— . LAHOLMS "TIDNING - AA —LT” Onsdagen den 8 javuari 1964 LT =- Ljusare världsläge Framiida historiker kommer att finna, att året. 1963 bjöd på tre 3 hän doleer nä av talet om” stopp' för ”kärnvapen- prov, den öppna konflikten mel- lan Kina och Sovjetunionen samt president Kennedys - död. Hur pass märkliga dessa händelser har varit och i vilken grad de kommer att påverka det världs- politiska skeendet tillhör också framtidens . bedömning. För 0es Ligger det nära till hands att - tro, att de? båda förstnämnda händel utgör vändpunkter & vår sambids historia, Den tred- je händelsen, mordet på' Ken- nedy, kan vi inte gärna uppfatta som en vändpunkt, därför att Kennedys : efterträdare kommer att fullfölja dennes politik.” Hu- ruvida våra värderingar 'av dessa 'händelsers. betydelse också köm- mer att bli framtidens är emel- lertid en annan sak... .. Provstoppsavtalet är i och för sig av begränsat värde, Det om- fattar inte alla möjliga prov med nya 'ätomvapen och det hindrar inte atommakterna att fortsätta sin tillverkning av kärnvapen. Dess betydelse ligger däri, att det utgör ett tecken på en för]. bäbtrad atmosfär 'i relationerna mellan Sovjetunionen och väst- maktsblocket, - Denna förbättrade atmosfär inger .- . « förhoppningar om att det källa kriget. mel- dan öst och väst stegvis skall "kunna avvecklas och ersättas av samarbete, alltså en ”fredlig samexistens” i detta ords riktiga betydelse, Men som sagt, . mer än förhoppningar är det ännu så länge inte, och i vilket fall som, helst kommer det att. dröja åtskillig tid innan detta "fredliga samarbete kan ta fast form, Sovjötunionen och Kina har le- ,gat och pyrt länge, men först under 1963 slog den ut i full låga. Om - man vill söka efter ett wbänd mellan provstopps- : avtalet. och konflikten Sovjet— | - Kina är man säkert inne på rätt spår. Då denna konflikt inte en- dast är av ideologisk natur utan också av maktpolitisk är det ett vitalt ryskt intresse: att hindra kineserna , från att skaffa. sig SAMMANFATTNING FÖR JORDBRUKET ' ” Eftersom det är högst osannö- likt att' vi under 1964 "kommer att vinna associering till måste vi söka andrå marknader än EEC-området för vårt pro- . " duktionsöverskott. av jordbruks- varor, skriver Lantbruksförbun- dets .ordförande' Ture: Bengtsson]. i en, nyårsledare i Jordb ru- ”karnas. Föreningsblad:;: Allteftersom .marknadsordning- arna i vad avser för vår export viktiga jordbruksprodukter fasts 1 ställs, blir, EEC-området för oss| en mycket osäker marknad. En för Danmark + försvårad eller stängd > exportmarknad i EEC måste för landet- medföra det- samma som för oss — en strävan att söka: andra. marknader. De stegrade svårigheterna för Dan- mark att avsätta sina jordbruks- produkter minskar inte våra be- kymmer på exportsidan utan tvärtom, - En - ljuspunkt , . åtminstone för itillfället för både Sverige "och Danmark är likväl att på vikti- ga varuområden -en - brist supp- kommit i Europa, vilket för till- fället : medfört förbättrade avsätt-' ningsmöjligheter . och . minskade exportförluster, . Hr: Bengtsson noterar” vidare att utvecklingen på: :världsmark- naden . tillsammans 7: med >. vad jordbruket fick genom tilläggs- överenskommelsen i: våras gjort att prisläget med undantag fö några få produkter ' förbättrats, vilket dock? att det är helt tillfredsställande. I stort sett har också, skördeåret varit gott: aa Inför det nya året är det uppenbart att intressetknyter sig till 1960 års jordbruksutredning, som :skall uppdra riktlinjerna för I framtida svensk jordbrukspolitik. Under 1984 väntar vi att man hunnit så långt inom denna utredning att dunklet kring jord- , brukets . framtid kommer = att klarna. . Moas Vad jordbrukaren — - särskilt den' unge jordbrukaren — behö- ket.” BANKKONKURRENSEN Spararna gladdes med en rän- tehöjningen på nyåret. Räntan höj- des med en kvarts procent för "medel insatta på kapitalräkning