l[ 1 I a a LAHOLMS TIDNING för "qtsdaden Yen: 17 Jecember 1903 - en centermotion. Den nya utred- knappast heller 1965 års, ' » a - dag' skulle 'man ' väl dock vara " sättningssystem, . hoppades jord- d. den 17 d "Provisorium för jordbruket samtidigt är det angeläget, : så- som Anders Dahlgren underströk i interpellationen, tatt utrednings-| . arbetet slutföres så skyndsamt som möjligt. Den djupa pessi- mism, som nu råder bland jord- bruksbefolkningen inför framti- den, gör det nödvändigt, att man snarast möjligt får fram ett sy stem, som tryggar förverkligan- "Jordbrukets sexårsavtal löper ut den 31 augusti 1965. När riks- dagen 1959 beslutade om avtalet och 'prissättningssystemet, begär- de den samtidigt, art regeringen skulle tillsätta -en ny jordbruks- utredning, Det var efter krav i ningen skulle överväga det sven- ska jordbrukets ställning ur be- redskaps-, befolkningspolitisk, | de av "inkomstlikställigheten för samhällsekonomisk och = social| jordbrukets folk," synpunkt. : Riked derströk, Men det är kanske inte en sak, som brådskar för den” so- cialdemokratiska regeringen. Man " får dock hoppas, att jordbruks- minister Holmqvist kan komma ur groparna åtminstone till 1966 års riksdag — om han 'då fort- farande har att tänka på sådana att denna utredning borde slut- föras I god tid före utgången av den "sexåriga avtalstideri, Resul- tatef av utredningen borde fö- reläggas 1964: års wiksdag,” "hette : Den nya a fordbruksutredningen dillsattes i mitten av 1960. Ut-| saker, redningsarbetet har emellertid eo inte fortgått i den takt 1959 års | — sn - riksdag förutsatte. Vissa arbetö- - körer sg NT grupper har kommit fram med ARBETSKRAFTEN | . en ” del ' :undersökningsresultat. De befolk upper som re- presenterar. de arbetsföra åldrar- na tillväxer sakta i Sverige, skri- ver'Borås Tidning och på- pekar vikten av' att reserverna tillvaratas. Där finns de" gifta Men själva jordbruksutredningen har: nu blivit så pass försenad, att det inte längre finns någon möjlighet, att resultatet kan fö- reläggas nästa års riksdag « — och ”dikappade 'och de arbetsföra åld- ringarna att räkna med och idesså utom import av arbetskraft: . Ett fortsatt årligt tillskott av utländsk arbetskraft 'kan säkerli” gen också påräknas, Vad den be- tytt och betyder exempelvis för flera företag i Borås kan inte nog starkt understrykas. Från LO- håll har visserligen" uttryckts' viss oro för att denna arbetskraft skulle kunna medföra större eller mindre arbetslöshet för vår-egen, Dessa farhågor 'är otvivelaktigt ogrundade.” Någon "massimmigra- | tion" kommer : det” säkerligen ej att bli fråga om eris när den eu- ropeiska - . arbetsmarknaden klir fri. : ov Om standardutvecklingen i vårt land skall-kunna fortgå i sammia takt som hittills under efterkrigs- "åren eller: helst -i. ökad takt är det ofrånkomligen. nödvändigt att alla tillgängliga arbetskraftsre-: surser mobiliseras, . Problemet togs upp.i en inter- pellation «vid - höstriksdagen av Anders Dahlgren ((cp).. Nät kan mat nu vänta jordbruksutred- |. ningens huvudbetänkande 'och när kan frågan riksdagsbehand- las sporde interpellanten. Hur blir det för jordbruket, om be- slut kan fattas inte ens vid 1965 åra riksdag? Måste det bli: ett efter ? | är det ju hög tid att börja tänka' på den saken, På ' höstriksdagens sista dag kom svaret från jordbruksminis- tern; Innehållet var det väntade. Jordbruksutredningen hinner in= te hi färdig i sådan tid, att från gan kan ' föreläggas nästa års riksdag — och inte heller 1965 års riksdag, Till: 1966 års riks- den? färdig med förslag till nytt pris-[ . Årbetsmarknadspolitiken måste i ökad" grad' inriktas på att till= " godose det växande -arbetskrafts- behovet, moa ot