- fARONS TIDNING SR i Socialpolitiska kommittén och | bostadsstyrelsen har gemensamt föreslagit en offensiv för bättre bostäder. åt åldringarna. I första ” hand siktar man till en fö I tit= ring av bostadsbeståndet i gles-|]" bygderna och föreslår vissa åt- gärder härför, Det är emellertid uppenbart att åldringdrnas bo- städer i de 'större städerna inte heller är att skryta med. Oftast tvingas åldringar av. ekonomiska - skäl. att bo i: gamla omoderna bostäder, ibländj i s. k. ivningsz . hus, Sooialpolitiskå kommitténs" och . bostadsstvrels bär förslag dr att kommunerna med 'hjälp av statsbidrag skall uppföra monte- ringsfärdiga ' hus. Kommunerna skulle få en subvention på 10.000 kr.. för varje sådan bostad. För- - slaget vittnar om att man anser ” läget prekärt för våra åldringar. |, I annat fall; hade man nog inte föreslagit er nödlösning, Det är nämligen: fråga om en typ 'av bostäder med :kortare 'använd- ningstid än manligt. De -skall byggas enklare och skall ev. kun- - na flyttas. Bostäder enligt sed- > vanlig malf vill man inte förorda | eftersom "man infe wet om del kommér till användning” då ' de inte. längre behövs som åldrings- bostäder. Det: skulle "bli för dyrt | och känske innebära slöseri; med pengar, befarar (man, I ”glesbyg- . derna räknar man inte med nå- gon efterfrågan på nya bostäder, ÄAldringanna > bor - emellertid. så dåligt att' något måste göras. - Att många av' våra åldringar 7” på landsbygden” bor- under. be- drövliga: förhållanden ' är : känt > och ofta ' omvittnat.. Man: har en känsla 'a alt det finng- kommu- ; inte på allvar intresserat - sig: förbättringar av bostäder med statliga kbostadsförbättrings- lån. ' Från : myndigheternas - sida har 3 man n också tyäligen den upp- I; VÄRDET: AV: DUKTIGT FOLK. relsens företag investerar vi, i ; byggnader och mjäskiner för att men vi måste” ocks investera i duktigt ; tala vad detta' kostar, I : skriver Lantbruksförbundéts. verkställan= de direktör C, W. Qurtman i "ett nyårsuttalande , för . CJordbrus karnas Föreningsbladif Vi måste beakta 'kon:zumenter- nas krav på, mera. :färdigberedda varor och vi måste” samtidigt sö. . ka eliminera de kostnadsökning- |" ar, som följer av ökade löneför- måner,: vilka :de' anställda - : blir |- berättigade .till genom sina. löne- förhandlingar. : hålla oss i täten utan att ko-t- naderna per-: produktionsenhet stiger, måste vi .centralisera be- redning och bearbetning av det ” jordbrukarna levererar, och . så långt som möjligt måste vi er- sätta mänsklig arbetskraft "med maskiner, — Stordriftens: bättre lönsamhet accentueras ju av au- « tomationens framsteg på : shart " sagt alla områden. - Det fordras dock även att man investerar j mänsklig arbetskraft, ty för planering, drift, försälj= ning 'och . löpande kontorsarbete . behövs nu mer än förr verkligt kvalificerat folk: Annars blir in- te investeringarna i byggnader 0, maskiner räntabla, Att snåla på kunnigt: folk är i regel detsam= ma som att slösa. Efter att ha framhållit fort- v bildningens behövlighet säger. hr Curtman rakt på:sak att före- tagsledare och föreningsstyrelser " ofta varit alltför njugga vid an-|' ställningar eller konsulter, anlitande av TUMSKRUVARNA PÅ KRE. | DITMARKNADEN. har dragits åt ytterligare, på- pekar dr "Ci. R. Pokorny i tid= ningen Företagaren: : Särskilt "oroas" man av Riks- bankens hårda vägran. att medge nya obligationsemissioner för de institut, som "långfristigt finansie- rar bostadsbyggen. Dessa insti- tut kan då inte längre överta de byggnadskrediter, som affärsban- kerna på myndigheternas uppma- ning lämnat så frikostigt — till byggmä:tare och byggherrar. Af- - färsbankernas förmåga att ge krediter begränsas därigenom på .