". som främst får känna av denna . bilstrafikbranschen "har mycket tvekan tillsatta > parlamentariska . ma att önska i flera fall ”eftersoni: =" "LAHOLMS TIDNING ” Torsdagen den 19 december 1963 det är: av största mikt att den N —= LT den 19 d be LT = =L - Lastbilstrafiken Konkurrens . mellan olika ' tra- fikgrenar.. är ett wiktmärke för den nya trafikpolitik, som riks- dagen fattade" beslut om under sin sista arbetsvecka” för året. BL a. skatl SJ erhålla full kom- tion för förl på de kapitalfrågorna väntar. ännu "på en rimlig dösning. Det ' säger sig självt! att dessa småföretagare inte är några ka- pitalstarka personer. I. allt vä- sentligt har de gin egen arbets- st att lita ' till.” itrafiksvaga bandelarna och på de lönsamma ibanorna kunna driva trafiken i fri konkurrens med 'andra” tbrafikgrenar utan , bundenhet." vid fixerade taxor. "Det blir: givetvis lastbilstrafiken » konkurrens, i första hand den I — centermotionen -. begärdes därför skyndsam utredning i syfte att göra Tastbilsföretagen deltaktiga av sådant statligt kre- -ditstöd som kommer andra nä- ringar till del. Härigenom skulle företagarna i branschen kunna ersätta åtminstone en del av de Oppositionen i Washington — pptäckt så pass ö att den icke vet om den skall le eller gråta. President Johnson har näm- ligen "börjat etablera vad man i cera som en ”en mans-regering” för nationell samling, Under de gångna 14 dagarna sedan Kenne- dys bortgång har han för det förs- ta lyckats "sluta fred med fack- 'öreningarna och fått det s, k. Big de dyra krediterna. med tyngre, Därjämte skal prövningen för tillstånd till be- ställningstrafik - med lastbil suc- cessivt lättas" 'och efter några år upphöra helt > f Företagen” inom -dostbilsbran- schen har. hittills haft en i nå- gon mån skyddad ställning, men kommer nu att utsättas för en hårdnande konkurrens från oli- ett grundkapital på förmånliga-, re willkor och få förutsättningar |. abt på mera' likvärdig bas möta den hårdnande, konkurrens ' som "följer av den trafikpolitiska om- läggningen. : Socialdemokraterna; tyckte” dock annorlunda och av- slog motionen. Högern och folk- partiet slöt upp på centerns sida ka håll; Att även” konkt inom branscher kommer hårdna' som" följd härav' tordel' vara givet Konkurrensen som sådan är edt nyttigt och sunt in- slag i ett fritt näringsliv -— men äger rum på lika villkor, . I er partimotion från center- partielt, väckt vid början av årets riksdag, har, framhållits att Iast- kapitalvillkor, årliga Ibehov har beräknats till 200 milj. kr. till - största "delen wäxelkrediter till en ränta av oirka 10 procent. Branschen är en emåföretagens bransch: "Av de cirka 13.000 fö- retagen omfattar 12.000 1—3 laet- bilar "och 9000 1 lastbil Åter- stoden är av varierande storlek upp till '100-balet fordon. Små- företagarna & branschen har löst ogynnsamma många . uppgifter '— . atdlministra- " tion, fakturering, "förmedling m, i en tion, men det hjälp- att] te. inte, "Frågan föl för "denna gång. Det statliga kredifstödet än ' mindre" och medelstora företag kommer .nu,' förutom turistho- ”tellnäringen, 'i huvudsak .varu- producerade företag till del Ba- kom denna "ordning ' Ugger tyd- | P ligen "tanken att det endast eller främst är de waruproducerande företagen som i egentlig mening är produktiva. Den tanken bör Business, d v. s. 'företagarvärlden lägga ett solidanitetslölte, För” det andra har: han dfyckats: övertyga negerledarna om, att deras sak aldrig kunnat hamna i bättre hän- der och samtidigt ingjutit en fast övertygelse hos de mita,- att de inte behöver vara rädda att bli övenrumplade av en svart konspi- ration, För .det tredje har han av kongressen lyckats erhålla så vitt- gående medgivanden; som hans fö- reträdare näppeligen kunnat "dröm- ma om. Dessutom har han frankt och, oförvägelt. "förklarat inför alla som .velat höra på, att han under parollen 7, "Kontinuitet utan för- virrinig”. "tänker Yörbli sin före- gångares ' program ' trogen, =»: Man kan tänka vad man vill om denna - parolls psykologiska värde och Wöruwtsät ett står ingar arbetas bort, Ju mer di ringen - och specisliséringen . näringelivet ' fortskrider, desto angelägnare är det” med en smidigt fungerande transport- apparat. 