bruksministem. : När' sexårsavta- let löper ut 1965, får man alltså tillgripa något slag a av proviso- mium, "sade, han, Nu: tick: jordbruksministern 10- va å intårpellationssvaret att till våren ta de initiativ som behövs för? att till 1965 års riksdag få fram ett förslag till prisreglering för . provisorieåret 1965/66;" dJord- ibruksnämnden" och? "dess. kongu-| montdelegation- saråt jordbrukets förhandlingsdelegatio skulle": få göra det erforderliga. förberedel- scarbetet, sade han, ” | Frågan "om jordbrukets fram- SKALL SOVIET SKÄMMAS? > Naturligtvis" be höver Sovjet in- te skämmas för att köpa spann- .mål, skriver Jordbrukarnas Föreningsblad' med anled- ning av'en retorisk fråga som den ryske jordbruksministern ställt: a Hut stor vikt man i Sovjetuni- onen likväl lägger vid jordbru- ket förbättring visas. av Chrusj- ? tjovs - avslöjande av: väldiga pla- ner för utbyggnad av den komis- ka industrin med syfte . att öka kvinnorna, rehabilitering av han-|-' Den "mäktiga tyska konjunktur- uppgången under efterkrigstiden, ofta kallad: ”det tyska undret”, har med rätta tilldragit sig avse- värd "uppmärksamhet. Särskilt har härvid intresset koncentrerats kring de större sammanhangen såsom marshallhjälpen och dess 'organi- sationy' kapitalströmningarna, valu- | imot 0. s. v. Mera sällan har. däremot behandlats frågan om vilken påverkan den enskilde med- borgarens ekonomiska förhållanden rönt "av. det stora skeendet, och änmmu mindre har ungdomens si- tuation- härvidbag. -+ uppmärksam mats. Scm”de senare åren till följd av'bE a. en kännbar brist. på ar- betskraft” präglats av ständigt för- bättrade inkomstförhållanden' kan det vara av. särskilt intresse watt söka något utröna. hur -i synner-' len. unga generationen i'da- ityska ' samhälle förhåller tit umgänge med pengar. Härvid träder. sparandet mnaturli- gen-i:förgrunden, I det' efterföl- jande skall<-5 som resultatet av en- undersökning företagen. på ort och ställe i samarbete med ledan- de 'banker,' statliga departement och: vetenskapliga institutioner :— frågans om - den västtyska" ungdo mens, sparvanor tagas upp till när- behandling: tjena nd, må inledningsvis helt all- framhåll is -att de. unga her jen > alltför ' bristfällig ekonomisk planering, för att ett mera omfat- tande "sparande skall: kunna kom- ma till € Förekommande spa- rande "tar "sig huvudsakligen få men av ett målsparanide för kon- sumtionsändammål, medan sparande för en viss” wtbildning' eler för ålderdomen till: följd av de sociala förmånernas utbyggnad "är. av mindre” omfattning. Om" emellertid vals sparande är relativt arande behöver där- Ivänidligtvis den slutsatsen draga, att; den. kategori ungdomar, agens läge” konsumerar leri” av . sin inkomst, ej kommer "att öka -sitt . sparande nå got. längre fram till vamma nivå som" för närvarande är vanligt för den "vuxna: delen av befolkningen, Utgifterma i. samband med - bosätt- ning och giftermål är: nämligen av den storleksordningen att de knap- past kan, bestridas utan ett. visst mätt av: sparande, =» -.r z Etter derna allmänna karaktö- ristik skall en mera ingående re- N dogörelka ;”Rimnas , för ungdoms- sparandet” öch ide: faktorer ' som påverkar detsamma. Början skall göras nied.'de sparfrämjande åt- gärder! göm vidtages av såväl stat- liga myndigheter som av banker och andra privata institutioner, i , SPARFRÄMJANDE = -U 5 "ATGÄRDER, . För att på ett så tidigt stadium som möjligt söka ' frammana ett sparande utdelar 'sparbankerna vanligen en sparbanksbok med ett mindre -tillgodohavande till varje barn som födes, För iden händelse produktionen av. Man förstår lätt vad det skulle betyda ” om planen förverkligas. "Visserligen hävdar man på ame- rixanskt håll