JE a =" KAHOLMS TIDNING i i Onsdagen den 18 december 1903 ” d. den 18 d h —= LT? Enskilda handelns : problem a Zeit « järnhandeln. Företagen inom den= Détaljhahdeln " har' "ge en . genomgripande , förändring. självbetjäningsidén ”' har -glagit igenom i betydande utsträckning. De sk kedjeföretagen med sina snabbköp och varuhus i olika for- mer har expanderat kraftigt, Vi har fått en ny typ av detalj-- handel, 'som. i 'stort ' var okänd ännu för 10 år sedan. S På det hela taget har de nya formerna .visat sig effektiva och sålunda kommit oss alla till godo. Men 'de har också medfört pro- blem "både inom handeln och för "den köpande allmänheten. De nya butikerna kräver ett större kundunderlag än de tradi- tionellt utformade, Landsbygden och 'de' mindre orternas fördelar äv omvandlingen är därför: be- gränsade — om ens befintliga i vissa fall, Frågan är om inte den . 8 & butiksdöden påskyndats. Sär- skilt inom . konsumentkooperatio- nen, är tendensen till: koncentra- tion till större butiksenheter i s k centralorter påtaglig. = co oc Ett annat problem finns däri att det inte är alla artiklar och varor som är lämpliga för självbetjä- ning. Visst kan varuhusen utan , svårighet ta t ex upp. .hushålls- maskiner, verktyg och standard- na har den föga avundsvärda upppiften att t ex. sysselsätta en' expedit i 5—10 minuter med fram- Jetandet av en viss skruv, beslag - eller dylikt, : vilket kanske ut- mynnar i en affär på 50 öre. Ifrå- : ga om de större och lätthanter- "liga artiklar, som utgjort motvikt ' till dessa olönsamma småköp, ut- sätts järnhandeln samtidigt för en ' vc När kommunalfullmäktige i Karup på tisdagen samlad Bengt Bengtsson och Rune Johansson" nya: :'kommunälordförunde i Karup es för sis- dföranden, Ita gången i år avgick "-vju med Adolf Nilsson förekom - re sammanträdet blev han också Till efterträdare som ordförande i kommunalnämnden fick han den kunnige kommunalmannen Bengt Bengtsson i Eskilstorp och som länge förebådats avgick Gösta Gö- ransson, Rostorp, som »ordförande i fullmäktige och fick til efter- trädare Rune Johansson, Finsbo. följande val enligt förslag, personliga mycket kård konkurrens från 2 detta medför problem både för övrigt förekom k hen och allmänheten behös = |valber Anti ver k t poäj : + inom parentes, Ett tredje problem utgörs av Jartadi d lätt Kommunalnämnd 1964—67: Bengt B ” Eskilstorp, ordförande att tade kan följa i de stora kedjeföreta= " gens spår.' Man får hoppas' på en ; sund konkurrens över hela fäl- tet mellan olika ägda kedjor, men ' -det är självklart att de enskilda, "ekonomiskt fristående detaljhan- : - delsföretagen behövs både ur. denna och andra synpunkter. Skall ' den - enskilda detaljhan-! deln med framgång kunna fylla en sådan uppgift måste 'den följa med i nydaningen och forma. den : efter. sina -förutsättningar. ; Detta: . Kräver. kapital :— , och på den punkten, är. den enskilda handeln handikappad jämfört med de sio- ra” kapitalstarka” kedjekoncerner= artiklar inom järn schen 1 sina. kollektioner, : Men : större delen av alla detaljer; små- artiklar ete som ingår i bran- echens mycket stora sortiment, är alltjämt förbehållet den vanliga” na., Köpmännen. har ”geriom sina : ”örganisationer ' och genom; sam= | . verkan med. partihandelsföretag ; sökt lösa "dessa "problem." Leve- rantörskrediter är.ett betydelse- : tullt inslag, ibland står partihan- - DET SVENSK-DANSKA JORD- BRUKSAVTALET, >. som svenska regeringen knutit med danskarna utan kontakt med jordbrukets organisationer, . har gett upphov till många spekula- tioner och tolkningar. Riksdags- debatten vid godkännande av av- talet skänkte - inte