-. ett ytterst beklämmande sätt. Un- der de närmaste månaderna mås- te man räkna med en tilltagande illikviditet ' inom hela näringsli- vet, ty de åtgärder som riksban- ken vidtagit liknar ju mest vad som med ett -slagord brukar kal- las ett idiotstopp. , -- Om riksbanken inte i tid mju- kar upp sin hållning kan det lätt hända att vårt näringsliv hem" söks av en ny serie av bedrövli- ga och framförallt onödiga betal- ningsinställelser och konkurser, menar d:r Pokorny, För att vil skall - | sammats på önskvärt sätt, Socio nom I Stig”. | Lundström, åldringsbostäder fåtdt förbättringsi rädsla för. ratt "het | Det finns. kommuner som gj "av boösta dst & Järn Malmö, skriver i i senaste numret av Poli- tisk "Tidskrift ” "att ”endast 6.600 -Jån' och påpekar att det .finns , 100.000 bostäder som saknar, alla "bekvämligheter. 'öch” som ” bebos "av folk som är över '65 år, Det tar alltså minst” 15 år att sanera det "befintliga bostadsbeståndet; "Man frågar sig "onekligen, skriver hr Lundström, vem som "bär an- svaret för den” dångsamma” sane- ”ringstakten” och på våd” där trå- kiga "bostadssibuationen” för 'déssa "människor beror. Han” "diskuterar , två: anledningar. Dels kan . "det "vara så att åldringarna inte själ- "va: "vill söka” förbättringslån : av 'sätta sig i skuld” eller kan det vara så att kom- : munerna inte” visar de här' frå- gorna.: "vederbörlig up imärksam- " och . ordnat . förbäbtringslån för åldringar, men def. finns också exempel på kommuner som inte 4 trögtänkt. trots den. ihållande bris- d utgör kvi en tredjedel” av arbetskraften. Un- "| der : åren: 1950 till. 1960 ökades cent. ,Det finns ' knappast" något, yrke som förvägras kvinnorna, och det” finhs tillräckligt med utbild- öjligheter 'och arbetsplatser för att tillgodose . kvinnornas öns- kemål i "avseende / på. yrkesval, Yrkeskvinnornas : situation i Västa tyskland tycks därför wara bättre än någonsin förr, ; Men. hur : ter sig. kvinnans likaberättigande och yrkeskvinnornas antal med 50 pro: |: - Få å wet: :varför. de dricker EN trots att ungdomsfylleriet har" tredubblats på tio år ten. på "arbets raft, 'Deltidsarbete för fruar inom industrin samt. på |" kontor och ämbetsverk är fortfa- NOrNas: sinn I i Te rande ett problem a Västtyskland, som wäntar på sin lösning, - ,Flisabeth FJerwitz' str ga » Ungdomens tlecholmissbruk har blivit ett allt allvarligare samhälls- problem, ” Sedan i för- tt i synnerhet då den gifta kr inom "familjen? , vr " Denna fråga undersöktes! av. den västtyska” ? wetenskapskvinnan” dr Elisabeth Pfeil, Hon , kom till det intresseväckande' resultatet att 90. procent av männen. inom de högre socialgrupperna ' och" de, fria yr- kena inte har någonting att in- vända emot. sina" fruars — yrkes- "verksamhet. Men : däremot" är det procent av arbetarna,” som | svann och spriten släpptes fri har fylteriförseelserna i vårt lanid' sta- digt ökat och då mest i de yngre å dersgrupperna; Bland.” 