= EK ed a een ” Lyndon Jolinson har hållit sitt första s. k. State of. union-tal till den - amerikanska kongres- sens ' båda hus, alltså' motsvarig- heteri till trontalet vid den svén- ska riksdagens öppnande. Enligt nyhetstelegrammen skulle John- son ha blivit avbruten av app- låder inte mindre än omkring 80 gånger, vilket onekligen kan "tydas som "en stor succé för den nye presidenten, Vad denna suc- cé kan vara värd får väl fram- tiden utvisa; Det kan hända att denna .mera-: beror på skickliga TJ olinsons” i ”trontal” SS hetssiffrorna och ”tillväxt- takten .i nationali st Det öka os böner «När fransmännen i slutet av det gångna året definitivt utrymde den är emellertid möjligt, att spar- samheten, som tagit sig uttryck algeriska Hottbasen' Bizerte, så fi-- radös? denna händelse som en den i nedskärningar i tsutgifterna, delvis kan vara ett taktiskt grepp i syfte att förmå kongressen att anta det stora skattesänknings- förslag Kennedy lade fram förra året, , Det skulle ge. näringslivet en kraftig stimulans till; ökad aktivitet och medge att en "stor del av de arbetslösa kan åter- insättas , i produktionsprocessen. Johnson krävde energiskt att skattesänkning: förslaget. ; .. skulle och fyndiga. ordvändningar i ta= let än på att kongressledamb.- terna vill godkänna det program talet innehöll. Talet var onekli- gen elegant formulerat och kraft- fullt framfört, väl anpassat efter sin publik ”Låt oss föra John Fitzgerald Kennedys planer och . program framåt —' inte av sorg 'och sym- pati — utan därför att de var : riktiga” manade Johnson i sitt tal, Han markerade därmed, att han 'kände , sig "som Kennedys arvtagare, som icke av plikt utan av övertygelse måste förvalta detta: arv väl. Johnsons tal bygg- de i det:väsentliga . på det re- formprogram' Kennedy skissera- de 4ä sitt. motsvarande tal vid öppnandet". av kongressens ses- sion för: ett” år: sedan, : Johnson kommer 'således' att fortsätta och fullfölja ' den politik : Kennedy dragit upp "riktlinjerna för, men ” det är givet att han kommer att sätta sin personliga prägel pål. detta ' arbete." Lyndon Johnson gjorde , sina - första politiska lä- " rospån under Franklin D. Roo- sevelts ' presidenttid ' voch . hans första trontal' nu bär tydliga spår|. av det inflytande som . Rocsevelt utövat på honom. Han "använde samma retoriska konstgrepp som Roosevelt och formulerade slå- ende 'appeller på samma sätt: som |. denne, Man kan med visst fog säga att” Johnson är arvtagare inte ' endast till Kennedy, utan också till Roosevelt, I Båda dessa bortgångna, :presi | "antagas snarast. möjligt — senast den I februari. ville han ha "det klart för: undertecknade. :I frå: ga om det andra stora. lagförslag som - ligger kvar från Kennedys lin] : ämligen ' att, ge negrema ighet med de vita, uttalå" de sig Johnson något försiktiga- . re "och ställde inte upp”någon |; 5 tidsfrist, Men' på allvaret i hans uppsåt att även driva igenorå denna : läg” lämnade . talet inget tvivel. Andra . huvudpunkter : i presidentens" program var att "kongressen ' äntligen” skall skapa ett försäkringssystem inom ra- men för 'socialvården, som slall ge rättvisa åt alla medborgares behov äv hälsovård, att trafik- biska ' enighetens” . stora högtid och man. ansträngde : sig både” i iKalro okch. i "Alger att markera” den nordafrikanska har- President” Nasser" och den alge- riska diktatorn Ben Bella ” förde ordet vid:étt' möte "i Alger” och - prisade varandras : örträfflighet ' och” broderliga trohet. 