'Transportföretagen, ' vin], R utom allt tvivel: Lyndon B. Joh sons regeringsprogram är och : blir ett Johnson-program och icke ett Kennedyprogram , å la "New Frontier”, Det gäller framför allt lätik i vilken den nyé te minst inom lastbilst "är helt enkelt” en” förutsättning för att "landvinningar skall kunna göras på "andra håll inom " märingslivet, - Denna transportföretagens. roll, den nya. thrafikpolitikens 'hård- Mm, — genom "samverkan, men ”namide konkurrens "och ;bran- Sn schens - au de ” og KOMISI RFFEKT . kapitalförsörjning är :omständig- Den' av regeringen med stor nämnden ”ges enligt direktiven inte rätt att själv inkalla vittnen "till förhör, påpekar Up sala Nya;Tidning och exempli- fierar;: ör Vill den få juristkoinmissionens : kompletterat |. utredningsmaterial ' — vilket den rimligen kan komst den utgår från andra” utgångs- punkter — får den inte själv åstadkomma sådana komplette- ringar utan beställa dem hos ju- ristkommissionen, Regeringens |" vägran att acceptera , en" förimell direktkontakt med "den Sparla- mentariska' nämnden för till när- mast abderitiska konsekvenser, Önskar nämnden vittnesmål av de berörda statsråden får förhö- ren endast ske i juristkommissio- |- > nens regi. Nämndens ledamöter får emel- lertid vara närvaranda. Vill nå- gon av dem ställa en fråga till ett statsråd går det dock inte för sig att ställa den direkt. Den skall gå till: juristkommissionens ord- förande, som avgör om' den skall vandra vidare till = statsrådet. Eventuella följdfrågor får emel= lertid gå direktvägen över bor- vad regeringen än velat uppnå med denna etikett för heter av sådan "tyngd tatt cen- terpartiet ” har + anledning åter- komma i frågan. 2 PROGNOSER SOM SKAPAR "ORO: se ” Att den senaste tidens progno- ser om skogsarbetsmarkrnaden för- orsakat ,oro i bygderna är: för- tidlarligt, skriver, Jordbrukar- nas Föreningsblad: -Man kan väl:säga att Arbets- marknadsstyrelsens snabba an- > vändning av .en avskräckande ”prognossiffra” inte ivar : psykolo- giskt särdeles :välmotiverad, Med nyhetsförmedlingens' sinne . för vad som går in blev en högst ge- nerell och långsiktig beräkning uppblåst till ett för skogsarbetare och småbrukare i skogsbygderna förmörkande. existenshot' av de- finitiv. karaktär, Situationen för- " bättrades. inte av. att 'de :lokala arbetsmarknadsorganen då sakna- de möjligheter. att ge lokal an- " passning åt från olika håll fram- förda, : stundom motstridiga +och överdrivnå' påståenden. och .prog- noser. Både skogsarbetsgivare ' och skogsarbetare hars vänt sig "mot förts: . Från storskogst ukéts sida har mellan . den parlamentariska nämnden och sig själv så har den åtminstone åstadkommit en ko- misk effekt, Vad den nu kan ha för glädje av en sådan, DEN BYRAKRATI SOM BYGGTS UPP ” kring vår pgocialpolit'k finns det anledni för social att ägna en hårdhänt granskning. Vi kan vara hur stolta som helst över genomförda reformer, än brister' det oerhört mycket när det gäller att föra ut ref na man direkt varnat för att; göra kategoriska påståenden och. an- taganden eller dra alltför onyan- serade slutsatser av framlagda klumpsiffror. Detta är 'i och för sig anmärkningsvärt imed hänsyn till tidigare uttalanden från sam- ma håll och till att de omdisku- terade klumpsiffrorna — kommit just från storskogsbruket, Det är dock förklarligt med hänsyn till att mänsklig arbetskraft till av- sevärd del alltjämt måste finnas i skogsbruket, Skogsarbetare och småbrukare "i skogsbygderna är i samma be- lägenhet. De