- offentliga - DAROLMS TIDNING ””” . » . Tisdagen den 14 januari 1964 = LT misdagen den 14 januari 1964 LT = Krävande balansgång: « Den bakgrund till statsverks- - proposibionen som tecknas i den tinnalhuddset, kan hällsekonomin tror - inte .natio- nalbudgetens författare på. Den äntade något snabbare produk- preliminära vid första ljus. En närmare analys av na- tionalbudgetens prognoser inför den ekonomiska utvecklingen under 1964 - visar . emellertid att det finns ett antal svaga punk- ter och obekanta faktorer att räkna med, Den offentliga konsumtionen beräknas stiga med 6,5. procent, vilket är något snabbare än un- der fjolåret. Väsentligt mycket mer osäker är prognosen beträf- fande den privata konsumtionens stegring, somi anges till '3,5 pro- cent. Utfallet 'av lönerörelserna är den osäkra faktorn i detta sammanhang och kan på sittl "sätt illustrera bristerna i det nu- varande systemet för lönerörel- scr. Här saknas någon form av korrektiv, som skulle hindra lö- nerörelserna" att överskrida den samhällsekonomiska ramen, Det enskilda näringslivets fas- ta investeringar beräknas i stort sett komma att befinna sig på oförändrad nivå medan en ök- ning med c:a 800 milj. kr för- utses i. form. av 'Jageruppbygg- nad, bl, a, inom livsmedels- "och skogsindustrin, "vilket är en följd av . konjunkturförbättringen för dessa näringar, Inom den offent- liga sektorn ' i förutses "däremot väsentliga "ånvesteringsökningar, som medför en total ökning av investeringarna med 3,5 procent. Av de skilda delområdena sva- rar de kommunala bruttoinveste- ningarna för iden största. steg- ringen med hela 7,5 procent och de statliga för 5 procent, Den :sektorns — expansion kan alltså väntas fortsätta även under 1964, : i Någon överhettning a 'sam- | FOLKIEMMET OCH. MATEN; « Den riktiga folkhemsmaten — förskräckliga ord — har. efter- lysts i ett utredningsbetänkande. Ja, det är inte så säkert att del flestas rikliga och valfria mat är den för folkhälsan bästa, skriver |” Jordbrukarnas:. Före- ningsblad Det är inget fel att näringsforskningen ställer så de- finierade krav som möjligt på livsmedelsindustrin: | För: att livsmedelsindustrin skall | kunna fylla de krav som i berört avseende bör ställas på den "är givetvis dock det första villkoret att den har tillräckligt stora di- mensioner. Bla. fordras 'det. att provkök är tillgängliga, vilket jordbruket som bekant skaffat sig, Experiment måste göras, . utom- ståendes” och. främst husmödrar- nas synpunkter måste inhämtas, ingående testningar måste till. Det är vidare, inte ovanligt. att nya produkter eller . produktgrupper måste säljas med förlust för till- verkaren under ofta flera å år, tills husmödrarna hunnit ”mogna” för en produkt eller lärt sig uppskat- ta en ”inbyggd bekvämlighet”, . ; Företag som ägs av producen- derna måste ju alltid ha i minnet att det. är konsumenterna som är deras kunder och även i sitt eget intressse söka tillfredsställa des- sa så långt som möjligt. Kan de dörslag .som den här nämnda ut- redningen lagt fram åstadkomma en vidgad näringsforskning som bidrar till bättre folkhälsa ge- nom riktigare mat, så är det bland ; det viktigaste som kan föras: « . Att Jordbrukets egen stora och ansvarsmedvetna livsmedelsindu- stri vill.stödja och anpassa sig till dessa strävanden är givet. OPPOSITIONENS UPPGIFT är givetvis att skapa förutsätt- ningar för en regeringspolitik som vi finner bättre, men det är inte vår avsikt att föra en ensidig o. småaktig kritik mot den nuva- rande regeringen, sade centerle- daren Gunnar Hedlund in- för riksdagens öppnande: Centerpartiet kommer att möta reformförslagen i en