7. . Det var : emellertid ine. dessa bisk potentat, '« j. till” Ben; Bellas Algeridt. Vi: byter här på kung Hassan av -Marocko. Denne "hade genom sitt avböjande att "deltaga lant nog deklarerat, att. han "icke. önskade träffa , Nas- ser ”och.a Ben, Bella, och, skälen härför beh? tvivel -.om,' «+ Visserligen har - den” marockan- ka regeringen på sista tiden ' va- rit mycket tystlåten ' om de clika komplotter "och upprorsförsök, com ägt. rum i Marocko under 'de sista iderna, men mån' har dock: i det: skall d 5 att ett effektivt program för ' ute landshjälpen skall genomföras, att "fira bostäder, skolor, bibliotek "och sjukhus skall byggas samt att kraftåtgärder skall vidtas för "att göra slut på arbetslösheten. I def senare "syftet skulle” arbets- ; är tsförsäkringen effektiviseras | och” automationens inverka på behovet av arbetskraft grundligt ” utredas. . Som en Sammanfattan- de "beteckning" på alla. dessa i re- forinplaner använde, presidentén "Det" utrikespolitiska avsniltet av talet var ganska magert, vil ket med hänsyn, till det före- "stående presidentvalet i förklarligt. denter ” "hade. vi tfar d om. reformering av det 'ameri- kanska . samhällslivet, Kennedy insåg, att Roosevelts idéer mås- te omformas efte förhållanden, men : e . alldeles givet, att Johnson. hög grad äger den-jn sikt man döma efter wis Cd av Johnson sedan: 'h presidentposten har hå miska ; tänkande--fasknät talets. skrisförhålländens ir Johnson 1; KE het "med statens medel,. vilket ju i och för sig kan vara en god sak, men han förbiser att ökade. statliga . investeringar på skilda områden av samhällslivet är nödvändiga för att motverka den 'ekonomis- ka stagnation-som tyvärr, karak- teriserar USA idag. Ökade inve- steringar . i det privata närings- livet är, icka tillräckligt för att pressa ned de höga arbetslös- "sparsai JÄGARENS FÖRFÖLJNINGS- PLIKT enligt jaktstadgans - första pa- ragraf i de fall han råkat skad- skjuta villebråd, som därefter ta- git sin tillflykt till annans jakt- område, har ingalunda. upphört. Och skyldigheten att underrätta vederbörande. markägare eller jakträttsinnehavare i de fall, då det är fråga om älg, hjort eller rådjur, består alltjämt. ' Efter en redogörelse för de ändringar i jaktlagen som trätt i kraft vid årsskiftet, — skriver Svensk Jakt: I och med att den till 100-me- terszonen- begränsade förföljnings- och ockupationsrätten upphört, har uppmärksamheten i högre grad än tidigare blivit riktad på jägarens förföljningsplikt enligt 1 $ jaktstadgan. Den jagandes skyldighet att påvisa, att han är ute i. lovliga ärenden ytgör en viss spärr mot missbruk, Nu så- . väl som tidigare behövs emeller- tid ett förtroendefullt samarbete mellan jakträttsinnehavarna = till angränsande marker för att för- följningsplikten ska kunna full- göras utan att andra rättmätiga intressen trädes för nära, Insik- ten härom lär också komma att » medföra ökat intresse för utbild- ning av säkra apportörer och vilt- spårhundar. X Tidskriften förutspår att de av "idéer |. - i av.den utrednin; om läroboks- . ”härmast; "syftat mot.en översyn av ter hapd- "lingsprögram, Avsnittet i fråga na” : ordalag friktlinjer” för. USA:s utrikespo itik,. 