har rätt att fordra till de människor som berörs, på- pekar Dagbladet (s) och re- laterar ett inte särskilt ovanligt fall: Samordningsreglerna är mycket dåliga ' och' slår mycket illa ut. Där har socialministern utlovat en ändring, men den tycks dröja. Lika bedrövligt är det att det skall vara så omöjligt att kunna ge pensionärerna besked som de |. begriper. I det här fallet får alltså en äldre änka ett besked som hon tolkar så att hon skall få 248 kr | utöver. folkpens'onen, i verklig- heten blir det bara 125:67 och det är en skillnad som kan göra en fattig människa både bitter och besviken, Larvandet med öre- talen tyder därtill på rationali- seringsbehov. Vad gör socialministern för att bekämpa byråkratin och för att få folk att förstå vad socialpo- litiken betyder för dem i det konkreta fallet. Som frågorna nu handläggs rör det sig om en skan- ing av pl d utveck-' ling i den bygd där de arbetar i "red r skogen. De enskilda behöver ledning för sin framtidsplane- ring, | | Om något skulle hända kron- prins Carl Gustaf — den saken måste alltid tagas med i beräk. ningen — vore det riktigt att hans syster kunde rycka" 'in. Prinsessan Margaretha, som.'inte är utbildad till tronarvinge, bör ha möjlighet avsäga sig uppdra- get om hon så vill. Birgitta är dal för folkhemmet och svår hal mot medb bortgift utomlands, och ' Desirée blir snapt slottsfru på sitt håll "I itisk "Effarenhet. det sätt på vilket... » diskuss: onen |, presidenten är vida bättre. hem- mastadd och oriepterad än sin fö- regångare, Här kommer. det med all. säkerhet att visa sig, att Joh son, med: virtuos säkerhet 'behär- skår det svårhanterliga instrument, som” Förenta Staternas ' Kongress utgör: Kennedys år com: senator var alltför fåtaliga, ' för . att: "han skulle få något riktigt grepp” om det politiska spelet där,- Texasse- natorn Lyndon -B., Johnson där- emot, har årtionden bakom sig av amerikansk parlamentarisk praxis med allt. wad det betyder av po- På: uttrikespolitikens område tor- de den nye mannen. i Vita huset till att :börja med ålägga sig n dig återhållsamhet, Utrikespolitis- ka riktlinjer kan ju inte »linjeras upp och planläggas från en. dag till en annan” utan kräver lång- fristiga - och wälövervägda kalky- ler, Här torde utrikesminister Dean Rusk fortsättningsvis komma att sköta spelet i långt högre grad än tidigare, då: Kennedy 'själv med stor aptit och .verksamhetslust äg- nade sig åt denina sida av rege- ringsbestyren = Ayvärr icke alltid så: genomtänkt och” därför ofta med tvivelaktiga resultat. I vilken riktning USA:s utrikespolitik kom- mer att Tedas är. omöjligt att nu förespå, men under övergångs sti- Mat bör döck ha klart för sig, "latt Lyndon B' Johnson i nästan alla "avseenden är en kontrast mot John F, Kennedy, och. att detta faktum måste komma att ta sig uttryck även i den stora politi ken. oo cs Johnson är: till . ljö och här- den . förste "som sedan i "dés- kriget för 100 år sen dragit in i Vita huset. Han är en typisk ame- rikansk medelklasstyp, farmare till yrket, av. präst- och bondesläkt. Han är en from protestant, som dagligen läser bordsbön iisin far milj men är föga intresserad av intellektuella nöjen. Han har ing- en som helst sympati för det in- tellektuella gäng, som Kennedy älskade att omge sig med och fa råd av. - - K d Io4 y, nor från Kvar finns prinsessan Christina, k 'h första kvinnliga stu- dent, en begåvad, självständig personlighet, som .'studerar vid univers'tet i USA och har fal- lenhet för statskunskap och and- ra matnyttiga ämnen-för en re- gent. Gör "man tronen lovlig för kvinnor nu,' kan hon fortsätta "sin utbildning på lämpligt ' sätt medan hon är i farten, --.Hr Erlanders regering är an- nars så flink med att tala om kvinnorna .som = arbetskrafts-re- .schusch, Tag tillvara den resurs, som finns just nu för landets viktigaste post — näst hr' Er- Janders