15—17- ingarna har: "sålunda antalet om=- händertaganden . under: de | ett par gånger [ månaden, ' men kan inte ange någon orsak: till varför han gör det, Förtäringen sker” företrädesvis utomhus sammans med några "kamrater. När han "greps ; för: De hade. han druckit : omkring -' centiliter brännvin, en hög könsumtion” ov i inte är någon engångs- 434 tio ' åren tredubblats ' och bland 18—20-åringarna mer än fördubb- dats, En så skrämmande . utveck- ling manar till eftertanke och väc- ker i första hand frågor som var- för "alkoholmissbruket stiger och c fruars' "yrkesverk het. 3, vilka det är som hänger 40 Procent av de gilta'k önskar fortsälta med sitt yrke ä även efter ' äktenskapets ingåerrde, "men bara: 25" procent av Imännen” vill gå med” "på; det, Möjligtvis har vi häry: ansér ”den tyska »vetenskaps- ; "till; många åndet gjort mågonting” åt häl Isovårdsnärändeinia, "nämnderna "och I långa: korridorer. . enskilt och "disponera ;. klent, - : tycker. : DEEbladet Denna, summa har. använts pularitetsstatistiken, : den förefaller det emellertid en- sationens ' erkända' förmåga . finansiera sin verksamhet, at "varje ung örn kostar skattebe- talarna 30 kr' om” året; 73 "Kanske "det skulle löna > ostik i riket, "bottens- Kuriren. SK är också: små utrymmen. Tea äta ur-hundskålar. . klaririgen - om ”bristande utbil "kaler” blir synlig. 2 No: hjälper inte på Personal : bortarbetar inte elakhet, "= ' ns - (Skånska Dagbladet) bostäder, Hr Lundström ifråga- ”säster om. inte 'en "uppsökande "och vådgivande "verksamhet från ;i "social- "andra kunde sätta fart. på Sangfingsvetksamr "Man vill bo | ; vitt vätbrödda ET "Be tt man bla; studerat leksaks:n- köpen under "julhandeln för :trel n - år sedan: och därvid gjort" märkliga rön som att de flesta inköpen-skedde-mellan kl; 13 och 18, att-kvinnorna var i majoritet bland köparna och att bilar” och bussar samt dockor to pade por så I avvaktan på di banbrytande | insatser. som kan : följa på Unga |' Örnars raid genom lek:aksvärl- |'jä däst som om det' inträffade skul- -le vara ett nytt bevis på organi Ett mått: på framgångarna. är enligt tidskriften -Ung Höger att » med statsbidrag till en undersök- ning av frågan, hur många som är sysselsatta "med onöd'g stati- -menar”? Väster- > När personal vid sjukhus 'och ” anstälter gör. sig skyldig till över- grepp" .och misshandel komrher som ”ett brev på posten förkla= ringen - att: detta beror på” dålig » utbildning. En” annan : förklaring "I dagarna har: det uppdagats » ett fall där personal vid ett sjäk- "hus misshandlat barn — tvingat dem” slicka "mjölk på golvet -och Det dröjer inte länge förrän den gamla för- « ning”. och ”otillfredsställande lo : Hur länge skall allmänhet och "myndigheter tro på dessa löjliga och dumma ursäkter? : Utbildning som misshandlar sjuka människor, Så-' "dan personal är olämplig obero- ende av . utbildning, Utbildning fruars. missnöje med ' livet, ty det torde 4 ganska ”mångå | fruar som, känner” sig "instähgda '. och sysslolösa ” inom < hushållets einen välstånd och högre. Tövnadsstandard som, fruarna även efter. ältenska- - | pets ingående fortsätter” sin 'yrkes-, . verksamhet. / : Det. har talrika. ve- någon" "insats: Och så : kvinnor . angelägna, ' "om ”Västyskland rå- ordningen. med : de och” ”korttidsarbete fjäha” som utväg > eller tråktoheben c inom hemmets ensam. ma väggar. Men det tyska närings- "I gängé : med : | kanske i främst tidens tl tidskrift. LIV, ger kl a möj- "I tighet att i det gyllene medeltellits ; tecken "utfärda följande: signale- livet. är:-i. debdta avseende” ganska sik åt denna överdrivna Ikonsum- tion "av starka drycker. 