3 MAN: HADE KUNNAT VÄNTA ; SIG MERA i. nämnden som "nå =" framlagts, men direktiven för utredarna har nämnden, Frågan om "centralise- ring av bedömn'ngen av all un- dervisningsmaterial har man t.ex. endast delvis kunnat ta upp. In= te heller har -det' varit möjligt, skriver Skolvärlden, att för- "utsättningslöst diskutera ” frågan om bibehållandet av, . läroboks. | den och de:s' ver het, "klara antydningar ' om, lessa ' omstörningsförsök |: r planerats i Kairo och Man har i Rabat klara. be- ra ti egyptiska utbildare va- rit äv igt "sysselsatta med att :re- organisera je? algeriska trupper, d gränsstriderna mot Marocko, ' men led” ordentliga, bak- slag vid mötet. med den marockan- ska armén, (Regeringen i Rabat vet desslikes, >att grovjetiska tanks och gering .d. (Rabat, att” de hade' till syfte "att. utöva press å” den all- männa opinionen och gå den' mar, rockanska oppositionen" ”råg i ryg- gen” >=3s" allt detta var alltför ups penbärb för att. kunna betvivlas av kung Hassan och. hans” rådgivare. bat. Och -kins serna, som. sedan år tillbalcd fört mot ' det sovjetryska inflytandet: i Marocko, har' inte försummat. att fa” vara; på .den chans, som . här| bjudits dem, De presenterar sig i g Sök” ”Rabats naturliga bunds. förvandoatd Trögna, bröder, som gär. nå vill hjälpa utan att kräva er- sättning 'för sin välvilja. De er- inrär om 'sina stora te-leveranser till. Marockö; vilka 'skett utan att kung .;Hassans . ”svågt "ansträngda Detta måste ur flera synpunkter beklagas — inte minst därför att en ny utredning tord2 bli nöd- vändig inom en inte alltför av- lägsen framtid — men' kan näp- pel'gen läggas utredningsmännen till last: Gentemot dessa måste dock s sä- "gas, att deras reformförslag inte sällan förefaller väl restriktiva. Visserligen innehåller .utredning- en flera goda förslag. Vidgningen av nämndens granskningsområden till alla skolformer, utökning av nämndledamöternas antal, och understrykandet av det lämpliga i att en sökande får tillfälle att yttra sig, innan nämnden beslu- tar att inte föra upp en bok på läroboksförteckningen är förslag som bör få systemet att fungera bättre, Men åtminstone det för- sta av dessa förslag måste rim- ligtvis komma att öka nämndens arbetsbörda, Då det dessutom åt- skilliga gånger påtalats att nämn- dens resurser inte ens i dagens läge är tillräckliga, hade - man onekligen väntat sig ett förslag till en kraftig upprustning bla. på den personella sidan. Det en- da mera konkreta i den vägen är emellertid, att nämndens kansli- biträde föreslås ” överflyttad från 5/7-tjänst till heltjänst, en ut- vidgning i blygsammaste laget. En av de frågor som debatte- rats mest livligt under diskus- sionerna om nämndens verksam- het är principen att normalt en- idast låta en granskare yttra sig om en bok. Denna praxis, som tillämpas om pgranskaren accep- terar boken för uppförande på läroboksnä riksd beslutade ändringarna — slopande av 100-meterszonen och lättnader vid bildandet av jaktvårdsområden — skall komma att underlätta jaktvårdsintresse- rade markägares strävan att ge- nom ordnat samarbete undanröja de hinder som ägosplittringen of- ta medfört för en förnuftig vilt- vård, avvisar han den tillkallas ytter- ligare en granskare — synes ur vissa principiella synpunkter nå- got diskutabel. Här borde det inte varit ogör- ligt för utredarna att komma fram till konstruktiva förslag i syfte att säkerställa en ännu hög- Po ME oe ”huvarande system rimligtvis kan GUBBAR OCH ÖDE REGIONER '. I- några befolkningspol tiska re- " flexioner ' på : grundval 'av "+ års- > skiftesstatistiken fäster sig J or d- "brukarnas Förenings- -blåd-bla. vid vårt folks för- gubböing ” "och den regionala av- folkningen, Samtid'gt tycker t'd- ningen' sig likväl ha märkt ett « visst ' lokaliseringspolitiskt upp- vaknande: i - Lokaliseringsutredningens tänkande ville "många betrakta :som en vändpunkt, som ett