i Pond "> LAHOLMS TIDNING Mändagen den 30 december 1983 — IGT Måndagen den 30 december went = =L Regeringschel högst 100 dagar. Det blev en osedvanligt snabb lösning av. land efter 'statsminister Karjalai- nens avskedsansökan, Redan föl- jande dag utnämnde president Kekkonen en tjä ring under ledning av regerings- rådet och juristen Reino R Lehto, som är den äldste av ministerier- nas kansliehefer. De” övriga regeringsmedlem- marna är alla framträdande tjäns- ' temän, . varför ministären Lehto faktiskt kan sägas göra skäl för "snabba lösningen” med tillfreds- . tällel Man framhåller också på sina” håll att den nya regeringen inte kan bli långvarig och bl a höger=. Uusi Suomi anser att taburett tilldrar sig ett visst in- Det är undervi . nisterns post som har besatts av. ;' landets högste skolchef Reino Oit- tinen. Han 'är' den ende aktive partimannen' i 'hela regeringen och han är i är första gången på flera år en ledande: man; inom det socialde- mokratiska moderpartiet sitter i regeringen, låt vara att den är en expeditionsministär. Oittinen till= hör socialdemokraternas mode- rata flygel, som bl a företräds av K-A. Fagerholm, . Oittinen har även” tidigare beklätt samma mi- tresse, "nisterpost. Regeringen Karjalainen bröt upp för andra' gången från stats-' rådsborgen och "dess' fall förorsa- kades åter av de ekonomiska pro- blemen 'i anslutning till statsfi- nansernas skötsel. Då regeringen i augusti ville: träda tillbaka, men ” på presidentens begäran kvarstod . och kompletterades, var det lant- bruksprisernas justering som för- anledde tre ministrars avgång. I den nya avskedsansökan hänvisar Karj man nu måste göra allt för att - bereda jordmånen för en parla- -mentarisk majoritetsregering på . nytt. Tidningen framhåller att det ' "Ligger i sakens natur att en ex- peditionsregering endast kan ver- ka under en övergångsperiod och" inte fatta mera vittgående beslut, Agrarförbundets ledande organ - Maakansa anser däremot att re=" i kan bli långlivad. Tid- ningen understryker också att '. den inte-tror på nyval, samtidigt som den riktar stark kritik mot de båda” folkpartierna. Helsingin | HAN t yt att riksdagspartierna genom den- ' na lösning: av regeringsfrågan I viss mån har undgått ansvaret för , de impopulära åtgärder som sta- biliseringen av statens finanser kräver, Tidningen hoppas emel-: Iertid på att riksdagen efter. en tid "av ”politiskt korsdrag och självrannsakan” som en följd av ' - krisen kan fylla' sin uppgift att' upprätthålla en . parlamentarisk majoritetsregering '- när expedi- tionsministärens tid-väl,är över. I vänsterpressen är: nyval ett mera framträdande tema. Suo- men. Sosialidemokraatti. är mest . kategorisk 'och vill ha nyval ef- tersom den' "borgerliga politiken "har kört regeringsfrågan in i en: J, - åter + ganet Kansan Vutiset talar åter om den. och rik ”borgerliga regerings- | d; litikens f£ te kan fortsätta ”eftersom en del regeringsgrupper” i känt det av r -”totalprogrammet för balansering av statens budgetförslag”. ståndet mot detta ”totalprogram” — framför allt en rad höjda skat- ter — kom främst från finska och svenska folkpartiet som båda ville fortsätta förhandlingar om ”skat- tepaketets” utformning, Detta an= . bud godtogs inte av regeringens ” majoritet. Utsikterna för den nya tjänste mannaregeringen bedöms någol olika i tidningarnas första kom- mentarer. I allmänhet hälsas den "ga konkurs” och tror att agrarer- . na fruktar nyval, Socialdemokra-- "tiska " op | Päivän Sanomat anser att nyval inte är: ganet ” "helt uteslutna,' trots allt — i an- : . nat fall förutspår tidningen en po- litisk regering före våren, Den nye statsministern, enligt ' i Helsingin Sanomat känd för sina ”spabba och fasta grepp”, har re- cr dan själv gett ett bidrag. till dis- | i Den 1. maj blev grå och regnig, det blev 4 ej "något grönt till den 1 maj i år, träden stod ännu kala och" jorden. war : fortfarande grå. Svalorna var åter här den '3 maj, arten var ladusvalor, och. den 4 maj var