med 12 månaders. uppsägning. Intresset för den bundna räk- ningen, som redan tidigare varit stort, kan väntas öka, antar ÅTr- betarbladet som också er- inrar om bankernas konkurrens- situation? H Affärsbankernas ' kommuniké kunde ge intryck att det var de som tagit initiativet, I själva ver- ket var det ett antal sparbanker sj Skåne som gick i bräschen se- dan de i stillhet enats om åtgär- den, De. såg den som ett inslag i konkurrensen mot bla. affärs- bankerna. .. Deras beslut drog snabbt ,med sig hela banksyste- met som med eller mot sin vilja såg sig nödgat att följa med i höj- ningen, Sådana ' ”räntekupper” har säkert. varken spararna eller Per Åsbrink något emot. Åtgär- den visar att bankerna haft mar- . ginaler som möjliggör denna rän- teförbättring, Skulle den hård- nande konkurrensen inom bank- väsendet påskynda den behöv- liga strukturella rationalisering- en skall detta' heller inte bekla- gas. Rationaliseringen. kan inte 'gö- ra halt vid kontorsdörrarna. Ge- nom att konkurrensen : mellan bankerna koncentrerats till 'ser- idan har bankväsendet ten- derat att få alltför stora ' pro- "portioner. En. konkurrens med priset eller räntan kan komma att skala. bort. en del onödigt: fett +. "fram totyper . av EEC > prototyp "ingalunda > innebär |. ver är tro på en framtid i yr-]. kärnvapen, Huruvida det också +" 4 det långa loppet kan lyckas är emellertid ovisst, men, även om kineserna -lyckas experimentera tomhamh Johnson il Washington i januari. Den '8 januari framträder pre- sident Lyndon Johnson inför den 88:e amerikanska kongressens 'and- ra session för att sin plikt likmä- tigt tedogöra för ”the State of the Union”;, Det är första gången som traditionella budskap, men han är väl förtrogen med proceduren. Som medlem" av repr tant senator och vicepresident har han närvarit i kongressen varje nyår alltsedan 1938 och hört sina före- gångare Roosevelt, -Truman, Eisen- hower och Kennedy, inför gemen- samma sessioner med kongressens båda hus summera vad som tilldra- git sig i landet och rekommende- ra åtgärder till medborgarnas. bästa under”, ,det nya året. ” öresidentens bikt enligt författningen att ”tid efter annan bill - kongressen avge berättelse över unionens' tillstånd 'och behöv och till dess "omprövning anbefalla de mått, och steg som- hän finner nödiga" och: nyttiga”... Konstitutio- nen föreskniver dock inte hur ofta det ska ske eller” vilken ” fonm ”berättelsen! iskall ” ha : George Washimgto; Hertid ett uset, + satte i exempel som, vann . efterföljd "då han inskränkte sig fill ett årligt budskap? av sdenna typ. De årliga budsk ds tillstånd Jet. så saknar de ännu : industriella arser . för tillverkning 'i stor ev, bomber. Sovjetunionen måste i sina politiska kalkyler på lång sikt räkna med att en "öppen militär konflikt med Kind re sänkbar och detta utgör ett - incitamernit för fyssarna 2otack . rank om har, givetvis "inte samma betydelse som: en.presidents installationstal, men historiska förslag har , ofta förebådats i dem. President Mon- roe presenterade sin doktrin och president Wilson ' sina 14: punkter i sådana budskap. I sitt första ”state-of-the-Union” år 1961 med- a er med västmakterna. : Även av andra. skäl är Sovjet- unionen tvingad att slå in på en samarbets slinje västerut. Dess fi- ”nanstella resurser är hårt an- trängda genom mil ft; ifter, kostnader för. tydprogranemen och nödvändiga -jätteinvesteringar "för industriell utbyggnad, fram- förallt av den" kemiska indu- strien. Härtill kommer det ryska jordbrukets - kroniska krisläge; "som på längre sikt kräver: stora investeringar. och för ögonblicket ” stora : spannmålsköp i 'utlandet. Sovjetunionen har helt: enkelt inte råd att: driva kallt krig på två fronter; mot västmakterna ”och mot Kina, Det ryska folket :kräver . bättre levnadsstandard 'och' detta önskemål kan den po- Hitiska ledningen inte nonchalera. én -bättre ' levnadsstaridard är förenlig med” ett militärt rust- ”ningsprogram, .som skulle göra det möjligt för Sovjetunicnen att hytta med ien pansrad näve både ” met västmakterna och Kina, För- bättrade ” levnadsförhållamden : är troligen inte heller möjliga att skapa mutan sett omfattande han- delsutbyte'" med västmakterna. Sannolikt fordrar- utbyggnaden av den kemiska industrien inköp av maskiner och annan utrust- ning wästerifrån. ” . Summerar man alla dessa här nämnda faktorer och 'söker be- döma deras verkningar kan man dra den slutsatsen, att det nu- . mera finns: 'en reell grund för förhoppningarna om avveckling -.av det kalla kriget méllan väst- - makterna och Sovjetunionen. Un- der år 1963 har det wivits upp några flikar i de tunga moln - -på |. den politiska himlen, som hittills . helt skymt hoppet om vänskap och fred mellan maktblocken. Vid detta' årsskifte kan man se med något större optimism” mot framtiden än vad man r tidigare kunnat göra. ETT VALAR VÄNTAR OSS - konstaterar S m ålands pc os- ten: Eftersom år 1964 blir ett valår, är det knappast att räkna med, att regeringen redan under vår- riksdagen kommer med ' några förslag om 'en allmän skattehöj- ning — vare sig direkt eller in- direkt. Tills vidare blir det en- dast bilisterna, som får punga ut med extra skatt — första fy- raårstributen till: omkostnaderna för övergången från vänster- till högertrafik. Av intresse blir det melertid att se på vad sätt finansminister Sträng kommer att varna par- terna : på " avtalsuppgörelser, 'som ger -lön- . tagarna .större förmåner än dem, .Som motsvaras av produktions- ökningen, vilken av somlig ex- pert's "bedömts bli ' synnerligen blygsam under det nya året. I alla händelser är den ekono- miska utvecklingen mycket. oviss för 1964,. menar. tidningen, . NAGON MASSVANDRING :" FRÅN SVENSKA KYRKAN till följd av "den ” förenklade utträd ökningen from. nyås” arbetsmarknaden = för |: delade: presid Kennedy kon- gresseri | att ' han ämnade ' lägga fram förstag som en Framstegsalli- ans med & ydamerika och om upp- rättande” av -en' amerikansk freds- kår för insatser + u-länderna, "vv . Förenta Staternas två första pre- John Adams, framförde, båda per- sonligen sina budskap inför kon- gressen,' men 'Thomas. Jefferson ett.> personligt - framträdande 'av pre identen” alltför mycket liknade en monarks' trontal; Som renlärig vepublikar beslöt han därför: att i stället.låta en kanslist - vid kon- gressen dra budskapet, Senare presidenter, följde på "denna punkt Jeffersons + exempel, | snarare . än Washingtons, och 12 år . : läste varje år en kanslist upp presiden- tens bu ap! till kongressen, för ästen folktom sessions- ”Det:-var Woodrow Wilson - som bröt. denma sedvana.: Kort. efter att han” installerats i ämbetet in- kallade han |kongressen till. 'en urtima session och meddelade att han , personligen ämnade 'ta' till orda -på - Capitolium, : Den . starkt traditionsbundna senaten ”upprör- deg av Wilsons nymodighet, men den 8 åpril 1913 fultföljde Wilson sin avsikt. Presidenterna Harding . och Coo- lidge följde Wilsons exempel och under Coolidges tid började talet också -sändas 4 - radio, Herbert Hoover gjorde ett försök at åter- gå till edt skrivet budskap, men nu är det persontiga framträdan- det en befäst tradition. Hela lan- det kan numera följa ceremonin i television. I sitt budskap diskuterar presi- denten inte "bara de viktigaste in- han anger också i ikonthet vilka åtgärder som han ämnar föreslå kongressen. Senare under sessio- nen återkommer presidenten med mera detaljerade särskilda” bud- ret tror inte Gefle Dagblad på: Man behöver. bara se på i resul- tatet av namninsamlingen till för- mån. för = kristendomsundervis- ningen i gymnasiet för att för- stå att en mycket stor del av svenska folket, sekulariseringen till trots, har en emotionell bind- ning till "kristendomen — och med all sannolikhet också