be- vis för att man på högsta ansva- riga håll började få en ny syn på :lokaliseringspolitiken. En del initialåtgärder har också kunnat ,' särskilt för Norrl Jordbrukets avfolkning är o-' undviklig och accepterad även ur näringens egen synpunkt. Skogs- bruket 'kommer också att behöva mindre folk, även om prognoser- nå för. de:s vidkommande allt- jämt måste betraktas som osäk- rare än för jordbruket. Detta accepterande av . avfolkningen skulle kariske kunna tolkas som : Om" landsbygdens försvarare: gett upp den strid som länge förts i defensiv anda, men så är det in- te. Den. - lokaliseringspolitiska kampen har blott förskjutits till regional betoning: ” man . måste värja sig mot att: hela regioner blir lagda öde, I denna syftning ser det lyckligtvis ut som, om växande enighet vore på väg. . Statistiken — beträffande Tlant- brukets numerär släpar av na- "turliga skäl efter, men som stick prov anförs från norra Kalmar -Jän att bönderna: där i fjol min- : skade med. 247 (eller 6 Proc), . medan bara 10 nya tillkom, Även som . bärkraftiga ansedda famil- re grad av mångsidighet och 'ob- jektivitet än den som man med på foten, - jejordbruk - börjar nu få stryka moni, 'som ,påstås 'besjäla "alla de; araber "som bebor ' dessa” länder. ", > uvudintresset, > utan” ” Aiger och "även finansierats däri-|. be- |. H i i t i ' Chou-En-lai, RE statskassa, behövt lida men, Te är. ju för Marocko vad smör, olivol- ja, kaffe och potatis är för andra folk. i vätlden; påpekar kinamän- nen, och ler sit allra. ra. välvilligaste leende, is: : | - Den "marockansk ka, opinionen har visat sig lyhörd för dylika toner. Viskningspropagandan: går sin gång genom' basarer och marknader, från städerna vid Atlantkusten. till bergsbyaina” å Riks högland. Och allestädes närvarande är. de - ki- 2 nesiska handelsagenteina - ock fåd- . = [Morocko 1 de röda maktermas spel )( givarna I hövliga, vänliga . och : anspråkslösa små män, som inte "kommenderar och befaller” utan bara” ger" vänliga” råd och" försöker i vara till nytta och hjälp, där n man "tar emot dem. 5 sv Dessa små gula män öra sig : liga och besvärliga än de burdu- sa ryssarna. Så. imycket ' mindre > förvånansvärt var det därför, att den - kinesiske regeringschefen .. Chou-En-lais . besök i Rabat blev iden” stora. politiska. sensationen i i Marocko. Alla .. marockanska itids "ningar, t. oc m, de som "starkast iock ivrigast wisat sin 'äntikommu- ;. lnistiska 'inställning," prisade plöts- ligt Kina som det stora framtids- landet; landet; -som givit världen ett mlönsterexempel på flit och ut- hållighet, organisationsförmåga och självuppoffring. ' -Chou-En-lai var dagens hjälte, och Pekings 'vänskap en 'gåva från himlen, Den politiska : "bakgrunden till dena entusiasm , är.ej svår. att skönja. Man förstår i Rabat, att har man Peking som 'vän' eller som välvillig neutral, så kommer måhända ' hotet + från Alger och Kairo att upphöra, I varje fall kommer det att betyda en minskad fara för M rocko, ” Stockholm: TT). Fl -Enligt en tyck > tidskrift, har USA: nyligen "publicerats ett” sam- mandrag äv en undersökning bland en miljon: amerikanska konsumen- ter beträffande clika Sköpavanor ippgiftér, skulle "på den "amerikanska arknaden vara långt ifrån så högstående; som det 'ofta görs gällande här hemmp. s Men - ingen, rök utan, eld. "Man ver | sannerligen. nte ge. ch iväg till” an a kontinenter för att finna prov på undermåliga förpack- | s ningar och emballage Vi har .till- räckligt ”av "den. varan inom. det "I med sitt ofta mö