2 'Obestridligt "torde "vara "att den högre standarden på sitt sätt lagt en grund: bill att allt fler. miss- sköter sig ” och grips ' för ' fylleri, De stigande lönerna och den ökan- de fritiden med vidhängande Sys- selsättninigsproblem 'möjliggör' ett flitigare” och .mera' omfattande um- ned "spriten, 'Och ' därtill kommer ' att.” den ; "eftertraktade förteelse för -hans " vidkommande. Han . har berusat: sig med fika mycket vid flera tidigare tillfällen. Ofta. blir han bjuden” av någon kamrat; vilken också inköpt dryc- kerna, men, lika' vanligt är. att kostnaderna' delas, ”.' "Sådan, är han alltså — ungdoms- fylleristen m/60-tal cm man ute- slutande ser till genomsnittet, Men naturligtvis finns” det .stora varia- tioner : bland "ide 1.190 som genom Baccus försorg - "kommit LU kontakt med rättvisan, dona Färre än "normalt ” : bor hemma - en Ungdomsfylleri . inträffar Jångt ner i' åldrarna, Av de: wvid.denna varan trots skärpt i il är bes tydligt ,lättillgängligare än under motbokstiden.” :; | Det är. emellertid numera. "inte bara "möjligt att klarlögga de "bidragande : :yttre ocisakerna - till varför - så .-många ungdomär dricker. allt - mer, . Man - | kan också i: någon mån — Våt vara: generellt spresenkera, per- undersökning; som Tnomfördes dör något år sedan,har givit vissa besked härvidlag. 1190 7 personer år, oci liga bo- undersökning . intervjuade. var två (varav en flicka) inte mer än :| tretton år gamla 'när de greps. Tre "fjärdedelar av samtliga "hade förvärvsarbete, medan ktiiodt, fem procent var studerande och sju inkallade. till militärtjänst. Utbild- ningsmässigt istår. förresten fylle- misterna på en lägre mivå än sköt- samma ungdomar i motsvarande ålder. 30 procent av de omhänder- - | tagna” var gifta, mwingförlowade: eller hade stadigt sällsta; , medan alltså 70. procent var helt obundna, Fylleristerna bor hemma i mind- re omfattning än vad som är van- ägt "bland jämnåriga ungdomar, ett je | faktuni > scm. i någon ' mån kan tyckas: understryka, goda bostadis- . och" uppväxtförhållanderis betydel "bårnens utveckl i Irähem,. ! var. siffran: är, + 4 A ee er | dagerla, "urlgdomsfylle- er na utgör en för- en "del "i, "samiman- | häri get ä förvärvsarbetande, ogift och bosatt i sidt förällrahem. Han saknar städat” sällskap. Far militärtjänst, in : 960 "av "de 290 berörda " hade båda eina föräldrar” i in vet och 821 av dem (69. "procent yhade haft hos mor och för; Fv v. s. haft de åtminstone yttre betingelserna, för en. god vepföstran. - ot Första" supen vid "16-17 den fel i ägnar sig Åt tv kvällar i veckan, men tillhör för den "ekull "irgen förening. Han. soknar körkort, pr förelsemm r sällan i för- äldrahemniet. ; q gången" hah förtärde alkkohel var han 16—17 Han begagnar sprit en” eller å SVENSKA RADIOPROGRAM -. I interpellation” för något 3 år dan! tog riksdagsman Börjesson: i Falköping (cp) upp frågan om Svenska : "radions "hörbarhet i Finz land. ' Klagomål ' har” yppats från "Idén: > svenskspråkiga ” "befolkningen i Finland över "att "Sveriges" radio på. sina "håll är ytterst svårhörbar. Med