TE OP Ros RER Vv LAHOLMS TIDNING > vå Vg Lördagen den 14 december 1963 om = LT" Lördagen den u december 1963 LT = = Sn - > Allemansrätten och: markägarna Et rättsområde som under se- : naste tiden fått en ökad aktua- ” litet är den s. k. allemansrätten. Med denna menar man den re- lativt'stora frihet som av uråld- rig hävd ansetts tillkomma varje samhällsmedlem att fritt vistas på annans mark, att där tillgo- dogöra sig vissa naturprodukter såsom. bär, blommor, svamp och annat samt att bada och färdas . med båt i annans "vatten, - | Allemansrätten i denna allmän- na mening är ej stadfäst i lag ' utan vilar helt på allmän sed- vana. Trots att denna rätt i stor utsträckning törde vara stadgad] " och allmänt erkänd, råder i brist på uttrycklig laglig. reglering en viss oklarhet och osäkerhet om ” dess omfattning och närmare in- ”, nebörd.' ” Med: befolkningens "ökade rör- + Av denna , undersökning synes framgå två välgrundade resultat. "För det första är det obestridligt att även om sedvanan i betydan- de utsträckning är stadgad och allmänt erkänd, så råder i den "praktiska verksamheten ute på fältet i' många fall oklarhet och | ovisshet. Men för det andra synes föreligga en viss "risk för att. en formell reglering — som därtill "är ytterst | besvärlig att genom= föra — skulle komma att vin- skränka på den hittills bestående allemansrätten, något som man på alla håll synes lika angela gen att undvika, = i Enligt regeln att. fördra . ett mindre ont framför ett större kanske det till sist ter sig lämp- ligast att tills vidare resignera inför avigsidorna och missbruken och i stället lita till en klok och lighet "har alle: ätten kommit att få” en: I betydelse som man tidigare" inte tänkt sig, Den har därigenom också kommit att på ett helt annat sätt än förr upp- skattas. som" en" omistlig” tillgång för hela "vårt folk, Det är na- turligt att den radikala. ändring i allemansrättens utövan- de medfört en hel del problem, Det har framför allt gällt att mot varandra "väga två funda- mentala intressen, Å ena sidan gäller det att bevara tillgången på naturområden och främja fri- . luftslivet." Å' andra” sidan. gäller det att. tillgodose naturskyddet och! ”den ; enskilde . markägarens berättigade intresse av ostördhet och god "ordning på sina marker. Dessa' problem har dryftats av samtliga 60- talets riksdagar. Nu har precéptorn” i civilrätt vid Uppsala ”tmiversitet, Bertil Bengts- son, ägnat frågan en "omfattande undersökning som under den ex- pressivt ' kontrastverkande titeln . ”Allemansrätt och markägare- skydd” utgetts ' från "det Nor- stedtska "förlaget. + : : , JORDBRUKET . OCH FRAMTI- DEN | DS i Om den senaste promemorian från jordbruksutredningen skri- ver RLF-tidningen att un- dersökningen ifråga, ger.» klart belägg för att det svenska jord] bruket kräver en helt: annän och positivare behandling . av” 4; stats- makterna för att på lång sikt o. med bästa tänkbara produktions- effekt. klara den viktig: ten att förse vårt folk med ”livs- medel, Utredarna har i'sitt'arbe- |: te utgått från sk. optimal tek- nik men själva framhållit att det i praktiken är omöjligt att driva ett företag hundraprocentigt i vhrje avseende och vid varje tidpunkt: NN. Det hundraprocentigt effektiva |- jordbruksföretaget är sålunda ett i hög grad teoretiskt exempel men givetvis en riktig utgångs- punkt för rationaliseringsarbetet. Nu visar utredningen att," även om man skulle kunna åstadkom- ma och driva dylika företag, det ofta likväl inte