positv an- da även om det är övertygat om att en politik som mera bygger på individens självverksamhet o. ansvar och på samhällets vilja att ge individerna dessa möjligheter är den bästa förutsättningen för framsteg och trivsel i vårt sam- hälle. Helt andra” tag . måste till för att ge eftersatta grupper en lju- sare tillvaro. Låt oss hjälpas åt att göra 1964 till ett ljusningens år för dem. ; För fortsatt reformbyggnad är det nödvändigt att näringslivets " produktionsbetingelser blir så go- da som möjligt. Dess investe- ringsmöjligheter är nu inte till- räckliga. — Ett. viktigt aktuellt krav gäller en aktiv lokaliserings- politik som kan främja färetags heten och de områden där man nu har ar betslöshet. en av näringsliv påseendet = förefalla |. - neringsrådet till trots.' Just där- "sägs framgå, att av upptäckta till- . miljoner.. Man ertappade då 8.000 Iz kanske redan ' före den ålder och bebyggelse till några få stor- .Jätorter måste undvikas, . niet måste byrån, som . alltjämt tionsökningen (4,5 procent jäm- fört med 3,5 procent) än före- gående år har främst sin för- klaring i lageruppbyggnaden . och av bättre kapacitetsutnyttjande t ex. i " skogsindustrin och på det hela taget skulle en ökad produktivitet kunna uppnås i re- lativ harmoni. . Trots allt är intrycket av den- na. harmoniska skönmålning av samhällsekonomin inför 1964 nå- got blekt och illustrerar några av de mest slående bristerna i den ta TA 1. Naturskydd och viltvård bör, gå . hand i hand nu munder rådande svåra förhållande för vårt småvil- da. Det är ett 'ovedersägligt fak- tum satt pressen på svensk natur och svensk viltmiljö nu är-större än någonsin: tidigare, Bevarandet av skyddsvegetation, vatten, föda åt det mindre jaktvillebrådet här jämsides med viltskadeproblemeét — vilket i grund och botten" är samma fråga — blivit jaktvårdens huvuduppgift. De sår som ratio- nellare jordbruk, kulturskogsvård, "Naturskydd och viltvård 1 vårdaren. Jägaren ser altid ett rovdjurstaget ”willebråd'. som ett förlorat vilt, medan ' naturmannen å andra tidan' sällan" erkänner nå- got egenvärde i jakten men ser på såret efter rovdjurets aktion som på det” snabbt helande ärret elter en -doktors hälsobringande kniv. i Men -konfliktanledningarna är nog små utom när det :gäller duvhöken, denna rovfågel gör ju säkerligen mycket stor skada ute i markerna, 'men å andra sidan är han så sparsamt förckommnnde att skadan inte kan bli så farlig, Den kemiska ,besprutningen .';är : alla gånger, vår. farligaste fiende. När man yrkar åtgärder brukar det även vara "lämpligt att: komma med praktiskt förslag, Mitt, förslag är abt ett nära samarbete mellan jägarna, naturvårdarna och , lant- brukarna vore det., mest 'effektiva som . kunde vinnas i . nuvarande ståndpunkt. so Nta vh pa aAa Gunnar Svensson; sjöregleringar och” den 1 jordbruksbesprutningen” "denna besprutning har jag. i flera tidi-. gare artiklar gått till. angrepp inot ratiska r — orsaker, kan i många fall vara ekonomiska politik, Den avstan- lett dödligt hot. mot vårt småvilda nande in i ägent iloch ir ting göres för att lindra industrin tex. måste. på lång sikt vara ett betänkligt svaghets- tecken, Detta allvarliga problem tas emellertid inte upp till den ingående analys man skulle vän- ta. Över huvud taget är rege- ringens , brist på - långsiktiga handlingslinjer påfallande — pla- för är den socialdemokratiska re- geringens samhällsekonomiska ibalansakt mera riskfylld än vad nationalbudgeten låter ana, oe BUTIKSSNATTERIERNA detta” våldsamma fördärv av Sve- riges fagra natur. Utan tvekan sammanfaller skyddandet mot dy- lik skadegörelse lika väl