JOE . och mer eller mindre kortsiktiga krav nå, stärva hostar blmme ma EEE FSS vr forsdagen den 2 fanuart 1964: Storstockholrå blev get stora de- battämnet på" höstriksdagens sista "dag: Man kan knappast säga att: de punkter ,och sak ifter som lämnades i "debatten var sär- tkilt uppbyggliga för invånarna i området, särskilt inte för de mån= ga bostadssökande, F n finns in= emot 150.000 bostadsökande i stor- stockholmsområdet. Av dessa tor- -- de ca 60.000 sakna egen bostad. : I sitt svar på centerpartisten ' Erik Grebäcks interpellation med- delade inrikesministern att det gäl- lande aktionsprogrammet för bo- stadsbyggandet siktar till en årg i Lig produktion av' ca 15.000 lägen-" . heter under;' 1960-talets ' första" hälft. Härigetlori skulle produk- tionen vid decenniets mitt uppgå /till ca 16.000 "Tägenheter per år,' vilket; skulle innebära en årlig ökning” under perioden med' ca - 1.000 lägenheter, Detta aktions- program släpar dock efter med « h ror 1 belysning av, utvecklingen : undér 1950-talefs senare hälft, Också då hade produktionen ökat med 1 'genomsnitt ea 1.000 lägen-"- heter per år, men ändå hade bo- stadskön inom området förlängts : med ca 4.000 bostadssökande per år. Trots ökat byggande förläng- des alltså bostadskön, En av or- sakerna härtill var nettoinflytt- ningen till Storstockholm, som ut- gjorde drygt 9.000 per år. i Man kan således inte ställa någ- ra större förhoppningar till 'den ökning -om 1.000-talet lägenheter per år som inrikesministern ställ= de i utsikt -—— om aktionsprogram=- met kan fullföljas. Bl a har netto- inflyttningen under 1960-talets för- sta år uppgått till ca 12.000. Hr Grebäck framhöll med rät- ta ati Jituationen är dyster och framtidsperspektivet måhända än- nu dystrare, Flera faktorer kom- mer iskt att öka bostad: efterfrågan, Inkomsterna ökar med POLITIKER ILLITTERATA? - Är hög "intellektuell begåvning ett handikapp « för en politisk le- dare? Frågan ställs av tidningen Handelsresanden; Frågan kan verka oförskämd, men den 'är högeligen berättigad, ty erfarenheten-visar att renod- lade intellektuella som ger sig in i praktiskt politiskt. arbete oftast blir sparvar, i: tranedans — de förmår helt enkelt, inte fatta och ställa in sig på att .vanligt folks ställningsfaganden bara till en) mycket ringa del dikteras av för nuftet men desto mer av känslof intressen; Följden blir att de" ta- Jar över huvudet” på både anhäng-: are och motståndare. Sitter: de I| riksdagen, blir. det så småningom glest i bänkarna, när de stiger upp i talarstolen. . - N Med detta sammanhänger timt att verkligt framgångsrika politiker sällan skriver böcker, de är antingen för kloka 'eller för illitterata för att göra det. Av stora svenska statsministrar på denna sidan sekelskiftet är det väl bara Karl Staaff som publi- cerat något mer pretentiöst ar- bete, Om "Tage Erlanders häromåret utgivna lilla skrift ”Valfrihet” får man väl, menar tidningen, sä- ga ungefär som flickan: ”Det är sant att jag fick: en pojke, men han var så life så liten,” HÄLL TAKTEN... Staten har under de fyra se- naste åren med löpande inkom- ster betalat. inte '.endast alla ut- gifter på driftsbudgeten utan ä- ven alla statliga investeringar, av- betalat 974 miljoner kronor på statsskulden och ökat sin fordran på bostadsbyggandet med åtmin- stone tra miljarder, skriver Nor- ra Västerbotten om kö- samhällets résubser: | : Det bör vara svårt att inför dessa fakta beskylla dem, som talar om ' överbeskattning, för svindel! Köerna beror inte på att skatterna varit>Tör:låga utan på dålig planering från regeringens sida, Man har grovt underskattat behovet, inte minst ifråga om' bostäder, ”Låt oss bara hålla den takten”, utropar hr Sträng un- der sin tid som bostadsminister sedan han triumferande förklarat att det sedan 1945 byggets i ge- nomsnitt 50.000 lägenheter