att USA:s försprång tfida ställning ken naturligtvis vara komplicerad, Det kan där- för wvara förståeligt, att utred- ningen vill ta tid på sig, Men i jordbruksproduktion håller för ”överskådlig tid”. Tydligt är dock att kapplöpningen <skärps, och det skall man i fredens intresse. inte beklaga. Under förutsättning att upprustningen av den kemis- ka industrin. inte har farligare syften än handelsgödsel... VARSÅMHET OCIL KÖER , Man kan inte komma ifrån att de besvärligaste ”välståndsköer- na” uppträder där man av socia- la skäl sänkt priset på en.vara eller tjänst under självkostna- den, skriver Västerbottens- Kuriren: Detta gäller helt uppenbart bo= stads-, vård- och + erna, Att konstatera detta be- Märkligare än Chrusjtjovs för- säkran att den kemiska upprust- ningen syftar till. höjd konsum- . tion är. att han ställer åen' ke- miska' uppr i 1 höver inte innebära, att man| med utvidgad handel med de ka- kräver en reaktionär återgång] pitalistiska länderna - och med . till tid'gare ordning. Men det å a . borde kunna innebära, att man krediter från dessa, gick lite varsammare fram med | utdelningen av nya -favörer : åt |" medborgarna så att man åtmin- stone kan undvika att i onödan förlänga de köer som redan : finns, - : M Bekä det av kösamhället kan inte klaras enbart genom att öka samhällets resurser. Det mås- te också ske genom en skicklig avvägning - mellan 'samhälleliga |. favörer och medborgerliga mot- prestationer, fastslår tidningen, En ny etapp för ombyggnad av operahuset, denna gång för dess centrala uppgift som nationalscen, förestår. Ny miljonrullning är att vänta för Operan i Stockholm, om ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag vinner - bifall, När omkring tjugo ' miljoner användes huvudsakligen för om- byggnad och inredning av en lyxkrog i operahuset, beteckna- des detta av f nansministern som ett olyckfall i arbetet, Lägg märs ke till att byggnadsstyrelsen nu begär två miljoner enbart för att utreda och påbörja projektering av ombyggnad och renovering. Då bara förberedel för arbe- tet kräver ett par miljoner, kan man lätt föreställa sig vilka sto- ra pengar vederbörande kan vän- tas begära, när själva arbetet med huset kommer igång. DEN MERVÄRDESKATT som det nu talas så mycket om är och förblir en omsättnings- skatt med i stort de svagheter en sådan har, understryker Nya Wermlands-Tidningen: Säkerligen kommer det att vi- sa sig — kanske förr än man tror — att precis samma psyko- logiska motstånd som under ef- terkrigsåren' vuxit fram mot en hög direkt beskattning också kommer mot kassakvittoskatter som hugger för stora delar av de medel människor har i sin hand. Och väl är det, Endast därige- nom kan man sätta en gräns för möjligheterna att överföra rea- la resurser till det allmänna, Den de ”omsättni tens effekt på samhällsekonomin ligger djupt och långtidsverk- ningarna dominerar. Detta är emellertid inget skäl att inte låt- sas om dem — i tid tillägger NWT, (Jönköpings-Posten) ve rn Vv , tillgodok det inte påbygges med ybterligare insättningar ter banken vänligen efter någon tid kontakt med barivets föräldrar 'och brukar på 'detta- sätt uppnå ett.gott re- sultat med sin aktion... Genom or- ganiserandet av sparklubbar i sko- lorna söker man i vies mån kon- trollera "de ' ungas: ock och Av: ju ; r| formerna '. inter det; dagens fistysktand "a ri stud. sådant sparande är som väntat re- dativt obetydligt i de allra lägsta ÄSder änganide med att dessa ungdomar innan de kommit upp i inkomster av större "omfattning knappast vill binda sig för en disponering av sina medel under alltför lång tidi förväg. För ärt ”ebo premiesparandet "för gruppen 18 21 år, där. detta omfattas av inte mindre än 14 