d nå Anm free Int Äng ik kem. LAHOLMS TIDNING Ly "Torsdagen den 9 januar? 1964 9 januari 1964 LT =L | — LT Torsdagen den — : Aftonbladet Det" föreligger ett utarbetat förslag. till aktiv Iokaliserings- politik, Det innebär att man med effektiva åtgärder skall söka få dill stånd ett livskraftigt nä-|. ringsliv över hela landet och en bättre bebyggelsefördelning. Det är ett förslag som repre- sontanter för de politiska par- dierna är ense om. Man har ställt i utsikt att riksdagen i år ska ta ställning bill denna livs- viktiga samhällsfråga — efter ett par ånrtiond Iokaliseringspoli tisk debatt." Regeringsorganet — Aftonbladet och lyckan socia tiska "sen. Där tycks man också — i motsats till de allra flesta — . veta vad lycka är! Men Aftonbladet liksom andra bör väl ändå ha tagit del av t, ex. den ökade: brottslighetsfrekven- sen i våra storstäder? Det är en utveckling som näppeligen är ett uttryck för den lyckliga tillvaro, > gom tidningen méd sina gelikar tror? ätt stenstäderna bjuder: de människor, vilka flyttar dit. ' Koncentralisternas ensidiga en- tusiasm för att fösa in människor "i högh hällena är li 4a, 4 tad. har sin egen mening om saken. Tidningen vill inte ha dylikt för- slag, ty den utveckling som på- gått med stora folkomflyttningar främst bland lantarbetare, skogs- " arbetare etc, är en'dycklig 'sak för samhället och de enskilda, hävdar AB. ”Föreställningen att "det med en aktiv lokaliseringspolitik skul- le vara möjligt att stoppa fölk- omflyttningen, och att det skulle vara lyckligt om det vore möj- ligt, tror vi inte ett ögonblick på”, Detta slås alltså fast” av regeringsorganet, '' Tror . regeringen på vad dess organ inte tror pr. AB-inställnt 3 överraskande.; Den hittills förda regeringspolitiken. med sikte på att flytta människor från sys- selsättningssvaga cmråden till de stora tätorterna har haft inten- siva och entusiastiska propagan- " damakare . just : i... LO --och' den 3 RATTÄN ocH FÖRLOSSNING- | EN: På 'sådant som landshövding Eckerbergs utredning ' om : ' de statliga verkens utflyttning blir man inte' hedersledamot i, Säll- skapet för Stockholmsexpansion, skriver Jordbrukarnas Föreningsblad, Nåja, tid- ningen instämmer med den kom- mentator 'som funnit att utred- ningen vid närmare granskning påminner om berget ' som födde en råtta: Dock vet man av e farenhet svårt det kan vara att förlösa ens en råtta från: , Stockholmskrop- pen, « Om "inte annat gör personalen. våldsamt motstånd, :Varför till: hör de svårbesvarade' rågorrniå, Stockholm är verkliggi' inte nå- gon bekväm : miljö att "vistas i längre, Det såg man "särskilt da- garna : före jul, då kommunika- tionerna med förorterna till stor del bröt . gen klent Aänderbyggd." Vad är . det som "säger att människorna just i' vårt tand blir å mycket lyckligare i denna miljö än folk i andra jämförbara länder? ' > Regeringsorganet +. Aftonbladet "wet det säkert -— men på vilka grunder?. En stillsam fråga. - Ifråga om egnahemsbebyggelse släpar vårt land ofantligt. långt efter andra länder i den västliga världen! Ändå bör just ' denna . bebyggelseform - wara den bästa "för i- första - hand barnfamiljer. Det är ett faktum som & 0. m. Aftonbladet endast mot sitt bätt- " Vad beträffar den av re- : geringsorganet deklarerade äsik- sten om folkomflyttningen” delas den dessbättre inte av hela so- o'aldemokratin, Därom 'gavs klara koriked vid 1963 års riksdag; då en "rad socialdemokrater, bl. a hr Nilsson i Kramfors, gick i ition mot litiken stimulerande åtgärderna. regeringen — det blir den fråga. scm tilldrar sig största in- > tresse' — ”kurage att mot: sina egna cogan och LO gå in för re vetande kan förneka." ” år p som kom till stånd genom författ- ningen år 1959 tedde sig icke syn- observaté er, "som under en följd av” år £ it: 'utvecklingen på den oroliga” ön. Denna författning var nämligen en utpräglad kompromiss av det slag, som brukar betraktas som typisk för brittisk