skulle gå att nå inkomstlikställighet. med - den prisnivå vi haft, I praktiken blir givetvis svårigheterna”. än större. . Utredningen slår emellertid fast att om jord och skog kombine- ras kan lönsamheten förbättras och möjligheten att uppnå in- komstlikställighet : öka. : Detta är en betydelsefull slutsats och' en viktig utgångspunkt för jord- . bruksutredningen, när ' den så . småningom har att ta ställning till den framtida struktur. och « prispolitiken. Ett av de intressantaste och ur jordbrukets synpunkt mest hopp- . ingivande resultaten av under- sökningen rör storleken av det framtida jordbruksföretaget, fort- sätter tidningen: Med hjälp av det omfattande . rialet och efter ingående be- . räkningar finner man att det in- te finns något belägg för att myc- ket stora företag skulle vara vä- - sentligt överlägsna det rationella |” : familjeföretaget i lönsamhetsav- seende, Ett fullt utnytjande, av nuvarande känd teknik leder till |" en kraftig kostnadssänkning -vid " ett rationellt familjeföretag, som sysselsätter högst 2—3 man men ger ofta inga vinster vid en ut- vidgning utöver denna. storlek. Undersökningen visar att i flera fall en utökning av företagsstor- leken från två till tre man re- sulterar i en "viss minskning av arbetsersättningen per timme. Riskerna i jordbruket ökar med stigande företagsstorlek och spe- ”. cialiserad drift. Vill man främja en riktig — men inte överdriven storleksrationalisering krävs " bla; vidgade kreditmöjligheter o. " gynnsammare amorteringsvillkor. Riskeliminerande åtgärder, blir av avgörande betydelse för jordbru- kets framtid, framhåller RLF- tidningen och ifrågasätter om in- te prispolitikens nuvarande an- knytning till världsmarknadens 2 + VERKLIGAS vs omtänk "rättspraxis, samt på upplysning i folkvett och natur" vett och därigenom . fära män- på ett rätt sätt och att komma fram till Re förståelse och hänsyn i ' förhållandet mellan markägare och frituftsfolk, ” WENNERSTRÖM HADE : des till UD'ieleionavlyssnats sedan två år tillbaka — inte £om ms: tänkt för. spioneri utan. för att han var en . säkerhetsrisk. Norrköpings: Tidningar - kommenterar: ., v ' . : En "utomstående som inte är närmare, förtrogen ;:med säker- heismyndigheternas: speciella ter- >minologi har emellertid en smu- -1a svårt att se var: skillnaden ligger. Om en. person” betecknas som en säkerhetsrisk kan. detta . rimligen "inte. gälla någonting an- nat än att. han: misstänkes- för en .verksamhet som är farlig -för rikets "säkerhet — -'således 'spio- neri, Den omständigheten att man vid .den tidpunkten . inte hade några avgörande bevis kan. för- modligen 'sägas utgöra den for- mella 'skillnaden mellan en 'sä- kerhetsrisk och "en" spio "Men "det utgör i'och för” sig varken någon ursäkt . eller något svar på ; frågan varför man trots detta gav. honom denna: place- täven om den inte, .kommer f "sen som varmt applåderar "ce terförslaget om Hdrottsinstrukti rer: Nn > Här hade hu några ”ochterpar- tister kommit på den fina. tan- ken 'att -toppidrottsmän. skulle kunna utbildas till instruktörer för jdrottsverksamlieten | bländ och :skolel - nerna. Man: skulle vinna. minst två fördelar med ett sådant :sy- stem; Man skulle kunna tillgodo= se kommunernas . och. idrottens .nu skriande behov av instruktö- ret och ungdomsledare, - z Dessutom ; skulle ' man' . ge idrottsmännen som” givit några av sina bästa år för -idrotten- en "chans, till' ett- meningsfullt; jobb "efter den aktiva tiden — ett jobb 'som. gav utbyte för: det idrotts- "kunnande som de förvärvat un der 'sin träningstid. 