»— EK HÖLMS TIDNING — = end den 20 januari mE = = Invåliderna och hjälpmedlen Vs Om kritik är berättigad ”mot vissa punkter i årets statsverks- proposition, så finns det också - anledning till tillfredsställelse på andra. -Ett sådant positivt inslag i . helhetsbilden är ökningen med åt- avstå från ett redskap som kunde ” göra det möjligt för henne att skö- ta hemmet för sig och familjen utan alltför stora svårigheter. En ännu mer generös anslags- politik med sikte på att bereda dessa människor en så dräglig ta milj kr till de 1. kappade. 47 milj kr föreslås nu sammanlagt ” för ' rehabilitering. Samtidigt anvisas 18 milj kr till, ortopediska hjälpmedel Drygt 10.000 svenskar har ben- eller armproteser och sammanlagt är cirka 100.000 rörelsehandikap- pade, Tyvärr gör även det sti- gande antal trafikolyckor att man måste räkna med ett ständigt ökat antal rörelsehandikappade. Dess- bättre kan numera fler trafiksk; dade än tidigare räddas, men mån” ga blir invalider för livet. De ortopediska hjälpmedlen är nu fria. De invalidiserade kan t ex |' utan kostnad skaffa sig två rull- stolar, en för inomhus- och en för utomhusbruk, Efterfrågån på dessa ökar också ständigt... - , Av ' anslaget. - till — ortope-' diska hjälpmedel avses också ut- |. gå bidrag. till tekniska. hjälpme= del . av annat slag. Det. gäller främst att underlätta de invalidi- serade husmödrarnas arbete, bla t+form av en dammsugare på hjul. Det är gott och väl att upp- märksamheten riktas även på de svårigheter en handikappad hus-. mor får kämpa med för att kun+ na klara sitt. arbete.- Men frågar är om -inte rättvisan skulle bjuda att alla -rörelsehandikappade hus- mödrar får komma i åtnjutande av då nödvändiga redskapen, De » bidrag som: utgår är tyvärr inté” så vä. tilltagna att mindre be- medlade får. möjligheter anskaffa sig hjälpmedlen: Av penningnöd måste av allt att döma må EFTERSLÄPANDE UPPRUST-! NING . . I en kommentar till statsverks- propositionen skriver Jordbru- karnas Föreningsblad att förhoppningarna” om en snabb upprustning, av . försöks- 'och forskningsverksamheten ' och den högre utbildningen på jordbru- kets område inte infriats. En be- 'svärande eftersläpning i det prin- cipbeslut som riksdagen fattade 1961 kan konstateras: Det vore nog inte rättvist att betvivla den nuvarande jord- bruksministerns intresse: för att regeringens och riksdagens så= lunda lämnade ' utfästelser, infri- .as, Han har själv vid: åtskilliga tillfällen framhållit. vilken Ibetys delse" han ' tillmäter? jordbruk: vetenskapen för näringen: i tid. Likväl har upprustningen i - te fortgått med - den kraft eller i dei man borde haft rätt att. vänta. " Det" uppges förhålla sig så att när Lantbrukshögskolan i somras lämnade sina petitaäskanden rö- rande vad som :erfordrades för institutionernas upprustning, så låg huvudparten därav inom ra- men för Högskoleutredningens förslag, I år har dock verksam- |. heten inte fått mer än en fjärde- del av: vad som inom denna ram återstår att göra. Den nu avlämnade statsverks- propositionen ändrar inte bilden i stort sett: Det är. väl helt enkelt så att vid dragkampen om miljarderna, som finansministern har hand om, har de fattiga miljoner som jordbruksvetenskapen så väl be- hövt gått till andra ändamål, av regeringen bedömda som ange- lägnare, Härtill. kommer den broms som Byggnadsstyrelsen alltför ofta sätter in, när det ä! fråga om byggnadsupprustning vid lantbrukets skolor. För jordbrukets framtid är det av synnerlig vikt.att en ändrad tillnärmelsevis | tillvaro som möjligt och med må- let att söka få dem att känna sig likvärdiga med andra, är ett krav som måste uppfyllas i ett. välfärdssamhälle. sv : ungas uppfostran, den att "skilja mellan rätt och orätt. - Nu är det meningen att skolor- na skall få ge speciell undervis- ning om butiksstöldernas öljder. "Kan man råda bot på mis:förhål-- "landen genom metoden så varför inte, ” : Men är det inte så att man i allmänhet alltför