-— KAROCNS TIDNING." ost Lördagen den 4 fanuart 1964 =1T Lördagen den 4 januari 1964 IT = =. . Stats: och or skadestån . Det är sedan länge en påtalad | brist i vårt rättsskyddsystem att svensk rätt inte erkänner någon allmän skyldighet för stat och kommun" att svara för skador, som svållats genom fel eller för- summelse av någon myndighet, I princip anses det i stället ålig- ga den tjänsteman som förfarit oriktigt att ersätta eller gottgö- ra vållade skador. Då” det är fråga 'om mera om- fattande skadeverkningar = blir denna regel emellertid - ett slag i luften, eftersom vederbörande ämbets-. elter tjänsteman i regel "saknar betalningsförmåga. - : ” Utan” stöd av lag — 'och så- dan föreligger endast i några få specialfall — har våra domstolar inte ansett sig kunna ålägga stat eller" kommun ' skadeståndsskyl- dighet i widare mån än den of- fentliga '”verksamheten är att jämställa med enskild venksam- het, Sålunda har rättspraxis er- känt. ansvar för. "skador vållade av vägväsendet, i hamnrörelse och -i , sjukhusvård samt ' delvis när det gäller polisiär och mili- tär verksamhet, fd 1, När. Sverige för ett' tiotal : år sedan biträdde Europarådets kon- vention om de mänskliga rättig- heterna! syntes en möjlighet öppnas 'att ändra detia rättsliga missförhållande, "Men vårt land har ännu tinte ” på "denna punkt |, anpassat sin lagstiftning efter det nya läget. . . "För omkring fem år sedan å åv- gavs ett 'på' nordiskt samarbete grundat mtredningsförslag. om fegler som 'i' princip ålade stat och. "komrun ersättningsskyldig-' het, för oriktiga åtgärder och av- göranden. Efter en längre tids överläggningar mellan länderna fästålogs' vid " Nordiska rådets REGERINGSSKIFTENA ÄR ” INTE : et vad som , skapar det politiska intresset, hävdar Tage 'Erlån- der i Göteborgs-Tidningen: Tvärtom omöjliggör väl täta regeringsskiften lösande av natio- nens 'Betydelsefulla frågor. Den genom' de' ständiga regeringskri- , serna -demonstrerade maktlöshe- ten och villrådigheten. inför .ti- dens. bröblem "utgör sohY farenhet. visar en god: jordmån för', allsköns ' antidemoki stämningar. Skall; ” politiken: ahkras ' hos 'medboörgarna -' måste den lösa de problem som samhi let ställs inför, , i Det” primära kravet” på en "god författning är sålunda” att'med- borgarnas vilja till handling kom- mer till uttryck i en riksdag, där det kan skapas arbetsdugliga ma- ;.- Joriteter; En strikt genomförd proportionalism befordrar en par- tisplittring och kan leda till de- mokratins förfall, " Risken för ”ständiga regerings- kriser” i Sverige verkar inte va- ra påfallande, Vad hr Erlander är rädd för är en enda liten för- arglig regeringskris, . ia . FOLKPARTIET GÅR SJÄLV- STÄNDIGT . Folkpartiet kommer vid 1964 års rikedagsval att gå fram un- der egen partibeteckning i samt- liga valkretsar, utom på Gotland, skriver redaktör Hugo Brolin vid Folkpartiets huvudbyrå i en ar- tikel i tidningen Sydsmåland: Det tillkommer inte mig ' att "uttala några bestämda meningar eller ge några råd. Låt mig en- dast framhålla, att folkpartiet i alla: län, utom Gotland, : såvitt man kan se, kommer att gå till val 1964 under sin egen beteck= ning. Om samverkan mellan” opposi- tionspärtierna " skriver redaktör Brolin vidare: Me Från högern har vi nu fått ve- ta, att oppositionspartierna i he- la landet borde gå samman i val teknisk samverkan, som skedde förr, för att erövra mandat. Säl- . lan har man upplyst om hur svårt " detta är med nuvarande' valbe- stämmelser. Låt mig då i korthet notera: 1) karteller är förbjudna, 2). trepartisamverkan kan endast tillgå så, att folkpartiets, centerns och högerns namn försvinner från valsedlarna" och ersättes av en annan, från början okänd beteck- ning, 3) varje