procent'av. ungdo- marna, Troligt är att härvidlag de på senare tid väsentligt höjda in- komsterna 'samt' den alltmera mar- kerade tendensen till tidiga äk- k halft en. g ” inver- kan på sparande av HHrågavaran= de typ, I en "redogörelse för sparfräm- jande earnrangemang . bör. bostads- parendet intaga en framträdande plats, Det' är ett allmänt att bost i alltjämt -är , synnerligen stor" trots de energiska försöken att bemästra detta förhållande, Förstörelsen un” der kriget är en orsak därtill. Be- folkningsutvecklingen under sena- re år är en annan.. Det har därför blivit statsmakternas särskilda om- sorg att söka animera kapitalbild- ningen hos medborgarna i form av bl. a målsparanide ' med sikte "I på ett förvärv: för. dessa av, eget hem eller egen lägenhet i, bo- stadshus. Sedan den enskilde presi "Iterat sett visatimått av "sparande kan ;ham erhålla” én "mycket. för- månilig kredit upp' till byggnads- kostnadens belopp. ,Premieringen består däri att staten under, T års tid erlägger” 6 procents” ränta ' på lånat ' belopp varvid den enskilde får bära :en återstående räntekost- nad på eridaat 'cinkca 1,5 procent. Detta slag av sparande ; förmedlas i stor utsträckning av" sparban+ kerna.' Uppslaget : har: synbarligen krönts med framgång »enär.'a slutningen till systemet är neder rantat etor. | "En"i Västtyskland ailmänt' 'om= Ha ans Linton. san "ec va form beträffar törde redan ur nu rådande tendenser härvidlag kun> na utläsas att ungdomen i allt större utsträckning med hänsyn till: rådande ovissa politiska för- håltanden kommer att. föredraga ebt kortfristigt sparande till lägre ränta framför att binda sina till- gångar för en längre tid. En följd härav torde bli att kontesparan- det —: och inom detta de kort- fristigare formerna — kommer att behålla sin dominerande etällning medan däremöt aktiesparande för- säkringssparande 0. dyl även: i framti torde, få svårt att göra sig gällande, on IR FRIA ORD": Kristendomen - i skolorna -. För herr: Jean-Evert : Nilssons debattinlägg den:12 december har undertecknad ur flera synpunkter anledning att vara tacksam, Fram- förallt ger han mig goda möjlig- heter 'till viktiga: klargöranden.. "a Jag har, emellertid lite svårt att förstå, varför mina artklar skall bedömas inte efter 'vad det står i dem, utan efter -vad herr Nilsson personligen — och / av 'ej redovi- sade skäl — anser: att man bör läsa mellan raderna i dem. Det är iett 'dörfaringgsätt som. betänkligt liknar tillvitelse.: Jag tror att var: je debatt tjänar-på,' att" alla par= ter vid ' bemötanden "åtminstone försöker inskränka sig till vad som verkligen sagts. Om icke, blir fältet ” fritt ' för "vad godtycke” som i N filed É säger. hem. "Nilsson, att det varit ärl: gare av mig att direkt förklara mig som motståndare "till nm varit ' lögn. Att jag överhuvudta- get. inte .tog upp den. personliga 'I bakgrunden berodde på två bedö- vilka jag gärna redovisar: fattad form" för: pop isering av sparandet är lönsparandet, - Rege- ringen planerar en ytterligare, ut- yggnad av detta system för vatt ätta inflatioristrycket Yill följd av de ständigt uppåtgående 'lönerna. Premieringen består av skattefrihet för sparade: medel "intill 'en- viss gräns. Även härvidlag i ä . utveck- lingen lovände, . - NÄRMARE OM OLIKA SPARFORMER. ..:.: > Den ovan. lämnade redogörel har främst tagit sikte på de spar- främjande momenten : . dagens ande. I det följande, skall något nämnas dm de, olika .sparformer som stå till buds och i vad' mån” ungdomen engagerat sig i'dessar co fo : Den främsta platsen 'bland 'spar- kontosparandet. Ungdomens , anslutning itill denra sparform kan. - belysas av en år 1959 geriomförd. undersökning om- fattande "10.000 sparkonton från