'Skolöverstyrelsen tyckte det var en bra idé och ville utreda sa- ken. Likaså Riksidrottsförbundet och Landskommunernas förbund. Ja, i riksdagen vågade t.o.m.-'ett . par socialdemokrater gilla tan- ken, Men resten av detta parti sa pliktskyldigt «nej i - sällskap .med de flesta högermän.: - Men idén kommer väl som många andra' goda idéer från oppositionen igen om något år — med socialdemokratisk original- signatur, tror Expressen. | Den svärande prästen. i Små- -.land får måhända. betraktas som ett vildskott på den yngre teolo- gin. "Men det händer en hel del inom kyrkan för närvarande som kanske kan återföras på en så enkel faktor som prästrekryte- ringen. Den torde avsevärt ha försämrats under . efterkrigstiden, då begåvade ynglingar från lan- det lockats t']l helt andra banor. Kyrkan kunde länge Pprofitera på ett tillskott av ”läshuvuden” med folklig förankring, som. blev ton- givande i kraft av sin intelli- längre sikt till: uppfostran och ål niskorna 'abt. umgås med naturen] . när. han hösten 1961 övertlyt- ” J Sh i Icholm kan &€ tillbaka på ett mycket lyc- kat verksamhetsår med intr arr r på prog och ett . oavbrutet [stigande medlems- antal — ff, n,;120, , + Verksamheten är 1 på terna + delad. på oa institutionen och företag i syfte att lämna kunskap om olika samhällsfunktioner, - Särskilt kan härvidlag "nämnas "lyckade besök på amerikanska ambassaden, kri- minalmuséet och Sveriges jond- -bruksh | olika grenar. De dagsaktuella in- rikes- och "utrikespolitiska frågor- ärksammas kontinuerligt i föredrags- och debattform. Vid sådana jr” ”sammankömster har: vi kunnat. glädja oss åt medverkan i stor ötsträckning av partiets riks- 'dagsmän. Sålunda har partiledaren jur; dr Gunnar Hedlund, riksdags- männen Johannes Antonsson, .Sten Wahlund; "Torsten Bengtson, Thor- björn ' Fälldin, : Rune Gustafsson, Torsten Andersson m, fl, vid olika tillfällen wedovisat sin uppfattning i viktiga samhällsfrågor och där. På nöjessidan kan noteras repel- bundet återkommande teate: rbesök, 'ofta" i sällskap med kollegerna i Uppsalaavdelningen. Andra arran- v till medl rnas trivsel och uppbyggelse "är föreningens tisdagsträffar "i Sopis klubbrum, dans och politik i lagom propor- tioner har gjort dessa träffar syn- äts i det traditionsrika Bellmans- rummet på restaurang "Tennstopet. « Det skulle glädja oss om intres- serade, som ' ämnar. "förlägga stu- dier i någon form till Stockholm, medlemskap stödja vår verksam- het. og é ; el Hans , "Linton N - . Matt, UU: 210 "Her: ens ”vägröjare”. står det skrivet. över: den: söndag, .då vi tänder det tredje adventsljuset i staken yi ch > - Någonshar , kaltat "denna wägrö- jargärning, . för ”Guds ingenjörs- arbete” och. den gör skäl för nam- .net, 'Johannes Döparen var en cå- dan, ; Vägröjare med stort V, han som: Nar mer "än en "profet. Ochi' han hade intet val; Han blev ta- gen till detta: vägarbete” av Gud själv. ”Bereden väg för Hertan”. sjunger vi dessa dagar — och gör det gärna; En sådan 'förunderlig melodi; :'ett> brus :av . vinterorglar, Adventsstämningen ' tar '. ett ” hårt grepp om våra hjärtan — och så kan det inträffa, att vi:sjunger utan”att-tänka påsvad vi sjunger: Bereden väg. för , Herran!, —-det är ju en inbjudan till alla kristna, hela "den stora” gudstjänstfirande gheten i: vårt: land: " Bliv en vägröjare t för Kristus! . Svik inte : Din. ådvents- : Du och" jag står "under samma heliga böjar som . Johannes:'- att Var ock och « en på sin r plats "och ä sin ålder ska bereda väg för Kris- tus ini den krets i vilken vi ke- ver och. på, , vilken vi har inflyz tande. , Met Jag fruktar att” "inbjudningen ”Bereden, väg för , Herran” drab- bar” oss som en allvarlig ankkla- gelse. Det är ju klent beställt med vår adventsgärning. Vi skulle vara vägröjare för Kristus men i stället har. vi kanske stått i vägen för honom: Ett ovänligt ord, en "elr kritik, ett skvaller från vår mun — och vi skymmer Kristus. En snål och självisk behandling ' gentemot vår 3 söndagen i i Advent nästa -— och vi stänger vägen för Kristus in bland 'människorna. Tänk om :vi med all vår bibel- |? kunnighet och bibeltrogenhet och utvärtes" kristlighet hör till dem som på domens dag i det sista adventet får höra att vi stått i vä- gen för Kristus! ; En wvägröjare för Kristus är en vägvisare och inte Jen vindvisare. " Döparen ” vände sig inte efter vinden, Han sneglade inte åt höger eller vänster. Han gick sin kallel- , ses väg ända till stupstocken, '... ” En vindvisare' till människa, en opportunist, kan" omöjligt: utföra någon adventsgärning « åt " Gud. Först när Du och jag blir väg- visare; "självständiga ” "människor; som, går med egen ström genom havet —eller riktigare: med Guds andes kraft +—> kan Gud anförtro edt . vägröjararbete åt OSS. ' En” vägröjare för. Kristus får finna sig: i att växa nedåt, att bli mindre . och: kunna glädja sig åt det" bara 7 Herren” å rigenom.. blir stor. DD "Nog är ätt ”allenåst' få vara ett verktyg . i ' Herrens hand”. Döparen sade om Jesus: ”Det är som sig bör att han växer till och att jag förminskas”. Om vi hade e | litet mer Kristus-förtroende och litet mindre självförtroende — vil ken trygghet och resning vår lilla gärning skulle: präglas” av på jor- den! | ”Bereden väg "för 'Herran!” — det är inget latmansgöra; Men det står heller' ingenstans i hela bi- beln att det skulle vara lätt att stå i Kristi tjänst men: där talas om den trånga porten och den smala vägen, Att vara kristen är att vara med. i. världshistoriens största 'vågspel' och” äventyr, ; där|- det går lätt' att misslyckas för den som bara ' litar på sig själv men där man alltid har möjlighet att vinna seger 'i Kristi försonings kraft, YT alfa ser en frisk och omväx- lande vind 'i' Maj Larssons 'debut- dikten, samlade i volymen Möte på: perrong (LT:s förlag, 9:50). Att det är en skaldinna med mog- nade erfarenheter som här för dikterna övertygad om. Hon har inte suttit fastlåst i hemmiljön, även' om denna alltjämt är grund- valen 'i hennes diktning — för henne” tycke rörelsen i rummet sonlighetens "växt och iakttagelser och erfarenheter har tvingat fram lyriska" uttryck, 'som inte : sällan lyser till med påfallande skärpa, Första avdelningens resedikter ger mer” än "den snabba turistim- pressiornen. " Det är förbivirvlande platser, situationer och händelser som fästes på näthinnan, aldrig med påträngande - rekvisita utan nästan alltid med” lätta antydnin- gar, Bakom miljöerna, det må vara London; den jyHändska slätten, : mismens , utbredn'ng - kan vara ett tecken på sjunkande stan- " dard — omdömet räcker på många håll inte till som spärr mot avarter och anspråk som är äg- nade att isolera prästen i för- samlingsmiljön. Kyrkans kris kan i' viss mån också vara en rekry- gens, sitt. goda omdöme och sitt variationer måste omprövas. oc I ned nn nattetid ne I handlag -med människor.” "Extree=v24' sr teringskris. MÄNNISKORS MÖTEN ordet "blir man, redan i