erforderlig klarhet åt frågan, påpekar RLF- tidningén, som tolkat. avtalet så att det svenska jordbruket en- ligt: regeringens” mening: inte skulle få dra full nytta av en bli- vande konsumtionsökning inom landet; ' RLF-tidningen sätter ett stort frågetecken i kanten: för detta: - Vi bör nog för överskådlig framtid räkna med att det blir trängsel på livsmedelsmarknaden, fast läget just nu är sådant att vi inte har några svårare över- skottsproblem. ' Och : då kommer man. inte ifrån att regeringslin- jen 'så:som den kan utläsas i danska . avtalets första punkt skulle ge det svenska jordbruket: dåligt svängrum. Det torde va= - ra ofrånkomligt och 1 det sam lade . jordbrukets eget, intresse att den producerande , arealen minskas, Det är lika: viktigt; atf', produktionen kan :ökäs spå. den, areal som .blir kvar, Avt. då inte få lov. att använda en ökad ins hemsk' konsumtion som hävstång för de färre men: produktions- "kraftigare jordbruksenheter som blir kvar vore horribelt. I den mån vårt land behöver importera livsmedel är det själv= klart att Danmark står i förtur, fortsätter tidningen: Om avtalet haft enbart 'den utefästelsen hade väl ingen på svensk sida protesterat. Att re- geringen därutöver beviljar Dan= mark restitution på importavgif- .« ter på ett par tre tiotal miljoner per år är inte en speciell jord= bruksfråga; det är i praktiken medel ur statsbudgeten det rör sig om, och det belastar allas skattekonton och inte jordbru- Jelsföretag som lånegarantier. osv. Även om det här i vissa avseen- den finns en grund att bygga vi= dare på, är det ingen idealisk lös- . ning, Bl'a finns :köpmannaorga-' nisationens ord på att de enskil-. da köpmännen lätt kan komma i: ett beroerideförhållande. . ""Dersa :' omständigheter ” utgör bakgrunden till centerns partimo- tion vid årets riksdag om skynd-' sam. utredning av' frågan om: ett statligt kredi till. den "enskil=" da handeln; jämförbart 'med. vad. som: gäller för hantverks= och: in-, .dustriföretag.' " Enligt” "motionen! ' skulle lån ;via företagarförenin-' "garna, statsgaranterade: lån, bätt-, "re former för återlån från "ATP- fonderna ' och samverkan ; med” handelns egna " kreditinistitutioner ' särskilt prövas.. Dessvärre avslogs mötionen "härom dagen, Glädjah- ' de' nog slöt, dock :både' folkpar=' tiet. och högern upp: kring" den: Det blev en enig. borgerlig reser-. vatior; "”v. ee så - Vid tidigare. tillfällen har:cen-' terns. förslag om : bättre: kapital= villkor för den. enskilda företags" "samheten avslagtts' i: första 'om-; gången — men på ena eller andra ' sättet. vunnit bifall i en följande, :ömgång.' Man får hoppas att dettai blir fallet” också") .denna fråga. . Socialdemokraternå borde inse atti ".€n « effektiv,..och” på lika villkor: ” med andra arbetande. enskild han-: | del är ett intresse för alla, tydlig "han än är, sätter 'sin per- 'sonliga prägel på Förenta ' sta- ternas" polit'k, Det betyder, att Johnsön kommer att ge denna, inte en annan inriktning men väl nya former och metoder. Mycket talar för att detta främst kom- mer att gälla inrikespolitiken, På det området har den nye härska- ren i Vita huset egna erfarenhe- ter att bygga på, vilka han kom- mer att utnyttja, a När det gäller utrikespol' tiken finns det många tecken 'på att Johnson ämnar fullfölja företrä- - darens program på ett sätt, som kets egna regleri Men man frågar sig om det var nöd- vändigt och lämpligt — med tan- ke på såväl dansk som svensk framtidsplanering — att ge det hela intrycket av en bindande ö kh att en I tionsökning i Sverige inte i för- sta hand skall komma det sven- ska utan i högre grad det danska jordbruket