för .en undersökning av konsum- tionsvariorna bland 1 miljon kon: sumenter (vilket skulle betyda att ungefär hälften av landets hus- ; | mödrar. skulle” intervjuas), så vå- ra "möjligheter, att konkurrera med USA på detta. område. är sanno- likt små, Det är inte heller nöd- vändigt.' Det: går tyvärr att hitta massor "av > skräckexempel på nära håll och "utan mnågon' dyrbar och tidsödande undersökning. vore I Sb-affärernas” " ostförpackhingar | gliga sniehåll har] ju” nyligen" vandrät genom” press och radio. Förpackningar för fisk- > | konserver ” (speciellt vissa sill och | sardininläggninga ), som är prak- liga et öppna, med” fng grar "och innehåll i behåll, är” en anrnan-:typ av ”hopplösa” svenska förpackningar, Att våra svenska kartonger (lådor) av bå- de golid och: wellpapp är av hög kvalitet "är: väl obéstridligt. Men hur. är det med ”öppningsanvis- ningar? Det är väl. ingen över- drift" att påstå, att .de i 98 pro- cent. . är : obefintliga... Här som mångenitädes finns plats för po- sitiva förbättringar, slutar den ci- terade Hdskriften.. SN "är efter år upprepas samma sak. | När | halkan” sätter ' in fylls tid- ningarnas hyhetssi or ” med rap- porter" om "mer: eller” mindre svå- - Carl-Henrik Hermans.onh har tillhört andra kammaren :. sedan förra. året då Gustaf Johansson- Hjorvard avgick för att lämna sin avbytare som chef för Ny Dag ett Iönetillskott genom riksdags- > Her har gett ut: ett bokverk | hittills två delar om den svenska storfinan- sen, vars avskaffande uppställts "som främsta” målet i Ppart'ets nya program. I andra delen; Monopol och storfinans, nämner ' förf. 20 familjer som” répresentativa för storfinansen:” Wallenberg, Söder- berg, Wehtje, . Johnsoh, Bonnier, Sachs, Kempe, Ahlén, Klingspor, 'Throne-Holst,,. Schwartz, Roos, Dunker, -- Hammarskjöld, Bro- ström, Wenner-Gren, , Jacobson, Åselius, Jeansson, 5 av dessa familjer stämplas som de - ledande: Wallenberg, Wehtje, Johnson, Bonnier och Broström — ”fem fingrar på stor- finansens järnhand” Man förstår -att Bonnierorganet DN måste sö- ka hålla lagom med flugor i kå- len. > vodet. ra "olyckor fock bilverkstädernas plåtskadeavdelninigar uppl hög- säsong. : Halkan kostar. varje år stora pengar för att imte' nämna för- lusterna' i människoliv, och 'ar- ledningen till detta är i stor ut- sträckning vår” egen okunnighet. Trots att vi tor i ett land med långa wvintrar är det alltför många bilister scm ine - bemästrar ens halkkörningens mest elementära teknik. Man vågar t. o, m. gå-ett finns de bilförare som mer eller mindre betraktar varningarna för halt väglag som skrock, De fort- säbter att . ”somraarköra” både sig själva och andra i fördärvet. 7 Här liksom på Sandra områden inom bilismen behövs: vidareut" bildning och inte bara i form av teori utan också i form av praki tik på vinterbanor med kunniga instruktörer som lärare, Varje winter ordnas det på många håll speciella isbanor, där allmänheten får möjlighet att pro- va på vintenteknik på rätt sätt, I år är det meningen att denna ut- bildning skall bli än mer inensiv och beröra snart sagt hela landet, Det är tanken bakom den kurs- giv som M nu presenterar till. sammlans med, Trygg-Fylgia och som är en fortsättning på NTF:s vinterkampanjer. I dagarna håller fråm någon finansiär här i landet] Naturligtvis spekulérar. man i kubanska intriger bakom brå- ket i kanalzonen i Panama. Det : I bör emelertid understrykas, att E r oviljan mot den. nordamerikan- + Marockos folk långt mindre: far- a : ska förmyndarskapsattityden är