snabbt och ofta vänder sig till den: hjälpgumma skolan blivit med "åren. -Visst skall vår nya skola bibringa sina elever - både etiska och moralis- ka värderingar men den får inte 'utres till ' en ” ställföreträdande " uppfostrare i föräldrarnas ställe. "Skolan har så pressade arhetsför- hållanden att det ordinarie :arbe- tet med nöd hinner: uträttas. En så elementär sak som att Jära ett uppväxande släkte skilja mellan mitt och ditt är ändock en hem- mets. uppgift. na Självfallet ” är "det angeläget- att även detaljhandelns folk gör allt vid det kan' i' det förebyggande arbetet, 'skriver Köpmannhen! En sak som omedelbart kan gö- ras — "och förvisso inte den minst vktiga — är att skärpa tillsyn och uppmärksamhet. Tillgrepp får inte, främjas genom. likgiltighet. Angelöget' är. också att inte se genom fingrarna med sådana. Gäl-. "ler-det barn 'och :förstagångsfall” kan en tankeställare "betraktas som en humanitär åtgärd.' Och är det fråga om yrkestjuvar som] . fyller" rum” och :garderober. med tjuvgods finns det ju inte heller någon or edning att t låta udda” va: förvånad som Satsen: och det "överraskar ingen utom ho- nom själv; & att han ' också blivit det inför ppositionens” avi alla väntade» nej till'? hans - säregna propos i författningsfrågan, skri- ver Eskilstuna-Kuris nn: is Karaktären av 'halvmesyr "och fmspö var: emellertid' alltför tyd- lig för att; oppositionen -'skulle kunna” acceptera denna -tillfälli-. ga” lösning av probl "som, Tter sig trafiksituationen framtidsenliga kö; 1; --Hamburg ä januari. Hamburg, Västtysklands folkri- - | kaste - stad," drabbades nyligen "av ett totalt trafiksammanbrott. Orsa- ken? Man' började bygga en ny. tunnelbana och en' bred bilväg för. snabbtrafik genom innerstaden, och i band därmed ängdes bro- arna och huvudleden kring cen tralstationen, stadens ”neuralgiske punkt”; "ee Lika vansklig ” som i Hamburg i ' andra västtyska storstäder, allt ser man sig ställd i n ma fråga: Hur skall man komma undan ett trafikkaos, som hotar på lång :sikt?- I Västberlin möttes nyligen "tyska och utländska tra- fik” och byggnadsexperter för ett. meningsutbyte om det: viktigaste av alla ”stadsplaneringsproblem, Man blev ense om:. Trafiken i städerna bör dlyttas under jorden. ' Och man får lov” att' hitta på nya möjligheter att snabbare « klara tunnelbygget så "att trafiken" på markytan inte. i åratal lamslås, . Dock än 'så' länge är de. offent- liga trafikmedlen : i Västtyskland mer en stötosten är något effek- tivt fortskaffningsmedel. Det finns bara två tyska städer som har en tunnelbana: Berlin ; sedan 1901, Hamburg sedan 1906. Alla, "andra städer nöjer sig . med ' övergångs- tillstånd, Det är' ” faran. värt. att de "en. 'gång för alla' missat "sin chans, Minchen, Stuttgart, Frank- furt a Main, Nirnberg, Hannover och. : Bremen. samt ” framförallt ' Rhen-Ruhr-städerna” Köln, . Dis- seldorf, ' Essen: Doiimund och Duisburg funderar. på 'att Lvega tunnelbanor. - Men tillsvidare be- stämde sig flertalet äv dessa stä- der för provisoriska lösningar med spårvägstunlar, d. Vv. S. spårvägar. vid "trafikens bränn- punkte r under. jorden. "Denna kostnadskiävande; men. ingalunda -. ingen kritiseras , : "trafikexperterna. Det förordas i stället "en -tunnel-' bana med en, topphastighet, på 80 rt” befordringskåpacitet till 40.000 personer i timmer, "och sådana. tunnelbanor skall- trafikera 'långa . vägsträckor n änsynistagande” till kommu- nala. gränser. På "annat sätt, anser trafikexperterna, torde "framtidens trafikproblem inte kunna "klaras." ''-Hamburg och Berlin föregår här med gott exempel." Hamburg har idag. sammanlagt ' bortåt, 70.5.4om tunnel-bi i drift. Ytterligare 70 . om det skulle vara någon nering "med dén socialdemokratiska fram- stöten lätt kunde ':komma ,: att framstå som definitiv. Vad i verk- lgheten komme -att ske vore. att "en; ny, lätt förändrad och för- yngrad första kammare med en till fyra” år: förkortad mandattid' trädde