förstås. vE arzo i: Sydsvenska > Dagbladet) trode den lojala och den icke fullt så” lojala — har efter 14 dagars Lyn-. don B.' Johnson-regering gjort en: USA närmast är böjd att rubri-' och industrikepitalisternia,. att av- > ”domsämnet som nu eller mera. De- -avgjord ”majoritet". komst en konservativ sydstatsmån, : «till den omfattande undersökningen -2,5 i de humanistiska 'och samhälls. President Lyndon.B. Johnson, en mångmiljonärsmi med star- ka europeiska traditioner, katolsk religion .. (arv ” från de' irländska förfäderna), --— uwniversitetskomplex och sak fallenhet för" ytlig flärd . Johnsons start "och social snobbism, war så to- . dys regim snarare liknade ett mo- -derniserat hov än ett amerikanskt ” sagts, att om regimen Kennedy "som fick ett alltför tragiskt slut, så kommer. Lyndon Johnsons re- "och sunt,' och med strängt arbete sbåde före och efter, Liknelsen må talt annorlunda funtad, att man har svårt att tänka sig större kon= trastverkan, Det har sagts, att Vi- ta huset under - makarna Kenne- presidentresidens, Det har också var något av ett champagnepanty, gim enarare att likna ett ältame- rikanskt äppeloiderkalas.: Nyktert, glatt ” och 'optimistiskt, ,” fromt te sig ytlig men-den är förvisso ganska ' träffande, Och frågan är, om -inte USA:s folk kommer att må väl av att byta champagnen met "den vitaminrika äppelmusten. 4 "FRIA ORD ”Genmäle från Vår Kyrka” > I on ledare” >m kristendomsä Kristendomen: i skolorna >” Såg i fredagsnumret av Laholms Tidning något som .. gjorde. mig mycket förvånad, EnL.gt vad där stod skulle jag ”lekande lätt', ha oh net i det nys gymnasiet har tid- ningen "ngått från en ledare i Af- tonbladet, enligt vilken Vår: Kyrka skulle "ha givit felaktiga uppgifter. om gymnasisternas . egen inställ-' ning till : ämnet . Vad Vår Kyrka påstått i detta: sammanhang är en enda sak, nämligen att 61 procent av gy na enligt gy utredningens . egen undersökning” önskar. samma timtal för kristen- ta påstående grundar sig på Gym- nasieutredningen del I (Härnqvist, Vägen genom gymnasiet), sid 190, tabellen, Av denna framgår att 54 procent ' av: gymr. asisterna , önskar samma timtal som nu, medan 7 pro- cent önskar bögre timtal: samman- lagt alltså 61 . procent. som önskar samma eller mera... " Vad Aftonbladets siffror v visar : är att ämnet är minst populärt; jäm- fört .med "andra ämnen (detta på- pekades uttryckligen av Vår Kyr- ka i en tidigare ledare: i :nr 47) och att det. är. flera som önskar en "minskning ' än ' en ökning. 'Mer detta ändrar ju "nte alls på det fak. tum att majoriteten; har den ovar redovisade. insällningen. Vår Kyr- kas framställning har varit helt kor "rekt, t Stockholm I i december 1963, I arl Gustat Boethius 3 Red för Vår Kyrka '. MH öv Ät a I den åberopade ledaren framhöll vi det beklagliga i att man genom vilseledande: up; gitter I från Vår kyr: ka ger ytterligare näring åt de” till kristendomsäranet” .pegativt ån: da, Den av Vår Kyrka anförda siff- ran 61 procent hör till de vilsele=- dande. uppgifter som inte är ägna- de att gagna Man fastslår att ”ma- joriteten bar den ovan. ;redovisade inställningen” Det är sant att 61 är mer än 50. Men dels har tidningen behandlat endast två kolumner av den hän= visade tabellen. dels imté 'ens bet | rört minst två andra tabeller, som ger en direkt belysning av elever-' nas inställning till kristendomsäm- net. Till yttermera wvisso har Vår Kyrka fel i sitt påslående att fram ställningen 7 .”varit helt : korrekt”. Härnqvists undersökning gällde in te timantalet utan elevernas inställ- ning överhuvud . till olika” ämnen, . För att återgå till' den åberopade tabellen bör, för att bilden ska bli något .så när rättvisande, ”motsva- rande -'rocenttal: för andra ämnen anges, Alla dessa siffror visar på Den lägsta är 61 och gäller kri t och [man på Gud och då tror' man väl | befattni Han