olika delar av förbundsrepubliken. Ur undersökningsmaterialet kan en del intressanta data hämtas. Vad först dem procentuella ' ål- dersfördelningen av de i under- kökningen > berörda ' komtoinneha- varna beträffar kan som exempel anföras, att andelen kontoinneha- vare i åldern 1—9 år utgör 11 procent av det totala antalet, att tonåringarnas bidrag utgör 18 pro- cent och att motsvarande tal för åldersklassen 20—30 år är 16 pro- åstadkomma. ett sparande. Det må understrykas att här relaterade åt- gärder mindre har till syfte att få fram ett stort kvantitabivt cpa- rande än 'att vänja barnen vid att regelbunTfet - spara en idel av sina medek Av särskild betydelse är . att greppet om sd ej förlo- | sparkanksböck cent, Av spåarkontcnas antal att döma torde on anmärka ökningstakten : i: tonåriasparandelt: Till en icke minga del tomde, denna ökning ha sin grund i sparban- kernas skolpropaganda, vari, ' som ovan påvisats, ingår uwbdelning 'av Detta . positiva ras då den för första gånven trä- der. ut på arbetematrknsr och ra dona clägenhet brukar repne- sentanter för sparbankerne avläg- personliga besök i d fårdar o. dyl samt därvik tera med ungdomen över temat ”att umgås med pengar”. Man trycker därvid inte särskilt hårt på epa- randet, som ju för många i den- na ålder är ett mindre populärt begrepp. 'I' stället framhåller man lättheten att få kredit för den som regelbundet sparar och att spar- banksboken därför så att säga är det bästa inträdesk [528 ban- omdöme om tonåringarnas spav- vilja förringas emellentid av un- kningens "resultat vad beträf- de 'unidavsökta kontonss ge- ittlga storlek.: Merendels är ide innestående belcp-' ringa storlek, 4. ex, 148 7 ålderskategorien 14-16 år och 162 DM: för. 15—17 åring- arna. Härmed kemnnas det intadl- i is gjorda vitalandet om ton: de ekenomicka planering och re-| lativt stora ; konsumtionsbenägen- | het, «no ocn Om övriga sparformer, .. . främst försäkringssparande och alktiespa- | förbigående! må blost i att de på grund av främst rande, [kens kreditavdelning. Enligt en hag från 1959 kan fy- siska personer på vissa villkor få åtnjuta sparpremie. Det belopp som insättas årligen på premie- sparkonto : är ' maximerat till 600 DM för. ogifta och 1200 DM för gifta,.” medan - sparpremien = för ifrågavarande kategorier belöper sig på 120 resp. 240 DM, allt per år räknat. För erhållande av Spar- premie: kräves abt särskilda evtal om tparande slutes, vilka emeller- tid inte definitivt binder den en- skilde vid någon skyldighet att uppfylla” de sparkvoter har genom avtalet åtagit sig att fullgöra. En- da påföljden av ett brutet kon- trakt är. att: rätten till premien bortfaller, är för - betyda och från tiden för la- gens ikraftträdande fram till den 30 juni 1961 hade sparbankerna mregistrerat inte mindre än 1,56 miljoner avtal om d Ae sin långfristiga natur vunnit få anh e v ' «| kutabel För det, första ansåg jag att frågan om min - personliga . livsåskådning till alltför stor del låg utanför de- battämnet, som ju" gällde princi- piella frågor och samhälleliga: av- väganden något ovanför ;det pri: vata tyckandet. För. det andra tar det' alltid” stort utrymme , att re- dovisa en' någorlunda nyanserad uppfattning. - Nu: är emellertid si- tuationen en annan: jag har upp- manats till en redovisning: Här är den, i, största "möjliga korthet. | Jag- tillhör inte något trossam- fund, helt enkelt därför ' att 'jag inte' funnit mågon : tra "som synts mig rimlig, och dessutom . saknar förmåga att: tro det orimliga, Jag |. är inte; ateist, utan agnostiker, Ateisten tror att det inte finns. nå- gor Gud, agnostikern anser sig in- te ha rimliga skäl att. överhuvud hysa någon "uppfattning i den frå- gan. Agnostikern