hänsyn till önskvärdheten av "att främjs det nordiska sams arbetet ' och även :ur 'beredskaps- synpunkt ansåg ihr Börjesson. det . angeläget ' att åtgärder vidtas för att svenska - tadioprogram + blev hörbara i vårt östra grannland, "I sitt svar på hr Börjessons in- terpellation hävdade' kommunikal tionsministern "att utbyggnaden av låhgvågsstafionen i Motala ' till högre effekt sannolikt" skulle 7 vä- sentligt förbättra möjligheterna att i våra grannländer ta emot svens- ka radioprogram. "Hr Börjesson har emellertid sec dermera företagit en- omfattande undersökning, som berört ett stort antal. orter i; västra och: södra Finland. Det har visat sig att hr Skoglunds förhoppningar gäckats. Motalasändarens utbyggnad " har inte nämnvärt förbättrat Sveriges - latt påräkna” Radios hörbarhet i Finland, för felestyrelsen; "gene; raldirektör H, Sterky, har framgått att miss- mä hr Böda och åar och regelbundna inmvingar: än vad. sem för deras ålder kan betraktas som nmonmadt detta trots "avt. 62 procent "lav dem var” "engagerade. då någen glags "hobbyverlcsamhet under åt- minstone” kväll. varje. vecka. Det allt ennat överskulggande in- tresset härvidlag, war . idrott - och friduftsk: iv, . Enidagt något mer. än en fjärdedel av "samtliga - Filhörde dock någon förening. : Inte mindre än 70 procent av de omhändertagna uppgav, att: sprit sällan eller aldrig förekom i deras föräldrahem, en Uppseendeväckan- de uppgift som inte bara vittnar om 'scbrare alkoholvanor än för av befolk I Om lyckandet med ” mitt av Motalasändaren, till: 600 KW i hög grad. beror ' på att Östblocks- dare” som : är. mycket starka, tex. 1000 KW + Östberlin — I strid "mot 7 "gällande" våglängdsplan arbetar ” på." mycket närliggande "våglängder - och - alltså ' stör -ide svenska sändningarna. "Någon ' ny våglängdskonferens är troligen inte nom de "närmaste åren, .. I' ett brev nyligen” tin chefen för telestyrelsen har hr Börjesson åter aktualiserat. frågan och 'be- gärt besked om vad denne avser att föreslå för åtgärder :med hän- syn till misslyckandet med Motala- sändarens utbyggnad 'och en del östblocksstaters . nonchalans . mot gällande avtal. i et ' - Det är, menar. hr Börjesson, ytterst wviktigt att snara åtgärder vidtas för att förbättra Sveriges Radios hörbarhet i Finland, som i så många hänseenden står oss så nära? fa / svaren är sanningsenliga — vilket man vågar betvivla — skulle för- äldrarnas förhållande till spriten därtill — tvärt emot alla tidigare teorier — ha mycket diten, bety- delse för det uppväxande släktets intresse för varan, "= . I de fall sprit var vanligt före- kommande 'i hemmet var åldern för intagandet av den första su- pen något lägre än genomsnittets 17 år. Tre av ängdomarna sade sig ha: druckit innan de, börjat skolan, medan det aktuella fylleri tillfälle, som ledde till omhänders tagandet, för 75' pojkar också dn nebar deras första kontakt med alkoholen. - 2 od ; Trettio centiliter : . ”normaldos”. oo ,Prännvin är det klart domine- rande berusningsmedlet och" orsa- kade 80 procent av de undersökta fallen en så ckontrollerbar fylla till F king 'kan tala (direkt med var- |: "I ttiorven, 230 av samtlig: Aktuell .. s President Johnson ' har även en annan maktpåliggande upp- gilt framför sig, nämligen att finna en ny grundval för rela- tionerna , till Europa där den besvärlige