till godo. Vi vill för vår del helst inte jord- bruksavtalet på sådant' sätt, till- "lägger RLF-tidningen. Vi måste dock konstatera att jordbruksmi- nistern knappast lyckades att i riksdagsdebatten skingra de väl spridda misstankarna att det är Ett mera klart besked hade varit mycket välgö- - tolka det ”dansk-svenska dit man syftar, rande, JOHNSON I KENNEDYS SPÅR En statschef som kommit till makten under sådana omständig- » heter som Lyndon Johnson är naturligtvis angelägen om att be- tona att han inte tänker avvika från företrädarens kurs, skriver fil, mag. Erik Holm, Utrikespoli- tiska Institutet, i Jordbru- karnas Föreningsblad: Starka politiska skäl har också talat för en sådan attityd. Den ryska oron efter Kennedys död är ett sådant skäl. Härtill kom- mer givetvis, att den döde pre- sidentens politiska arv är av så- dan art, att avvikelser skulle te sig högst tvivelaktiga och dubi- ösa och mer eller mindre betrak- tas som ett förräderi. Men John=- son är ingen ' Kennedy. Varje amerikansk president, hur obe- bär en mera trogen tillämp- - ning av detta även när 'det gäl- ler formerna och . metoderna. " SVENSKA KÄRNVAPEN " Tidpunkten närmar sig för ett svenskt = ställningstagande — till kärnvapnen, d, v. s. till en fram- tida anskaffning, uppges försvars- min'stern ha sagt vid en folk. och försvarskonferens ' i Eskils- tuna häromdagen, Saken kom- under nästa år enligt vad Es- kilstuna-Kuriren efter, att ha tagit del av anförandet kan förstå. Det blir tidigast 1965. EK . berättar vidare: . Provstoppsavtalet berövår . oss inte, förklarade hr Andersson vi- dare, vår handlingsfrihet, utan vi har alltjämt möjlighet att, om vi : så beslutar, fullt legalt ordna un- derjordsprov. Fortsättningen blir » därför beroende dels på hur-oli- ka stater för sin del tolkar och respekterar avtalet, dels om nya framsteg kan göras i det interna- tionella meningsutbytet. Tills vi- dare "gör vi som vi vill”, men om man förstod hr Andersson rätt skulle vi ändå inte komma att göra något, så länge nämnda av- tal gäller, a Sedan återstår alltjämt frågan vad som menas med att ”göra något”. | mer dock inte att aktuäliseras]. (Anton -Pålsson, Hemmeslöv), Vil- bent. Hansson, Östra Karup (Karl Persson;' Östra Karup), Harry Jo- 'hansson, ” Lya " (Rune . Johansson, Finsbo), Erik" Pettersson, Bings- gärde (Axel Johansson; Flintarp), Erik G. Nilsson,: Solhaga' (Allan Sebelius,' Hemmeslöv), Byggmästa- re Bertil Nilsson, Skottorp (Berta Svensson, Rännenäs); Algot Han- toft, Hi ård (Agnar. Bent , Virångarp);. ' Jönsson, Skottorp, vice ordförande (Sven Svensson, Skottorp), Gösta Görans- son, Rostorp (Åke Nilsson, Torp). Skolstyrelsen ; 1964—67: - Sven Månsson, Truedsfälle (Malte Nils- son, HFlintarp), 'Axel Johansson, Flintarp- (Anders" Andersson, / Ros- torp), Henrik Wennerholm, Ägård, ordförande (Bror Brorsson, Al- larp), Birgit jHantoft,. Hansagård (Berta Svensson, Rännenäs), Ivar Karlssons” Eskilstorp (Rune Jöns- son, Stirsehov), Rut Hallind, Hass- löv” (Ingrid Trollér; Hasslöv), För- man Bertil Nilsson, - Hemiieslöv (Hasse Svensson, Östra. Karup), Nils A. Nilsson, Skummeslövsstrand (Nils Vernersson, Hasslöv 6), Al- lan Andersson, Finsbo, vice ordfö- rande (Hugo Hansson, Hunnes- Nykterhetsnämnden 1964—67: Al- got .Hantoft, Hansagård, ordföran- ige Al nämndeman Adolf Nilsson i Biörkered från sin post — en inter- i lördagens Laholms Tidning. Fö- hyllad med medalj i Hasslövs kyrka — om den saken läses mer på annan plats i dagens tidning. son, Östra Karup (Ingrid Trollér, Haselöv), Allan Jönsson, Smedje- bron (Erik Nilsson, Finsbo). Socialnämnden 1964-67: Albert Johansson, Allarp, vice