bekämpar inte religionen, men ofta vissa samhäl- lega konsekvenser av enskilda personers religion: Att" arbeta för de: ideal man tror på är en odis-' medborgarrätt, Det är länge sedan, att den i vårt land kunde fråntas' de icke-troende, : Jag: känner "mig 'sålunda oför- hindrad : att. lovorda Frälsningsar-; méns sociala verksamhet, att. ha stor respekt för Albert Schweitzer och hans verk, att personligen ef- tersträva att i ”väsentl'. ga delar föl. ja den kristna etiken :— men jag tillåter . mig. också att ge :uttryck för «min avsky för en figur som ”pastor” Imsen,' att påpeka det en- ligt min "mening" ohållbara i att vi har en” statskyrka,; att protestera imot att många lärare propagerar kristen tro :i: skolan och att det i den obligator:ska skolan förekom-' mer kulthandlingar:. Vid behov: är "jag också beredd att lämna utför- lY'ga mot. veringar,. för, varje sådan värdering, + Herr Nilsson anför här, att ”den' som : kräver. objekt vitet. av' andra . borde börja med sig själv, Det an- ses för propaganda, om -undervis- ningen innehåller propaganda ör. kristendomen”; MN »”Men är det jinte lika mycket pr mot att i debatten baka in a välkända. ateis- tiska patent?” För det första får påståendet om ide inbakade paåtenten helt stå för herr Nilssons. egen 'räkning. Jag ansvarar inte för vad han kan lä- sa mellan raderna. För det andra föreligger tydligen ' här ett egen- domligt missförstånd, Jag har häv- dat att propagandan för enskildas. da ETT FÖRSÖK - TILL” . FRAMTIDSBEDÖMNING. Varje förutsägelse om det fram- tida . lungdomssparandet - måste grundas på ett flertal faktorer, vilka dock eamtliga har det. ge- mensamt att de är mycket obe- räkneliga. Bland dessa faktorer må främst nämnas den allmänna tlö- ne- och prisutvecklingen, i sin tur avhängig av den västeurope- iska och västerländska konjunktu- ren t& stort, Av största betydelse är även 'den politiska utveckling- en. Ett spänt politiskt läge och företeelser i samband med poktiska kriser har nämligen alltid visat sig utöva en starkt negativ effekt på sparandet. Om sålunda de mera fasta Iin- jerna för en framtidsbedömning i detta hänseende uppenbarligen ic- med ett insatt belopp av 579 mil- joner DM. I vad mån ungdomen utnyttjar möjligheten ; till premiesparande kan belysas av en nyligen gjord yindersökning . av åldersstrukturen av denna” undersökning bl a. att premiespararna, Det framgår| de ke är förhanden bör detta förhål- lande emellertid inte helt utesluta en tänkbar prognos, baserad tr r ej- bör förel skolan. Herr Nilsson, replikerar att jag i så fall inte heller bör få dri- va propaganda i en öppen pressde- batt.: Den ståndpunkten förefaller alltför orimlig. Då skulle ju en anhängare av, objektiv undervis- ning i politiska frågor (och vem är väl inte anhängare av.'det?) inte heller ha rätt att i den offentliga debatten propagera för ett visst parti eller för dess problemlös- ningar! Här måste herr Nilssons resonemang ha halkat på: något. Eller vill han möjligen antyda, att jag i min undervisning brustit i objektivitet? Det påståendet skulle jag i så fall bra gärna vilja se klart formulerat, - eftersom 7 jag måste uppfatta det som en ankla- gelse för tjänstefel. Även i övrigt leder herr Nils- sons uppfattning om hur en text skall lädas till egendomliga ' re- sultat. Där jag har nöjt mig med på latt påvisa inkonsekvenser i IF. 18 längre tids erfarenhet Det Jä då synas som om främst ungdoms- sparandet till följd av ständigt för- bättrade löner och andra b I varvid jag ju gen 'måste försöka utgå från av henne antydda, definieringar och värderi där indiktar herr t kristendomen. Hur vet" han” det? |. : | Personligen anser jag att det hade |: Aktuell I stället för att krympa