det full sommar med 19 värmegrader. . Jag såg de vackra | cumulusmolnen första gången för sommaren den 6 möj, dessa. vackra molnformationer, som 'så starkt påminner. om alpformationer, men de har ofta” åska i sällskap och uppträder. endast under sommaren. Den 10 hördes göken gala. Trots den sena våren kom korna ut på bete omkring månadens mitt. Fruktträden. började - blomma den 16 maj, och? vad den kalla våren försenat, satte den tidiga sommia- fen full fart: på. . Viporna hade ungar redan > i, lmånadens " mitt. Den 23 var tornsvalorna, som sist anlända, sommargäster. åter. här, !i en temperatur av 28 vänmegrader, Årets första åska hördes den 25 Sommarens första vackra regn-, båge kunde noteras juni ; -Helgvädret under pingsten blev dert -méd hö värme och solsken under hela hel- gen.-. Midsommarhelgen blev "myc- ket wvetadig med” rätt-: kraftiga åskskurar och råkyla, 'Rätt mye- ket åska hördes under mår: dén |. allt: som allt, under 13 dagar, mar=- i JULI ce - Fruntimmersveckan blev vacker i år: eller vad sägs, om detta: . Sara fn vacker ” med högsormarvärntie, Margareta vacker, . Johanna vac- ker, "Magdalena vacker, med 'hög- <Emmå vacker med om” "livs: längd. I- ett uttalande i: samma tidning säger ister Lehto att han ”föreställer sig att rege-: ringens livslängd blir högst 100' dagar”, Coe Tee : | maste daj ” därefter. Jakob KOMMER MATEN ATT RÄC KA? Ett par svenska experter, pro- fessor Hugo Osvald och överdi- rektör G, R. Ytterborn, har pål, olika sätt tagit upp frågan om . livsmedelbförsörjning | Världsproduktionen av livsmedel "är alltför liten för att ens större delen av den € världsbefolkningen skall kunna äta sig mätt — men det går "att öka världsproduktionen :. tillräck- hävdar professor Osvald. Förutsättningen är dock" en nye ket kraftig jordbruket i u-länderna, RLF- tidningen kommenterar: Det finns ” alltså - slumrande : möjligheter att myc- världens ligt, . med livsmedel —:' både i freds- 3 lid och "under: 'avspärrhing — har anledning; att noga studera hela världsutvecklingen på: detta omr råde innan man, bestämmer "sig r den eller, den, målsättningen 4 för ivår” egen Törbrukspolitik, i N EN "UTFLYTTNING AV ;ÄM ..BETSVERKEN. vm skulle into behöva kosta skat. t ”tedragarna' hågot extra. De flesta av : det aktuella 3 ämbetsverken måste inom en snar: framtid ut- -vidga sina bygghader eller”bygga - helt nytt :heter: det: i Växjö- bladet: om "den Eckerbergska "lokaliseringsutredningen. Likaså " har det visat sig, att Stockholm inte kan bygga bort bostadsbrist ket kraftigt öka livsmedelspro- duktionen i världen, Den av Hugo . Osvald skisserade . produktions- ökningen , förutsätter omellertid " helt andra: driftsformer än de nu= varande i u-länderna -med deras väldiga , människomassor, — Med vetskap därom reduceras denna tänkta produktionsökning totalt i världen till ett 'i stor utsträck«s ning tcoretiskt resonemang.' Jord- bruksutvecklingen i u-länderna går inte särskilt fort. Den insats i form av maskiner, kapital och ten inom överskådlig framtid. Om . ämbetsverken skall ligga kvar i Stockholm och "expandera ” enligt Parkinsons Jag såsom” verk alltid ' gör, måste "alltså" en enorm bebyggverksamhet följa i huvudstaden för deras skull: Som aila vet är det inte alls billigare att bygga på bergknat- tarna i Stockholm än det är på . andra håll i landet. Det är tvärt- utbildad "arbetskraft som behövs för att'jordbruket i dessa läns der skall : komma någorlunda i nivå med det västerländska är av enorma dimensioner. Oerhört mycket görs framför allt genom FÅO för att fusta upp jordbruket i u-länderna, men man har ändå intrycket att det är något av en droppe i ett väldigt hav, Det räc- ker inte för att hämta in den väldiga eftersläpning som råder i fråga om li i relation till världens . spabbt . ökande folkmängd. Det .