ordföran- de (Sven Andersson, "Tjuvhult), Gustav Nilsson, -Hasslöv 4 (Nils Vernersson, Hasslöv 6), Erik Pet- tersson, Bingsgärde, ordförande (Tuve Persson, Hasslöv), Manda Carlsson, Skummeslöv (Irma Sjö- ström, (Skottorp), Karl Persson, Östra Karup <(Vilbert "Hansson, Östra Karup), Karin Andersson, Östra 'Karup (Ester Mårtensson, Skottorp), Erik Nilsson, Eskilstorp (Karin" Svensson, Gräsryd). Hemhjälpsnämnd: Manda Carls- son, Skummeslöv, ordförande (Ber- ta Persson, Stomgården), Karin Svensson, Gräsryd, vice: ordföran- de (Inga Jönsscn, Stinehov), Ing- rid: Trollér, Hasslöv (Anna-Lisa Nilsson, Hasslöv). ' sr ; Till ortsombud för Statliga Bo- sättningslån för åren 1964—65 val- des: Adolf Nilsson, Björkered (Erik G. Nilsson, Östra Karup). - Byggnadsnämnden 1964—67: Al- got Hantoft; Hansagård (Allan An- dersson, 'Finsbo),. Gunnar 'Johans- son, Hasslöv 6& (Karl: Hansson, Skottorp), byggmästare Bertil Nils- son, 'Sköttorp, ordförande (plåtsla- gare " Allan Johansson, Slkottonp), Erik G. Nilsson, Östra Karup, vice ordförande :. (Nils . Av - Nilsson, Skummeslövsstrand), Karl Persson, Östra Karup (Gunnar Gustavsson, Eskilstorp). Poros. odd -"Trafiksäkerhetskommitté 1964—67 Lennart Karlsson, Eskilstorp (Hen-= ry Åhman, Skottonp), Harald Nils- son, Östra Karup, smk, (Allan Se- belius, . Hemmeslöv), Sture Gran, Hasslö (Gunnar — Gunnarsson, de (Allan Jö P jebron), Bengt - Allared, - Pråmhuset, + vice ordförande (Kurt Nilsson, - Lya), Assar Jarsson,. Skottorp (Sture Karlsson, :Skottorp), Edit Nilsson, Högalund';i(Rut' Rundström, . Hun- nestorp), ; Allert : Andersson, ' Lilla Dömestorp (montör Bertil Nilsson, Hasslöv). soc 7 7 bets Familjebidragsnämnderi 1964-67: (Aldine Sjöström, Skottorp);.:Al- lan Andersson, Finsbo (Nils Pauls- son, Gräsryd), Hans Dubjer,- Ri- viera, vice ordförande (Hans Lind- quist, Riviera), Anders Andersson, Rostorp (Åke Persson, Flintarp), Gustav Nilsson, : Hasslöv (Stig Larsson, Hasslöv. 6).- pt d 1964—467: Civilförsvarsnämnden Nils -Bartholdsson, Östra Karup, vice . ordförande (Eri Svensson, Eskilstorp),' Irma Sjöström, Skot- torp (Berta Sveneron, Ränrenäs), Rikard Kristiansson, Östra Karup (Erik Olitosson, Hasalöv), Henry Åhman, Skottorp - (Gunnar Påuls- son, Gräsryd), Gösta ' Göransson; Rostorp, crdförande: (kyrkovaktm. Karl G: Nilsson, Hasslöv). Hälsovårdsnämnden 1964—87: Nils O.. .Hantson,.- Skummeslövsstrand,; vice ordförande ' (Nils A, Nilsson, Skummeslövsstrand), Sture Karls- son, Skottorp (Gustav Söderholm, Skottorp), Hans Mårtensson, Rivi- era (Erik Bengtsson, Riviera), Ag- [nar Berigtsson, Vrångarp (Verner Gustaleson, 'Rännenäs), Olle Nilsz son, Torp (Uno Jönsson, Torp), stenarbetare Sture Nilsacn, Östra Karup (Ernst Nilsson, Hazslöv 6), (Erik Nilsson, Finsbo), : : Barnavårdsnämnden . ” 1964—067: Karin Andersson, Östra - Karup (Gunni Johaneson, Flintarp), Hen- rik Ljungman, Östra Karup (Gösta Jönsson, - Hemmeslöv), = Linnea Wennerholm, - Ägård, ordförande (Svea Andersson, Rännenäs), Lisa Hansson, 'Skottorp (Ellen Svensson, Box 74, Skodtorp),' Malte Nilsson, Flintarp, vice ordförande. (Kjell Lundgren, Flintarp), Kurt Svens- I den tidigare diskussionen har «finansmin'ster Sträng talat . om onödiga kyrkobyggen och" ben- ringen stoppar sådan byggnads- "verksamhet inom våra bristom- råden -— men vad. hjälper det? Någon expert kan säkert upplysa regeringen om” vilken obetydlig- het sådana objekt representerar för en byggnadsföretagsamhet, som årligen producerar upp till ett bruttovärde av ungefär 14 000 . milj, kr.! Inte heller kan det gär- na gälla industrii i Bror ' Brorsson, Allarp, ordförande |: Hans Dubjer, Riviera, ordförande t