per år. Detta yttrande fälldes 1953. Då hade under de senaste fyra året, d.v.s. 1949—1952, byggts i medel- I tal endast 42.500 lägenheter per Den strängska ”dragspelspoli- tiken” har sin dryga del av an- svaret för köerna på bostads- området, slutar tidningen. DE GAMLAS RÄTT TILL H SJUKVÄRD Världshälsoorganisationen = har uttalat att varje gammal män- niska äger rätt att få samma medicinska vård som yngre män- niskor, skriver Östersunds- Posten. Tyvärr måste man —— E Up den 2 fet svT. = É lid, och 1940-talets stora, årskullar” kommer nu upp i i äk-, och h partisekreterare i "Aldo PhaF Moro) vilket ytterligare ökar efterfrå= gan. Härtill kommer givetvis in-, flyttningen som en ytterligare på "spädande faktor. Varken inkormstökningarna ellen årskullarna är påverkbara, men -nettoinflyttningen- bör - däremot kunna angripas med viss framgång. Vanligtvis brukar man få höra att centerpartiets aktiva lokaliserings=:- politik. "skulle vara ett utslag av, > någon ' "slags. storstadsfientlighet; I men i, debatten: medgav faktiskt, inrikesministefri att en aktiv Jo-' Iitile 2 som ti, Democrazia Christiana, har eft. ansvar för ett nylt regeringsexpe-' riment, Att det verkligen är fråga farligt sådant, kan” det | ej råda något "tvivel om. net flyttningen, är ' Vav intresse ur'storstockholmsom- rådets: och de bostadslösas syn- punkt, Sedan. återstår att se om «inrikesministern. förmår låta de. orden övergå till handling. & Sedan Stockholms stad på det : "hela taget nu blivit utbyggd mås- ” te- tyngdpunkten i den fortsatta > " bostadsproduktionen självklart för= - ;| : läggas till de sk förortskomrhu- nerna; Där finns mark för ända-' målet, men i debatten gisslades re- - geringen av' talare av olika par- tifärg för åtskilliga. underlåten- . håtssynder, värigenom den grund- läggande. planeringen och utbygg- : naden Kämmas och fördröjs. i Vad långtidssjukvårdon be "far, utgör ' antalet” tillgängliga" vårdplatser "för närvarande ' om- kring 15.500, medari' det faktiska behovet, räknat i underkant, är omkring 33.000, Det plantsantal som finns motsvarar. alltså inte en: hälften av det erforderliga. Platsbristen inom långtidssjuk- vården! medför, att gamla, sjuka människor i stor utsträckning blir: felplacerade. Antingen! be- lastar de annan och dyrbarare sjukvård eller ocksåtas,.de in på "ålderdomshem, som saknar! till- . fredsställande vårdmöjligheter. on ir Även på ålderdomshem; som ej - har speciella ? finns det ett starkt - inslag av sjuka åldringar, som ej erhåller den medicinska vård de har rätt "att. få, Och det:är utomordentligt svårt 'att-: bereda dem ' plats på annat håll" Detsamma gäller om / dem' som ”är friska då de kom-] "mer till hemmen; men insjuknar peialpolitiska, kommittén "har en undersökningsrapport belyst 3 åldringsvårdens "läge, erinrar tid- ningen vidare. Det är en läsning! i som inger ” Beklämning, särskilt ehandlar Jång= ågra som. helst: d förslag. till Jösning av hithöran- | eder svårartade Problem - har: dock « kommittén inte framlagt; och det där dröja, innan sådana förslag Avdragsreglerna : för represen- tation förefaller rimliga, En lunch som någon-av' de. deltagande par- terna betalar har:väl i regel ka- ”raktär av ”anbetslunch” och där bör de 25 kronorna" per person förslå, middagen för en femti- "lapp medger kanske” inte övermått av svalg och dryckenskap men det går säkert bra även dess- förutan, Att gåvor i form av sprit, kläder och annat som inte har samband med givarens verksam- het inte får dras av på deklara- tionen är enbart tillfredsställan= de — man har tidigare haft an- ledning "att påtala 'en del mind- "re sympatiska företeelser på det- ta: område, i snubblande närhet "av, mutor och bestickning, och i det! finns ingen anledning för hr "Sträng ”att med avdragsfrihet ; tuna" EE " sjukavdelningar, |. lorade kristligt-demokratiska