteras, att baathre- gimen i Syrien, företrädd av dess "starke man” general Hafez, har slagit till retrött och vill söka vika radikala" socialistiska re-. former i Syrien, som kan utmana medelklassen och att öppet bryta med militärregimen 1 Irak. I bak- grunden bidar Nasser sin tid be- redd att utnyttja läget och att förverkliga sina "ambitioner att ena arabvärtden under egyptisk KRISEN INOM EEC. Det har gått så långt, skriver chefen för Lantbruksförbundets utrikesavdelning Carl De Geer i Jordbrukarnas Före- ningsblad, att man : börjat oroa sig för hela EEC-organisa- tionens framtida existens. Ändå har man gjort mycket allvarliga ansträngningar för att lösa den uppkomna krisen: De förslag som utarbetats är såväl konstruktiva, : genom att helt nya vägar valts, som ägna- de att möjliggöra en för alla parter tillfredsställande kompro- miss. Det är emellertid ingalunda säkert att man härigenom berett vägen. för en lösning, Det finns så många ytterst osäkra ' fakto- rer, kanske är den mest svår- bedömbara de Gaulles reaktio- ner. På många håll gör man näm- ligen gällande, att han nu är ute efter att upplösa EEC men att han gett sina diplomater upp- drag att få ett sammanbrott att framstå som ett resultat av tysk omedgörlighet på jordbruksom- rådet. Är den "bedömning en av läget riktig, hjälper det EO inte” skad kningar på fasaner ger säkert. stöd för uppfattningen att sådana utsäden medfört en vä- sentlig nedgång i fasanstammen, skriver Svensk Jakt, Sven- ska Jägareförbundets tidskrift: Mycket tyder på att gulspar- vens nära. nog fullständiga ut- rotning från de delar av wårt land, där kvisksilverpreparat an- vändes, är orsakad av kemiska bekämpningsmedel. Men inte nog talfredade rovfåglarna . har kraftig nedgång noterats, och "konstaterade kvicksilverförgift- ningar tyder på. att både havs- " öm, pilgrimsfalk och berguv mu . verkligen befinner sig i farozo- nen för fotal utrotning, "Om inte jägarkongressens framställning för snart sex år se- dan om en samordning av forsk- .ningen rörande de kemiska be- 'kämpningsmedlen och deras an- vändning anses förtjäna beaktan- de, bör växtskyddsanstalten ges tillräckliga resurser för intensi- fierad forskning gärna i sam- arbete med folkhälsoinstitutet — "för klarläggande av preparatens "icke önskvärda verkningar," Det- - ta måste:ske samtidigt med det -fortsatta arbetet på att få fram effektiva... men för det högre "djurlivet mindre farliga bekämp- ; ningsmedel, - H - Den likgiltighet som i flera år visats för behovet av utvidgad riskforskning på dessa områden står i bjärt kontrast till intres- set för förebyggande åtgärder - mot radioaktiv strålning. Och än- då är det känt och omvittnat, att såväl. cancerforskare som ge- netiker anser ett klarläggande av biocidernas biverkningar vara av största vikt, Biocid betyder livsdödare. Det är: en "fullt adekvat benämning på jordbruksgifter, vilkas ökade inger farhå för överskådliga skadeverkningar, en anv honom. . Aktiebolagslagen lämnar . härmed. Bland de i wårt land to-]' FE Hur mycket får en revisor. säga? Ett i lagtext och kommentarer relativt obehandlat ämne är hur revisorns tystnadsplikt gäller visa- vi styrelsen resp. enskilda styrel- seledamöter. En utredning härom året visade att revisorns tystnads- plikt är i det närmaste lika stor visavi kilda styrelseledamöt som -i övrigt mot tredje man. En- dast styrelsen in corpore och sty- relsens 'ordförande finge anses ha rätt att begära full upplysning cm "| bolagets förhållanden. Enligt