till 1967 efter en kommu- nal valrörelse ' som -helt skulle komma att domineras av: de frå- geställningar detta. skapade, Ge- -nom att dess mandattid förkor-. tats' skulle en avsevärd del av ”eftersläpningen”, »en -av de vä- 'sentliga invändningarna mot da- gens senat, komma ”ajt elimine- ras, och därmed skulle, menar man tydligen, en kompromi ss om | kammarsystemet i någon form vara lättare att ernå.' .: "Så förfärligt svårt var-det inte att genomskåda denna enkla spe- kulation, och intet av oppositions- "partierna gick heller i fällan, DET DRAR IHOP SIG . till en ny jordbruksstrid i riks- dagen i vår, Jordbruksministern 4 tilltrö jordbrukare och det inställning till -uppr tak- ten snart kommer till stånd. Lantbrukshögskolans rektor pro- fessor Lennart Hjelm framhåller som bekant i sin undersökning "Teknik 60” "att de långsiktiga rationali; öjligheterna i är en sak som de jordbrukar- vänliga grupperna inte kommer att acceptera utan vidare, skri- ver Kvällsposten: : svenskt jordbruk är mindre go- da, beroende på att'en ny teknik inte kommer fram i tillräckligt snabb takt. Förslaget om att befattningen som lantbrukrepresentant i Wash- ington skall återbesättas hälsas däremot "med tillfreds: tällelse. BUTIKSSNATTERIERNA KOS- TAR HANDELN ' omkring 60 miljoner” kronor årligen har en arbetsgrupp från "detaljhandeln kommit fram" till. Och det är lågt räknat. Siffran är chockerande och visar att en lämnar | butikerna på illegal, väg, skriver Sundsvalls Tidning. Här kan man inte längre tala om ett ofog utan om ett samhällspro- flod av varor dagligen. blem som ständigt växer: . Det mest, beklämmande är att den största gruppen butikstjuvar finns i de lägre åldrarna. Där be- drivs stölderna som en ren sport, sägs det. Men den förklaringen räcker inte, Det måste helt en- kelt ligga så till att hemmen för= summat en väsentlig sak I de Best om att nytillträdande brukare skulle få arealbidrag fat- tades så sent som 1962. Det var de tre borgerliga partierna som med > förenade: ansträngningar drev igenom beslutet. : . Jordbrukspolitiken . skall i. sin helhet omprövas inom några år, när den : stora : jordbruksutred= "ningen blivit klar. Därför är det ”&— kan man tycka — onödigt pro- vokativt att i rådande ”mellan- lordbruksstrid.: = . Arealbidragens reella betydelse är annars inte stor. I vilken mån .de. har en rationaliseringshäm- "mande effekt är svårt att avgö- ra, ”men ' principiellt sett strider det mot jordbrukspolitikens all- männa måbättning att utdela ett bidrag som kommer att uppfat- tas som en ”fast förmån” för alla jordbruk med en viss minimia- rea "Trots detta kommer regeringens beslut att ta "bort arealbidragen för nytillträdande — som nu san- .nolikt' drivs igenom till följd av att regeringen från årsskiftet har egen majoritet i riksdagen — att väcka besvikelse och misstro inom ' jordbrukarleden, vill ta bort arealbidraget för ny- - tillstånd” ge signalen, till en ny . gjord, "Dessutom skall de offentli- ga ”trafilkmedlen göras. mera effek- tiva. och trivsamma så att ”park-= and-ride”-system .. så - småningom skall vinna mark; Berlin hade 1953 skall utbyggas till. 200 km, :Berlin har "planskilda ..snabbtrafikvägar som delvis. också går under jor- den: Detta nät av snabbtrafikvä- gar inom staden” skall bli 100 km långt. Men än "så länge är bara en liten del av derna ”stadsmo- torväg" färdig som påbörjats . 1956 och "Har ' tre körfiler av 3,50 me- ters bredd | var åt vartdera håll: Sigrid. v.: Voss. Inom.de” kristna ungdomsleden tordé ingen räkna” med att de statliga. bidragen löser några vä- "sentliga problem, även om deras storleksordning enligt det nya för- "slaget blir betydande. 