general. de Gaulle bedriver en” kampanj för: lika- berättigande. Det är osäkert om man under ett valår kan räkna med Amerikas energiska med- verkän i en sådan omprövning. " Handelstidningen Den dag Washinigton och Po andra kanske det också skulle finnas ' större "chamser : för' en utjämning av motsatserna, Men den dagen tycks vara långt av- fägsen. " | Stockholnis-Tidningeni ” Kanske får "man. anse att de ryssar com, nu gladdes åt en välartad efterträdare "till gamle ftrogne men nedsflitne”' Hilding kom hit för alt med sin närvaro uppmuntra de svenska parti- vännerna, som” "Visserligen haft . föga framgång men likväl städ- se visat prov" på trohet och I 1lo- jalitet.. ie Nördvästra Skånes Tidningar - | Gemensamt för Wennerström- affären och NIB-spektaklet ' är att de avslöjat besvärande bris- ter i regemingens' adiminigtraftiva förmåga, De har också — till. sammans: 'med”/' det... försagda frånträdandet av. regeringsan- svaret i högertrafiken: — gett en säregen belysning åt författ- ningsfrågan. Där har hr Erlan- ders huvudargument — för att inte säga hans enda — bestått i förklaringen at vi måste ha en eltark ' tegering. För en rege- ringschef som Tämmnats utanför såpass allvarliga rådslag som de som berört spionaffärens hand- läg g kan det föralldet vara naturl ät att uppleva behovet av en förstärkning. enes : s Upsala N ya Tidning . Skulle - dendkarna bestämma sig -för att flyt tta Kaatrucs flyg- Saku holm, agsgivande för att den sydlt gå "bris förbin- är det mycket som talar för att den Dad byggs som man JWättast sämsta, sfkernativer av. alla är att : brobygget förhalas : och skjuts 'på fremiiden därför att man 'inte "kan komma överens om var bron skall förläggas. - Dagens N yheter med bjän av win. Och: 1 man drie- ker: "sannerligen inte måttligt. 30 centiliter "är genomsnitiskonsum- der mc 70 centiliter, 71 cmhän- dertagna vet inte hur . mycket ide förtänt, och det kan mån ju förstå, "Det ruskiga i sammanhanget är emellertid att dessa tal inte avser en unik eller i varje fall "mycket sällsynt händelse. Nej, över . 300 av 'de - tillfrågade - uppgav, abt de åtskilliga gånger druckit ika mye- ket eller -.mer och nära 400 att så varit fallet vid. ett par tillfällen! Ungefär lika många. påstod dock att något liknande aldrig tidigare | inträffat. Omkring 50 procent för- i månaden eller oftare, och över huvud taget kan konstateras att fyllerifö 1 "varit 1 av mer än ”eenomsnitiliga” dryc- kesvanor, 2 : a Vårför dricker man "" egentligen .; : | Rädsla för föräldrarna eller vad? Faktum . är . emellertid, » att ung- domsfylleristen: föredrar att berus $a sig i det fria. Över 350 av de omhändertagna — förtärde . spriten utomhus, medan 250 vistades i nå- gon annans bostad och nästan lika många lade grunden till polisin- gripandet i en vestaurang eler ett ölkafé Men wvilket var då anotivet till att man drack?. Ja, för 550. är detta-höljt i dunkel, De kan inte ange mågot. skäl alls. 120 skulle ut och dansa eller träffa jen Hicka och behövde en styrketår. 85 skulle fira födelsedag. 