par- tiet' sin absoluta majoritet i par- lamentet och blev tvunget att fortsättningsvis alliera 'sig med en rad demokratiskt orienteråde små- 1962, . Vid, 'kristligt-demokratiska | partiets årekongress i Neapel i ja- nuari 1962 inleddes emellertid. den | nya Politik" som fick namnet Aper- infstra; d v, 5. öppning åt vänster. Den innebar, att kristde- mokraberna sökte politisk myer- mokratiska mani; På kristligt-demokratiska par- | sju sorger och sju och sjuttio be. : | drövelser- Iyckats få ihop en:ny "italiensk! degering genom att för- - må de starkt vänsterradikala Nen- ” ni-socialistenna att ta på sig med= "om ett experiment och ett ytterst sju år tillbaka i tiden, 1956 för- ” partier, Det: :lyckades regera vi-|. dare ' på "dehna, svaga grundval till |" Aldo Moro. Nennisocialisterna i Möros rege- ring utgör. ' i gerliga i Klien : Moro och hans meningsfränder tröstar sig med att de lyckats för- behålla sig ide viktigaste minister- "posterna för pålitliga demokrater, Socialdemokraten Saragat blev ut- "rikesminister, Andreobti försvars- : minister och Taviani inrikesminis- ter. . Men trots detta härskar pes- simism i alla borgerliga kretsar i ; Italien, Man frågar sig med ängs- lan, cm Moro, skall lyckas över- vinna den kroniska förtroendekris som råder och visa en wväg ur inflation och instabilitet, Läget ger ingen anledning till optimism, De närmaste månadernas utveckling oe » borde bli avgörande, N. P.S. Cvlflyget iredubblat > på de senaste tio åren "Reguljär Aygtrafik 1947-1962 Utfört transportarbete och omsättning inom ICAO- bolagen isolera” >"kommun ska deras inflytande. . « Under 'Fanic Toch ” denna politik - i" verket, Nennisogi- alisterna lovadå att stödja de krist- na demick: faterna I irl tet nom. af som” ersättning. kraftsprod: ) réglönen' ed fökad . Iekal s självsty- rålse-m, m. sKristderhölers terna til- mi esgiol” dessa "krav men fann snart. att” "Nennisocialistennar ” intel, visade sig beredda. att möta upp med" den”ringaate motprestation, :- Nu skall alltså Aldo Moro fi trots de Icke mi sex ministrar i den nya: "regeringen - kommer från Nennis parti; och” dock iKar detta icke 'bel något löfte" om aft avbryta»; förbindelser med | Togliattis,, kommunistparti, Nenni- valiet i Togli ter kan ce samröre 1. dé talrika kommunal= och regionalstyrelserna; » ra Det må synas trösterikt, att de extremistiska ” Nennizocialisterna efter 17 års rabiat opposition mot den borgerliga regimen nu till sist . bringalts [4 "övertaga en del av regeringsansvaret. IMen' i wealite- ten är det en svag tröstegrund, alldenstund Nennipartiets vänster- flyget skarpt motsatt sig partiets regeringsdeltagande och to. m betecknat detta som ett ”förrä- deri mot proletariatets klasskamp”. Man får i detta sanmanhang' icke glömma, att Italien har "det star- kaste . kommunistpartiet i något land ' utanför . östblocket och att kommwunisterna i wåras erhöll en tillväxt av 1 1/2 miljon röster un- der Fanfenis regim. Det var alltså] resultatet av försök att ”i laristdenrolnat isolera” "kommunister- na: och minska deras inflytande! Härtill kommer, att Fackförenings- unicnen, som är radikalt marxis- tiskt. orienterad,' när som helst är i stånd att skaka landets pris. öch lönestruktur. : Man kan alltså väl förstå den bergenliga oro, då den framkastar konimer Nennisocialisterna i tegeringen att ställa sig, om det. en dag'uppstår social 'oro med strejker och kom- munistkravaller”? Milano-tidning- en Corriere della, Sera skrev här- d. ”Vilken ' hållning kom- ra sådana tend äÄ- ven anvisningar i vad de gäller . personalfester förefaller ” FFimk gt avvägda. . " (Köpmannen) konstatera att denna rätt saknas - | kämpande .av inflationen? . mer. dessa ministrar att intaga då nom 'opopulära åtgärder . till .be- - Men även på det utrikespolitiska planet. tycks ingen hysa tillit tilll. Nennisocialisterna. Deras - hållning kom klart til synes under Cuba- kriser. Nennis : hårdaste. motspela- bardi, en övertygad kommunist och" Sovjetanhängare! Denne är när som helst i' stånd att åstad- komma ' en strömkantring inom partiet mot Nenni. Att den sist- nämnde hittills lyckats bevara sitt parti från klyvning utgör ju icke den" ringaste garanti för en fort- satt stabilitet eller mot ett defi- nitivt samgående : mellan vänster- socialister och kommunister, Re- dan "denna" möjlighet visar vilken ge- 1: ita emot dem, a men |. 