'Att' rätt utnyttja de ökade möjligheterna måste innebära ett oförminskat ek d och ett fördjupat personligt : erigage- mang, så att det här inte bara blir fråga om en miljonrullning utan själ. Det är sådana faktorer, som överhuvud taget inte låter sig regleras utifrån. Man brukar "säga att det inte är någon skill- "nad på pengar och pengar. Det "är "emellertid en sats, -som inte "stämmer i det här fallet. Det som frivilligt strömmar in till ung- domsarbetet, har :. en bestämd bakgrund i offervilja och person- ligt engagemang. När man nu så att säga får pengar ' ”gratis” i "större utsträckning gäller det att se till att det arbete, som utfö- res genom dem fyl yller samma höga ändamål, . ansv km skall byggas, början är redan 17 ett tunnelbanenät på, 80 km, som fö året och .många = [Nstysklands Sorstäder och taliken rn adsmotorvägen i Berlin. går endamm”, .I bakgrunden till elvis” under - di öger ” N ”Funkturm” (teletornet). ; jen" kända. ”Kurfär- "Washington i januari <År 1983 var ett märlkesår i ”kam- pen för medborgarrätt, för. neg- | rernas rätt, i Fönenta Staterna, Den Tramsteg har 'gjorts,- men takten” har. ofta vå alltför långsam och stegen. koct ” det gån året - "har. dock vind svept över fandet. förkämpe för. mäneklig' frihet 'och d kampen för lika. rätt. Men pre- sident Johnson övertog ansvaret ma av de stiftning ' framlagt. ””Vi "har: talat" länge "Hög jar om dika' rätt i detta land. Vi har talat. om lika rät i 100 år eller mer. Det. är nu hög tår att « "förkla slaget" står överst på på lagens klad”, son, .Lagförez återsamlas på nyåret, : Det gångna. året var ett. mär kesår' därför att då väcktes: många slumrande samveten: av kompsig- nalerna från 'dem' som. ställde | Amerikas 19 miljoner pegrer och deras situation i centrum för de- batten och arbetade för act trygga deras rätt. som fallvärdiga med- ; | borgare, « strula ev » Många ras bor föl under enombrott sked- de, Flera skoldistrikt — 161 — i sydstaterna -tog de första stegen met integration av: skolorna än [gången deltog . vita. och negrer jämsides: i mndervisningen vid högskolor i samtliga . 50 stater. Från predikstolar över hela landet talade präster och pastorer om de kristnas : ansvar. i--rasfrågan och kåmpen har pågått i 109 år. Många!" É 3 negrer; "a föränd igéns NH resident. Kennedy vår en varm hans bortgång var en stör förlust mentet "er, hotell ”Seh' bargerveringar: Mct i miljoner" ranch dagordningen. när kongressen . mu ” något år sedan 1957. För första | rala boskänning gar wi idea att av totalt FT800" nyd platser gick 24,6 procent till negrer, Då 'pr iden- tens kommitté för” jämli anställda inem ta 3,8 procent bete var av & dessa företag ar. det. svårt att [Da mång, men teg: var många ustitlodeparte- e att över 300 del av st na teatrar, | restaurang årets slut hade 115 stora ameri- kanska 8, med omkring "sex Ida, förlbundit sig vet i framtiden” helt kortse från rastillhörighet wid nyanställningar. Detta e gjondes NM kommittén het på arbetsmarknaden, lades av många mechargare, både megrer: och vita, Negrverna blev under året alltmer medvetna om sina rättigheter” och hur ide bäst skulle " brukas. Vita medborgare stod på deras si Den 28 augusti samlades i Warl ton över 209.000 amerikaner av skida raser. och tresbekännelzer. och deltog i en fredlig demonetration för medbor- garräbten. -' Denna -' imponerande manmifestation bidrog till att i allt högre grad- koncentrera intresset på kampanjen för lika rätt, ' Men striden kunde inte vinnas, som president .Kennedy anmärkte, med en enda lag eller 'en enda hamdling. "Vägen. är ännu . lång, framstegen måste komma succes- sivti Viktig var därför président många som tidigare varit ljumma och för vilka uttalanden om jäm- likhet blott varit ett läpparnas vittnesbörd tvingades till själv- rannsakan och. omprövning. S EN EKONOMISK VINNING. Många nya arbetstillfällen" öpp- nades för negrer i olika fack, så många att kvalificerade kandida- ter inte stod till buds för att fyl- la alla vakanser, I federala löne- klasser mellan 4500 och. 10.200 dollar ökade antalet anställda nog- rer med 19 Procent trots att pro- centen nyanställda bara var 5,9. I högre löneklasser var tendensen ännu gynnsammare. En 'översikt av nyanställningarna under. sex