är, ett arbete på mycket lång sikt att få ut. maximal ef- fekt av de goda grundläggande förutsättningarna / för ett effektivt jordbruk, påpe- kar RLF-tidningen som anser att vi har att utgå ifrån livsmedels- brist, ”flobalt" sett, för överskåd- lig framtid. Medan målsättning- en på andra håll i världen är att högst avsevärt öka den od-)- lade jordens areal tas stora area- ler ur produktionen i Tidningen ställer sig med tanke på världsutvecklingen något frå- gande till detta men tillägger: Detta är ej i första hand ett jordbrukets eget problem. Det är främst en försörjningsfråga . och en berédskapsfråga till vilka an- svariga statsmakter har att ta ställning. För jordbrukets egna är det inte något önskemål att ha en stor total inhemsk. jord- bruksproduktion. Det är produk= tionen per arealenhet som för dem är det väsentliga. Men statsmakterna ansvaret för att'folket även' på lång- sikt skall kunna försörjas ktionen om dyrare i Stockholm, Härtill kommer så de stora kostnaderna för ordnande av trafiken där. =: Det blir ' billigare att flytta ut ämbetsverken och bygga nytt åt dem på de nya plaserna, Härtill kommer så att landet i i dess hel- het i någon mån slipper en ök- ning av den belastning, som ett alltför. stort och tungt huvud — Stockholm — innebär. ' Stockhol- marna bör'ta bortflyttningen av en del ämbetsverk med ro. Stock- u-länderna Sverige, som har holm k i. alla fall att växa mer. än nog. Förresten beklagar sig stockholmarna redan över trä och otri 'h så huvudstaden, Regeringen och riksdagen bör ta dem på orden, ' Däremot är det beklagligt, att många av de berörda t; regn. Jesper Fegn,. sedan sjusova- redagen vacker och' högsommarlik. Och så minrs vi den. sista juli med "de' våldsamma” åskregnen och dito översvämningar, här föll om- kring +100 mm. under detta 'regn- i, AUGUSTI vs on rö , : Blmmarens varmaste dag inflöt den 4. augusti då t pe till den 3 ' SEPTEMBER " Den första mattfrosten kom nat- ten mellan den 19 och 20 sep- tember, pen : ' "OKTOBER Jag såg svalor så cent som den 6 oktober, medan sädesärlan stan- nade kvar till slutet på månaden. NOVEMBER Det blev blidväder både Mår- tens ' afton och . Anderemässonatt, så enligt gamla tecken skall det frysa till jul, 'om så gör återstår Det nu Snart avslutade året att se, men man kan ju alltid hoppas. Den första snön föll den 14 i samband med åska och hagel- skurar. Det regnade eller gnöade under. 18 novemberdagar och ås- kan hördes 1 dag, , DECEMBER I Ja nu är det julmånaden, Den- na månaden är i så friskt minne, så jag skriver ingenting om den- na nu. Med myårghälsningar. I ' Gunnar Svensson: Ne Fö TT Exportutvecklingen MOT JÄRNMALM för vissa branscher od , i volym och värde : : ; 1958- 62 (INDEX 129882200) | Ok ; — Volym lat : == Värdö t . ” 1507 PAPP och PAPPER 100 ; up 90 ce >> 1958 i . i 130 130: PAPPERSMASSA . 4 ' , M 1201 not . NA | At "NN i n0d UR dl AV En SN 100 100 + H t. 1 ' 1958 1958 > -59 -60 -&| > -62 > Massa=' och pappersindustrin har jämfört med 1962: kunnat notera .ofvissa förbättringar på exportmark- naden :-under 1963. De prisjuste- ringar; som nyligen ,kunnat ske, har emellertid. inte inneburit en tillräcklig förbättring, framhålls i Industriförbundets höstuttalande. Malmexporten har legat under fjolårets . nivå och de exportök- ningar som inträffat har skett un- der” pressade prisförhållanden. ,. . Uppgifterna bör "ses mot bak- grunden. av de senaste ' årens mut- veckling som framgår av diagram- ;Vikande. "expörtpriser bidragit - kill att -värdéutwecklingen ligger betydligt under volymindex. Speciellt markant gäller detta un- der, 1961 då t. som exportvolymen ökade. alt man kan' ha: gått över til andra kvaliteter —' vilket också torde” ha skett beträffande järnz rationaliseringar "och produktivitet ' och detta har” givet- vis i sin tur fört. med sig ' bety- dande investeringsbehov och” a ra kostnader. å ex. värdekurvan för pappersmassa sjönk. samtidigt : Till någon del kan detta förklaras med malmen' — men framför allt visar det på att företagen fått söka kompensera vikande priser med : stigande |[ Aktuell Stormalkternas diplomatiska aktivitet I Ankara och Aten för refaller att gjuta 'olja på vågor- na och samtliga parter. tycks försöka få ärkebiskop Makarios och den turkicypriotiske vice presidenten Kutchuk at dämpa upphetsningen på ön. 