inlednings- : ha varit en förutsättning för per- I "(Dagens Nyheter) 4 s en norsk. Hora, ller som är en av platserna. för” mänsklighetens stora nederlag, Bergen-Belsen, anar man alltid människan: '' Den "svarta kölen” "färgar blå ” ävgustihimmel / på minnesplats . » för mänsklighetens nederlag Ett monument av grå oement, . "överhuvud 4 taget fäster man sig vid det mänskliga engagemanget i Maj Larssons dikter. Hon har mod att glädjaa över de enkla tingen, hen har inget behov av att -kluta 'ut sina känslor i väldiga ordkas- kader. Det ålerhållna uttrycket skärper läsarens uppmärksamhet även när hon talar om vardagens enkla ting, Det är ett språk som heter mildhet och stillhet och or- den är snabba som ett skydrag över slätten. När hon talar om ”hastandets sakliga motivering”, uttrycker hon något av en livs- inställning, som går rakt igenom hela” boken. : Man läser dessa dikter med glädje, erfar deras äkthet och opre- tentiösa tonfall mitt emellan var- dag och högtid, Det är en god debut. : : - enlerna | dl förbund, "7. 0 Vv Trivsamt, umgänge, förfriskningar, nerligen populära. "Tersdagsärterna : ville höra av sig och med sitt : "| Lantbruksskoleklass. ”. Centerstudenternas i Stockholm omväxlande höstprogram exempli- fieras. av ordförande jur. stud. Hans Linton i två ' roller: som potatis- plockare för u-fonden (över) och mötesledare vid centerledaren jur. dr. : Gunnar" Hedlunds ” besök ' vid det Iyckade .startmötet. för, hö Köra virke” - med traktor - vävlingstema | Stockholm (Skog-Press). Nu ska landsbygdens ungdom få lära sig att rätt hantera jordbrul traktorn. i skogen, Studiefrämjan- det, Förbundet Skog och Ungdom och Jordbrukare-Ungdomens För- ibund har slagit sig samman om en hela landet omfattande utbildning med rubriken ”Traktor i skog”, Arrangörernas mål är att få igång studier i ett stort. antal grupper om högst åtta deltagare, Si — Vinterns gruppstudier utmyn- nar 'i en tävlingsfinal' tisdagen den 14 april, "berättar ” sekreteraren "i organisatic skommittén, konsulent Eric J, Sjödin. Det blir en lagtäv- ling "med. högst åtta i' varje lag: Deltagarna indelas 'på följande sätt: 1. Allmän klass öppen för' alla åldrar. 2. Skogsbruk: koleklass. 3, " + Instruktionsbeolken «" ”Jordbruks- traktorn i skogen” och en studie- handledning av jägmästare Adrian; Jacobsson utgör grundmaterialet för kursen, gom vill väcka. til liv diskussioner om" virkestransporter- nas problem, Deltagarna kommer säkert att lära åtskilligt av. var- andra, säger:hr Sjödin, men:dess- utom ska erfarna skogsmän med- 4 - propagera. för sitt fögderi,. men | Aktuell. :I Sovjet följer man uppmärk- samlt varje meddelande från USA om omständigheterna kring mordet” på president Kennedy. Oiganisatörerna av ”århundra- dets brott” ekall inte lyckas sopa igen spåren, är man i Moskva övertygad om; Det största in- tresset koncentreras nu till det faktum att” Oswald 'och Ruby kände varandra och till det ita- lienska. experurlåtandet om "att en enda man inte kan ha avi rat tre prickskott på fem se- kunder med ett icke automatiskt gevär. Nordvästra Skånes Tidningar | : "Öpinionen å FN utgör ett po- litiskt stöd åt den undertryckta svarta befolkningen och tvingar den vita befolkningen att för- svara och förklara eller &. 