den- nå utredning har revisorn sålunda inte rätt ett t, ex. besvara en för- frågan från enskild styrelseleda- mot om . det bokslut ledamoten skall skriva på. Revisorn har:ba- ra att hänvisa till verkställande direktören eller styrelseng ordfö- rande, Tyvärr har nog aktieägare och styrelsemedlemmar fortfarande: of ta en felaktig uppfattning om re- visorns rättigheter vad gäller läm- nande av upplysningar. Det är där- för inte alls "sällsynt att frågor] ställs till fel forum, N Den: nya ko- kontrollen Av agronom Arne Roos, Hållsta . - sal leva nu . Det har skett en omfattande om- läggning av mjölkavkastningskon- trollen." Sommaren - 1962 lade 1958 års kontrollkommitté fram förslag till ny organisation. Redan hösten 1962 överfördes hälften av de kon- trollanslutna besättningarna till den nya kontrollen. Denna höst har den återstående delen av kon- trollen förts över till det nya sy- stemet, Det betyder att samtliga besättningar i den officiella kon- trollen "nu; följer nya principer i arbetet, NYA PRINCIPER Nyhetetna innebär för djuräga- ren att han provmjölkar korna själv. och att kontrollen har blivit billigare, Men den, som så önskar, kan även. i fortsättningen få, an- lita kontrollassistent - till prov- mjölkningen. Erfarenheten från det gångna året,' vad gäller denna ny- het, är enbart, positiv säkerligen mycket tack vare ny ändamål.e en- lig utrustning. -. : : För kontrollassistenter” innebär den nya kontrollen, att han slipper det: mänuélla bokföringsarbetet. Detta :sköts. nu av' datamaskinen EMIL vid SHS i Hållsta. Kon- trollassistenten hinner därför skö- ta ' betydligt ' flera "besättningar än tidigare, "Han besöker i regel var- je gård efter provmjölkningen' för att ta hand om mjölkprover och blanketter. och för ätt ge utfod- ringsanvisningar m.m. ” och "utför dessutom” ' slumpmässigt ' förlängda kontroller för att' verifiera djur- |. ägarens egna uppgifter. SR - Införandet av. databehandling” av konrollbokföringen i har självfal- let inneburit vissa "omställnings- problem.” Men sista etappen i omi läggningen denna höst har gått ö- ver förväntan bra. Den nya kon- trollbokföringen fungerar därför redan nu tillfredsställande över he- la ländet. ” "För jordbruket som "helhet in- nebär den nya kontrollen att av- kommebedömningarna 'av tjurar kan göras effektivare och att prog- noserna beträffande - utveckling- en” av mjölk-, och köttpro- dukt: onen — kan': göras säkra- re, på grund av att kontrollmate- rialet genom databehandlingen kan sammanställas för olika ändamål Detta leder i sin tur på sikt till ett bättre ekonomiskt ' utbyte 'av produkt: onen för varje mjölkpro- ducent. Som = ersättning . för. de uppgifter, som kontrollen på detta sätt ställer till förfogande, utgår 3 --I miljoner kronor per år av mjölk- regltringsmedel = till - kontrollen. Radions ”skjutjärnsjournalist” Herbert Söderström har, som be- kant, flyttat till Örebro-Kuriren (s). LO-tidningen Statsanställd skriver, att Söderström i sin tid- ning säger självklarheter på ett argt sätt: ”Fackföreningsledare är ibland till för att hålla käft. Men tidningar är aldrig till för att hålla käft”. På detta svarar LO-tidningen Statsanställd ganska argt: ”Har hr Söderström aldrig tänkt på språkets rykt och ans eller på . att det å alla fall är snälla fack- föreningsmän, som gett honom en tidning att vara karsk i”? Nu är frågan, hur denna in- tressekonflikt skall kunna lösas, |! - så att parterna blir nöjda. De som gett hr Söderström en tid- ning att vara arg och karsk i vill kanske uppställa några tryck- frihetsregler i fråga om" graden av arghet och karskhet?! (Pål i Västerbottens-Kuriren). Detta reducerar i motsvarande mån djurägarnas , direkta utgifter "för verksamheten. Den . båtnad, som hela produktionen får genom den- na samordning "av 'verksamheter- na, representerar dock ett väsent- ligf' större' belopp än' denna sum- ma. KE - . ÖKAD ANSLUTNING Des:a nyheter har resulterat. i att 1, djurägarnas » avg: ifter i kon- .