parti kan ofta en- dast ha en enda kandidatlista och 4) nu gällande sammanräknings- metod gynnar uppdelning på par- tier, Med 1960 års valsiffror skul- le socialdemokraterna i hela lan- det ha fått ett mandat mer, om oppositionen varit ett parti, me- dan oppositionen i samverkan tjänat ett par mandat på 1962 års valsiffror. Märk väl, här utgår man då ifrån att väljarna hade röstat li- ka flitigt på någon ny beteck- ning som de gjorde på de gamla, välkända partinamnen, men vem kan garantera detta, frågar arti- kelförfattaren. or kommuns. - dsansvar : session 1962, att förutsättningar saknades attt föra: detta arbete "vidare, Visserligen var den av utredningen” knäsatta 'ansvarig- hetsgrundsatsen redan erkänd i rättspraxis i Danmark och Norge samt delvis även i Finland. Men det var Sverige som backade ut och kopplade samman - frågan | Svensk läka Professorn + medicin via Abo Akademi, Johannes Haartman lät 1765 trycka en ny upplaga av sin ”Läkarebok”, I bokens förord skul- ver konung Adolf Fredrik attt ”som vi med nådigt välbehag anse den nit och åhåga förenämnda Provin- cial Medicus med detta arbete vill visa för fäderneslandets tjänst... och nådeligt hava meddetat honom vårt / nådiga privilegium på före- med ågå dersökningar om det: s. k, husbondeansvaret dvs. arbetsgivares allmänna ansvars- skyldighet för sina anställdas åt+ göranden i arbetet eller tjänsten. 1: realiteten hade därmed - hela det stora spörsmålet' skjutits ut "i 'en avlägsen och oviss framtid. Detta gav, anledning till ett auktoritativt "inlägg genom "en hänvändelse. från de fyra stora, tralla" tjä isati nerna i en skrivelse till: rege! ringen, vari vädjades om lagför- I detta läge ingrep man, från skilda håll, vid det gångna årets : riksdag med förslag: att riksda- gen- i skrivelse till regeringen skulle anhålla om förslag till lag- stiftning angående, "skadestånd : i offentlig verksamhet! För såväl tjänstemännen som de skadeli- . dande är det ytterst” angeläget, stånd. Vårt land ligger på detta tsområde avsevärt sämre" till än 'på andra områden, både vid Jämförelse med enskilda tjänste- innehavare och "vid: jämförelse med andra länder. Från center- parets sida tog man genom en me de, påtagliga brister som finns Ib träffande regleringen av de 'värnpliktigas ersättningsskyl? dighet för skador vållade under militärtjänstgöring.. - Riksdagen delade, som det Ke- ter, " motionärernas uppfattning, att det nuvarande rättsläget” är otillfredsställande och ansåg där- för också att en ny lagstiftning » bör komma till: stånd så snart som möjligt. Men eftersom- man redan till wåren kan vänta ett kommittåförslag om det 's. kl hus- bondeansvaret,” ville - 'riksdagsma- joriteten — om än under suc-' kar och knot: från "flera håll — + avvakta détta , innan frågan om «det? allmännas ”skadeståndsansvar sFlutligt jävgörs.” ee : ” KVARNEN / mal alldeles för långsamt, konz ”staterar Dala- Demokraten. . Den. senaste" riksdagsberättelzen ger bekräftelse på att en rad ut- " redningskommittéer .,” tagit. sina uppgifter : om ”Evstydsuppdrag”; skriver tidningen. och fortsätter: Visst kan det sägas att det i många fall 'rör sig-'om så kom- plicerade problem :att olika ut- redningar måste ta lång tid. I en del fall förklaras” tidsöverdrag med att det varit, svårt 'att få er- forderligt antal experter och an- nan birädande personal, Sådana brister bör dock gå att avhjälpa. Genomgående är tyvärr att den "svenska utredningskvarnen arbe- tar alldeles för trögt. Mycket skulle vara att vinna om det sat- tes in en del nya kuggar i ma- skineriet, Det är i flera fall sam- ma människor i flera utredningar. Ett angeläget krav är en stör- re spridning av utredningsupp- dragen, Riksdagsledamöter och andra som redan