'Men även om ' det skulle lyckas består konfliktämnena och lugnet kan bara bli temporänt så länge för- handlingar i förfatuingsfrågan inte kommit igång. i vt Handelstidningen. Utan ivekan här "regeringen hittills varit synnerligen: fram- gångsrik i'sin strävan att för- kena den "parlamentariska be- handlingen av Wennerströmaf- fären, och man avvaktar nu endas: vad nästa fördröjnings- åtgärd skal utgöra. Den kanske smyga in'& direktiven still par- Tanenarikerkonmissionent I villket fll som helst har rege- singen. ännu inte visat något prov på den då och då uttalade strävan, att så snabbt som möj- ligt låta allmänheter: få en klar och: sammånhängande bild . av vad som hänt i denna för lan- "I det så skadliga historia. Rege- ringen bör ta sig samman och gå från: ord itill handling. Eller tror man verkligen allt et stän- digt sölande skall förbättra re- geringens i denna affär högst skamfifa de anseende? : "Sydsvenska Dagbladet ; Från” råprelentationsbegräns- ning undantar nämnden förutom utlänningar (där . bränns det allså) äver en annan grupp: gästande mniksdagsutskott. Riks- dagsmännen' borde" omedelbart återvända till sitt hus och tvätta av "sig en sådan äcklande fjäs- kighet från ämbetsverkets sida. För nog är väl ändå den kro- ken för grov? >: . Vestmanlands läns Hidning - 2 Att dåta Stockholm växa yt- HANDBOK. F En ny handbok för anställda inom jordbrukskasserörelsen har utgetts av Sveriges: Jordbruks- turen | kasseförbund >: i is med visade '32 plusgrader.' Annars kän- neteckniades "början på augusti av de våldsamma skyfallen och föl- jande, översvämningar och skade- görelse, särskilt på ide'mognande oerhört: svårt det blev detta år med: skördearbetet, På lite mer än en vecka föll omkring 250 mm. regn, . någonting ;alldeles oerhört. Det regnade under 19 dagar i må- naden och. åskan hördes i :18 dar gar. >. PES CERSSE se kunna s la dessa frågor, utan att bli anklagad, för att förkasta någon åtgärd 'såsom i och: för sig varande utan verkan och utan att tunna ut kravet på att spri- ten måste vara svårtillgänglig för ungdom och missbrukare, Frågorna ' är ' högaktuella dels .därför att det inom nykterhets- .Törelsen just: mu arbetas Inom kommittéer, som behandlar nyk- terhetspolitiken, dels "därför att det för någon vecka sedan i riks- - dagen förekom en debatt där det pillrades med de beställningslistor, som finns utlagda vid vissa järn- vägsstationer för rekvisition" av alkoholdrycker, eftersom system- - butik inte finns på: orten: Hr Ei- nar Rimmerfors hade interpelle- rat och fann i denna debatt det " synnerligen angeläget att påtala det oriktiga i att dessa listor låg framme tillsammas med prislis- «tor från systembutikerna, . med risk att ungdornar fick dem under rss Ad dessutom jämvägs- a nen kommer att ta en tvångs- ? flyttning som en förvisning. E- ”mellertid tokde de redan efter några år. eller kanske några må- nader göra den glada upptäckten, . att det är lika bra, ja t.o.m. bätt- re att bo i landsorten, Men ifrån bla, socialdemokra- tiskt håll har det sagts att det "blir så besvärliga resor för kom- munalmän och andra om ämbets- verken ej ligger i Stockholm! TALA OCH TIGA . Skall vi betrakta det som en battera -marginalregler? " och SSUH och tillägger: riksolycka ifall vissa restriktio- ner vid utskänkning och utminu- tering försvunne för att i stället ge rum för prisinstrumentets be- gagnande i långtgående uppjuste- ringar? Skall vi hålla på och de- undrar Unga Tankar, organ för SGU -— Visst hör man. inom vår rörels" dessa beställningar sågs med mot- vilja av Rimmerfors, Rim- merfors tas ju av många som representant för hela nykterhets- rörelsen, även i en fråga som denna, trots att han stod som ensam” frågare i sin interpella- tion, Att överväga, hur. man då agera, är en srannlaga mis- sion. 4 rv Man kan därför ifrågatätta det -riktiga i att som hr