utrikespo- litik .av gammal god imperialistisk årgång. Den innehöll paragrafer, som” en gång "för alla skulle till- godose båda de cypriotiska be- folkningsgräppernas — grekernas och turkarnas — nationella intres= sen och parlamentariska represen=-" tation i/den, nya typriotiska rTe- publiken." Denna representation och . samtidigt fastslogs abt öns president skulle utses av grekerna och wicepresidentposten tillsättas av. turkarna. : Redany bestämmandet av detta procenttal innebar en brittisk fa- vör för turkarna, ty den turkiska knappt en; femtedel av öns. hela invånarantal (18; 8 procent mot 81,1 turkarna. på ön har genom «et Dn. vi- cepres ' Kutschuk inlagt veto häremot; Genöm detta veto har turkarna icke" blost” skapat admi- nistrativa .. svårigheter . utan även åstadkommit 'en svår finansiell kris på ön, bli a. genom att sa- botera”ekattelagarna. Den kommu- nala' självstyrelsen för större stä- der och byar; som författningen garanterade: och som innebar, att de ' båda” " befolkningsgrupperna där skulle .fepresenteras erligt 70—30 procent ln: har' i själva verket les icke kunnat genom- en: aktiv Iokali litik? Svaret bör av allt att döma ge sig redan i år; - DALTET MED WENNERSTRÖM . går för långt, tycker - Små- lands Allehanda: | Det finns, vissa som upprör hela svenska folket. Det är daltet. Han kan inte äta samma mat som övriga förbry- tare. Han kan inte ligga i Lång- hölmens vanliga sängar. (Tur att denne f.d. militär inte kommit ut äl ; landsförrädare handhas av; utan "att det"psykiska. tillståndet skall bli fördärvat? sv Dumheter, tycker tidningen 0. r. in på de uttalanden som som inte blev transporterade nå- gonstans var så ilskna att de sä- kert gjort revolution, om vädret hade lämpat sig. Flytta från. Stockholm vill de emellertid inte. JORDENS SABBATSÅR ', i. . Avfolkningen på vår landsbygd fortsatte under: 1963, -konstaterar Ljungbytidningen i sin årssummering: I. Den rationaliseringsprocess som under de senaste årtiondena på- IV" gått har medfört en strukturom- vandling, som delvis var förut- sedd och också önskvärd. Vad man har anledning att befara är att denna process går för fort, att den arbetskraft som trots allt måste stå till buds för att driva skogsbruk och jordbruk snabbt försvinner till, städer och tätor- ter, Ett land med våra natur- förutsättningar bör vara ett indu- striland, helt och hållet industri- land, heter det från de hurtigas- te näringsomvandlarna, Man har anledning att ställa sig mycket.skeptisk till detta. - Mcn kanske jorden och skogen » behöver sina sabbatsår också, I DEN POLITISKA DEBATTEN , framställes, ofta maktinnehavet som någonting föraktfullt eller skumt, skriver Skånsk a Dag- bladet" " Man ser ofta påstående om att vårt . nuvarande regeringsparti vill ”behålla makten” och man gör gällande att sådana ambitio- ner rent av äventyrar demokra= tin, Man angriper socialdemokra- tin för dess önskan att fortsätta regera." Men vad är det för fel på ett s partis strävan att.”behålla mak- ten”? Enligt vår mening är detta inte mera klandervärt än strä- van att ”erövra makten”. Det parti som innehar regeringsmak- ten vill behålla den, de partier som befinner sig i opposition vill erövra regeringsansvaret, Om den nuvarande oppositionen kommer i regeringsställning kommer den säkerligen att besjälas av pre- cis samma ambition som social- " demokratin nu har — att sitta kvar vid makten så Vänge som möjligt. Att framställa ”maktinnehavet” och strävan att ”behålla makten” som någonting skumt är felak- tigt, PERENNER - gjordes i radio av Wennerströms läkare, en professor: | Professorn talar också om att bevakningen varit för sträng. Hur kan denne sk, vetenskapsman komma till detta resultat? Spio- nens tablettintag bevisar motsat-' sen.” Visserligen har våra fäng- elser och övriga liknande anstal= ter alltmera: börjat få en likhet med rekreationsanstalter. = ' Detta är ' dock inte meningen med ett fängelse, Straffet skall - verka avskräckande, Lokalen li- kaså, > - , Den nye kommunistledaren C. H. Hermansson , ansågs föré sin upphöjelse till partichef ha ett handikapp i 'sin maka, som är dotter till en affärsman i miljo- närsklassen, Själv tillhör emeller- tid inte herr Hermansson de sto- ra inkomsttagarna, Enligt 1963 års taxering är hans årsinkomst ba- emellertid i inkomsthänseende långt efter till exempel statsmi- nisterparet Erlander, som = till- sammans enligt samma källa ha- de 141.000 kr i årsinkomst. infiltrationen i” "storfinansen” (Hallands Nyheten) FÖR - MÄNNISKOR I NÖD RÖDE KORSET X förhållanden, ni | hans: folk icke -I upphört att drömma om fritt poli- | befrielsen”, ra 15.400 kr. Hustruns däremot är 38.100, eller tillsammans . 53.500 kr, Det nya partiledarparet ligger . Visserligen är inte. herrskapet Hermanssons årsinkomst fy skam ur familjen Medelsvenzsons syn- vinkel, men jämfört 'med , exel- lensparets finns det ju onekligen ett visst propagandistiskt utrym- me för hr Hermanssons arga atti- tyd mot den :soc:aldemokratiska föras av det enkla" skälet, att tur- karna icke kunnat ställa upp ett tillräckligt, antal kvalificerade män posterna besättande. I slutet av november översände ändring till den turkiske vi- cepresidenten Kutschuk, - Denne "digade sin grekiske kollega med ett svar. I stället j den turkiska” rege- : konflikten svarade i Makarios, att" han och kunde godkänna denna' främmande inblandning” Cyperns "angelägenheter, Det "var efter detta svär, som den politiska temperaturen på ön, började stiga mot explosionspunkten, Och så in- träffade under julveckan de sam- manstötningar mellan grek-cyprio- ter och” turkar, com hittills har krävt åtminstone ett par hundra människoliv, Nu. bör man, för att få rätta perspektivet . på Cypernproblemet, städse komma ihåg, att majorite- ten 'av grek-cyprioterna aldrig tiska mål:' Cyperns förening med moderlandet Grekland. Det var för det syftet. den grek-cypriotiska frihetsrörelsen — utkämpade = sin kamp mot engelsmännen fram till .1959—60. Men rege- ringen i London kunde av många skäl icke tänka sig att helt släppa sitt 'grepp om -ön, som fortfarande är en: strategisk nyckelposition i Östra. Medelhavet. Därför ordna- des. den . komprömisslösning, som gav turkarna ett procentuellt allt- för stort inflytande och barrike- rade vägen för en anslutning av Cypern till moderlandet. . " Mellan grek-cyprioter och turk- cyprioter råder sedan ' århundra- 1 den groll och misstänl amhet, för Den lösning av Cypernkrisen, - nerligen löftesrik för de politiska fåstställdes "till. 70 procent för gre- kerna och 30 procent för turkarna, H befolkningen utgör i själva verket |” presidenten, ärkebiskop Makarios : ett detaljerat förslag till 'författ- |? Vistonsförslag. Tu "detta : = Oyperulkrisen och dess bakgrund us Makarios händ' kommer i skottlinjen — och får tillfälle att förstärka sina trup- per di; basen på. 'Cypern. för' att | med ,stönre ” effektivitet kunna ;Å andra sidan måste ' H ånrepolitiska sibuabionern makt och fredsövervakare ” på ön. briltorna härvid gå ” mycket försiktigt till ' väga, om' de..ej ånyo vill utmana de ”patrioliska "känslorna ' I Grek- land. Ty även” Grekland' är som bekant en. NATO-parlner, och den +' detta dand är "oklar och full av risker. "Rent sakligt sett har både rege- ringen i Athén och regeringen. i Ankara ett starkt intresse av att "oron på Cypern dugnas' ner och friden där 'återställes. Men cfter "den senaste explosionen blir det ingen lätt sak, och frågan är, om britternd är bästa tänkbara freds- "medlare på ön? Grek-cyprioterna hyser inget större, förtroende till "dem och än mindre tacksamhet M för ' den förfaltning, som år 1959 påtvingades ' Makarios” folk och som mu så uppenbart visat sig vära ett fuskverk, fullt av orimligheter och ur stånd att fungera till nå- gen. parts 4illfredsställelse.: -- | NI PS] spela — rollen :som ' brdnings- Mocke 2 "Bonn i januari 4 "Från och "med. idag 3 jär. jag deputerad Adenauer;” svarade den gamla - förbundskanslern "ganska barskt på en journalists nyfikna fråga . efter. hans avskedstal, I, och med det var det” sagt att, den årige politikern inte tänkte slå sig till ro utan jatt. han hade för avsikt att fortätta sin politiska verksamhet såsom deputerad för Christlich-Demokratische : .'