hos' na- turvårdaren som hos viltvårdaren, till vilken kategori vi vill räkna alla jägare, om de har ett uns vett i. sin "hjärna. - Ett ökat samarbete mellan :jägarna, viltvåndarna ' och naturskyddarna, skulle ' naturligt- vis "bara vara ' glädjande, ”samti- ligheternas ram det skulle bidraga står. inte främmande inför tanken på medhjälp. vid dylika samman= Av > stickprovsundersökningar grepp i butiker omkring 30 pro- 'cent' begåtts av personer' under 15 år och 10 procent av personer i åldern 15—20 år, vilket; tydli- "gen 'oroar både skolöverstyrelsen och ". "inrikesdepartementet, ' Pro- blemet är utan tvivel allvarligt, understryker Östgöta” Cor- respondenten: : ' Enligt en "uppskattning; s som ti-' digare varit synlig; skulle värdet av tillgripna. varor' för: landet i dess helhet - under förra året kunna” beräknas ' till : omkring 60' butikstjuvar enbart i Stockholm, . Nyligen . betonade. :'tidskriften Köpmannen” också att det här in- te är fråga enbart om ett svinn- problem av' betydelse. för detalj- handeln: utån' också om ett, sam- , hällsproblem. : Samma: synpunkt. gorna” än att ”gnabbas om de: små, ar ibland gör sig' till överdrift. I och för sig ä Hände, | ända och av många: ansedd '& som”en fö- gå natunvårdande gärning, men det kan bero på vem som står bakom kolven. En jägare, som. i "bål ser en hare ligga' och sova i sin lya och sedan, kör, direkt, hem "efter bössa och- sedan går. och ”mördar' haren”, + eller .om- kvällen i smyger sig in. i strädgårdarna och ploc- kar ner de sovande: fasanerna,'el- ler går nere' vid öppna vattendrag och tar de frusna och halvt ihjäl | svultna änderna när frosten sätter in . och, änderna söker. sig anlägger «' inrikerd med betonahde" av. att: inget tills grepp bör lämnas utan ' åtgärd.” En fråga .sammanhanget .är "emellertid dessutom, om: det kan finnas några möjligheter att min- ska de frestelser som följer med , dens "öppna exponeringen av va- ”rorna i moderna snabbköp och varuhus, ' Man :kan näturligtvis inte begära en återgång till han- del över disk med varorna i stort sett oåtkomliga för kunderna, . : - Men kunde man inte tänka sig någon. sorts kompromiss, då det .gäller i första hand snask och "sådana - småsaker” som kan utgö- ra en. särskild' frestelse för barn då de kan förväntas ha tillägnat sig en säker uppfattning om .vad som. är lovligt och olovligt? N vi SKULLE TRO - N att socialdemokraterna - -näppe- ligen inlåter sig "med kommu- nisterna i någon kapplöpn: ng att bli de främsta i socialisering, skri- ver Norbottens-Kufiren: "Socialdemokraterna vill säker- ligen försöka se halvborgerliga ut så länge som möjligt, att för- . verkliga sina socialistiska ideal mer genom kr? nggående . manöv- rer än rakt på sak. Exemplen från, utlandet har visat att den senare tatiken är riskabel.. Labo- urs misslyckade socialiseringsex- periment efter kriget har partiet först nu börjat repa £ig efter. Hr Erlander är alldeles för klok för att hr Her skulle till r in Cal "vatten .-— denna 'per- son är inte värd att kallas . an-' nat än det stora :”rovdjuret”, han är”. ”naturligtvis 7 ; naturens > fiende nummer ett; han är "inte. wärd att varketi se:eller hälsa på. Tyvärr finns sådana ' personer fastän: inte itså många fall nu för tiden, — och ideell naturvård kan gå hand i hand och'i detta fall kan resul- tat. absolut uppnås. Det gäller då att i första, hand, hjälpas åt-aöt ”ta. om., hand, - dessa: monster: i människoskepnad”. I den mån som jaktförfattningarna fått en. mera skyddsbetonad karaktär och vild- vårdsarbetet också kommit att ut- göra jen viktig länk i skyddet av Det område som är känsligast är självfallet