har för många uppdrag bör inte utnyttjas i den utsträckning som nu sker, Det finns' för övrigt "riksdagsledamö- ter — och fack utanför riksda- gen — som aldrig eller i obetyd- lig omfattning fått förtroendet att sitta med i utredningar. Ansvaret faller givetvis på re- - geringen, Statsråden har anled- ning vidtaga sådana åtgärder att det blir mera effektivt- arbetande utredningar, - OROLIGT BLAND KOMMU-: NISTERNA : ee Vill det sig väl kan vi a två kommunistpartier i vårt land som hackar på varandra, skriver Norrbottens-Kurirén i en kommentar till den förestående kommunistkongressen, Öppen strid pågår som känt mellan å ena sidan Hilding Hagbergs fa- lang och på den andra en grupp som vill göra Ny Dagredaktören C. H. Hermansson: till partichef, N-K skriver: ” Vilken sorts kommunism som går segrande fram vid 20:e par- tikongressen är egentligen -egalt Det väsentliga är att stark splitt- ring uppstått inom de den svenska men av Hagbergs typ har redan fått sin dom av svenska folket i val efter val — den ”svenskare” kommunism oppositionen tycks vilja företräda är emellertid för reor see mm nn att 'en; reglering : kommer till ell Dn, med hr Bengt. Börjesson ; i! Falköping i spetsen, särskilt |. IPEN STATLIGA UTREDNINGS- Li . verk, så att ingen inom 15 års tid må umderstå sig samma arbetet vid 1000 dalers silf:mts vi- de här” inom riket” "låta trycka”. Inte 15 år undan 200 år senare kom Haartmars' bok i "nytryck av ett svenskit föreg, Nybloms” Förlag, i är med en detaljerad av olika örters an- vändande för. medicinskt bruk och därefter följer i Hexikonform från A till ö kända och mindre kända sjukdomar. Här följer, några -ax- plock ur: boken. " ORMBETT. RE Den som” har blivit. snabbt utsuges. Därefter förbinda det med en padda eller varm häst- gödsel. "Man kan också använda stekt - lök. eller” stötta nässlor BLODHOSTNING i brännevin! Man kan -använda saften» av rötter från törnrosor, nejlikor. « och smultron. eller: föläksvärnp av ek eller björk på såret-är bra och. läkande, Fö att. hålla såret, torrt skulle mån använda fint stött pulver av mille- folium, bladen av 'al och winter: gröna. gör också god nytta.- : i. sov RÖKA TOBAK > CM. ansågs för 200”år cedan, sparsamt nyttjad, öppna 'spottkörtlarna" och [stolgången,” stilla pkoliksmärtor "och öka , blodomloppet. Missbruk av tobalc ; däremot ökar” salivavsönd- ringen. och förstör matlusten samt själva" ändamålet med”, spottkört-' "infekterad, blodet ' tjocknar och kroppen disponerad för hjärt: - SOLBRÄNNA NN U var inte på modet hos 17005 talets 'övänska kvinna. En liljevit hy. var ideatet.” Men hade man oförskyllt suttit i' solen och" blivit fult "brun fanns hjälpmedel. Rive: peppar- rot blandad "med söt mjöl kk" strök man "på "det solbrända" 'stället. Brännvin blandat. med ättika. och stört senap gjorde också « SUSe; " KÖPPOR. | 7 : I "smittkoppor dog war: "sjunde person "och. endast 4 av 100 selip- per denna ' farsot, 'omtalar Haant- man, , De tre första. dygnen efter insjuknandet skulle man gurgla sig flera” gånger, om dågen med gurgelvatten 'av salvia- eller älg- grästhe med 1/3 brännvin och till- satt med kamfer. Därefter skall man giva den sjuke mandelmjölk av china, Om den sjuke försöker riva sönder kopparna måste man binda: hans händer med trästrum- por, För att stilla kliandet borde man åtryka: av och an på koppor- na med en fjäder. Rummet skulle decinficerås '; genom rökning av granris eller” ättika: som uthällts på heta stenar, sa sv : KRÄFTA. ” Vid öppna sår ' skulle man an-' vända en salva gjord av. 30 små levande sönderstötta kräftor samt eller täcka "såret med kluvna rus- sin, CM : TANDVÄRK. ' ”Allmogen och menige man”, skriver Haartman, ”är ej på långt när så besvärade av denna plåga