. Union (CDU). Därmed .tillmötesgår han också , &'lt partis önskningar. Par- tiet "ställde genast tre: arbetsrum ”Suite. Nr. 119” 'har redan hurnit bli ett" politiskt begrepp. i, den tyska förbunIshuvudstadens , liv, Den internaticivella: pressen : framför, hans dörr." Mer än :20 stora tidningar och" radiostationer har anhållit . om intervjuer : hos Adenauer, saknar inga möjligheter ett på ett ätt ge offentli åt sina uppfattningar. ” i ”Gubben” scm han fortfarande vördnadsfullt kallaz, har inte änd- rat sig trots "miljöförändringen. Klockan halv tio kör den svarta bilen Mercedes 300 fram 'till för- att icke säga fiendeskap. De två folken ' har alltför olika kultur, traditioner, språk : och : religiös livsuppfattning för att friktions- fritt kunna umgås med varandra, Minnet 'av århundradelångt tur- kiskt förtryck och utsugning låter sig icke utplåna med hjälp av en artificiell. Samlevnadsförfattning, vilken" i många avseenden är så illa tillskuren, att den knappast kan. fungera eller tillämpas i det praktiska | livet. Turkarna påstår sig nu frukta för ett allmänt ”folkmord” på Cy- pern, och president Gärsel i An- kara här anropat både Englands, Frankrikes och Västtysklands re- geringar om hjälp att hindra en sådan katastrof. Det kan väl knap- past betvivlas, att Turkiets skräck- visioner härvid med avsikt över- drivits för att tvinga NATO-mak- POSTGIRO 900800 0) I terna ifråga att intaga en mot urkarnag .sak gynnsam hållning. bundst 3 port, dock utan polis- eskort, utan blå lykta och :utan förbundsrepublikens standar, Kans- lern som med mer än 100” km:s hastighet brukade rusa fram från | bostaden till ämbetslokalen i Bonn måste nu efterleva trafikbestäm- |. melserna så som vilken 'som helst | annan, tysk. När partiet ' inredde de tre arbetsrummen åt Adenauer, |: togs det naturligtvis hänsyn till hans. personliga önskemål. "Väggar- na är klädda med ljust. franskt nötträ. Den personliga atmosfären som omgivit kanslern i hans äm- betslokal har bevarats så gott det går. " Barock Ad alldeles särskilt tycker om — han hade fått den av kabinettet i fö- delsedagspresent ”vid '80-årsdagen —' har fått en hedersplats. Aden- auer sitter vid samma skrivbord var- ifrån ham under fjorton år dirigerat den tyska politiken. Han har köpt det, och även den” Mercedes ' 300 han "åkt i som regeringschef och Det blir då England, som i första ; betalt de gängse priset Ut- || Adenauer - bara deputerad - till hans' förfogande, och denna | Deputerad Adenauer] | Aktuell AC C. H. Hermansson knap- past är mannen att elda mas- sorna spelar föga woll för det svenska kommunigtpantiet, som inte har och inte kommer att få några massor bakom sig.' Han är yngre, kunnigare, mer mo- dern i språkbruket och mindre dogmatiskt fixerad än det gamla gardet som nu avlöses på bred front... Kan = ansikitslybftningen tänkas vända strömmen en smu- fa och, befria kommunisterna från. det politiska stigma gom drabbat de gändiga eftersägar- nas, fotbytarnas och 'ordvräng- arnag parti? cs os et Dagens Nyheter . Från allmän svensk demokrå- tisk —-. även socialdemokratisk — synpunkt är "det ingalunda beklagligt avt den Moskvalinogna HH (Hagberg-Hermansson)-lin- jen. segrade, vid kommwunistkon- gressen, Vi känner den. Vet var vi har den, hur den arbetar och bur den skall behandlas för att kommentar: neburit för kommunistpartiet i miss mån kommer att öka dettas dragningskraft på on del eler ment inom gocialdemokratins yttersta vänsterflygel. Även ett priocentudilt sett mycket blyg- samt avfall på det hållet skulle kunna. få avsevärda återverk- Dn ar. : : Svenska