våldsam ri hela Latinamerika, även utan: Fidel Castro. Det påstås, ' att bråket 'kom- it i gång genom att man på vissa amerikanska 'skolor i zo- nen hissaf bara den amenikan- ska men. inte” den, panamanska flaggan; trot "att en överenis> kommetse. stipulerar, avt bägge flaggorna” skall hissag samtidigt. Man kan nog' inte komma ifrån, alt oroligheterna delvis kän ha sin rot i amerikansk, snorkig- het mot befolkmingen..;: . . = Vi känner väl. nöl attityden från uppträden mellan ameri- kanska soldater. och andra här i Europa. Nordvästra Skånes Tidningar. / Också "Förenta Staterna har en ikanalfråga, och det råder de- lade 'meningar' om hur amenri- kanarna skött. den.' Vad man in- te borde. behöva tvista om fär att en vattenväg som Panama- kanalen inte bör få bl" ett byte I för oansvarig : småstatsnationa- lism. ' Det skulle kanske varit lätfare för den amerikanska re- geringen att hävda denna syn- "| punkt" om den inte'-varit så an- -) märkningsvärt foglig i en. viss annan kanalfråga. : . Handelstidningen. : Valår efter, valår här den so- cialdemokratiska 'regeringen paå- tetiskt" vädjat: "ge ' oss "resurser och vi skall klara av. bristerna. De har (fått resurserna — - vi har” fått behålla ' kösamhälltet. Likt galten Särimner har t. ex. bostadsbristen vitalt grymtande trotsar alla avlivningar. : Upsala " Nya Tidning. . "Ur | ”rehabiliferingssynpunkt står manligen ine något posi- tivt att. vinna med lagföring av de . "yngsta lagöverträdarna”, fastslår. den ”socialmedicinskia barnavårdsdelegationen. Så myc- enas om 'ganska' allmänt, gäller: att dra konsekvenserna, men ” inte sidan undvika . gooialt” självläkedom, å andra sidan satsa tillräckligt på att före- bygga "allvarligare asocialitet genom att angripa. grogrunder- na och att satsa ordentligt må behandling, när 'symtomen klart sen kallas, är uppdelad” i två av- snitt - — teori” och praktik. ” vå "ton I NÖDVÄNDIG, yo För att: deltagarna "skall få ut det mesta! möjliga av 'undervis- ningen har arrangörerna beslutat abt teoriundervisningen skall vara obligatorisk; Det innebär, att ing- en kommer att. släppas in på öv- ningsbanorna som inte deltagit i s. Ik, offentliga. mötena; Däremot kan den som så vill deltaga i en- bart den teoretiska delen av kur- sem te : . Denna är avgiftsfri. Programmet omfattar föredrag av '"rafikexper- ter som med hjälp av NTF:s bild- band "går igenom och diskuterar | . halkkörningstekniken, Därefter har deltagarna möjlighet att. komma med frågor 'och vissa problem kan då diskuteras mer ingående. Mö- tet, som beräknas . ta i ett par kvällstimmar i anspråk, . avslutas med film och «deltagarna 'får där- efter ett anmllningskort till isba- nekörningen. : FEMTIO BANOR. . "Teoriundervisningen eller de of- fentliga mötena ' skall las på hundratalet ' platser. Tyvärr finns det ingen mi ighet att ordna is- banor, på alla -dessa orter: men arrangörerna räknar med cirka femtio banor. Det .. betyder. att samtliga kursdeltagare får möj- lighet till praktik även: om en del tvingas köra några mil för att komma till banan: Dessa mil kan å andra sidan wvara en lämplig söndagsutflykt, Avsikten ' är att ' iskörnin gen januari och sedan (fortsätter vin- tern igenom. (Nestor i Svenska Landsbygden) |. v , ”Säker på vinterväg", som kur- SN lan blir. Till dötta får vi alltså återkomma. st — (Forts, å sid. 7) | Aktuell S z kommentar. ket borde man numera, kunnä |: Det bara - genom . färre pojkåtet, Svårast blir att å ena plotter med . det som ostört går tilllz : | har alltid trott att" Gustav