0. m. ompröva sin: inatällning Det finns elltså allt skäl att upp- rätthålla och om möjligp öka det wopinionstryck som FN ut- övar. Däremot bör vi tänka oss noga för innan vi ger 'oss in på tvångsåtgärder, vilkas följder kan bli svåröverskådliga. " Helsingborgs Dagblad Som man vet ger de årliga löneökningarna omedelbar effekt i höjda levnadskostnader, . Och det motiverar til nya krav på kompensation i form av- nya lönehöjningar! Värat kör det för dem eom har bundna inkomster, såsom folkpenstonärs- och ATP- pensioner. Det är ännu fyra år tills de utfavade folkpensionerna på resp. kr. 3.600 til ensam- stående och 5.400 kr. till gifta skall börja utgå. Centerpartiet har upprepade gånger motione- rat om förbättring "men motio- nerna har avslagits. Det har man inte råd till :Nestor i Svenska Landsbygden I Visst är regeringen. duktig att så länge köerna består har vi inte nått fram till det goda sama hället, Eftersom” köerna främst existerar inom . den . offentliga sektorn, finns” det ett” direkt samband mellan regeringens po- litik: 'och de rådande: missför- hållandena. Det kan inga dim- nidåer dölja. sn 0. i Dagens Nyheter i t a a FN . Med' de; bindningar som Svenska Dagbladet här med hö- gern — den ansvarige för tid- ningens ståndpunkt är riksdags- mean för högern — kör det vara en angelägen sak för hr Hecks- cher. allt :ta : avstånd från. sin tidning. Au. föra fram tankar på en personlig kungamakt sam- tidigt som; man "talar för ”en samverkan - med centern. och folkpartiet är förbluffande. Tror tidningen. werkligen ' att dessa båda 'framstegsvänliga ' partier skulle: acceptera något så: ber fängt? :: I Skånska Dagbladet — Inrikesministen bör förstå alt vi, i landstingen är oroade över kostnaderna, ykrade hr Näsström (s) i första kamma- ren på” tisdagen i debatten cm). mentalsjukvårdeng "överförande, stort antal platser, Segrande lag i -resp.' klass får som "belöning en studieresa till Dammark och norra Tyskland. verka på ett I motion begär: hr Börjesson i Falköping m.fl, centerpartister yt- terligare skärpta | bestämmelser när det. gäller försäljning av be- gagnade' bilar: I proposit'on före- slås att: besiktningsman ges' rätt inspektera begagnat fordon som förvaras i lager 'eller saluförs hos b Ihandlare. Motionärerna anser. att frågan om särskild anmälan och re- | gistrering av yrkesmässig handel med . begagnade bilar. prövas och förslag snarast framläggs, Problemen med skrotbilar och andra ur trafiksäkerhetssynpunkt otillfredsställande fordon förefinns inte främst hos den reguljära bil- handeln, etablerade" fasta firmor, som har agentur för vissa märken o.s.v, De finns inom vad som bru- | år, Av di kb . + en anledningen finner 2 kar. kallas bilhandelns bakgård, | motionärerna att förbudet bör vid mer eller . mindre tillfälligt | kompletteras med bestämmelse om etablerad försäljning, påpekar. mo- Tålamod är konsten "att förlora behafskain; En ”långsätat, "ft ooröd = ev Effektivare kontroll . - SE av begagnade” bilar . Trots inspektionsmöjligheten som föreslås skulle svårigheterna öka att ha uppsikt över den del av bilhandeln,. där problemen är störst, Man kan, nämligen vänta att de. trafikfarliga fordonen yt- terl:gare kanaliséras till: den ovan= nämnda bilhandeln på grund av inspektionsåtgärder, Tanken "på förbud mot försälj- ning" av bilar: till personer under 18 år har avvisats i propositionen. Motionärerna anser, att frågan be- höver omprövas. Tillstyrkande av förbud har avgivits av sett flertal remissinstanser, " I vissa speciella. fall: kan det fnnas legala skäl för ett. bilför- värv av person som inte fyllt 18 skriftligt medgivande till förvär- tionärernad + 2 vet av. föräldrar. ellertförmyndare; ” / . kommentar. Det kan ipte vara rätt