Rimmerfors ställa sig upp och språka i alla förekommande nykterhetsfrågor i riksdagen, Känner han sig tala för hela nykterhetsrörelsen vill vi fråga om det verkligen ankommer |- på nykterhetsvännerna i riksda- gen att leta fram. petitesser i lagstiftningen och ta till storsläg- gan, Är det nykterhetsrörelsens nykterhetspolitik? "Det kan ju vid vissa tillfällen -vara lämpligast att hålla tyst. i riksdagen, anser tid- oe ER sädesfälten och: vi minns alla hur |' LTK. Handboken: är, avcedd för landets 550 jordbrukskassor ' och 12 centralkassor. Författare till. bo- ken är centralkassekamreren . jur. kand, Ivar Lindeberg. - . . Behovet 'av en sådan handbok har länge ' framstått om” trängande. Jordbrukskassorna ' bedriver ' en synnerligen . differentierad :verk- samhet med in- och utlåning i alla bankmässiga former. Härför ford- ras att de anställda inte endast bei Författaren Bengt Anderberg har tilldelats ett stipendium ur Kungafonden men vägrar ta emot det, Hans antimonarkistiska 'in- ställning gör det omöjligt för ho- nom att acceptera pengarna, med- delar han, samt'digt som ' han hånfullt karakteriserar stipendiet som ”en allmosa från högsta ni- vå”. Hr Anderbergs uppfattning om vårt statsskick är i och för sig knappast av större allmänt intresse. ”' Anmärkningsvärd är däremot motiveringen för den av- visande hållningen ' rmot stipen- diet — ”man tär inte emot peng- ar från den hand man biter”. Hr Anderberg tycks inte ha obser- verat, att hans demonstration i detta fall näppeligen drabbar va- re .sig. monarkien eller kungen rpersonligen, Tvärtom träffar den naturligtvis alla dem som genom frivilliga |gåvor skapat Kunga- fonden; kort sagt svenska folket. ”Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur” tillkom genom ett initiativ från förgrundsgestal- ter inom skilda områden av ,samhälls- och kulturlivet, främst "statsministern, ett initiativ som mötte överväldigande gensvar inom hela vårt folk. Det är från alla dessa givare hr Anderberg anser sig för god att acceptera ett stipendium. ÖR ”KASSAN” '— Ivar Lindeberg — sitter ett. tillfreds tällande bank- tekniskt "kunnande ' utan även är förtrogna med gällande lagregler på området” Handboken utgör också ”grind- materialet: till ' den korrespondens- kurs, som över 500 av kassarö- relsens 1.200 furictionärer för när- varande läser. Som korre” pondens- kurs är boken uppdelad i sexton studiebrev. I.det föreliggande arbetet har man utförligt sökt tillgodose beho vet av både praktiskt och juri- diskt kunnande. På grund av äm- nets omfattning har det inte kun- nat undgås att boken blivit gan- ska” omfångsrik (408 s.). I boken ges till en början en översikt över penning- och kre- ditväsendet samt en beskrivning av jordbrukskasserörelsens 'organisa- tion.. Vidare behandlas . inlåning, utlåningsformer, säkerheter, . ditbedömning, kre- kreditövervakning samt slutligen bokföring och redo- visning samt kontroll. Bland juridiska frågor som "av och checkrätt, fastighets- och in- teckningsrätt, förmyndarskap och behörighetsfrågor, En utförlig for- mulärsamling är fogad till boken och förhöjer dess värde som hand- bok i jordbrukskassearbetet, Nykter ungdom - (Svenska Dagbladet) framtidsungdom handlas märks skuldebrevs-, växel H terligare, med allt vad det in: nebär. z av både kommunala, bor stads-. och andra Froklem är alltför stor och har för länge sedan drabbats av de allmänt nedbrytande” . ifendenser ' som hör ihop med storstäder. - "Nya Norrland Redan för hundra . år' sedan borde. vi haft en lokalserings- utredning, som hindrat tatt all ting eller. det mesta placerats i Stockholm. ' , Pål i. Västerbotltens-Kuriren > Synlig oms borde inte få före- komma, - : menar. -en kvinnlig handefsredaltör: den är vilse- dedande genom att der försvårar prisjämförelser, och der, är till på « köpet : en -::”demonsiwation” | ka makthavare, bör väl få demon- strera lika väl som andra grup- per, och förresten var der för- handsbeskyllningarna mot han- deln för att vilja utnyl