var lärare och moderns vår- nom, När han gått in” sade hon: .Var detta verkligen vår. stränge läraren som gick :in till sin skol löst tr tsläran, Det vet jag själv ingenting om, "eftersom den aldrig utgjort något problem för mig. Nog har "jag grubblat över olika ting i min tid men grubbel över treenighetsläran har jag nå- digt förskonats ifrån, Men när jag tänker närmare på saken så kan- ske jag ändå har löst den och på det enda sätt varpå den kan lö- sas: Att acceptera den. Inte därför att något mänskligt förnuft för- klarat den utan dä ör att Gud har 'sagt 'att det är så.” ": Den där diskussionen över frå gorna kring Gud har jag. lite svårt för att förstå.' Antingen: tror man inte på Gud och då diskuterar man väl inte frågor om något som man tror, inte finns, eller också tror på Honom även när det gäller så- dant som”vi inte begriper.” En gud som inte 'vore större än vårt. för- stånd vore väl ingen Guds > se ” De människogjorda gudarna är avgudar : antingen de ' 'är - gjorda med "händer eller förnuft. =. =: Liknelsen mellan Gud och män- niska . måste väl alltid ' bli myc? ket ;haltande, ' eftersom Gud är så mycket större än vi och kan göra vad Han vill... .. Att en: människa kan ha olika ar måtte väl vara gan- ska (vy t.; En, ung man gjorde ng en ång resa för att: :be- Sök sin” hastigt : insjuknade" mor; 'darinna. hade gått i skola hos ho- lärare? > Nej, tänkte- jag.: Detta var i klass. Detta var "sonen: som gck in till sin sjuka mor." SM j Om signaturen verkligen är en sanningssökande så; vill jag. re- kommendera honom att gå till Honom som är Vägen, Sanningen och. Livet. Han träffas'i bibeln 0 har :mottagning' dygnet 'ränt, .:«; | Aktuell. Försök av ” Chrusjtjov edt ut- nyttja vistelsen i Sverige för politisk propaganda är inte ba- ra ' dömda ati misslyckas. De skulle dinekt motverka sött syf- ite och bebralstas som styrande inblandning. De ' svensk-ryska förbindelserna regleras på nor- mal diplomatisk väg. och den svenska utrikespolitikens ut- formning förblir vår egen an- gelägenhet. ” Dagens Nyheter. Wennerströmkommissionens sammansättning med tve social- demokrater och lire från Oppo- sitionsparttierna kan naturligtvis ge anledning till farhågor för splittring och oenighet i bedöm- ningen. Men - den ' risken är oundviklig och det viktigaste är det sakmateriall som kommissio- visa inför, allmänheten. Västerbottens Kuriren, ” otg' alt vårt land inte var indraget i andra världskriget och wvi följaktligen inte fick vå- ra städer ödelagda eller vår ekonomi förstörd, har det varit omöjligt för regeringen alt kom- mia till rätta med bostadsproble- met. Envist hänger man fast vid wegleringarna och söker nu med en hjälplös gest nytt stöd i den gamla byggnaderegleringen, Det jär väl inte vara någor som tror att man skall lyckas. : Norrköpings Tidningar, Det” är. ten skandal att nya bostäder ' trots subventioner är så dyra, att t, 'ex. en arbetarfa- milj med 'ety par barn i regel inte kan hyra. en bostad med så stlort utrymme som krävs för |. trevnad i familjelivet Här bär regeringen" huvudansvaret. Professor Carsten. Welinder (5). så sa " Förbud ' mot retroaktiv 1ag- 'stiftning vill. förfalttningsutred- ningen ha i 'sin” tättighetsför- klaring. [Men den” proposition som nu frumfats. igenom och som ger kronan ensamrätt till har. fått en 'vetroaktiv karaktär, Det etipulerades "nämligen i den nu lav riksdagen antagna propo- sitionen attt Vagen:skulle gälla från den 19 april, d. v. s den dag då propositioner. lades! fram. |. Det är märkligt Ät jusitiemi- nistern och "över huvud taget regeringspantiet, vill gå. emot en ledande rättsprincip i wvensk räkltstradition, . Dej "är. onowväc- kande att. -mian... på detta. ett + i ot Ingeborg Fälthammar.'' våldför sig på tankegångar, som vå Omfattande” diakoni i | Diskonansfalten - Stora Sköndal "utanför Stockholm skall byggas ut "för 23 milj kr Verksamheten skall "utvidgas till: det dubbla. 