månader inom. 50 av de största (Veckoposten) företagen som arbetar med fede- N Joh försäkran om att han ämnade" söka fullfölja president Kennedys' politik.: Sedan han itill- trätt: presidentposten konfererade Johnson' med en rad framstående negerledare ' och "deras mestor, A. Philip" Randolph, gav uttryck för sin förvissning om den nya pre- sidentens allvar på denna punkt. DEN BITTRA STRIDEN. Framstegen var betydelsefulla, 'men bakslag saknades inte. Genom våldshandlingar, 'som väckte stor förstämning. över 'hela Förenta Staterna, sökte extremister att "bromsa "den positiva utvecklingen. En vit posttjänsteman som inlett ett personligt "korståg för med- s | nås endast på "Amerikas mödo- "| borgaren. . | Aktuell - Chrusitjov har skickat ut ett nyårsbudskap om evig fred; Lyndon Johnson är beredd attlr genom praktisk handling söka dämpa en kapprustning sbm 're- dan gått vida utöver det-mi- lärt meningsfyllda, När ned- rustningsförhandlingarna .. åter- upptas i Geréve: kommer det att talas både om fred och om praktiska "åtgärder. I vårkil lighe- ten kan "Sovjets avlägsna mål samma . väg. . Dagens Nyheter.” , Efterspelet --Aill årets statsre- vision har ånyo gett belägg för att denna uppgift sköts slent- riarmänssigt och 'utan ambition, Rewvisonsinstitutionen är i sin nuvarande form föga ändamåls- enlig, och en omprövning borde eniigt — förfatlkningsuwwednringens riktlinjer komma till stånd. , Stockholms-Tidningen. Statsministerns - författnings- slag är en smula svårförståe- ligt, det. medges. Själv säger hr Erlander, att. hams avsikt var att redan nu stöka, undan så- dart som man är överens om så att mean sedan kan koncen- trera sig på sådant som kan be- faras bli omstritt och U fram till resultat även där. Här- emot kan dock invändas att det som man är överens om nu tor- de man vara överens om även framdeles, så ur den synpunk- ten förelfaller inte vinsten med den föreslagna delreformen va- ra särskillt betydande, . - » Värmlands Folkblad (&. ' Medan Indusbrisktierna stiger på börsen (dag för dag, tydande på ett stigande välstånd inom landets främsta produktionsgrer, föreslår finansministern 100 milj i understöd åt samma näring il. form av skattelättnader. Men kom mentar | ten för andras iv och egendom rmiåste återställas, Vi måste gö- a det uppväxande släktet gott genom aft skänka det en sträng och möoralnormgivande fostran, Vi har inte längre råd att se. vår , ungdom vandra rakt in i' lärvelt. — ” på många blodsoffren ankla- gar. inför försummelserna, Bot- vandringens "väg "återstår. Sve- riges ungdom måste räddas, Nordvästra Skånes Tidningar.: Näringsforskäårna har en het del att göra. Snant nog bör de kunna fastslå, att den nuvaran- de . folknäringen i alltför hög grad ' vållar” sjukdom och död. U-tänderna lider av brist på näring; Sverige lider av över- , flöd på näring, tilj cor del” olämplig och” skadlig näring: Må näringsforskarna forskat . Sedan är det en anhan sak, om näringsdforgkningen' kan ändra Pål i .Västerboltens- Kuriren + Det som hänt öch: det som måste samt loch' erkänt bli är” att” rökningen inte är en fråga som frihet eller ' tvång, 'om ål- ' dersgränser eller skolområden, cm rutrökning eXer grändrök-. ning, utan i: det väsentliga och i första hand ett medicinskt pros : billem.: Den 'medicinska sanning-” en var okänd för de elra flesta för tjugo” år sedan, anad rien Kungafömiljeris « ”trenne - -nig- rikssalen för diplomatiska kåren och "de båda kamrarna” kommer” att inskränkas till två, om vi får enkammarsystem. Der : Många oförutsedda H kvenser medfö: samtidigt föreslår "hans rege- ringskollega Holmqvist minsk- ning av arealbidraget åt nytill- ande småbrukare med 5 milj, kr! Hur går detta ihöp? kan mean fråga. Rim och reson stämmer inte i 'detta fell, före- faller det för den” enikle. med- Nestor i Svenska ”Lands- - bygden. Taximorden är en svår utma- ning miot rättssäkerheten i vårt land. För att -vara grova brott har de ovanligt tite