växer standardkbyftan mellan utveck- Biståndet till u-länderna - är riktat. Ett anslag på föga mer än cirka två promille av natio- nalprodukten är en droppe i havelt. "Professor Carsten ”Welinder. "Statsministerns förstakammar- reform bör avvisas vare sig man ser, den enbart som ett provi- -| sorium eller som ett system av- sett att kunna tillämpas permas= nent, Efter 'alla år av debatter i fönfattningsfrågan går det in- ite. atlt-monchalera de kvalitets- ässiga "kraven, '! - ” v Dagens "Nyheter. De borgerliga "parkerna har al anledning . att. upplysa väljarna om det socialdemokratiska 'po- kerspefet. med förfatwningen och klargöra a vad regeringen är ute. efter är en valordning, som inte skall ge rättvika utan som tvärtom unden alla förhållanden skall vara partisk til själva sin konstruktion. Väljarna bör inte förmenas ; den anslående synen av: en stark. regering, som inte | törs möta oppositionen på lika villkor utan begär spelregler in nefalltande 'specielta privitegier fö egen räkning. .. Å Svenska Dagbladet, "Även om det Yusnér något för jordbruket, så får vi kanske in- te tro på någon guldålder, I så fall skulle vi göra prögnioser för en / avlägsen” framiid, "när bet folkningsökningern på jorden har hunnit ' slå” igenom - och : skapa större. efterfrågan på tivsmedel, tersläpniingen:" "är .. fortfarande skor. Jordbruksnäringen” är t ex. "mera riskfylld '& än vad med- borgare T ett välfärdssamhälle har 'rält' abt fordra, "och" låne- mi gheterna är mer tillknäpp- ö för andra” näringar. | " Mjölkpropagandan. ' ' "Alla 'socialdemokraker som i batt fördömlt den samlade oppo- ciätionenis begäran om parlamer.- tarisk insyn för största möjliga klarhet i den politiska ensvars- frågan får följa hr. Erlander i reträtten. Regeringen har tvär- vänt, men den kan väl rimligt vis linte drivas av samma illa- sinnade” miokiv som man "i ett halvt. år beskyllt hrr Heckscher, Ohlin och Hedtufid förl es "Barometern : rue vå "Utredningsagparaten ina fären Wennerström diknar mer och ' > derna” Mot mitt "förslag att inle- da ett studium. av olika livsåskåd- ningar med "läsning. av Job :och Predikaren, . invänder = (?) : herr Nilsson att Predikarens innehåll inte rimmar med vår tids kris- tendom, Nej, vem har väl påstått det? . Skall” ett "studium av. livså-' skådningar kanske bara ., omfatta sådant som ”rimmar med vår tids' kristendom”?. Det är verkligen att göra" det fria" studiets horisont:'or-, dentl gt snäv! Om ett citat ur min ' text säger han, att det är en föro- .Jlämpning. mot läsaren, Varför? Jo, det är ”nämligen ägnat att sprida ängslan och förvirring.” Ett på- stående som kan skapa ängslan o, förvirring skulle alltså — oavsett om det är sant eller ej — inne-' bära en förolämpning. Då har t. ex. fredspristagaren Linus Pauling med sina uttalanden om atom- bombsprov egentl gen förolämpat mänskligheten? Är det så? ' Herr Nilsson har:i sitt inlägg talat mycket om hur jag debatte- rar, om varför jag debatterar, om vad jag inte säger, om vad jag borde säga, om vad andra ”ateis- ter” har sagt — däremot undviker han systematiskt . att bemöta mig direkt i sak för vad jag . verkligen har sagt. Varför? Han "är 1te gramse på mig för att jag tidigare ”försökt träffa motståndarens akil- leshäl”. Jag. är ledsen: den här gången kan jag inte undvika det, hur gärna jag än ville. Herr Nils- sons inlägg är bara hälr. "Bo Findblom, &- Sedan debatten nu inte längre omfattar enbart vad den från bör- jan var avsedd att omfatta, anser sig Laholms Tidn'ng ha anledning sätta punkt, Vi anser emellertid honett, att hr Jean-Evert. Nils- so -—— om han så önskar — får av- ge en slutreplik. Även för Inge- 5] borg Fälthammar. skall ges ut- rymme," om hon önskar besvara