sinstationer. Låt gå för att rege-|S0n d : 1964-67: = Stig , - Dunabron, - Ove a Hasslöv och Uno Pålsson, Skottorp. .Rekryteringsnämnden för hem- värnet 1964—67: Uno Jönsson, Torp Olle - Nilsson, :Torp Gunnar Oh- "lin, Östra Karup, Ingemar Holm- gren, Hunnestorp,' byggm. Bertil Nilsson, Skottorp smk och Gunnar Karlsson, : Nygård, «os ee sv Uttagningsnämnden 1964—67: Ri- kard Kristiansson, Gräsryd, ordfö- rande (Åke Nilsson, Torp), Helge Johansson, Allarp (Bror Brorsson, Allarp), Torsten Philipsson, Hem- meslöv,. vice ordförande (Ivar: V. Nilsson, Lya). no oo fare oo > Förmedlingsorgan för statl. eg- nahems-, och bostadslån 1964—67: Gunmar ,- Johanszon; ” Hasslöv .6 (Frank= Aronsson, Torb), Erik G. Nilssoå, Östra Karup,! ordförande (Karl. Persson, ' Östra: (Karup), byggm: Bertil Nilsson, ' Skottörp (Bernhard Jönsson, 'Skottorp) . Industrinämnden 1964—67: Axel Nilsson, Grönalund (Gustaf Söder- holm, Skottorp), Tage: Johansson, Skattorp — (verkstadsägare Kjell Carlason, ' Skottorp), ' Henry - Åh- man, 'Skottarp (Artur Nilsson, Ö, Karup), - Nils Bantholdsson, Östra Karup, '.emk, ' (Roland - Paulsson, Riviera), Frank. Aronsson, Torp (Erik Henningsson, Hasslöv). - " Brandstyrelsen : 1964-67: Harald Nilsson, Östra Karup wice ordfö- rande (Hugo ' Hanss H - . Byggandet: har i se . stort sett lämnat | LJ hantverksstadiet Stockholm (TT). Do Yrkesskadefrekvensen : byggnads- och anläggningsindustrin är påfallande hög eller med andra ord: det inträffar för många olyckshändelser. Ef serie infor- mationskonferenser skall nu hål- las med avsikt att ge speciellt ar- beteledarma aktuella synpunkter må skyddsproblemen. Konferensledare är ingenjörerna Mantin Halén och Arbetsledaren gör några påpekan- den i frågan: "+ 5 . Mekaniseringery” och 'rationalise- ringen inom byggnadsindustrin tog sin - början ganska sent jämfört med andra industrigrenar, säger de bl, "a Byggandet var länge ett hantverk. Men vi har nu i stort sett lämnat hantverksstadiet och är på. väg in'i det, industrialise- rade byggandet... sv Här några siffror. som belyset utvecklingent. , =. = ; Antalet : byggkranar" har från 1950 ökat från ett fåtal till i dag närmare 2.000. 2 Antalet grävmaskiner steg från 3.300 år 11958 till 7.500 år 1961, - Bandtraktorerna ökade. under samma" tid från” 2.500 till 5.000. Väghyvlarnas ' antal” steg från 1.200 till 3100. 3 NS : Antalet band. och: hjullastare klev upp från 800 till 2.400.” " Mekaniseringen "innebär '- att Jbyggnadsarbetets. karaktär väsent- ligen förändrats, Människan i ar- betet utsätts för andra risker än tidigare,” samtidigt som en 'del av ide” didigare ' riskerna ' eliminerats, Men "det 'är inte bara” de' direkta skaderiskerna man 'måste 'ta hän- syn; ttill utan även arbetsbelast- ningen över, huvud taget. En ar- betsbelastning som i hög grad är prestationshämmande och som. in- direkt leder till:frånvaro,. ». Det. gäller attvanpasså: arbetet till: människan men också att an- passa människan till arbetet. :-""Airbetsledaren har här” en 'stor uppgift ”att fylla Han har: också ett mycket 'stort ansvar för säker- hetsfrågorna på sin arbetsplats. ” Men' arbetsledaren är inte en- sam. om ansvaret. Företagsledning- en likväl. som arbetarna måste ta "på sig sin andel, , > poet dt har en ung skribent: i nya Pers- pektiv, Gunnar Isson; rubricerat en tydligen på "smärtsam "enfaren- het grundad vidräkning med ky- forp), - Mantin ' Bengtsson, Flintarp (Ingemar ' Norinsson, - Fli Bernhard Jönsson, Skottorp,.ord- förande - (Sven Sven on, Skot- ' Nilzzton, Riviera iiviera), . Tage (Yngve Jöns- Bengtsson, Marbäck &on, Svenalält), . Sö Biblioteksstyrelsen 1964—67: Kyr- kovaktmästare ' Kafl. G. Nilsson, Haeslöv — (Gunnar ' Gunnarsson, öv), Börje Andersson, Rän- nenäs (Altan Jönsson, Smedje- bron), Linnéa Svensson, Lassagård (Svea Pålsson, Hemmeslöv), Harry Johansson, Lya (Ivar Nilsson, Tve- ersson, Östra Karup (Vilbert Hansson, Östra Karup), Stig Ohls- son, Dunakron, smk. (Karl Hag- lund, Hemmeslöv). H | Valnämnden 1964-37 — jämte suppl. art inkallas i vald ordning: Adolf . Nilssen, Björkered, Axel Nilsson, Grönalund, Aldine Sjö-' ö Ip och Bernhard Suppl. Gösta Göransson, Roztcrp, Carl A. Nils- son, Torp, Axel Carlsson, Skum- meslöv och Sture Karlsson, Skot- torp, : | ör Taxeringsnämnden för 1964: Stig Olsson, : Gunnared (Guster Nils- , Tvehöga), Henrik . Wenner- holm, Ågård (Arne Jö Y höga), Assar Jansson, Skottorp), |” fertil Larsson, Skummeslöv), Karl |" Llan och stelheteri, på många arkets- platser, . Till Julian Huxleys för- hoppningar 'på en ”.religion . utan Gud men med -en, tro grundad på utvecklingsoptimismen. knyter för- fattarna . Ralf Parland "och Birger Norman några. syrliga reflektioner, den ene” artikelledes, den andre versledes; Präglad av nutidsdebat- ten ' är också författaren Sture Lönnerstrands bitska satir ”PR -— en' vision i nuet”, Redaktör Carl (Paris A sid TX Karl Persson, Östra” Karup. som suppleant," me Ret Ombud i landskommunernas för- bunds länsavdelning för år 1964: Algot Hantoft, Harsagård (Bror Brorsson, Allarp), Bengt Bengts- son, Eskilstorp (Harry Johansson, Lya), Bernhard Jönsson, Skottcrp (förman Bertil Nilsson, Hemmes- löv),' Rune Jchansson, Finsbo (Erik Pettersson, Bingsgärde). ' Ombud i tingshusbyggnadsskyl- dige 1964: F,- lantbrukare - Bertil Nilsson, Skottorp (Sture Karlsson, Skottorp), Erik Nilsson, Eskilstorp (Sven Pålsson, Hasslöv). : Kommunal lönenämnd 1964: Erik B P 1, Lög näs), Carl A.' Nilsson, Torp (Rag- nar Andersson, - Tjuvhult), . Gösta Jönsacn, Hemmeslöv (Harald Nils- son, Östra Karup), 'Axel. Nilsson, Grönalund (Sven Svensson, Skot- torp), Näs A. Nilsson, Skummes- lövsstrand (Viking Steen, Riviera). Särskilda t i) ämnd ö taxer för tt ärde (Albert Jo- hansson, Allarp), Henrik Wenner- holm,. Ågård (Bror Brorsson, Al- lanp), Bengt "Bengtsson, Eskilstorp ordförande (byggm. Bertil Nilsson, Skottorp). . Styrelseledamot i Hasslövs byg- degårdsförening r- 1964: = Gunnar je 1964: Yohn Christensson, Hasslöv (Karl Göste Johansson, Östra Ka- rup), Oskar -Svensson, G:a Skot- torp (Anton Pålsson, Hemmeslöv). na inom: ett bristområde, eftersom industrien över huvud taget in- vesterar för litet och regeringen är medveten om detta. Och då det gäller statens investeringar, behövs det väl ingen fullmaktslag för att säga stopp! Vad inrikes- ministern har för avsikt att åstad- komma med hjälp av den omar- betade lagen ter sig alltså oklart. Är det kanske bara fråga om ett nytt slag i luften? i -(Svenska Dagbladet) Tevisorer 1964: Nils Bartheldsson, Östra Karup (Karl Gösta Johansson, Östra Kärup), John Christensson, Hasslöv (Nils Hasslöv och : Nils Hasslöv 6, sl , XV inom |: Benrtit Ohlsson, vilka i tidskriften |” oe Det finns en väsentlig skill- nad mellan Washingtons och Moskvas överväganden. . USA kan bära höga försvarskostna- der under fortsatt: ökning av devnadsstandardien; I Sovjet är minskada försvarskostnader en förutsättning för högre standard. es Dagens Nyheter. Det nya utspelet kan varå en följd av att wocialdenmokraterna har svårt. atb- komma fram till en gemensam uppfalttning i för- fattningsfrågan och vill skaffa dig en lång frist genom att ope- rera bort en av olägerheterra med det nuvarande systemet. En sådan isolerad förändring skulte göra det lättare att söka fram- ställa behovet