| trollen" har reducerats” med 30-—60 To. ” : 2. "antalet ”kontroilassistenter har minskat med 44 96 från tiden ome- delbart före omorganisationen.” An- talet assistenter är nu 360 och var: je assistent svarar i medeltal för 75: ; besättningar: i den . officiella kontrollen samt ”C. 3, anslutningen .t'U den officiella kontrollen har ökat med ca 10 46 jämfört med ' året före ömorgani= sationen, ,.- = s En . del av denna ökning beror på att tidigare C-kontrollmedlem- mar har gått över: till den offici- ella kontrollen, Men det har också inom många områden" noterats ett stigande . intresse "för " kontrollen genom väsentlig 'nyanslutning.. : ” Det är: glädjande att detta. vik- tiga hjälpmedel för en ekonomik mjölkproduktion observeras av allt flera" djurägare. Det är nämligen fortfarande endast 16 70 av mjölk- producenterna som är. anslutna till verksamheten. ', i Som exempel på vad det betyder ekonomiskt” för: den enskilde djur- ägaren kanh nämnas att. de kon- trollerade korna i genomsnitt mjöl- kar 1800 kg :mera än de icke kontrollerade. Detta. ger 'ca 800 kr större inkomster per ko. För att producera" denna mjölkmängd går det: åt för ca 300 ky mera foder. Behållningen blir ca 500 kr, me- dan kontrollavgiften är ungefär 20 kr. Kokontrollen är i första: hand den enskilde. 'djurägarens och i andra .hand- en Hela” jordbrukets angelägenhet. Den nya kontrol- len har förutsättningar att få den spridning'.' bland mjölkproducen- terna, som ur alla synpunkter. ä är önskvärd, - Nyförvärv av | . biblioteket Laholms stadsbibliotek har gjort en »rad förvärv av nyutkommen litteratur i höst. Här några av de nya böckerna; -.- . Facklitteratur — Adamson, J: För alltid fri. Arpi, Sveriges nutida näringsl'v. Bertelsen, Oktober 43. Björkstén, I. Drömmare. Boheman, E,, På vakt. Bonner, J. T. Den moderna biolo- gin. Carson, Tyst vår. Catlin, G. Medicinmän . och krigare. Edfelt, Årens :spegel,: :Flanagan, Livets första 9 månader. Holback, 5. Smalfilmsoperatören.. — Hur ' man hittar sagor. Kroeber, Ishi i: två världar. Lidman, H., Äventyr. - norr. Liljeroth, öland. Lundkvist, A., Från utsiktstornet, Scheel, All världens bilar i färg. Svenska tid- skriftsartiklar. 1962. 'Taikon, K., Zigenerska. Teknos' Transistorn. Thieicke, Livet kan börja på nytt. Tingsten, Mitt liv. 3 Wahlgren, O., Motsols genom Frankrike. Villius, Ryktbara rättegångar. a Skönlitteratur Bergman, Bo, Öden. Bjärnhof, Historien om Sascha. Bjurström, Fransk berättarkonst. Browallius, Ut ur lustgården. D Tora, Inte riktig kärlek. Ekelöf, Sent på jorden. Ekman, K., Döds- klockan. Fagerberg, Svärdfäktarna, Faulkner, W.,' Tre rövare. Fride- gård, Hemkomsten. Gierow,'K. R., Om livet är dig kärt. Grass, Bleck- Gustaf-J: Gösta, Kung Vankelmod. Hedberg, O., Liv var är din tagg? Höijer, B-E., Spe- geln med guldramen. Kafka, Pro- cessen. - Kafka, Slottet. - Kernell, Ängel skadad i sitt fall. Lagerkvist, Själarnas. maskerad. ” Lange, Tre å gummor. Lewis, Död i leken, Ljungquist, W. Erika, Erika, Mau- Passant, Allouma