att män- niskor i en landsända skall be- höva betala upp till 30 procent högre landstingsskatt för att få samma: förmåner, fortsatte han. Hr Näsström har alldeles rätt. Som landstingets ordförande i Västernorifands län vet han vad han talar om, - Den socialdemokratiske riks- dagsledamoten hr Näsawöm rös- tade sedan nej till motioner om att hjälpa fandstingent - Sundsvalls Tidning LO:s tidning Fackföreningsrö- relsen: försäkrar, att LO har ”en klar insikt om nödvändig- heten av att arbetarrörelsen har opinionsbildande medel till sitt förfogande”. Man undrar, om dessa , opiniomebildande bör vara tidningar. Därom rå- Vi mötte en man; som med må- got drömmande i blicken talade om hur många ombudsmän man skullé kunna anställa med de pengar com mu går till A-pres- sen. Det ligger något i synpunk- ten, även om vi är lite skrämda inför. tdlden av en - demokrati med alltför många ombudsmän och eflltför få tidningar. | Ny Tid Trots ken + film, TV, radio och tid- ningar är vi svenskar i allmän- het alltjämt svenskar, guskelov ligheter Jbehöver således inte befaras här på hemmaplan. Var- ken kungen, sbatzministern el- rädda för att bli mördade av undersåtarna. Det enda politis- ka attentat som förövats i Sve- rige på mycket länge var det som hände 1936. En mazist blev då skjuten i armen. Men det visade sig att han skjutit sig : själv. För att ”väcka” svenska folket. kan man säga att en förutsält- ning för skjutjärnsjournalistiken är att man. går så nära inpå motståndaren att man förlorar distansen Hill ämnet. Industria - Rattfylleristraft promilletänkandet STOCKHOLM (TT) Lagstiftningen .. bör mera » klart "än" nu" ge uttryck för grundsynen att alkoholförtäring körning, säger trafiknykter- hetskommittén I sitt nu lämna- de” betänkande om ”nykterhe- ten i vägtrafiken”. . Kommittén vänder sig mot ”pro= milletänkandet”. ett grundläggande 4 fordon ”i anslutning till alkoholför- täring”, där förseelsen ”icke kan anses ringa”. Som allmän nedre an-: svarsfrihetsgräns föreslås 0,4 pro- mille. Tre brottstyper föreslås: .Trafik- nykterhetsförseelse, onykterhet i T trafik och grov onykterhet i trafik. Alla omständigheter som inverkat ' på trafiksäkerhetsfaran i det en- skilda fallet skall beaktas. Även om promillen är en viktig faktor bör den enligt kommittén inte vara en- sam : utslagsgivande, Ansvar för ovnykterhet i trafik föreslås inträda, då ”påtaglig fara förelegat för tra- fikolycka under färden”, ' Den nuvarande absoluta promil- leregeln (1,5) - föreslås ersatt med en anvisning att vid bedömningen om påtaglig fara förelåg för trafik- olycka skall särskilt beaktas om fö- raren haft högre alkoholkoncentra- tion i blodet än 1 pr eller efter färden. promille under Ändrad straffmätning ” : Det minst allvarliga brottet fö- reslås bli ett rent bötesbrott. För. grova brott förordas längre ovill-' korliga frihetsstraff' än nu, normalt: | minst tre månaders fängelse, ' För! normalbrottet; onykterhet 1 trafik, som får ett väsentligt vidsträcktare: tillämpningsområde än det nuva-l rande = rattfylleribrottet föreslås; korta” "ovillkorliga frihetsstraff, hö- ga böter eller villkorlig dom pl böter, ' ; t / medel ' der måhända delade meningar, A amerikaniseringsförsö- - som östgäten sa. Några rasoro- ' er andra politiker behöver vara - Vill man vara ite schematisk - bör ej grundas på > är oförenlig med motorfordons- "” I stället ' föreslås - stadgande att - den skall straffas som kör motor-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.