bedömmingen av' rov djuren: Jägarna' har mycket" svårt adt komma ifrån samma. inställ- ning - till- rovdjur och rovfåglar som de måste ha till sin egen jakt —; i markerna är' ett dött villebråd alltid ett förlorat - vilt och konkurrensen av rovdjur och fåglar, är, alltid mycket illa sedd bland våra jägare — jag minns mig själv under den tid 'jag var jägare — så mycket. rovfågel jag kunde träffa. på sköt jag s trots fridlysningsbestämmelser, det är så länge .sedan nu så jag kan: göra lyckas lura honom till något så- dant, I Sverige går det tillräck- ligt bra att socialisera utan att ens nämna detta ord. Lite obe- hag i valet mellan att dels fram- stå som ett socialistparti — för , att motstå kommunisternas an- "lopp — och valet att inte göra det — för att kunna locka från borgerligheten —- får säkerligen socialdemokraterna utstå. De får utkämpa ett tvåfrontskrig i fort- sättningen, Det har de'emeller- tid klarat förut, Vi lyckönskar dem till fram- gång på kommunistkanten, Vi fö- redrar absolut en £oci faldemokrat före en kommunist. - > En skrivbyrå i Stockholm har i t'o år hjälpt riksdagen att kla- ra snabbprotokollen från kam- mardebatterna. ” "Efter det framgångsrika decen- bekännelsen, brottet' är ändå pret' skriberat och ännu i dag ser jag med vrede de övervintrande orm- vråkarna härja bland våra fåtal liga rapphöns och "de likaledes övervintrande tornfalkarna specia- lisera sig på småfågeljakt eller den förfärliga hägern härja bland fo- rell :och Iaxöringsrom under hös- ten då laxfiskarna leker i grunda åar och bäckar. — Det är här som i första hand olika åsikter finns mellan jägaren 'och natur- har en mängd statliga institutio- "ner till sina nöjda kunder, upp- säga avtalet med vår folkrepre- sentation och de:s chef avtacka- " des vid en lunch där en av tal- männen var värd. Nu har arbets- marknadsstyrelsen åtalat byrån efter en 29 år gammal paragraf i akt och mening att stoppa dess verksamhet, vilken inte låtit in- ordna” sig under, offentlig arbets- förmedling. Bertil Olszon, styrelsens chef, är känd som okonventionell karl för sin hatt. Borde han då inte också ingripa mot den byråkra- tiska ' fjant, vilken spökligt irrar omkring 'i hans lokaliteter? ' som "om "det stod inom möj-. till nödvändiga åtgärder, Jag. själv k Det. är bättre "att ge-. mensamt söka lösa de stora" frå- "I med en toppfart av ma) imalt. 40 där" skiljaktigheter i. uppfättning-, "det. rätt natur” ligt med jaktövning — en, krass vårt djur- och fågelliv, har dock |. : konfliktanledningarna minskats, ; ' Kommer . det att. bli nödvändigt att i frandtiden förbjuda biltrafik i centrum "av storstäder som Lon- don : och Stockholm? Eller är 'det troligt att;man -i-stället, inför en särskild: stadstull för att avskräcka det stora flertalet bilister från att ta in sina bilar i stadskärnorna? : » Dessa frågor diskuteras för, in- tensivt i England och även i Sve- rige har diskussionen”, om "den framtida bilutvecklingen . i 'Stock- holm börjat ta fart, Ett , Intressant bidrag till idéutbytet i denna fråga lämnar; den wärldsberömde bilkon- struktören "Alec Issigonis i.en in- tervju : i en" av Englands största söndagstidningar; Tidningen? ”skis- ; serade : själv en dösning på ' pro- I blemkomplexet i form av små, två- sitsiga; elektriskt drivna stadsbilar km/tim vilka "skulle få ensamrätt till gatorna i det centrala London. Men man överlät 4 den tekniska bé- dömningen ' av. detta förslag till en lösning 'av torstadens ' trafikpro- blem” till Alec" Issigonis,” som , ge- nom” konstruktionen av. BMC. "850, den''s,' k, ”Huhndkojan”,, och BMC 1100. "visat, vägen, , till ,kompaktare i ”Hundkojan') är ju. en fyrsitsig. bil: med endast tre meters totallängd — om alla! körde så- små bilar - skulle. vi: få plats med” en halv gång till" många bitar i Stockholm; -- ” " Så här "ser "Issigonis' 7 på en framtida utvecklingen: oe — Jag trör att de stora familje- Bilarna, ; kommer att. bli fö bjudna i Londön öch andra storstäder, Det finns : helt: enkelt; inte ; plats: för dem. Men 'jag tror 'inte på- förbud mot" biltrafilk i städerna utan' 'på en: utveckling mot" två eller 'möj- ligen tre biltyper: en stor, snabb landsvägsvagn, en" fyrslisig all roundbil för, familjebruk och en ytterst kompakt stadsbil. | — Jag Aror. inte / på elektrisk framdrivning, batterierna " blir: all- deles 'för 'stora :och tunga. Själv - | Specialkonstruerad LEE il”. ”stadsbi är jag inte. tillräckligt mycket av kemisk ingenjör. för att kunna be>- döma -bränslecellens framtidsmöj- ligheter "men jag har:en bestämd känsla av at även vår lilla stads- bil i framtiden blir bensindriven. .— Av säkerhetsskäl tror jag inte att. stadsbilen '”modell 1984”, kan göras mycket mindre. än vår nu- varande ”Hundkoja”.. Den - måste ha fyra hjul och .bredden måste ligga i närheten av” 1,4. m,' Att bygga, en fyrsitsig bil kostar bara obetydligt "mer, än att bygga. .en tvåsitsig, jag anser följaktligen att även den kompakta stadsbilen blir fyrsitsig.. : sö — ”Kraftkälla? : (En; fyrcylindrig, vattenkyld- motor på omkring 500 ce enligt min mening. Det kom-) mer inte att dröja länge innan vi tar ut en litereffekt av 100' hk ur standardmotorer och en .stads- bil på 500 cc skulle följaktligen kunna bli'snabb — bortåt 115 km/ tim. ':Men” det är inte toppfarten sém betyder något utan accelera- tionen '— om inte framtidens stads- bilar kan hålla ett högt trafiktem;- po” blir det kaos och köer. i alla falls ort & Luftföroreriingen måste lösas med hjälp av sådana luftrenare som £' n.' håller på att fulländas i USA; De garanterar att. ävgaser- 'na "blir ' totalt förbrända. Och det -| blir” också nödvändigt med kon- troll av "vevhusgaserna. Avgaserna -| kan "dessutom parfymeras' så att de luktar : gott; vore met >" Ett : annat område :som "vi kommer att få ra avsevärda förbättringar N "ljudnivån. Stadsbilen kommer « att bli extremt tystgående. = er lv — Utvecklingen fram mot två eller tre bastyper bilar - varav. en särskild stadsbil kommer att ske gradvis, . Vi kan .inte förvänta oss en 'revolution, .på området, -: Men tekniskt "intresserar; oss problemet |7 redan , nu. ga faktorer inverkar givetvis på. skördeavkastningen; men .till- förseln ev 'växtnäring har en helt dominerande : betydelse. Det” har framkommit vid många undersök ningar , och försök. Under senaste tiden har debatten härom berikats med ytterligare ett par klargöran- den, RENEE . Förenta N ationernas jordbruks organisation FAO har. genomfört en undersökning i ett 40-tal' der rörande ' förhållandet mellan tilkösd wäctnäning och skörde- ökning, Resultatet är återgivet i en Tapport år 1962 (Crop produc- ticn tevels and fertilizer mse) och sammanfattat i en kurva, som an- ges på diagrammet, här ovan. Den dragna linjen: vizar att den .ge- nomgående tendensen i dessa län- der avsett i övrigt olika förhål- Yserd-Vatue Index : M landen är att "ökad tillförsel « av växtnäring " medför. en , stark ök- ning av skördeutfallet, , Variatio- nerna . för de med, varandra jäm- förbara länderna ligger sinom > de streckade linjerna. Om man till jämförelse "lägger in resultaten. från olka svenska jordbruksområden , iiffrorna vid kurvan) enligt statistik för 1956— 60 ser man att det råder samma förhållande ” inem .vånt land, De områden, där växtnäring