12. de trafikökningen fortsätta sitt intima | l det gäller att försvara walutan ge-| re inom det egna Partiet 'är Lom-| "Är 1962. flög "123. milj. passage- tare på ICAO-medlemmarnas flyg- linjer. ((ISAO = ; Internationel. Gi- vil Avi vtion Organization). Under tioårsperioden 1953—62 "tredubbla- des i det närmaste det: gets (Sovjets 'och Kinas ej inklu- derade) - passagenar-" och gödsbe- fordran. Men trot: imponera Od den : civila flygfarten brottats Iméd 'stora' blo- nomiska svårighiel nstateras i ndelsbankens ”ekono- 16 A= Utfört transportarbete, 'mdr tonkm .B= Omsättning, mdr dollar. . 12 8. NN 4, 200 1955 | 1960 1962 ' maste fördubblats under de två senaste åren. och i fjol tog den hand cm 12 procent av flygpassa- gerarna på denna rutt. Charter- flyget” har tagit hand om även andra passagerankategorier än tu- rister, H "IATA -bolagens svar på charter konkurrensen” har hi tills varit ra- katter” avi 'elika slag, så 'att på vis- sa. linjer”: nästan alla ' "passagerare kan: inrängeras i någon fabåltbe- rättigad kategori Genom prissänkningar ken man inte' helt eli len nuvarande 1953 ill 134” r kr år 1982 låg. ”Flygbolagens sammanlagda rö- belsevitist. före skatt var 1962" cir- ka 300: milj. kr, vilket motsvarar kara 1' procent av'o fältningen. Örsaken till det tillfredsstäl” lande" resultatet för civilflyget har varit act flyget in've kunnat utnytt- ja. sin! "kapacitet fullo. Kapa- ektetsutnybtjändet har i' själva ver: ket hela tiden 'sjunkit under det senaste decennist. År: 1951 upp- gick beläggningsgraden ' till 63 procent ” för: abb från. 1950-talets I mitt, då den var 59 procent; brant sjunka bil 51. procent år 1961. Bak den — till. vecklingen under de senaste åren är välkänd: jétåldern bröt in och åstadkin' en allmän rusning ef- ter jetplan. År 1962 femns 765 jet- drivna flygplan i drift och prak- tiskt 'taget' samtliga. hade '"inköpts efter år 1958. De wtgjönde' visser- ligen bara 15. procent. av ICAO- dlemmarnas sa lagda flyg- flodita, men på gnunid” av. jetglanens överlägsna snatthet. och dastför- måga betyder de mycket. mera än vad siffrorna ger vid handen. Jet- planen "svarade 'år 1982 för inte mindre än hälften av flygflottans "tr . Men enbart jetplanens tillkomst kan knappast förklara trafikflygets kesvärliga läge. Bland andra fak- torer som påverkat mutvecklingen framstår: som den kanske. wvikti- gaste den hårt kartelliserade pnris- politik, som tillämpas av IATA (International Air Transport As- sociation). Priserpa är enhetliga trots att de” mest ekonomiskt drivna bland de IATA-anslutna bolagen i nord- atlanttrafiken har bara hälften så höga kostnader per tonkilometer sem de bolag som uppvisar det sämsta resultatet, Därtill kommer statliga åtgänder för att skydda nationella bolag och resultatet är en internationell tarMfsättning, som passar de mindre lönsamma IATA- bolagen. - De tariffändringar som nu sig- naleras efter långvariga förhand- lingar inom IATA har framtving- ats A' första hand av chartertrafi- kapacitet. : faktor av osäkerhet, som de sex kens snabba tillväxt, Chartertra- fikå v över Atlanten har i det när- NY | övenkapacieten. ” - min lönsamhetén” har förblivit i "Men ' den bör kunna. få mindre. dimensioner ge- a om en prissästning, scm i högre ad än den "nuvarande gör flyget ett trafikmedel- för