85 pen- sionärsvillor :skal! uppföras och : vårdplatseraa' för åldringar skall "ökas från nuvarande 116 'till 400 och ! epileptikerpiatserna ' till > 300. D kemi. Som exempel kan nämnas, att "notsvarunde "siffror för engel- ska' ir 97, modersmålet: 85, tyska 87, franska 86, etc, :-. skall skapas en s k skyd- dad verkstad, där epileptikerna som bor i Stockholm” skall kunna få . arbete och inkomst Vidare planeras Tabellen gäller abit: ia- let — de övriga tabellerna där ten- fenserna ifråga om intresset; för I:ri Kående visar klart : negativt utslag har Vår Kyrka. inte .befattat sig med, Gymnasieutredningen har i sitt ställningstagar.de måst ta hänsyn i dess helhet, I Härnqvists utred- ning sägs klart ifrån bl a. att ”för- utom - kristendom, som samtliga grupper är ense om att minska, vill latinarna minska på latm och rea- Jarria aå historia . Det är mot bakgrunden av de fakta därnqvist lagt fram i sin uns dersökning, som gymnasieutrednin- gens sörslag om ett. kraftigt redu- cerat timantal i ämnet bör ses, 1 reservation av b' a centerpartileda- moten Forsten Anderssor. konsta« teras också, att ”från eleverna sy: nes föga eller intet intresse ha kom- mit fram”. Reservanterna vill emel- lertid nte ha den kraftiga reduce- ring som utredningsmajoriteten fö- reslagit utan yrkar på tre vecko.- timmar , ämnet mot utredningens vetenskapliga lärokurserna samt tvi ir mot utred 12 i den naturvetenskapliga lärokur- sen. I de tekaiska och ekonomiska rokurserna vili reservanterna ha två vi flera bostäder, t en samlings- sal för' handikappade, ett gästhem "och att sjukhem för gamla. A : + I: : NIB-pengar till missionen i Pingströrelsen 'har från Nämn- den för internationellt bistånd "fått ett anslag på 178.000 kr som bi- drag till inköp. av maskiner och redskap till sin yrkesskola i Lake Awassa i Etiopien... Svenska kyr- kans mission får 55.000 kr för an- Fran kristna fronten ket: man ankryter församlingsfad- derverksamheten, eftersom . barnet är döpt och såväl kyrkan som hem- met fått ett konkret uppdrag på den kristna fostrans och undervisningens - område. De faddrar, i regel kvin= nor, som anmäler sig för uppgif. ten tar kontakt med hemmen och samarbetar med föräldrarna under den viktigaste utvecklingsperioden i barnets liv (0—4 år). Varje sådan: fädder nar 10—12 familjer på sitt ansvar och i Stockholms stift finns fn ca 700 faddrar i i 21 församlin- gar. > Från Israel " KFUM-kören har. kommit till- I baka från en. sångarresa i Främre Orienten. Man gav konserter i Kai- ' ds ro, Jerusalem, ' Iel Aviv- och i en! kubbitz vid Cennesarets sjö » oc. Lång tjänst : Mi ärerna Syre och Nils Kast- skaffning av en rö för diagnostik och en elektrokardio- graf ill missionens sjukhus i Ndo- lage i Tanganyika. ot Frikyrkopastor lär TV. . Ett '30-tal frikyrkopastorer från skilda delar av vårt land har ny- ligen deltagit i en kurs i Stock- holm, där man fått informationer : om produktion av radio- och TV- Program. Man fick också vara med om wraktiska övningar: sitta som nyheisläsare, vara intervjuare och leka seripta Kursen bar hållits i Radiohuset med Sveriges frikyrko- »råd vom initiativtagare och Sve- riges Radio som medarrangör. För|. ca ett år sedan hölls en liknande kurs för präster efter. framställning k ar för reli skun- | av Di elsen, . skap mot utredningens förslag om H : inget utrymme för ämnet, > Ft orsamlingsfaddrar | ? Vår Kyrkas genmäle har emeller-” tid föranlett oss att här ovan i de delar det gäller referera den un- Örrsökning som "tidningen stöder sig på rer rens an Red 4 I Stockholms stift har man kom- mit särskilt långt när ”det gäl- ler ” församlingsfadderverksamhe- ten Som en väsentlig utgångspunkt SÅR SAN 068 fra sn x berg i Pingströrelsen kom nyligen : em från missionsfältet i Argenti- na, Det är sär: 42 år sedan Nils Kastberg reste uv' till sitt första missionsfält i i Estland, 1 + 800.000 kr | har Svenska 'Journalens läsare gi- vit för barnen i Palestina Algeri och Hongkong. Sm ” geri et . Ekumenik .