tillförts i mikligare mängd, kan även no- tera stora. ökningar i' skördeav- kastningen. Olika förhållanden och olika jordmån epelar: mindre "roll, Växtnärningen har ' ett avgörande inflytande. "7 etc nöt + Detta framhålls - även av profes- sor Olof Svanberg i den nyligen | Aktuell - mår - påbörja "en "ökad 'expan- sion. "CIA drar' konsekvenserna genom satt bl.a. ansluta sig till sarna mer”resonabla. Sydsvenska” "Dagbladet. Är det så lyckat att västvärl- den teweérerar varor till Sovjet- unionen? Kan det inte medfö- ra att ryssarna blir så starka att de kan krossa de västliga demokratierna? Det låter; kan- ske säga sig men dessbättre finns det tecken som tyder på att de Tyska . ledarna tvingats tänka om på ett, för vår del av världen gynnsamt sätt." : i Fri Köpenskap: "En antydan om att hr Heck- scher , vallåret 1964 ämnar an- passa sig. till :den mörkblå fa- langen . inom högern. och « till den ganla:' Hjalmarsonitinjen gav högerledaren inför sin riks- dagsgrupp på fredagen. Till skillnad mot hr Hedlund (cp), som inför de ecina lovade alt. möta regeringens reform- förslag i "positiv anda, ägnade sig hr. Heckscher åt kritik mot alt staten skaffar sig resurser ätt. genomföra .. reformer. Vi måste" vända strömmen, förkla- rade han, så att utvecklingen går i riktning mot” lägre, inte högre skattebelastning. Helt ilo- giskt : avstod han från att tala om reformbehiov, i 'klant med- vetahdé” om att det skulle ha Timmat ytterligt illa med hans krav på. skavwesänkhing? "> ;ee Stockholms-Tidningen:” . Mitt i. "det stigande välstån- det rymmer folkhemmet ännu vita fläckar på sin sociala kar- ta.' Bristerna är många, köerna långa på ekilda områden. Läget i 'bostadsfrågan är ännu en öp- pen utmaning . till . socialdemo- kratin 'och kräver djärvare tag och hårdare satsning både i byggande öch hyrespolitik. In- om människovården är svaghe- terna många och personalresur- |senna . så otillräckliga, att be- klämmande situationer ofta upp- står för wårdbehövande: , Arbetarbladet, . Remissdebatten i riksdagen, som börjär på Vonsdag i näs- ta "vecka. klockan . 10.00 .kom- mer inte att pågå längre än till kl. 22 eller 22.30, för att se- dan fortsätta -på torsdag och ev. fredag. Det är en vettig reform dels därför. att det är orimligt att riksdagsledamöterna själva skall kunna prestera . något verkligt intresse” för - det " som a” utkomna iskrikten ' , äxtnäringen och livet” (Växt Ni ings-Nytts förlag), som 'är den: första kort- fattade och populära” översikten på svenska över växtnäringsämnena och deras betydelse för wäxtvärld, djurvärld, | Tivsmedelsproduktion | och. människors, välfärd, . 5003 NIPO, TKO > > näring. I diag har med 10 kg spannmålskärna och motsvarande Kurvan visar "enligt en FAO-undersökning i 40 länder hur. hek : om Am kgprha OT TTT åf UN 3 50 + 100 150 "> 200 — 250 "3001-350 "400 ” 450 > 500 1. Skåno sto "4 Småland Ölad ” 7 7. Värinland 10. Kopparbergs-Gävleborgs läg” + 2. Halland + + > += "5, Gotland 8. Östergötland ” "4. Övriga Norrland 3. Blekinga «00t €. Västergötland Bohustän-| Dalsland | "+ 9. Mätarlänen 112. Hela rikeb körden i yield-value-ind Tedni, (Sundsvalls Tidning) åden, varav fr att förbålland. är Lika i vårt (ca för andra produkter) stiger vid ökad tillförsel av växt- g av svensk statistik för 1956—60. inlagts olika jordbruks- a årt land [Ez . "kommentar Sovjetunionen går in i 1964 säges i kamrarna fram ,mot med én mycket försvagad eko-|midnatt och ofta långt därefter, nomi, Dess guldreserv är avse-|delg för radiolyssnarnas och itv- värt mindre än utlandet gissat) tittarnas skull. Om sedan re-: och "stannar vid kanske två mil-|misstalarna