som ståndspersoner: ty genom de. ras måttlighet, okonstlade spis och arbetsamhet är (deras tänder fria från vinsten och slem, de skada sig "ej heller med socker och heta ga smakligare den, Den ”svensk- het” som tar sig uttryck. i isole- rad totalavrustning är inte mycket värld bland topprus- tade giganter. "Det är hoppfullt att revolution pågår ' bland de - revolutionära. Allt som kan bidra till kommu- nismens försvagning är välkom- i biten av |: huggorm måste se till at giftet], +” avhj Ipes med-en nypa. galtpeter med salpeter samt. dagligen doser |" ” ett. skålpund färskt, osaltat smör |-: förvisso | rhok med: lu drycker, besväras » ej av några från magen ”och av skörbjug ! kommande ångor, eller av blodfullhet och veta följakteligen ” 'ej särdeles” ev flussar och gikt, vilka är . 'grunz derna till de mesta tandvärkar”. För abt hålla tänderna friska skall man varje morgon tvätta dem med en svamp, doppad i en vätska som består av: 1 lod Jbritannicaerot, 1/2 lod finskaven törved, en nypa myrra, eller 'myrstackskåda 'och' en nypa nejlikekryddor. Maskstungna tänder som .ej wille upphöra att värka måste man : bota med -:wett radikalmedel: man'avbränner ner- ven med en . glödande ' ståltråd. När man; läser. Haartmans. bok får man ten känsla av att rokokotide- varnvets människor var ett betyd- ligt irobustare. släkte -än vårt eller var det endast, de allra starkaste som vågade vara: sjuka, «- od - Kätjefull vällust förstörer mång- ens hä under "dess blomstrande bid, för tidig 'venus gör kroppen ligt. förord. | | samt barnen svaga. och bräckliga uslingar, "skriver, , Haartman på mustig. 1700-tal: svenska och fort- säbter: ett jämnt, roligt, .. lagom glatt sinne” bidrager otroligt till själens" och livsandarnas , munter- het, kroppens välstånd och ett långt liv. os N Haartmäns läkarebok ger 1088 ett stycke svensk kulturhistoria på ett alldetes speciellt sält. Vi upp- lever. 1700-talsmännigkan på nära håll och mnder. hennes svåraste tider, nämligen Å förbindelse med sjukd i. Rent tryck igt sett är boken också. av. stort intresse. Några fasta regler för rättstavning fanns inte. Kommateringen utnytt- jades när” vederbörande 'sättere tyckte så fämpligt. Sulbstantiver sabtes I allmänhet med stora bok- stäver, men tog dessa slut, använ- de man små bokstäver till dess de stora åter blev lediga. : . Boken trycktes 1765 i 1.200 ex- emplar, 1963 I 2.000 exemplar. - P veklig och för mycken utmärglar, varjämte avelen blir klen och späd önidagar "under året, som är, ägnade” åt tänka. på vår evangeliska kyrkas två sakra- ment. Det är Palmsöndagen; som mig och förmenen idem' "det. icke, ty sådana höra Guds rike till, ++ 2). Lärande "dem, : För. at ett litet barn skall kunna döpas fo ras ett kristet.hem "och en kristen föl ling, som kan: lära den, döp- talar om nm; en och & efter nyår, som” ”påmt , dopet. . : Alla. kan vi nog instiftelseorden till dopet, :hämtade. ur. Matteus sista kapitel, Jesu. sista - ord. till sina” lärjungar: ånnan skyn tog ho- nom bort ur (deras! åsyn: ”Gån ut i hela wärlden och gören alla folk till. mine lärjungar, döpande dem och lärande dem att .hålta. allt vad jag befallt eder”. CN 12 Döpande dem. Dopet. är "det sakrament, som inviger oss i Guds Rike. Jag hår alltså blivit medlem i den ena, heliga, i allmänneliga kyrkan, id. vs. kr eten, ge- nom sen högtidlig invigning. Icke genom att avlägga ett prov "eller genom att bestå” i en examen eller genom att! bli i tad genom ett majoritelsbeslut; . I vår kyrka döper: ve de. små barnen och det är för oss ett vitt "om "| nesbörd | om, vatt Guds nåd erbju- des. oss ”utan vår förskyllan eller värdighet”. Innan: vi. tänka « på Gud, tänker han på öss. Han mö- ter 985 omedelbart" efter' vårt :in- träde