statskyrkan — som är starkare än man haft anledning att förmoda när man tagit del av statistiken över an- talet kyrkobesök, Över två mil- «joner..namn lär. ha . samlats på listorna och det är utan tvivel en stor triumf för den kommitté, som stått bakom aktionen, : Man kan i detta sammanhang . alldeles bortse från att många varit dåligt underrättade om vad ” saken gällde då de skrev på. Man måste dock utgå ifrån att det stora flertalet tecknat sina namn på listorna i en känsla av att det här gällde att slå vakt om någonting av värde och betydelse. Namninsamlingen ' har framför allt -blivit en mätare. på den kristna den nyé presidenten framför detta |” sidenter, George” Washington och - ville "annorlunda. : Han : tyckte . att N och utrikespolitiska frågorna, utan | tankens förankring i folket, för kongressen I dag) skap, därtblanid budgeten " och ' "en gressen kan - ljälvfallet” "också på. speciell ekonomisk ' rapport. Prez ident rek datii är på intet sätt bindande för kongressen. Den lagstiftande församlingen kan vidta åtgärder som avsevärt skiljer sig från presenten tje, Kön . egot ansvar ta. initiativ till. nya lagar, som presidenten" sedan ' för- fattningsenligt åläggs " alt "verk? ställa, : s | 150- ARIG. HALLANDSK Folktro och ” folkfantasi är en egenartad företeelse. Av den lilla fjädern kan fli sju höns — om det i . vill sig. Vid 'genomläsningen av Fridegårds senaste bok och sista i romansviten om den: svenske in- delte soldaten, nämner författaren två ndmn som gållt dill eltervärl- den; Det är Skjöldebrand och Car- dell. Vid det stora slaget. vid Leip- zig : i oktober. 1813 (”den stora folkslakten”)- deltog också svens. karma, men insatsen var minimal. Karl Johan: den svenske 'kron- prinsen, ' som var överbefälhavare för, den s, k. nordarmén, sparade |, . sina svenskar. Icke; förty. trodde menige man. att: utan Karl von Cardell, deras ttappre, och .krigs- kunnige chef för antilleriet, hade inte de allierade klarat upp Na- - poleon (den' tidens: Fitler, d. v. s. odjur) och intagit den stora sta= den” Leipzig, Det :var Cardell som pangat på och fått portarna: (ba- kom” vilka odjuret höll sig dolt) att: öppna sig. Givetvis." var det ett. önsketänkande ' som, "fötts ur den ringa insatsen och den. skam och "de" glåpord. som' tyskarna till följd därav bestod.'I 'självå' verket gjorde” de svenska trupperna var- ken till: eller ifrån.: "Deras' lott blev att röja upp i den intagna staden, "Min morfar brukade' tala" om en händelse”? från samma episod ur Napoleonkrigen. ” En äv '-150-årig > "I sägen, ty så får man väl beteckna SÄGEN | historien åfråga, och ur halländsk fatabur, troligen, lydde så här:;: När Sverige 1813 i förbund med andra europeiska stater gick i krig för att nedslå det stora vilddjuret, Napoleon, scm ville göra hela Eu- ropa. till lydstater under sig och Frankrike, då hade Sverige: också -högst . förunderlig kanon, Den hette. ”Skäppan” ,, och ; war. . den svenska krigsmaktens äldsta: Och förfärligaste, om man får tro säg- nen, Den skör upp Ifeipzigs portar anno 1813, På densamma var in= graverat denna vers: = « ot H En' sköppa. krut är mitt mått >: något mer så gör det gott, | Tio mil är min gång : om vägen , är aldrig, så. lång, ” "Någon kanske "Undrar hur. myc- Ket en ”skäppa. krut kunde vara: Det. är. värre att besvara.. Detta rymdmått upphörde officiellt "res dan, 1733, . vilket "emellertid ; inte hindrade a , man långt efteråt använde sig av dötta mått, liksom tum och fot i våra dagar. En skäp- pa var emellertid ett tvetydigt bes grepp — olika för olika landskap — allt ifrån 1/4 till, 1/6 tunna. : Men det här, var egentligen ba- ra återgivande av en gammal hal- ländsk : sägen, nedtecknad för 40 år sedan, tare vö N | Charles; uppfostran har så Starkt (och of tast "med ” rädta) ” betonat? straffets verkningar, att de måhända” allt för litet beaktat en sak! Om "det kan (känna örödmjukande för et barn "att: bli straffat, så "kan det också kännas” förödmjukande att inte genom; bestraffning av något slag få försona och gottgöra nå- got, som barnet: själv förstår. vara ett ' felsteg, "framhåller" Alf Ahl-' berg i tidskriften BARN. Att straf-' fet särskilt i äldre tider gryrot missbrukats” hindrar inte art” det kan wara "en: lättnad, så att säga en ! rehabilitering "att -få ta sött straff, förutsatt att man själv upp-' lever som föntjänt, som en "got görelse och försoning. 