av .en snabb och genomförd tförfattningsreform som mindre överhängande. = - | . Östgöta Correspondenten: Tallman "Axel Strand uppges ha tvekat inför uppdraget at | bli ordförande för den parla- mMmentariska ' Wennerströmkom- missionen. Den nu 70-årige ce- natomn har på kort ud utsetts dö förlikningsman i den: be- svärliga ' skådespelarkonflikten och still att leda den utredning som skall gramska stödmöjlig- heter åt pressen. Han. är vida- re ordförande i andra tagultskot- tet. och vice 'ordförande i Nor- diska rådet, som har sin session i Stockholm nästa år: Hr Strands arbetsuppgifter skule onekligen "komma en yngre per- sor: att ivivla på möjligheten a: sköta allt' lika wväl,-men rege- vingen hyser tydligen inga be- tänkligheter. Eller är det med viss avsikt en bland de mest engagerade "+: socialdemokratiska riksdagsledamöterna väljs då det gäller att leda den kommission som: skalt vara klar-i maj: '" —" Sydsvenska. Dagbladet. -" Ett revolutionerande. projekt —:; : finansieringsförslaget för högre , studier — har: vårt yng- sta. statsråd ånte presterat, men kanske är det :scilit. Vem -. vet - om »inte Olof Palme snart. nog skaffar sig rykte som en för- . siktig och :moderat' politiker? Sådenk har hänt fönr med stu- dentradikaler. - " Ny Tid (9). > Frågan om studentlöner . bör inte för mycket sammankopplas med stkutlönerna för akademiker och : högskolkunrbildade. Det för dagen viktigaste är at tillför- säkra universitets. och högsko- leungdomen mnöjaktiga existens- möjligheter, ', — | : ot Växjöbladet. | '" Visst kan det sägas att un- derstödstanken : bara är halva idén. bakom . författarstipendier- na. Den andra hälften är att ge särskilt! förtjänta personer ett offentligt erkännande, Den tan- ken är naturligtvis också riktig — bch ingen 'ska väl berövas ett erkännande bara för att han el- ler hon lyckats tjäna bra på sin verksamhet. 'Men — borde det då inte kunna "utdelas förnäm- liga "förtjänsttecken, plaketiter eller” liknande? Och 'så skulle stipendiesummorna kunna gå till lovande unga ' författare och konstnärer som verkligen behö- ver dem, "> Nordvästra" Skånes Tidningar. " En förnudtig ordning övervägs för skoldistrikten i lahdet. De skall (delas upp i tre grupper för att alternera mvintersportlo- ven så.alt man åtminstone + någon mån kan mjuka upp den nuvarande - stormningen ” av itransportmedel och rekreations- platser under det hittils alltför starkt koncentrerade ' vinterlo- vet. Exemplet manar till efter- följd. Det är givetvis industri- V ' Vatten- och avloppsstyrelse 1964 -—67: Hans Dubjer, Riviera, smk, Erik & Hasdlöv,. R semestern vi tänker på. Det nu- varande arrangemanget med ge- Nilsson, Eskilstomp, Helmer . Ros- vall, Skottorp, byggm. Bertil Nils- son, Skottorp, Axel Johansson, Flintarp, Sven Jakobsson, Östra Cerlsson, . Torp), Assar Skottorp (Nils Jansson, Skottorp), revisorer för arbetslöshetsnämn- dens räkenskaper för år 1964: John Christensson, Hasslöv (Nils Carls- son, Torp), Assar Jansson, Skot- torp (Nils Jansson, Skottorp). Att utses av länsstyrelsen föreslogs Nils IBartholisson, Östra Karup med Karl Gösta Johansson, Östra Karup som suppleant. Till revisor för Hasslövs bygdegårdsförenings per för år 1964 valdes täkenskaj Erik G, Nilsson, Östra Karup med Karup. . Suppleant« Karl Hans- son, Skottorp, Verner Ohlin, Gräs- Tyd, Sture Nilsson, Flintarp. Kommunal vägnämnd 1964: (fyll- nadsval). Att efterträda Stig Jo- hansson, Veka som har flyttat från kommunen valdes Verner Gustavs- . Till fullmäktiges presidium 1964 valdes: ordförande Rune Johans- son, Finsbo, 1:ste vice.ordförande Sture Karlsson, Skottorp, 2:e vice mer ledighetsveckor