i livet och upptar oss i sin kyrkas gemenskap och vi, som är födda i Sverige, kan lika litet be- stämma, om mi vill vara svenskar |i eller inte, ecm” om . vi, will vars kristna elter inte. Det är Gud, som :. Jordnat för ocs kåde det ena, och det. andra. Förr i: världen bad "| man prästen ”kridtna barnet”, när man anmälde eft barn till att 'dö- pas, Vi vet, att i den första krist- na- tiden döptes. de vuxna, men |: redan tidigt. ville kristna' föräld- rar ha barnen upptagna i kyrkans |' gemenskap och” så ' uppkom 'barn- depet i överensatämmetse med Je- |: su ord: ”Låten barnen komma till Att vi i dag ban bereda vårt |: folk en levnadsstandard, som de - gamle aldrig skulle ha drömt "om, är i och för sig en prestation. Men läs deras byaordningar med de många soc:ala bestämmelserna om ' grannhjälp, : om skyldigheter "mot. sjuka och föräldralösa, be- stämmelser, som på knaggligt bondespråk vittnar vältaligare än moderna Propagandabroschyrer och skrälliga TV-program om en social ansvarskänsla mitt i ar- ” modet. , Det är en ful fläck på Nutids- Sveriges heder, när -vi medlid- samt trampar 'på minnet av dem, som sökte förverkliga samma ide- al ;som vi själva yvs över, under oerhört ' mycket svårare ” och vanskligare förhållanden.' Nutids- Sverige kommer aldrig riktigt! i balans; innan vi erkänt det sam- band med gångna: generationer, som ensamt . skapar en tryggad och progressiv svensk framtid. ordvästra Skånes met, slutar tidningen, . r Tidningar) te ”att hålla” allt :vad Herren be- fallt”. Ibland säges det: Vi kar ej döpa det 1iila barnet, ty det: för- står ju ännu ingenting, fattar. icke, vad det får i. dopet. Skulle vi, därför att' barnet ännu icke för- står, ha rätt att undanhålla det en stor" förmån, Tänk oss" wett' litet barn, som skulle få ärva en stör jordisk rikedom: Skulle då någon säga: ' Låt det lilla barnet slippa. Det: förstår .ju icke vad :det får! Nej, .det' skulle . icke - någon , säga. När det angår "det jordiska goda, är vi nog så förståndiga och prak- tiska. "Varför skulle vi icke vara det, när det gäller" det himmelska goda. Nn Jag "blev döpt, CR å jag var helt myndare 'och undervisat mig om, vad "jag fick i mitt dop: "Ty: far och. mor, som låter döpa sitt barn 0, de vänliga människor, som tac- kar ja till att stå faddrar till bar- net voch den kristna föreamlingen, som barnet tillhör, är förpliktade ått 'se till) att barnet får en kris- ten fostran och; undervisning iden tro, till vilken det blivit döpt. Och "allmänhet tar i vårt land och i vår tid både hem, skola och kyrka denna förpliktelse på allvar, fi ” Ab vara "döpt i, "de tre stora namnen,” det är att vara medlem i Kristi kyrka; Där skänkes oss syndernas förlåtelse, pp och, ett ovigt liv." mot : Glad jag städs vill bekänna, Jag är döpt i Jesu namn, .. Vv Ingen ” "tillflykt ' är scm denna; Öppen ' står min Faders famn.; Ringa jordena/'s skatter väga: , ' Mot det ena” att få äga " I, Klädd i dopets helga skrud Nåd. och barnaskap hos Gu Vägbyggandet Å inte längre en ' personalfråga Stockholm ' (TT). 4 "Deltagare i Svenska vägförening- ens studieresa till "Amerika har redowisalt sina intryck för en grupp bland wilka 'kommanikationsminis- tern återfanns, -ekriver tidskriften Motorfö och k + Det blev demonstration av hur man i Amerika' nu bygger vägar i.så hög grad aut iserat och | .