några: tidigare ställda frågor, Se- dan 'punkt och slut. , Nilsson personliga åsiktsdeklara- att öka, Vad vidare valet av spar. tioner som han funnit "mellan ra- Laholms Tidnings red, | lingsländerna: och västerlandet. | otällräckligyg -och delvis fel in-) Vi har mycket att ta” igen. Ef- |. de många "månadernas spionde-' kommentar mer en snigel, och dess hus "tycks vara 05 sedvanligt Vungt. "Handelstidningen- . Enligt vad - som uppgives dar man sikite på ' att slutföra under- sökningen så, alt riksdagsbe- handling kan ske i maj 1964. Det blir således ingen snabbe- handling. Man förstår också mier än väl, alt regeringen gärna ser, oklt saken lånighalas. Ju längre tid som förlTyter mellan. spion- brottets uppdagande och till dess ansvaret - kan mtkrävas desto bättre. Folk glömmer så fort, och näta höst är det val” Sydsvenska Dagbladet. - Det behövs en nyorientering -J av ' samhällets sjukvårdspotitik och det är av allt att döma sta- ten som måste ta initiativet där- till. Sjukförsäkringen - och av- gifterna för - olika vårdbformer måste samordnas till ett. tolalt syatem som ger andra vårdfor- mer än den dyra dlutna kropps- sjulkwården ökad attnaktions- kraft. Eljest kommer vi. att drabbag av den, ena vågen landstingsskattehöjnin; gar efter den andra, utan att därför få någon - rätsida på: de olyckliga husväsende. . . . Sunt Förnuft. , En djuph nedslående skrift har Sven- Wedén : förmörkat - årets ljusbudskap kommer han i den volym, som : vu ' föreligger i bokhandeln, med ett dystert be- sked: han, vill inte se en fram- td utan ett kompanjonskap med högern. | NR le "Expressen. | predikan har indignerade för-. samlingsbor i. Hallingeberg kon- staterat mär den för domkapit- fet anmälde komministern Ber- til: Boström stod t predikstolen. - Den som suttit där i kyrkbän- ken förväntansfull och räknat är inte den som bör kasta för- Göteborgs-Tidningen. : a (ETT ORD -. "PÅ VÄGEN : UPP. Bu. + 5 Det berättas förut här I dot kapitel; att de helbzaz I böner steg dessa" böner ' kiev : elda an -kåstad, på jorden, : : Detta: är telit viktigt: ord för ella din gom beder.' Hur" "ofta vill inta tellron stjäla vår böne- haft Hur ofta "kommer! inte tvivel på bönens verkningar! . bristproblemen inom: vårt sjuk- : luciadag med. I stöllet för ett. Ända till 36 svordomar i en ' svordömär. i prästens. predikan .:- sta stenen på honom. or ' Och ängeln tog rökelsekaret och " -I fyllde det med eld från altaret : tl och kastade elden ned på jorden. - upp irlför Gud. Som svar på : Det är ant, att vår bön i'sig . själv inte äger kraft att nå upp Fl hömmelen. Men hä säges deit, at Gud lägger sin rökelse till våra böner, och röken stiger | tillsammans med bönerna upp inför Gud, . Hur stort at Gud även här et säbter in tim kraft! Men vi skalt På samma gång minnas, att när. vi tiger, har rökelsean ingen bör att bära inför Gud, Men bön som uppsändes tilP den Allsmäktige kommer tillba- ka såsom «lid, . Xx: a väl behöver vi ej denna Den bränner upp egenrätifär. dighet och döda ip egon vfär na -eld "renar från” synd och skuld, Den sätter stocknade '' hjärten i brand. Den värmer. och lyser. - Hur behöver vå inte Guds he- ga Andes eld ibland oss! Hur behöver vi inte män och kvinnor, gom lyfter "heliga 'hän= - der li bön för den ofrälsta värl. den och för Guds församling, Utan denna eld blir vårt an- bete i Guds rike utan nytta, Det blir en maskin uten drivkradt. ; Här har: Gud användning för många nya mederbetare. Här väntar mycken välsignelse . och -rikedom på dig och mig. Guds rökelse stiger i dag. Och, ' när Guds bam beder, bär den. na rökelse . bönerna supp fill en' och "sänder d kl Jorden, om ned er EA Möten la
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.