Dagbladet De "demokrati: ka partierna har knappast någon, att frukla Av det kommunistiska ledarbytet. Det har främst sitt intresse Som ett exempel på hur ett parti | i nöd agerar, os | . Hondelstidningen För . Glorkommunernas del kunde mycke vara vunnet, om kommunallagarna "säkrade viss represental fon i storkommunens fullmäktige för de delkommu- , ner, varav den nya enheten be- står. - De gamla. kommunerna måste känna att de hav ”egna” ombud. som för deras talan i inte få chans alt bryta sönder det "demokratiska 'utveckflings- - sikten .genom, det stora. fönstret på Rhen och Siebengebirge på andra sidan floden skymmes delvis ;ge- nom vett båthus, tillhörande”, en roddklukb i Bonn, vilken omstän- dighet den f. kanslörn med bister humor kommenterar, men han fin- ner sig i det hela. . a Memoarerna Adenauer . ställt ! i uwbslet ; fö allmänheten ” kommer nog inte så snart att skrivas. För ögonblicket har. Adenauer ca 150 eller 200 brev per dag att besvara. Det är "framförallt skrivelser | från menige" man, i. Västtyskland som önskar få ge uttryck åt sin tack- samhet” och vördnad: Såsom poli-' tiker ”ådadalö ägger députeraden Adenauer än så länge, sträng åter- hållsamhet, - Han rollen 'av den. tysta, men. uppmärksamma iakttagaren. . Bara 'i en" intervju nred "den "amerikanska tidnings- kvinnan 'Marguerite Hi: IS: intog han Mdeciderad stätlning, Men, inom de politiska kretsarna tvivlar man inte på att den 87-åriga Aden- auer kommer att igen ingripa ; i händelsennas ' 'Jopp, ' det är ' bara frågan om tidpunkten, när "det skall" ske,” Paul lorian' Po ppeln. ger — ; Holland: goda : ; : merinkomster Stockholm "- (TT). . Poppeln är: ett betydelsefullt träslag i Holland, den kommer på andra plats efter tall, med inalles 6.000 hektar: poppelbestånd eller 20 procent av den sammanlagda virkesproduktionen, berättar tid- skoriften - . Skogsindustriarbetaren (SIA). Dessa bestånd befinner sig främst i Nordholland och på de ur Zvuidersjön utvunna landområ- dena, : i r tå Poppelbestånden 4 i Nordbrabrant, tiälhörande de Förenade holländska tändsticksfabrikerna, har visat en god tillväxt, 26 år gamla bestånd har en medelgrovlek av 44 em i (Forts, å sid. 7) arbete, som bevisligen under en 6 starkt enad arbetarrönelses lod- ring : skapaly. världsmått en, mätt, , även med enabb . väl breda > ståndsst egring för de 4 massorna. TT : Stockholms-Tidningen giktelyftning som kongressen in- Skolans läroböcker blir onödigt dyra, kan bli billigare Det gångna läsåret har i hög grad kä knats av de all strävandena i länet att öka bered- skapen. för .den. kommande grund- skolan, framhåller Jänsskolnä i Älvsborgs län i sin årsberättelse till .skolöverstyrelsen, Läsåret be- döms som ett i pedagogiskt hän-' seende mycket fruktbärande år, un- der vilket - saktningsvärda Änsatser- gjorts av skolledare, : lärare | 'och kommuner : för att förbereda den nya skolan, Mycket återstår dock att göra, och vissa problem som uppstått pockar på en snar lösning. Länsskolnämnden pekar särskilt å problemet med de allt dyrare läroböckerna. Från många skolle- dare i länet har framförts önske- mål om att den för alla elever i en klass eller ' grupp. gemensam- ma läroboken begränsas till att om- fatta föga mer än grundkursen och utformas. på ett mindre. kostnads- krävande sätt än som nu blivit van= ligt. Överkurstext och färgbilder anses i stor utstäckning böra er- sättas med hänvisningar. till bred- vidläsningsböcker, bildband m m, vilka ' ändå ej 'kan undvaras; "om sas 'efter varje enskild individ. Det är också länsskolnämndens mening, att billigare läroböcker -skulle ge större möjligheter till att klass- och ämnesrumsbiblioteken utan dröjs- mål får en allsidig och änd ål. undervisningen skall kunna anpas-' storkommunen. Det är något så högst väsenlligt, att man endast kan ' beklaga, ak en. reform i denna riktning ej tidigare dis- kuterats på alvar... Ac: 4 Nya Wermlands-Tidningen : i 1964 är