| läggs hog den regering, som bil. :| das av majoriteter inom parta- liten" och sedan har" hem, fadd-l]'' ;'lrar och församling varit. mina för- | Aktuell I samband "med de ekonomis- ka 'överläggningarna på det storpollitiska planet är det hög tid både för öst och väst att ta upp det allt anrat överskuggan- de problemet med växande nöd och jäsande oro i u-länderna. Det är iden civiliserade världens Akillechäl. . Sydafrika, och. La- tinamerika hotar mer än någon- sin som brandhärdar vid hori- sonten, : Stockholms-Tidningen, | Det Väsentliga i författnings- debatten är' väl ändå att vi får en parlamentarisk författning som gör det möjligt att folkets i val ubalade vilja också får sina - omedelbara, konsekvenser för landets styrande, amningen folket i mal uttalar sitt förtro- "längs för den sittande regering- en' eller -man genom röstning med oppositionen markerar, att man; önskar en ändring Sådan är parlamentarismens grund- princip: folket bestämmer i val parlamenitets . sammansättning, och den verkställande makten mentet. Sedan spelar det kan- ske inte så stor roll, vem som är nominef! alatschef, om det är en n kung eller en president. ss Kristianstadsbladet. Statsmalktörna 'öch skolmyn- digheterna måste skruva ner an- språken på lävarnas förmåga till en verklighetsbetonad nivå. Om- skcining av lärare som föran- leds av. omorganisation av deras arbetsområde, - måste. behandlas efter i princip samma riktlinjer som tillämpas på arbetsmarkna- den i övrigt, vid strukturföränd- Ting. . Sedan - lärare. med. full tjänst fullgjort "sina lektioner, förberedelse, efterarbete, skriv. lagsrättining !0..s, V.., finns i ar- betsveckan normalt inte stort Utrymme + för.. extra «.pålagor i form; av kväl:skurser, brevkun- ser o, dyl. Det bör snarast bli klart för sla beslutande myn- digheter. "Helsingborgs "Dagblad. » Så länge behandlingen av om- händertagna' fyllerister får vara en polisens angelägenhet, har man inke nått så värst långt på vägen mot att omsätta den mo- derna synen på alkoholisten i praktisk handling. ' ” Handelstidningen.. . : Ansatserna tält ett meninigs- utbyte. om A-presstidningarnas |- SN "kommentar nar att föras vidare under med. verkan av alla berörda panter. Men ännu. viktigare är en granskning av tidningarnas ad- mänistrativa ” och ekonomiska skötsel Ny Tid. Varför görs filmer Eom 491? Helt säkert därför att deras ansvar för den puklik de säljer åt. Om filmen verkar förråande och nedbrytande — vad angår det. Vilgot Sjöman, om han kan tjäna pengar på den. Det är denna rovdrift på 'biopubliken och särskillt på "den unga gene- vationen; . som vi dagligen be- vittnar men som godtas av de Mesta, tyvärr även. av filmcen- suren. Är wi verkligen så 'pris- givna åt dessa kulturlivets ma- rodörer att vå måste stå passiva, medan de -förgiftar . den " värld där vi. skall leva? ' Det blir ou vegeringen ' som slutligen skall: avgöra om ”49P får visas, Så långt har Vilgot Sjöman . hittills "tyckats i sina beräkningar, att han fått censu- upphov till en uppseendeväc- också få regeringen att säga ja, vore hela slaget vunnet” — en kassallilm. Nya Norrland.” censuren är uppenbar. Vad vi hivtills har seit som prov på lössläppt filmproduktion är bara början. Vad slutet skall bli, se- dan producenterna, i frihet får försöka ' överflygla varandra i lössläppthet för intäkternas skull kar man möjligen fantisera om. Sydöstra Sveriges Dagblad. - . Gör inte censuren något snart måste vi kosta på egen reklam på den här filmen. ' I den statliga kamp panjen mot som skall ge propagandan. en slagkraftig utformning. = Det gäller väl dock att få en man, som idte överdriver slag- kraften. Han får betänka sitt beroende av statens inkomster. Göteborgs-Tidningen. folk som wutfrågas verkligen sä- ger sit hjäntas mening? Den vas i något sammanhang. : Dagen. redaktionella inräiktnin; g förtjä- Skolans” ömhändertsgande av sexåringarna kan ge'många barn en bättre” utvecklingschans, skri- ver Industriförbundets Tidskrift ' i en kommeritar till kravet på ut- redning om införande av. allmän skolplikt från sex års "ålder eller en på annat sätt utvidgad ' intag- ning