4 -' Man frågar kanske, vari straffet i så fall skall bestå. .Jag tror: inte att det finns nägra generella! svar, men jag ekulle vilja säga, att det för mig ter sig viktigare i. vilken anda det utdelas, Det får inte va- ra > förödmjukande ” utan -alldeles, tvärtom gå mt på att visa, att man' Ryska regeringen har tillställt "regeringen i andra” "länder, däri- - bland” den' svenska; en välljudan- - de skrivelse, : Nikita Chrusjtjov föreslår « en ö erenskommelse, där staterna förbi nder sig Jatt inte försöka ändra några gränser med våld, inte invadera .eller ocku- pera andra länder, vare sig di- rekt eller: indirekt, Givetvis bör det väcka - universell., tillfreds- ställelse att han framför denna, » förvisso indirekta kritik av rys- ka annexioner, invasioner och di- verse infiltrationer. Strängt ta- get innehåller "förpliktelsen ing- ent? ng nytt utöver' vad Förenta Nationernas stadga ålägger med- lemmarna. Värdet . av Chrusj- tjovs emfatiska försäkringar skul- -1e väl också ha -varit något stör- re om han inte tillagt att det är skillnad på tvister och tvister. Så vari ligger egentligen fr t. att därmed: all ee betraktar” den” felande som ansva- rig och "därmed stärka” självkäns- lan. frn : . Att» agan” försvunnit ur "våra skolor, som 'jag hoppas, även allt- mer. ur våra hem, är naturligtvis en god. sak. :Men låt oss" inte tro tfändighet - är uppfylld.' Man kan tänka sig psy- kiska. straff, .som' kanske är svå- rare" och -mera: ödesdigra än en rungande önfil/ och "mera ”föröd- mjukande: Jag tänker mig at för- äldrar eller: lärare, som inte "vill eller "inte" får ' tillgripa : kroppslig bestraffning i stället tillgriper hån- fulla "tillmälen, ord som bränner sig in som frätande sår, ord som vittnar. som” bristande - vilja eller förmåga att'eätta sig in i barnets nor I motiveringar eller kanske 'bara om tanklöshet, ””Ett oroligt ' och ont ting är tungan och 'full av dödande gift”, evår "det i Jakobs brev. Och det kan' vara! sant, även om Lut- her av naturliga skäl ogillade det. > Som - 'i "hemmets och : skolans trängre värld, så är det i-sam- hället i "stort, : slutar" Alf Ahlberg. | Grymheten -- finns kvar, "den ' har bara fått andra uttryck. Vi ryser vid tanken 'på forna tiders gap- stockar - och 'skampallar. ' Men tvi tänker mindre på vad det kan ber tyda för ' en människa att' genom vår tids massmedia inför en tank. | lös, hånfull- och egenrättfärdig pu- blik utlämnas åt löje och förakt. FRIA ORD JORDBRUKETS FÖRENINGAR ” OCH LANDSBYGDENS : "> AVFOLKNING Vilka synpunkter har de ledan- de inom Hafllandsmejenrier på en levande landsbygd? Det talas ofta om' att industrierna” skall placeras där råvaran och de naturliga för- utsättningarna finns.: Men hur är det. med mejerierna? Det heter att bygdemejerierna är för små för ekonomisk drift, de måste slås samman 'och ett nytt, stort mejeri byggas, Och då naturligtvis i. en stad (Falkenberg), där man var- ken får ha kor eller i övrigt har större förutsättningar för mjölk- produktion; Varför : inte ' lika väl ute i en landskommun, större de. len av biprodukterna skall åter ut på landsbygden. , Mejenierna skall nu förenas i en ännu större fu- sion och därmed skall nytt huvud- jämfört med det nuvarande till- ståndet, som innebär att allt våld är förbjudet; och somligt våld mer förbjudet än annat? kontor' pl Naturligtvis skall det: förläggas till Göteborg och ärmed .till den