dat dags atv säga ifrån: man skall inte sex dagar i vec- "I kan tjata om effektivare fatio- nalisering och prissänkningar och, den. sjunde dagen sucka över bristen på snå trivsamma närhetsbuiker, kunniga specia- lister och vänlig senvice.. NN Fri Köpenskap " Vi får inte. glömma "bort -ait det kommer att finnas männi- skor” kvar i utglesningskommu- nerna. Här kommer afla vårt ansvar in. Vi kan inte räknar - med att en allt mindre och : mindre befolkning i dessa om- ' råden skall kunna orka möd att på egen hand klara' både sina - egna - > och a 2 hället," som . på - klika sä får nytta, av: denna uwilyining, Hjälpa dill att reda upp proble- men... Dat gäller skatter, kom-; munikationer, social omvårdnad, utbildningsfrågor och spörsmål om den allmänna delatvigheten i våra gemensamma kulturvär- den. Östergötlands Folkblad Det finns trots a många skäl alt se optimistiskt på möj- figheterna at utveckha Malmö till "en "kulturellt livaktigare id, Ty att mycket kommer att förändras radikalt här vid Öre- ” sund inom en överskådlig fram. tid behöver 'man inte ens fanta- si till att inse. I Iden situationen blir det allt tydligare att. kul- vurpelliik är en nödvändighet, och : att den kräver nya och enlig sammansättning. ; Ett annat problem har varit att 1 på ställningar av olika slags indivi- duella överkursuppgifter i anslut- ning till skilda kursavsnitt, Sådana exempel eller förebilder har: visåt sig oundgängliga för att de friare arbetsformerna skall nå längre än till vissa särskilt intresserade lära- res klasser, Skolstyrelsen i Borås har: insett detta och ställt ett sti- mulansbidrag: på 5.000 kr till för- fogande för lokalt utarbetade exem- pel av nämnt slag. Skolbyggnadsärenden här getts in från 45 av länets kommuner, Mån- ga av dessa kommuner har mer än, ett byggnadsärende aktuellt. Stör- sta antalet har Borås stad, som un- der vårterminen 1963 hade 11 såda- na ärenden 'på gång. Hela anta- let byggnädsärenden uppgick vid nämnda tidpunkt till 101, varav för det allmänna skolväsendet 92 och för "yrkesskolan 9. En mindre del av dessa ärenden torde komma att återkallas eller att helt omprövas, De flesta är dock. aktvella och till £ruppen av ärenden av högsta an« gelägenhetsgrad hör ett drygt 30- tal.'—' Ett 15-tal nya kommuner väntas komma in med framställ- ningar att få införa grundskola från läsåret 1964/65. Alltjämt råder brist på utbildade lärare i läroämnen, särskilt i äm- Ret tyska. Lärarens okunnighet och osäkerhet leder här till att många felaktigheter inläres och att hu- vuddelen av Jektionstiden ägnas åt översättning och teoretisk gramma- tik på svenska, Länsskolnämnden finner det angeläget, att ytterliga- re åtgärder vidtas för att förhindra att språkbegåvade elever i grund-= skolan . meddelas ' en undermålig undervisning i tyska och därigenom a ett svårt handikapp på 2YNgs ey I friska insat och en fast och ' målmedveten planering. = Sydsvenska Dagbladet i ; Det må. vara en ' recensent obetaget akt undra, hur Malmö i höstag kunde lyckas, där Gö- teborg mu genomgående miss- lyckades. Den skånska bilagan var fräsch, fräck - och kändes syfta åt rällj håll med «n TV mässiga hartering av materialat, den göteborgska kom, inte med ett enda nytt 'grepp. v Carl Henrik Svenstedt :ca i SvD, om ”Grimas”. LL ETTOR ETT ORD PÅ VÄ CEN "—S sin boning ibland 055. | - "Joh. 1: 14, Jesus kom ej på Willfälllgt be sök som en gäst som snant vän. der åter. Han kom för att bo 'oss. Fan kom inte såsom en, gör ett barnmhärtighets- till nade förhåtlang all Nej, Jesus vår Herre, har flyttat in hos oss, han har. tagit sin bonin ibland oss, " | Sådan & är Guds Gud än ej endast ö är ibland oss, En man som ville bi hörighet med flyttade till dem dem, ;Det kärleks under. : rummens f "och levd land fär vad Kristus gj b dig vilt h. boning, i ditt hjärta an taga in ät andras servicebehov. a Här måste öviiga delar av sam on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.