för större delen av svenska folket kan knappast kallas förnuftigt. ” Köpmannen. Att högerpartiet i dag inte har något gom förtjänar kallas samhällsuppfattning, att det är ett organisatoriskt skal ytan kärna av levande egna idéer, måste Vara ett svårsmält he sked, särskilt om det framföreg ordförande Allan Sebelius, Hem- sakligt och med goda motive- ringar, - : : ”Falu-Kuriren (fp). kommen HETT ORD" 4 '” tar | Det måste" anses. principiellt synnerligen betänkligt att KFs verkställande direktör äver kor- par åt sig ledarställningen i en av ”konsumlföreninganna, ? den största. KF är ju föreningarnas samarbetsorgan för gemensam senvite och företagsamhet. Hur skall KF-direktören Hjalmarson kunna skilja sina intressen från Stockholmsdirektören ' Hjalmar- | Expressen. När jag gick ut ifrån Röda Kwvanrn å Växjö efter att ha be- vistat premiären här på den falskt. beryktade filmen ”Tygt- naden”, hördé jag 'en av biobe- sökarna ge sin oförgripliga me- ning om filmen til känna, Det gjorde han på et sält, som är typiskt här i det svärjande Sve. nige. Hansa: Dj-a film. Man fick ju ingenting se. Gebe i Växjöbladet. " Huvudregeln är ju, att en bilförare skall vara kompetert att köra bil Den som fhar vett och innen förlamade måste an- . ses å högsta grad inkompetent alt halvsötta, halvligga eler lig- ga vid rabben. |: UN Pål i Västerbottens-Kuriren. ' Vi bönar ändå för ettöringen. Det ser så underligt ut med eltit myntsystem - som börjar . med fem, Ska vi liksom stadfästa in- Vationen? Kan vi inte få be- hålla åtminstone illusfonen, vår kära ettöring. Vi lärde oss räk. na från ett som barn. Alla tra- ditioner ska. vi väl inte behöva offra? ss RR - Norrbottens-Kuriren. . PÅ VÄGEN "> UPP, 9. an ee Ina De "glorde icke bättrin Man skule kunna tro att de bonde ha omvänt sig för länge- sedan. När man läser om alt del, . förfärliga som" har hänt, skulle det! ha varit rimligt, act de, trängt sig in i: Guds rike, Men ordelt här säger oss något annat. Och erfarenheten" visar, abt det är gå. lst. oo es . Vi själva lever i en förfärlig tid, Men allt deb ovanliga som händer gör inte intryck på oss. Ty. människorna blir hårda och känslolösa & den mån tiden blir al svårare oc ost > : > Här finns nog människor som vill omvända sig, men de vän- tar på at någonting särskilt skall ske. På eut eller annat sältt menår de sig komma bli förda in i Guds rike, Du tar, fel. Du . | blir aldrig frälst på den vägen, Det har vi Jesu egna ord på. ' Till den rike mannen, som pi- =. mades i helvetet sade han, att de som linte ville höra Guds ord ej heller skulle omvända sig, om någon stode. upp från. de döda. | än in Förstår du då inte, abt Sata har förblindat dig? Du tror, att en frepresenbtant från helvetet med, sina ord om' förtappelse och pina skulle dröva. dem till Gud, Men det är inse så. Ingen av oss kan skrämmas in i Guds rike, - "Alla som” blir frälsta säger, att de: flick se sin synd och skuld. Då blev de olyckliga i världen och måste komma till Kristus för allt bl frälsta, Detta är vägen, vo oc vv . Men hur fick de se sin synd? Jo, de tog det allvarligt med - sitt liv och prövade sina gär-. ingar, sina ord och sina motiv i Guds ljus. Då fick de se, att de var förlorade,. . 7. - Men hur fann de då detta ljus? De fann 'det i Ordet och.i den kristna förkunnelsen. Så- ledes' har "Jesus rätt även här. Det än endast de som lyssnar till Guds word som blir frälsta, - Säll dig i dag under Ordets ljus! Försök allvarligt att älska Såsom dig själv! Gör 'det nu, in. nan de onda. dagarna kommer, de dagar som a detta , Ord talar om för oss, Sn är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.