Jtja om- sen till egen fördel som ledde till att omzen från början redo” visades Synligt. sånt Fri Köpenskap Tystnadsplikter som” föreskri- väts på administrativ väg enX som en belastningshavi are åltar sig genom en skriftlig "eler muntlig förbindelse gaknar be- tydelse i relation 4! Prersen så snart befaltningehaveren inte förövar brott mot rikets säker. het. . "Assessor 'Erik HoEmDerg Läget tycks vara förvirrat in- för kommunistpartiets 20: e kon- green och hr Hagbergs besked wa han trots allt är beredd kandidera vid pamtiledarvalet är kanske inte så mycket an för- er KORSET: ." POSTGIRO 900800 inte önskvärt, Staden är redan |: en kommentar: vånas över. Av vad som kom- mit fram ur kannstöperierna kring Ny Dag-redaktören Hermansson kan dras slutsatsen att det är långt ifrån säkert att vill se honom som ny partiord- förande. I många 'kommunisters ögon uppväger inte hans poli- tiska kunnighet. den" ning” som består i att han kom- mer från en borgerlig miljö och har - en hustru ' med mycket pengar på banken. Norrländska . Socialdemokraten Hr ””Anderbergs slällningsta- gande har på sina håll väckt stark indignabion. Det är det sammerligen inte värt 'Det är. endast ait betrakta som ett av- slöjande bidrag till författarens foginad tölp. >. fu : Hr. Anderberg får ha vilka åsikter han vill om monarki och republik, och han är i cin fulla taga ett säipendium ur Kunga- fomden. Vad som gör en förvånad är emellertid - att avsägelben av stipendiet skebt under former, som inger niistanken, att det är: mindre ett ömt republikanske samvete, som talait, än ett behov av abt än en gång försöka fästa uppmärksamheten. på. det egna tilla” jaget. sats är diktaturen och även om alla inte ser eller vill se de risker vi löper är värderingen av folkstyret gemensam "för "de flesta av oms; Kommunister, ny- nazister och andra extrema grupper, i vånt land är tack vare den begränsade numerären och framför alt genom den väl fungerande offentliga vaksam- heten knappast något hot” De många blindskären i det fram- ella” demokrati kan vara en - "Barometern |lETT ORD ” PÅ VÄGEN ös 2 mur. med tolv portar — — — och över portarna voro skrivna namn:. namnen på Israels tolv stammar, . ken Vs 12. : e av det nyå Jerusalem, som sti- ger ned, berett som 'en brud som är prydd för sin brudgum. Guds . boning : är. från - och med dat nya Jerusslam är de frälsta. När de sållar i” härligheten, eg. i , tarna, och varje port utgöres av en pärla. Hur måste man inte förvånas över dessa pärlor och dessa namn! > I 1. Mos. 49 får vi en skildring av de tolv stammarna sådana de är i sig” själva, Den gamle Ja-- Han daler om mord och hor och de bland Israels folk, - "Vilket under är det då inte att dessa namn cikalll finnas i himmelen! Jag ser ingen annan lösning på denna gåta än att Gud rättfärdiggör syndaren. om året gick in i det allraheli- gate, bam'han på sitt bröst ste- nar. , med de tolv stammarnas nämn, : När sedan den store Överste- Prästen I didens fullbordan en: gång för alla bar fram sig själv. såsom ett offer, tog han Israels: Synd som sin, Det är också vår stora glädje, att han då bar bort världens synd för evigt. Han bar min synd och din synd.” Därför skall warje syndare, som Öppnar ' sitt hjänla för Kristus här, bliva. förd genom nådens Pont "och en gång iträda in i Guds. eviga himmel Vilken nåd! Vilken härlighet! Fast ovärdig, dock rättfärdig Står .en Kristi brud. Hon här byter ut sin egen ar Mot den sköna bröllopsskrud. . C. H.' majoritenen av medlemmarna. rätt alt motvaga eler inte mot-- ”bellast- .. - karakteristik. Har är en. oupp- ” GeiS.D.S. Va ' Demokråtins 'avskydda" möt växande "”enpamtisystemets speci-. Den hade en -stor och hög” vi får här en härlig skildring kob wisar losg där en mörk bild... nu hos människorna, liksom i. skall +." :0. Mm. änglarna förundna | "I vår text nämnes tolv namn som är skrivna på de tolv por= andra rysliga synder som härja" > . När översteprästen en gång -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.