gemene Årets pris på ”sockerbetorna” högsta hittills : MALMÖ (TT) | - Skördeutbytet av. sockerbetorna under: året. måste betraktas: som gott, då rotskörden beräknas upp- gå till 39,0 ton per hektar eller drygt 10 procent högre än normalt, omtalar sockerbolagets chef, direk- tör Sven Hammarskjöld. ” Högsta siffran noteras" inom hö- köpingedistriktet med 43.5 ton per hektar och jordbergadistriktet med 42 ton,. Gotland . fick den bästa skörd per hektar som: någonsin fö- rekommit där, nämligen 41 ton per hektar. '-- På grund av den regniga väder- leken. blev dock sockerhalten något lägre än normalt, 16,6 procent mot i genomsnitt 16,8 under de senaste fem åren, Den högsta sockerhalten bland distrikten uppvisar Öland med 17,5 procent. I Skåne var den förhållandevis hög på Söderslätt och i den nordöstra delen samt lägst i Österlen. Skördeutbytet på årets betareal, 40.000 hektar, innebär en total« skörd betor på i runt tal 1,6 milj ton, Vid bolagets sockerbruk har dessutom avverkats ca 65.000 ton betor från Danmark. Den totala sockerproduktionen i råsockervärde räknat uppgick till 248.000 ton. Trots att betkampanjen bedrivits under tidtals: ogynnsamma väder= leksförhålland hade t gen och leveranserna avslutats i mitten av december. En verklig ljuspunkt för året blev betpriset. Då världsmarknads- priset på socker, till vilket enligt gällande avtal det inhemska socker= priset och därmed betpriset är knutna, legat ovanligt högt i år kommer också betpriset att bli av= sevärt högre än tidigare år. Om in= te några större förändringar inträf- far ifråga om världsmarknadspriset under januari kommer grundpriset per 100 kg levererade betor från årets odling att uppgå till i runt tål 10 kr. Vilket är det högsta bet= pris som någonsin förekommit, Aktuell Cypern behärslkas i dag av en ibruppstyrka, sammansatt av engelska, grekiska och turkiska förbanid, vilka samtliga står un- der brittiskt befäl, Allt tyder på arll oron lägger sig för. ögon- klicket, Men det är illavarslan- de för den unga republiken, att de inre motsättningarna under yen tydks vara lika starka som förut, Det tycks vara nödvän- digt med ett generationsskifte, ånnan såren från Bokas och in- bördeskrigets dagar hinner Jä- kas. Nordvästra Skånes Tidningar, Tänk om den” demokratiska oppositionen vinner : 1964 års andrakammarval. Det är väl i ala fall dat oppositionen sik- tar. till. Är månne hr Ohlin då beredd at lämna ledarskapet för” folkparbat? I. ala bästa fall kan ju it. o. m. en excelllens- platg bli lönen för många års trägen opporitionsmöda. ITrots allt är det därför kanske bäst at vänta och se om det blir någe anvsobjekt ledigt innan lanvalejden på elvar börjar mel lan da närmaste arvingarna. Hallands Nyheter." Man kan förutse att. bosads- byggandet måste skäras ned un- der 1964. Industrins investe- ringar belkinner tig redan nu på en så otillfredsstältende nivå att man kan hysa ferhågor för vår framtida Ikomkurrenekraft: Frå- gan är nu närmeat den om vxe- aringen vågar lägga fram ett reducerat byggradstrogram un- der ett valår eller 'om den 'gör en frihanckekias och sedan skyl- ler: på bankerna, när planen spricker, En sådan takrisk man- över blir ändå för. lätt att genomskåda. EH ansvar lär den inte" slippa undan med så enkla medel. ' : Handélstidningen. Det är med” ett rejält hugg landshövding Eckerberg och hang? arbetes inilkebt striden om "den. stelliga förvalliningens framtida > ing,” och" det är ingen tvekan" om at men i de- paritement och nämnder kommer ait slå tölbaka. Det är bara aut hoppas et det sker i full of- fentillghet, - dvs, et man inte begraver det storstilade omfo- kaliseringsprojektet i. tysthet. På många håll å bandet will man nog. gärna hoppas att Östgöta- behöva . belttvalstas "som" musen Som mät, Fe ord : Barometern. Barnkidragen är en skatte- återbäring, som bör- vara