största stader in- om området, Hur rimmar detta med kraven ' på" Ändustrier : på doch jagr. | Aktuell.” För både Sovjet och väster- landet är det ett gemensamt in- tresse' at” inte förhala avgöran- deny; ägnade att förbäbtra atmos- fären i internationdi politik, så länge att Kina dessförinnan; för- NY | vandlaits till ett överhängande hot mob [röde tamtievnad, Kina måste med 'eller . mot sin' vilja vid lämplig "tidpunkt inordnas ien fredlig ordning. As "Sydsvenska Dagbladet Social lemolkraternia har "från och med nyårsskiftet' egen ma- joritet vid "gemensamma vote- ringar”. € wiksdagen. 1962 års klommunsallval gav dem nämligen ett' nytt förstakammarmandat i höstas. Centern fick avstå ifrån det. "Kommunisterna förlorar därmed”. den. vågmästarställning de haft sedan pensionisvallet 1958. Demokratin gör en fandvinning. Framförally - socialdemokraterna har - indirekt -haft nytta av. hr Hagbergs ”glesnande ” styrkor men även ' den borgerliga oppo- sitionen ' har fått kommrunisb- röster, "Nu slipper: mian.: detita bedrövliga skådespel. Kommu- nisterna återfår den plats deras styrka och polliska förkunnelse med rätta ger dem, betydelse- lösdhefen:” Sundsvalls Tidning - Frihandefssträvandena : gjorde inga” större nya landvinningar under 1983, främst på grund av motsättningarna inom EEC, som hotade att leda dill sprängning av sexstavernas sammanhållning. Den enighet som eluttigen räd- dade blocket från sönderfall är emelllexl'id sannolikt nent formell och hindrar itite ahr Nya mot- ."|sättningar kan komma i. dagen ” vid GATT-konferensen i maj. ” Pri Köpenskap Det: är viktigt att! unga poj- I kar "och- flickor, vilka påträffas under fomständighåter som" ty- der på att de löper omedelbara risker, omgående kan skickas hem eller" få "hjälp via sbarna- - vårdsnämnden. Det var én rag ganparagralf intymmande 'fådana möjligheter” gom” "socialstyrelsen syfiade tll med git försläg. En dylik” reform > bö: "genomföras, även om den” högröstade ”kriti- ken från s.k. radikalt håll än en gång” låter höra "gig, Det är viktigare att' hänsyn tes dö la- bita och hjälpbehövaride' ungdo- mars skydd än "till wissa prin- cipryttareg: klagoskrin - över att polisen på debta sätt engageras i ungdomsvården: NM von ' Svenska "Dagbladet v Polis "i buskarna eller” polis på "vägen, vilkels ger bäst effekt när det gäller fartbegränsning- en, dikkuterades i TV. Givetvis polis på vägen. .'T o m ett besked att: polis finns kan hjälpa. Den Exfarenheben har. man , gjort i utbryfarna i Hishult. Här är man beredd-. att, offra. vad som . helst för att. bjuda god servis, t. o. mi dagligen köra ca 4 km enbart för att hämta ca 5000 I pr år, Detta medför - en utsträckning - på 1: km mot vad Hishultsföreningen kun- nat finna ekonomiskt. Är man lika generös inom det gamla uppsam- lingsområdet? Jag tror det knap- past, .det skulle betyda att. prak. tiskt taget alla fick mjölkskjutsen hem på gården. Jag - vill även "ställa frågorna: Är ett öre mer' för mjölken det allena saliggörande? .:' r inte en levande landsbygd värd - att offra "kommentar | Amerika där skyltarna om att vadarkonitrolt är insatt på den följande vägsträckan han en ab- golut pålitlig verkan. För att inte tala om, att skylten kan kontroll, Göteborgs-Tidningen "Bengt . Anderberg hade vissa placeringssvårigheter.' Heder åt tidningen Arbetaren, som mär den erbjöds halva -kungastipen- diet svarade nej under motive- ring alt den i likhet med An- derberg inte dar emot pengar av kungen. Det blir nu Clarté som Ifår ependera hella beloppet. Där har man inga betänklighe- ter, och det hade inte' Bengt Anderberg heller, Annars skulle han ha reaurnerat checken och behållit möjligheten avt bli ta- gen på dövar. ot - » Handelstidningen - Mjölken kommer | inom kont att dirigeras från Göteborg och blgcgsprodlukterna från Mäxjö Slakten sorterar. sedan ett par år under Malmö. För en -och annar hallänning och ' västsmå- länning kan detta eynas vemo- digt. . Så skall man emellertid inte se det, denna” koncentré- ring' till allt större ekonomiska ' enheler är ett led i en fortgå- ken syftar till alt göra jord- brukskioopenationen dLagkraftig gentemot sima motparter, | och . affärsledning å. ena" sidan och den menige medlemmen 'å den andra hålles levande” I ” Åke Gullander ' Ett fåtal. extrema storstads- tidningar är ensamma' om att utan - betänklsamhet kräva. vis- som - helst, av den opinion som hitills re Covisaiis i debatten om.den fö bjudna" filmen + 2491”, pressen syns över lag gå på en annan linje Jiksom flera deltå- gare i rado- och 'TV-debatter- na, 'de tydligen mest erfarna och "sakkunniga. De hämnings- fria är emellertid som vanligt också de mest tvärsäkra och högröstade. Därför blir deras niägg tämligen verkningslösa. s. Karlstads-Tidningen : - Det är inte många vuxna som fått den” utbildning som” deras . barn: "nu. kommer” ar I få.: Den ; | vuxne som” reda; för att kunna konkurrera” med strömmar" 'ut ' på ånbetsmarknia- ” redan " arbelttan i förvärvslivet: prakiusk erfaremhels, mådde: kompleliteras "med. taore- tiska kunskaper, Många — både äldre "och : yngre — har förstått lägets- alvar. : Intresset för ut- bildning . har stort som fru.” "45 Rektor Gunnar Gaddén MR di i Korrespondens ' "Det har visat sig, attt ekono- misk ' biståndsverksamhiet utan djupare kunskap om de hjälp- behövandes ' kultur - på längre sikt blir en hjälp 4i' blindo; "Fil. lic. Sune Akerman | några kronor för? Har inte även. centraliseringen — sina ' n delar? Chefen för Jordbrulskas var inne 'på: denna tanke efter att ha bevistat ; en Iurs- på -försvarshög- skolan, riksdagsman N. G, Hansson i Skegrie 'i ett föredrag i Skåne "lic." Jakob: Ekman vid SMR-: stämman” å” fjol, allt enligt referat i Jordbrukarnas I Förenings- blad, ." Har ånte iden katastrofalt sjunkande 'sockerbetsodlingen till stor del "berott. på nedläggning av sockerbruk” och därmed höjda frakter och sämre servis och har inte mjölkproduktionen sjunkit starkast i de områden, där fusio- nerna" kommit i gång? :.'-, Ser man ut över Sveriges grän- ser är en återgång till förkvigs- förhållande på väg i de' baltiska staterna. I dansk TV sade 'man för något år sedan att god klöv- vård förbättrade mjölkprduktio- nens' ekonomi lika mycket som mejerirationaliserningen. För 'den som väll ytterligare fördjupa sig i småföretagens' fördelar kan jag rel tera Hermods kurs Ar- betsted: där många amerikanska exempel fram- förs, där. de e små enheterna både kvalitati ibativt givit bättre "Sroduletiom, landsbygden och & ing fHandelstidningen) En annan sak som är värd ov diskutera är mjölkskjutsarna till Tac för svar på frågorna, s Knut' Be > - — Dinghult, : soft od Perspektiv. v [ETT ORD : PÅA VÄGEN som . människogestalt sea : > Fil 2:7.. : Jesu ' inträde i människolivet är betecknande. 4 . Det: gudomliga kan. förskräcka i all sin, härlighet, De gammal- testamentliga fromma . fruktade att de skulle förgås, om de finge Be Guds härlighet. Aw profeter na var det endast Jeremia som synes ha vågat att tala med Gud i större föntrolighet, ' Gud var för de gamla: den över all mänsklighet upphöjde. . När Jesus kom trädde han in ibland oss i människogestallt, Han tog plats vid. vårt bord, åt” vånt bröd loch delade våra be- kymmer. : I människogestalt möter han I dig i dag, Just där du är, där vill han vara. Tro dett = ende ralionaliseningsprocetss, vil ' EmeHertid, det ligger allra ' gvörata vit uppå att information, . lämnas om vad som händer, och att' kontakten mellan styrelse de ungdomar: som 1i' stort: antal - - aldrig ' varit så . Onsdagen den 8 Januari 1964 spara in både polis och radar« et ningsfrihet för vilka filmalster om Man. får - döma. : 'utei för-: i värvslivet 'måsteé + tid. rusta sig > dén.: Ett försteg. har den' som > I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.