79 skulle rycka in eller ut från militärtjänst, 75 blev bjudna eller trugade, 71 kände sig ensamma, och ”nere” eller hade att polis måste ingripa. Blott åbta | tandvärk, och 50 skulle bara un. procent nådde motsvarande effekt dersöka hur set Smakade, Uj 'torde deita|l åsen får prioritet: I arnat fer kan enas om och finansiera. Det | tär. sprit en eller "ett par gånger). .. - "Med sin nåds kraft, kommentar | fartyg 1 värl- Till, ngen på då ingången. relativt snabbt att . öka Inte - bör i detta or mahang den 'krafiga" ex- pansionr handetsflotta - beaktas. Därtill kom det spe-. mer att vi har en oifika ' svenska ' Bjölartsp ble, som gör. att vi får rå ? ett fortsatt besvärligt konkur” rensläge i förhållande ill Är a länder, . även om den inte an nella sjöfartskonjunkituren ge anledning till viss optimism. Svenska Dagbladet En wias filmcensur bör finnas. Vad: som 'kan diskuteras' är hur omfattande : eller + långt gående den : bör: vara. : Cenisuren " bör + en viss garanti bör finnas för att det grövata och mest negati- va,' vilket kan vålla mentalhy-. gieniska” skador, sållas bort - - "Skånska Dagbladet ' (le förvisso uppstå mwutifall . det eckerbergeka släget verkligen vann -: riksda- gens bilall. - Man" bleve nog -. råcheferna, amanuenserna och Mt. vad, de kellas och lägga dem, i plomberade godsvagnar den dag flyttningen skule ske, : annars skulle det. hela nog gå i stöpet.” . > H:et i Svenska Landsbygden Vad är en negersångare för någonling? . Sjunger han . om negrer; för megrer €llar neger sånger och är sammanställning." en sålunda gjord efter. mönstret barzsångarne, vissångare, lulsång- ger, Negrerna eka inte ställas: i någon tärklass därför att de har” ek Senirlunda utseende, : Ekådespdhare kan man und- vara i radio och TV. Skäggiga män flikaså. Ja, om dat kniper skulle' man "nog ' till öch' med kunna undvara, dragspelare. Men ämm ralisledding som strök rä't V 'S-rad ur programmen skulle ha satt sin sista potatis. Nya Wermlands-Tidningen "De: stora varuhusen är en tveeggad historia, . De är. ut- märkta för innehavanna och" i 'vissa avseenden också för kun- denna, men besvärande när det gäller alla anåköp, som vi dag- ligan , behöver göra, >. "Men 'cm det går så att v retar .eMla skorköp i varuhusen och ends de små detaljinkö Pen hos ; kvarie shandNaren, ” så kan då inne inte exisiera och. så en vacker deg står vi där med en försämrad service. . Hur man än vänder sig. råkar vi in.i ett dilemma, - ' vs Ge i Sydsvenskan : : "Man. kan.: över. huvud taget — men man går ju förbi vissa råheter som- brukar skrivas "på: plank” och mean vill inte uppleva dem sam- man med publik. sv Karl. Gerhard ETT "TORD SS PÅ VÄGEN av nåd och" "sanning. > Job. : 1:14. : "Om Kristus Koramit enbant med sanningen . skulle många som mu” ej förstå sig. på nåden, ha tagit emot honom, och I hade han kommit endast med måden nn skulle många, "som nu anse ANs sanning fö ba hälsat huse g för. hög och härd, Kristus kom med; både nåd. joch” sanning. Sådant är "också vårt behov. Vi. behöva sannin- gens "ljus att ledas rätt och vi behöva nådens tröst för att . våga fortsätta vår väg, trots alla: felsteg, Det vore lika' tolfullkiom,. rg Eg anningen eller nå. len. sj e fatt vi dem båda, Has, fen mm! äga Låt Kristus lysa a di med Sannings ljus : Eg sin och styrka dig vara så (liten som möjligt. Men . 5" en dv ..- Sovjetunionens ” "Ett obeskrivligt rabalder skul- > lokaliseringsför- . s tvungen att bunta ihop de ak-: tuellla ' generaldirektörerna, by- - sige-baskeden, lotienilietd-na och are ete.? Ingalunda, hen är ner -- TA icke gilla - censur. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.