den- samma oavsett bamens ålder. Vårdnadsbidrag till” småbanns- familjer skulle vara en sak vid sidan av ekettesystemet, en er- sättning för en arbetsinsats gom föräldrarna utför eller eventu- elli avlfönar någon annan för atit utföra, Men västa tidpunkten att införa vårdnadsbidrag är då skattesystemet ligger i stöpsle-] a ven — annars lär det dröja in- nan ” resurser kan lösgörag för en 'så etor och kostsam meform, . Dagens Nyheter. Visst är det natludigt om de opolilliska intressecrganisatio- nerna sneglar på det tiga LO, som har så stora möjlighe- | — Wer elit påverka skeendet i Kans- lihuset, ' och för egen del öns- kar åtminstone en liten bit av kommentar hövdingen i framiden inte skall/ samma makt. LO:s politiska en= 'gagemang med tvångsanislutning och allt är emellentid från prin- | cipiell synpunkt högst otyckligt, "och det vare felaktigt om andra fackliga organisationer med. LO som förebild skulle ge sig Po- litiken i våld. Svenska Dagbladet; ” Den är | ätt avt konatatera brott ” mot FN-resolutionen om de mänskliga rättigheterna i många ed weligionsfriheten, 'vätten ätt bt betraktad som oskyldig tills man blivit fagfligen dömd, skydd mot rasdiskriminering osv. Professor Carsten Welinder, iden — och filmen! — skul- te alltså vara mogen för film- censurens avskaffande. För Vux- ungdlemen fyller den fortfaran- de ert stomt behov, och en höj. ' ning av åldersgräneen kan bli överflödig för vuxna. Att sam- hället dock inte helt avhänder sas på bio om dett avstår från censur har Biogralbyrån 'iro- nidkt nog antytt i sött utlåtande iom 7491” — den "hänvisar där 41 'strafflagens bestämmelser om ”tukit- och sedfii de framställning”. M ragrafen” gör" ingen film och andra konstanter. Sydsvenska Bagbladet, n den på- Tveksamt hade vil mtb reksamt bade vil för att stilla vår 'gnagand ” andliga hunger, vår nmybvelshi de tidningar som bjules ut så- dana dagar. Förnöjtjunaprande på vånt sista marsipat vin, satte vi det plöjsligt & h " från löpsedlarna. Ch . chock, . chock. | Hade regeringen fåt? Hade systemiet utlyst 'riy sejk? Nej, delta Ivar svårare chiocknyhet-än vi vast dröm ma om. En lr: Söd vist, an; ställd vid Sveriges Rillo, tänk- te ta ett anna jobb Det upp- gavs att saken varit bar sedan ett par månader. me Stockholms-Tiningen.'- Det är risk för ast merikan- ska aktörer kommenatt dras in i den svenska arttkonflik. ten. Förskräckligt, Tik, om vi går miste om Lucys| ow och - upplyftande ningar. om äkta mägsar å ihjäl sina hustrur ih puttar ned dem i gropar —br att &e- dan kratta igen omscesfullt ef- ter sig. . I "Kar de flumma. . N t Redan: nu tycks id 'klart, svt regeringen & janu kommer att föreslå den bar dragshöj- ' ning som man . förett . drygt, jalvår wedan avsk och det fots at budgeten kamer' att: Bi Å hårt ansträngdjenligt hr . Stäng, Likaså har ttteberedr nånigen av honom få 'ordler” att skynda på och lägg fram sitt betänkande ill Vv. n, så att det kan användas i i Sundsvall. aa iplrörelsen. . . Tidning. — UU [ETT ORD| PÅ VIGEN| Han har först. äl t OSS... 1 Gud har tagit förl vår. frälsning, inte Av levighet her & tänkt på Oss. Dejt hör 4 ks väsen. Förrän världens nund "wi lagd, utvalde han kn, "Och 4 sin kärlek förputbå lämde han Oss”. ”I cin kämnlel. » Det fär trionig innerliga tilll bsikt. : Så är det inde | gom först börjat söka Gud, lan det är Gud som först bölt söka oss. Trons liv i världefär inte en rörelse nedifrån | upp, utan uppifrån ' och nedGud söker Oss! Han söken os a Å kar, han träder ol samvetets bud och h,, ning, I allt vårt li: nära. . 4: 10. .sbeget för Vet du det? På d sätt? Jes, 65: 13, länder. Men hur är det i Sveri-' akduell om oenauren befinns ” sig kontrollen över vad som vi- ' etizsåran- kkillnad på ger med ' CHOCK ropade då mot oss I na, nota bene! Som skydd för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.