- Svenska ' Ekumeniska ' nä mnd har ”illsatt en PR-kommitté med uppgift att förbereda ett den kriste na v enhetens å är 196; 965. Stipendiat ae För fjärde gån, gen har den un- ga. och lovande Sångerskan Kerstin Rundqvist, som tillhör Pingströrel- sen, fått Christina Nilsson-=stipen- diet, Denna gå h 3.000 kronor — > uppgick det till” nen kan sammanföra och redo- | mineralfyndigheter i Norrbotten + 22 ov kommentar | måste vara ” centrala för rätts- "staten. : Sydsvenska "Dagbladet, Produkter av järn: och trä wäger fortfarande tungt i den svenska exponten men domine- rar ej längre på samma sätt som tidigare. Tiden efter andra världskriget har kännebtecknats av en stark förskjutning mot mer förädlade varor, vilken ten- dens accentuerats under de' tio senaste åren. Den .tedande rol- len i denna utveckling har spe- lats Jav: verkstadsindustrin, och verkstadsprodukternas expansi- on har inneburit, alt denna va- rugrupp 1959 överlog råvaror- nas ställning som den främsta: ' exportvarugruppen. . Jonas Nordenson i Ekonomisk Rovy.. I själva verket ger" det kom- mande året inte så glatt ut för varken” jägarna' eller fritidsfis- karena. Allt fler snaror läggs rumt våra halsar för att strypa till frikelt 'och sportar livsgläd- je. Vi skall alla' bli standardi- - serade och' likriktade. Vi skall ala stoppas in i en eller annan säck odh vi skall bli. föremål för en nog så besvärande och kringskumner . omvårdnad = från olika myndigheters : håll. Med myndigheter menas då inte blott våra statfga överhetspersoner utan också alla de mer eller mindre maktfullkomfliga orga- nöåsationer som funnit till sin . livsuppgift att göra 'oss lälkam- made och” ; snälla ja-sägare till allt. ” - Kring Lägerelden. Det farligaste & är, att de flesta bilförare tror, aut de är så duk- tiga och säkra: vid ratten, Man . kan se bilar i- minst 120 kilo- meters hastighet möta långtra-' dare.' Det är inte" underligt, att. dödsstatistiken är 'så ohygglig. Pål :i ' Västerbottens-Kuriren. Och” svor vid honom som lever i evigheternas evigheter — och . sade: ”Ingen "tid -skall mer: gi : Gud är lognodtg. Dett finns” ingen som förmår. att vänta som". han. Och han har väntat Hur! kan' lhan . inte” arbeta med” en : hårdnackad människa. år efter år. Ingen blir så sent trökt som kärleken.” | .Men det kommer enart en; dag, då den sista fristen utlöpt. Dönnen tll Guds rike stängs för evigt. De som 'då inte har gått in fån aldrig mena tillfärbe Häll > abt göra det, Den hand som år” efter år klappat på en männi- skas hjärtedörv "klappar. inte längre. Den herde 'som sökte efter det bontsprungna fåret sö- ker inte längre, Den fader som väntat på wonen från det främ- mande landet väntar ine läng- re. Den stämma som kallade: på : den. förlorade har tystnat. Den - JAnde com toroade de ogudaktiga har lämnat jorden, Arma : "människor som inte' är frälsta! — ' i : Det” sista - tillfället har. gått : 3 - gått | till ända. Himmelen är stängd, och héllvetet öppnar sig.” Med en ed har Gud 'avslultat denna sista frist, Ingen av oss vet, när, detta skall ske. Ingen vet, om mor- gondagen skall gny. a - dag är nådens tid. 2 "I dag må Gud du finna! "Nu kan du söka frid, > Hans ömma hjärta vinna. s Därför, sök "Honom i dag, du öfrälste själt .'..- .. ? Jag kan inte bedja ide itroe detta allvarliga te längre finns vi sagt - Nån heller undgå : att nde tänka över ord. När det in- Srägon tid, har - ta ord till” de ofrälsta, gjort vår sista, wälgär- ning mot de lidande och givit en sista kronan till misstonien. Salig är den kristne, som 1e- Vår varje 'dag, som om den vore iden gista, - : > — nn Her rån Prenumerera på 1 LA el ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.