och andra novel- | Aktuell allmän irritabion över ätt Syd: afrikaregimen inte förefaller att ha påverkats av hittills genom- förda opinionsyttringar leder na- turligt nog till önskemål om ri dikalare och kraftfullare åtgär- der. Men för alla gom främst; ser till de praktiska resuitaten oinskränkta medborgerliga rättigheter för "Sydafrika fär- gade — är dep vidare angelä- get att inte uppträda. på ett sätt som minskar ” våra möjligheter att inom FN vinna behör för de framförda "åsikterna utan tvärt- om tålmodigt verka för en ut- veckling ' som, slutligen för till det uppställda "målet. Oenighet om medlen får inte heller skym- ma gemenskapen. "Sydsvenska Dagbladet." ”FN-organisationen Unesco har publicerat "en broschyr, "som måste betecknas: som. mycket egendomlig.s Den är. klart pro- kommunistisk "och hyllar den gociala och politiska jämlikhe- ten å Sovjetväldet kanyti' påstår, att Leland, Litauen och. Est- land frivilligt anslutit sig till Sovjetunionen 1940: me is - Att wåldtagandet av de bat fiska staterna kan: kallas för en frivillig enslutning är ju en upp- rörande förvrängning av fakta, och ' annekiteringen: har aldrig erkänits av bl. a. USA och Stor- , | britannien! Det är ju självklart, att flyklingorganisationerria från dessa länder. protesterat mot denna broschyr och förklarat den vara ren sovjetpropaganda. v > Helsingborgs Dagblad. Det lär inte vara "möjligt att återställa . förtroendet uten I en grumdlig reorganisation av Nibs hela ledning. Generalsekrefera- ren;' styrelsens ordförande och det ansvariga statsrådet har. alla lämnat efter 'sig en rad. påtag- liga" vittnesbörd om att de inte behärskar "situationen, för vars uppkomst. de dessutom bär. ett så tungt ansvar. Räddninigsope- rekionen klir pinsam, men den är:mödvändig för: attt: förebygga en katastrof. on Handelstidningen. Varför inte låta alla våra hög- såväl som frikyrkliga missions- sällskap, ' Röda korset, Rädda barnen samt andra 'ideelta för- buhd ta hand även 'om statens hjälpverksamhet? >. ” 'Statena "sätt att handha U- hjälpen har blott blivit, ett ge- fundenies ;Fressen för" diverse strebrar.. | mt Nordvästra Skånes Tidningar. ; od ndrem och växande tvii mys mer samla sig kring statsminis- terns rekryterings- "och utnäm- ningspolitik och hans: kraftlösa loch överslätande metod att be- mäta "befogad kritik på "detta område, i | Västerbottens-Kutiren. : Vattenföroreningarna är en sak som samhället inte längre kan blunda för. Det tjänar ing- enting” till ett tvista om vem som är den störste ”boven” när det gäller våmt dagliga vatten; | det gäller i stället att vidga åt- gärder för att stoppa eller åt- minstone minska föroreningarna. " "Skånska Dagbladet. Lät pressen få aktiemajoritet i i ett. TV-företag' som ' säljer pro- gramtid. Aktierna tckulle I kunna fördelas i omvänd proportion till upplagorna, varigenom små och "svaga tidningar tack vare annonspengar ' från Tv skulle kunna leva vidare. "+: Direktör Lars Wiege, Å . Annonsörföreningen. Det är kanske inte så under- ligt om människorna söker kom- pensation för sina inbillade eller verkliga misslyckanden genom att falla in t det allmänna he- teendemönster som blivit kallat ler, Moberg, Din stu Morris, Hiroshimas nd på jorden. son, A., Makt och fattigdom, Pa- ton, Liv för liv.” Pettersson, A., Kängorna. Potter, Stålmannaskap. Richter, Aldrig mer. Rilke, R. M. Malte Laurids Brigge. Sandel, vå rt krångliga liv, Sandgren, Furste; Simenon, Konseljpresidenten, Toby, | | När