av: sexåringar, som framför- des. Å Industri öpbunidets höstutta- lande. . Itagning. av sexåringar kan för det första syfta till att Fäsga hela skolgången ett år tidigare, En så- "IT dan förskjutning”, ger bättre utrym- me både för insatser i förvärvsli- vet och för annan utbildning efter skolstudiennas” avslutande, För det andra kan den innebära ett extra skolår, Reformen kan då uppfat- tas som en förstärkning av vad som nu kallas 'förskoleundervis- |' ning. Även om den reformen inte medger " att ”skolstudierna' avslutas Jett' år tidigare kan den leda till att: de. vidare skolstudierna genom förbättrad « förberedelse. blir mer framgångsrika. maskintekniskt fulländat, att de mänskliga insatserna närmast be- gränsade sig' still tryckande" . på knappar. vt Det ligger säkert inte' långt fram i tiden då vägbyggnadschefen sit- ter på sitt rum och i en televi- sionsmottagare ser hela arbetsplat- sen medan hans medarbetare ge- nom radiodirigering håller olika maskiner igång med minsta mänsk. liga arbetsinsats! ; " Vägbyggandet är med andra ond inte längre främst ett Personalpro- blem, Det gäller i stället att hund- raprocentigt utnyttja maskinresur- serna för bästa räntabilitet, Där- med torde ett väsentligt argument för att se på väsbyggandet £om ," "Om skolgången bör inledas ett år bldigare beror förmodligen mest av allt på det forskningskrävande problemet om Sexåringarnas för- utsältningar att lära vad andra — —FH 7 samhällsekonomisik Tegulator fallit. Att inte kunna uj skinernd av brigt på medel har Väg och Vatten redan prövat tpå. I avsaknad av cirka 100 miljoner kronor kunde man för ett par år sedan inte till fullo utnyttja ma- skinpark och folk, . Näningslivets transporter och den nu av regeringen vedovisade in- ha tnyttja ma. riktningen av trafikpoli tiken, a sontrafikeng utveckling, iratik mosa n (Forts, å sid, er BÖRJA SKOLAN VID SEX AR. - förut. lärt vid. sju år; konstaterar tidskräten.. Nyligen framlagda un- dersökningar antyder att "det. inte ligger mycket värde i våra nuva- rande skolmegnadsprov. a Om sexåringarnas första ekolår inte” skulle ge samma studieresul- tat: sScm sjuåringarnas, :måste man under följande läsår kompensera de eventuellt sämre ”studieresulta- ten. En "rationalisering 7 av munder- visningen kan behövas för. act man senast wid den "obligatoriska - .sko- Jans slut skall komma upp / dill samma ållmänna” Kunskapsnivå som för närvarande, =". "Podagogisk' forskning och urider- vi diskt-'utveckli b ite måste dock lämna missa resul- tat som leder till "raltttonalisering. av kunskapsinhämtandet. Vore det till wälta med de svårigheter, som följer av att man i' de olika års- kurserna: skulle arbelta med yngre elever och av alt man senare måste hämta in vad man eventu- ellt förlorat i den första årskur- sén eller de första årskurserna? Om man kan genomföra skol-' gången fidigare utan att minska vändet av. vad skolan ger av all- män fostran och kunskaper, inne. bär, det antagligen . övervägande fördelar både för samhället och individerna, Förskjutningen av skolgången bör inte uppfattas som ett försök att mot individernas vilja knuffa in dem i förvärvslivet.— de förs endast tidigare till en given punkit studier och omedelbart inträdande som . ”förvänvande”, understryker ungdomar och föräldrar att upp- fatta detta som en förmån, upphovemlän saknar intresse och ren alt säga nej och därmed gett . kande debet. Kunde han mu. Risken med att avskaffa film-. en Staffans Stollar.« 3 . tobaken skall ingå en PR-man, .' "kan man numera ita på att frågan förtjänar också att prö-' inte möjligt att därigenom "komma - där «de kan välja mellan fortsatta tidskriften, Troligen kommer många '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.