med otill- räknelighet och ' sällan. något med pascdioner . alt göra. Bit samhlölle med en ändamåbsen- lig , och — tillräcklig polismakt kan förebygga" dem. "> . Handelstidningen. : Det måste kli” étt s stut på rån, överfall och lösaktighelt. . Respek-. för ett bemkattentat' mot en kyr- ka i Birmingham, Alabama. ' Dessa tragiska händelser fördömdes av ledande': män -i- både - söder -- och norr och förstärkte många ameri- kaner "i deras beslut” att verka' för rasskrankornes- avlägsnande, - = År 1963 såg en ”medborgarrät- tens revolution”, har "det sagte. Nästan ingen stat undgick att kän- na denna strömning...I Alabama stod Birmingham i centrum för demonstrationerna :och dörren öpp- ett slutligt: avskaffande av rasåt- guvernör George Wallace stämma i bäcken genom att hindra två ne- ger från att stud vid Alabamas universitet, : Han miss-' lyckades. Efter vederbörlig rätts- lig prövning såg den federala” re- geringen till att de två ungdomar- na skrevs in vid universitetet. : Få samhällen kan ännw beteck- nas ' som: mönster för jämlikhet mellan. raserna och de. som under året inte visat några tecken till att vilja överge sin rasåtskillnadspo- ltik drabbades av protestdemon- strationer. På många håll vidtogs emellertid åtgärder av. delstaterna och de lokala myndighéterna och nya - delstatliga -- civillagar trädde ikraft. Déssa var i flera fall av stor vikt och talesmän för neg- denna utveckling, på lång sikt, kanske var den som skulle få de viktigaste — konsekvensema = för medborgarrätten, - . Nobelpristagaren och biträdande generalsekreteraren i FN, Ralph borganrätt i Södern och .en neger i samma ärende dödades å Missis- sippi, Fyra negerflickor föll offer - ; + Bunche, summerade vid årets slut: ”Negrerna håller på att vinna : överklag ing, nades, om än aldrig så litet, mot |' skillnaden där. I Tuscaloosa sökte |' rernas organisationer påpekade att|- falttningsreform: S Göteborgs-Tidningen. Rota 4 : kr S Varken Vilgot” Sföman - eller? andra filmproducknter har bli-. vit ombedda : att ”genomlysa” der; del äv samhältey gom de. säger mig skildra, Samhället har. redan 'organ som känner till det. träsk, som dessa filmskapare vill utnybtj tja” för -att tjäna pengar. Barnevårdsnämnden vet, Poll! sen” vet. Ungdomsvårdsskolorna : . vet. Diomd.olarma vet, Nästan all | Ja: människor vet det. ee Skulle "då " filmeensuren :. Så: grundligt svika 'sin Uppgift,” att den förhölt: cig persiv, när det" framträder wuppslagsrika Pperso- : ner som will göra affär av elän-- det? Och skulle regeringen, som : vu” får röva ; ; frågan efter en: falla undan för - de högröstade intressenterna i/ denna råa spekulation i råhet? ' Nej, någon gräns får det ändå. vara på. latheten! "Nya Norrland (5). : Vem är skyldig? Publiken el- ler de som slår mynlt av publi- : kens dåliga smek? 'På det kan svaras, att den dåliga smaken " är medfödd, medan konsten att . ockra på den är inlärd, och ef. tersom .den dåliga smaken all tid kommer alt existera, så "skall ; det alltid finnas människor; som ; drar nybtå av: den. ' "Helsingborgs Dagblad (h). OA fr ETT ORD PA VÄGEN vo of -—" Gud, "ansikte mot ansikte, "1 Mos. 32: 30. Gud var icke. långt. borta för Gamla testamentets heliga, Under agens vandring, i'nat- fens stillhet, då solen gick upp eller när det skymlde över vä-” gen, var Gud dem nära. De sto- do som inför Gud, ansikte mot ansikte, Inför hans ansikte käm.. pade de sitt” liv, sågo. de sin synd och kände sin intighet, och ; inför hans ansikte renades de, där fingo de mottaga välsignel” sen och tfridexr;. . Intet fick vara mellan "dem och Gud, ansikte mot ansikte skulle det vara. Och med ljuset från Gud, lysande över. ett eget ansikte, vandrade :- bland människorna. Himlens stråle lans kringsken dem : och vägledde dem, (Forts, å sid. 7) Lysér Herrens ljus över dig? ÅA Mos, 32; 22—32, den tivsfarliga 'civilisationsdie- Nv ningar wespektive. bugningar ÅA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.