ddies gappa skulle fria, Wall |s rsson, Som rosen a. Walfridsson, Testamente. Wildrla. Grimman, Zetterström, Ja minns min gröna un; dom. Z ström, E., Kar de Mummas bästa vet börjar onekligen mer: och |. » Alias. Han behö kommentar | Känslan av - maktlöshet och standardjälkt. gtandardjäktet kan | vara en gäkerhetsventil. ' Gunnar Nilsson å Perspektiv. I Gävle Bar en "skola "utdelat. en stencif om vebt och hyfs täll eleverna. Till exempel: ”Tuff- het är em barnsjukdom. Den smittar, "men de 'stronga kom- mer över den fort”. Tuffbet smittar även vuxet folk. Tuffa ungdomar och - tuffa vuxna kallas ofta ”kulturradi- kaler”. Det Jåter finare. : Ett av de goda råden still ung= domar lyder: ”Innan du vräker ur dig dumma” yttranden ; — bit i tungam”! " När a de, det är ett. gott råd ur vissa " synpunkter. Men riskeras äinte'i många fall, "att tungan” blir s0tför illa medfa- ren? : Samma fråga är, som bekant, aktuell i radio- och TV-.. Pål i Väskerbottons-Kuriren. Finne 'det möj hot att välja avstår säkert de flesta en: låg inkomst från tidiga ungdomsår mot att få en väsentligt högre när. det är tid att! bilda familj och, uppfostra barnen, ' Exempel på motsatsen "finns, men "då visar det sig snart att vederbörande : ångrar sig: Lik- hör man sällan talas om. Annars skulle det vara. roligt veta om en tandläkare tycker | cig ha för- träarbetane i "stället. ne . "Arbetarbladet. ' Skulle - skådespelarstrejken i radio, och TV, beröva tittarna även ' amerikanska västernfilmer - har. Sveriges Radio fullgod. er-' sättning " inom : bekvämt . räck- håll. Filmia svenska ishockey- matcher och 'saloon- slagsmålen” vid rinkarnat < : N | Sundsvalls" Tidning. ” Politikens, förgubbning är i =. riterande för. de yngre politiska krafterna. De klir hänvisade Hill från det komnlicerade EE arbeltet, Dessutom leder det till att det politiska intresset hos yngre . och medelålders väljare minskar. 1 ct Jur. kand. Anders. Hellner.” [ETT ORD. Si PA VÄ AGEN Elias var” en människa, 'med : samma natur som vi. : 17. "Dä ligger så nära: till hands . att Itra, "att det. scm. hände förr inte 'kan ske nu. När vi upple- . ver” mindre än vad de troende fick uppleva i gamla tider; trös- na i vår tid är annorlunda, än: förr. - nt leva Gud. Den hjälper € en b q sto full 'kristen att ä; lok Fe ga en falsk sä- - Ordet här slår undan de fal ska ttöder, Elias, Var. en :män- niska med samma matur som vi. M i ar därför samma. rätt tili ua som han. Gud vill lyssna 'oss, liksom han lyssnade till ver oms och vill använda oss i samma tjänst. Och ' a Söörsta loch mest verksam. böna kap i denna. tjänst: är Elias bönhörelse var « ar enkel. ca gick barnsligt och fätt- amt enligt Guds anvisningar, "säkerligen ". "många var så aren se självklart för Eli 3, att - skulle hålla ord. "Där te han ett märkligt lugn t.; 9. . Kara i kritiska stunden på mm ad Hur. trygg. och. lugn an inte där och bär fram vatten till offret! lat, Han in och « min änst - är nog olik den som Eli, en även mi är as' fick utföra. 'kallatde till Guds gr darbetare, "Även vi.har fatt - utföra ud Denna tjänst skall vå öra under bön, se ve Tal våra Känslor Gud: en samt gå trygga kallat tro på honom som Vi skall ' då aldrig "behöva komma på skam, nande. ånger i motsatt riktning N- lorat ekonomickt på att inte bli JAK. 5. >, tar vi oss med, ait förhållande : : Detta är'en farlig” tröst. Den ' dödar längtan efter att få upps cc Men det. Gud hade ta- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.