kunde reformera sig jarder. dollar, en ringa reserv |själva i någon mån så. att ta- jämfört med USA:s. Väster-llare efter talare inte ältar pre- ländska "experter. är - övertyga- | cis samma sak, skulle debatter- de 'om att: Sovjet endast medlna bli ännu mer njutbara och hjälp från den fria världen för- |värdefulla. . i Hallands Nyheter. För politikens skull vore det Washingtons uppfattning att väst|skada om det innebar. aut auto” inte bör ge ryssarna långfristi-|didalkternas tid snart vore, ute, ga krediter vid handelstransak- |dessa om brukade formas i det tioner. Det. är alltså möjligt att fria folkbildningsarboetet, . i ekonomiska svårigheter gör rys- lideella organisationerna och i de ' det ' fackliga arbetet, samtidigt som de vann erfarenheter från -I skilda arbetsfält. Det är: ingen lycklig 'utveckling om den po- lötiska — debatten & framtiden skulle - domineras ' av personer med i många stycken tämligen ” ensartade erfarenheter under de: politiskt . mest mottagliga åren. De politiska ungdomsförbunden . borde nog beflita sig bättre om att ta. till vara 'begåvningar utanför - studenternas led. Det skulle de i "längden. själva vin-: na' på. Handelstidningen. ' Namninsamlingens resultat in” nebär en mäktig ' demokratisk opinionsyttring till förmån för en starkare kristendomsunder- visning än den' av gymmasieut- redningens majoritet föreslagna, den saken kan inte, bortförkla- ras. Det lär inte” domma. alt lyckas att med arroganta insi- nuationer vifta undan 2,2 : milj. underskrifter. En meningsmani- festation av . denna. omfattning kan; inte undgå aut.väga tungt när: riksdagen: går att.” ; avgöra frågan. M : ent Svenska Dagbladet. - Gotänningen tllkånnaget, « att den- med anledning av teknisk valsamiverkan : mellan > centern och --folkpartiet på ön numera - ra' av intresse, för Eder; skriver tidningen i sin prenumerationis- inbjudan,' at följa detta ovan- liga experiment, antingen Ni är intresserad av mittensamverkan som sådan eller Ni är mest ny- fiken på att se när den center- ' vänster (på sidan) råkar i gräl med sin folkpantistiske kollega ' till höger. - Kan det' inte bli Fa. redan om vem som skall anses böra stå till vänster - och. vem till höger? Göteborgs-Tidningen. ' . värnpliktig i flottan har åtalats vid rådhusrätten i. Öre- . bro för att inte tillräckligt fort ha tömt tunnor med matavfall i havet från det fartyg där han tjänstgjorde, Polismyndigheter- na på fyra platser var inkopp- lade ' innan wtredningens gilla byråkratiska ' gång nådde upp till domstol i det märkliga av- fallsärendet. Tydligt är att. krigsmakten klarar sin centrala problematik utan fruktan och tadel,. åtmin-, stone när det gäller att funge- ra som "straffanstalt för senfär- diga, Detta: magistrala helt ' om med ordspråket tomma tunnor” skramlar mest har något . av; dagorder i-blicken, - ; Sundsvalls Tidning En. PÅ VÄ äGEN| = det gjorde. Gud... En "ung kvinna som 14 e: kämpat med den religiösa få gan i sitt lv och som känt/r ligionen som et hånt | bud och som 'i samvetsförpliktelse trä.” lat och slitit för att” till lags, kom göra Gud. kap. och 3:e vers: ”Ty det | lagen icke kunde åstadkomma &£ det den var försvagad genom: köttet, det gjorde Gud, . >» Vid: de orden: ”det gjorde Gud” war ' det, som iom ett överflödande ljus strömmat in i henneg själ” Hon hade trälat sig trött genom: on vad hon skulle göra och" oll på att ge uy syn på fade Pp. Nu fick hon: Det är just wad dj höver få syn på iu också ban: oc ROM, 8 111; I : Gud hade gjort, Vv är tvåpartitidning.: Det "böra ga”: partistiske dedarskribenten till. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.