Jon Tran.” Men sparkar i underlive tyder på. mer än 4 un, domssyn er. : g Dagens Nyheter, Enda! : sättet att. få "ordning i skolan tycks vara att: utestänga eleverna från varje formsfav undervisning. Säga åt dem att sticka hem helt ' enkelt öck dra något gammalt öve, år eller så. > ou > Eftersom: lärarna inte vågar det, ' därför att det står' i skol- stadgan att eleverna ska infinna sig i skolan - varje morgon, "så dryftar man en ny form för att be dem dra åt skogen. - "Man: ämnar säga åt dem att försvinna, . men kalla detta för st. ex. -”förlängd praktisk yrkes” orientering”. : Pe Få 'se hur det werkar, >. för lärarkåren! " Kaj i, Skånska ”Daghiadet. Som beakta disciplinproblemen. gäller att åstadkomma sådana förhållanden, att trivsel; ekapas både för lärarna och eleverna. Detta är ett av. de verkligt sto- i i dag. Sydsvenska: -bagbladet vi förstår” inte. "dc kinesiska ledaren ; Hilding Hagberg. i väl ; betraktas som '-ursäktligt., Besynnerligt” nog” tror han och ryska. ee "Göteborgs-Tidningen: : Mari må vara' aldrig så kri- tisk 'mot 'en del utslag av anie-, rikansk kultur, - åtminstone" svensk efterbildning. USA Jä ändå -friketens och. dem loratias förnämsta” "ankäre./ rö H P. CS Föreninésbladöt. ast boken är avsedd som en från den sontens- pedaljse vi har förbjudit” tärare ätt. vända varje slag" av: vål sön var en av”de ivrigaste” mo sj såndarna ; till "agan" i wuppfot anser han alltså ' nyttiga. .De levelser av råhet i”olika va anter är nyttiga eller förädfa de, allra minst (för. unga m niskor. : Professor Torgny Lär oss hoppas, dustriidkarna i inte gör för många filmer av” 491:ang modell! Regeringen kan Pål i i Västerbottens- Kuriren. döv r— ETT ORD PÅ: VÄGEN. = Vad Gud har gjorts. "AN Luk. 8: 39., Vår frälsning har en objek'- tiv” sida, d v. s. att den ytterst vilar på vad. Gud. har gjort för, OS, > « Vi må inte glömma”. det, oty det är grunden och den grun- den håller; Guds verk t Kristus Jesus : har . bestått genom alla tidens påfrestningar, Människors verk har fallit samman, men ic- ke. Guds. : . Den grunden räcker också. ay vilka vi än äro och vilket folk vi än tillhöra. Den räcker ock. speciella - läns- och ilokalkommit-| skall förläggas till söndagar 'men |så därför att ingenting fattas i teér på att lägga sista handen vid |datum kan inte fastställas så här |den frälsningsgärning som Gud denna kursverksamhet 'som : hade | långt i förväg beroende på att ji Kristus mtfört. Allt är gioot premiär på en rad platser den 131man inte wet hur vädret och ky- [från Guds sida för vår salighet, ”Bryggan håller”, har någon utropat, och den skall hålla. : Et 2; 4—10, : Vi stutar med: en tyst minut : det nu är, måste man wubtryc= , ka en stark" oro för att. skolan -. icke kan lösa sina uppgifter. Det ; Författaren till 491. har. sagt. spark 'i magen på den svenska . socialvårdern 'och” doktor:Gustav - Jonsson har bättrat. på detta , t anser inte att sparkar och i slag är goda uppför ringsmedel' och flesta 'av oss tror inte att upp. att. filmins ” fontsättningen ” inte uthärda att springa på . hemlig bio alötför ofta. Och TV- - tittarna ' lär bli trötta på att' räkna förseglade statsrådsläppar, ' den ger rum för alla, bavsett ' övergående . r. sig i nio . ” Över huvud. taget finns det. . alla skäl för statsmakterna att - ra och försummade "problemen ; . det svenska . skolsystemet, avis kamraterna, säger kommunist- . " Att inte. förstå” kinesiska får. —. hans - gelikar :sig - om vatt: förstå . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.