| . mo Fredagen den 24 januari 1964 " grn a 2 oc " TABOLNS TIDNING es ” S === — | Ruhrområdet byter ansikte. Jere mninn | | — LT Fredagen den a januari 1964 "LT = Stängselskyldighet ren fantasiprodukt. kring stillastående jämviktslägen. : Men föremål som fritt. flyter: på . ” Stockholm (TT). ' Inom vissa områden finns på långa sträckor inget mean järnväg och intilliggande bebyggedee. Avsaknanden av så- dant skydd ker sig särsköt an- märkringsvärd när £ ex små barn kan ses leka i närheten av ett framsusarde tåg. Det har «så hänt att dödsclyckor in- träffat inom sådana oskyddade områden. Det finns emellertid ingen gkyldtghet för järnvägen att uppsäta stängt till skydd för den intill järnvägen boende be- folkningen — men väl för större hemdjur, hästar och nötkreatur. Data står nämligen att läsa i lagen av den 13 april 1945, och egnahem upp ofta nära en järnväg I vissa fall kan det vara områden. som tidigare utgjort tskyldighet har då förelegat, men bortfaller Kolgruvornas uppfordringsan- läggningar och masugnar har hit- tills präglat Ruhbrområdets "ansikte, detta koncentrerade industriområde som täcker en yta på 2500 kvad- ratkilometer och livnär . bortåt 5 i och med att respektive åd blir bebyggda. I motion har hr' Börjesson i Falköping (cp) pekat på dessa förhålanden och finner fagstift- ningen med rätta, helt otidzenlig. Den har med andra ord iste ta- git hänsyn - till. modernare . be- byggelseförhällanden. En ändring är pikalld. Verkskyddets Civilförsvaret är liksom endra försvarsangslägenheter i princip cn gtutlig uppgift. Enligt eivil- försvarslagen är emellertid äga-| re av anläggning eller byggnad, för vilken verkekydd fekall vara organiserat, skyldigt ett planläg- ga verkskyddet, förvara och un- derhålla för verkskyddet nöd- vändig materiel och descutom bestrida kostnader för utbildning ov verkskyddspersonalen, - I gak finns knappast något att invända mot att företagen orga- niserar och upprätthåller wverk- skydd. Däremot kan man ifråga- sälta riktugheten 4 att finansic- ringen av vorkekyddet helt åvilar företugen. . . finansiering. -- ter som begär skyndsam utred- ning i syfte att få sådan ändring i tb serna "att föret bär endast den del av kostna- derna som svarar mot att de under fredstid kan använda för verksamheten avsedd materielli och dyl Staten bör svara . för övriga kostnader, " l Motionärerna anser att en möj- Vzhet för att fullfölja ' denna princip är att staten 'tillhanda- håller eller bekostar viss del av materielen och gencm' civilför- svarsorganisationen , biträder . ellor står för utbildningsverk- samheten. En annan utväg är ekonomiska bidrag, vilka i så fll bör: beräknas schablonmäs- - Frågan tas upp I molion av hr Wuhrendorif m, fl. centerpartis- sigt, - 1 ”T olkhögskolorna bör undervisa KEN också i 1 Tivsäskådningsträgor” "Stockholm (TT). ' Folkhögsketan behöver undervisa | ma $ Mvsåckådningsfrågor 4 någon form, hävdar I Tidskrift för Svens- ka folkhögskolan rektor Leil Ecg- Olof:son vit Hampniäis felkhögsko- Folkhögiksolan tar emot "ungdo- 4. 18-årsåldorn” "eller. mera. Do har" den” jäsande” puberteten bakom : sig, de har : intresse för livets, grundfrågor,' för att få en enhotlig syn på livet, Barndomens | In, Själevad, . Några, he: om lfimnen, som vanligen kallas Uvsåskådningsimnen,' finns emel- lortld Inte 4 folkhögskolestadgan. Dut behöver knappast påpekas, fontsiktter reklom sitt resonemang, att en wdyltk undervisning alls inte lr någon propaganda? för ext viss NWvsåskådning, I felkhöpskotestad- gan batonas att ”liraren må under Inga förhållunden söka påtrycka vleverna någon viss Åskådning i polivlska och religiösa: frågor. Då han Inför eleverna uttalar sig I sådana frågor skall han låta. olika synpunkter komma tiil sin tt och, där han ger uttryck för sin egen mening, ålägga vig måttfull- het och visa tillbörlig grunrnlagen- het gentemot ollktänkandet", Detta krav på objektivitet kan nog sä- Fas vara tillkodoxett I den svenska folkhögskolan. Sahun arntikelörfaltaren yt enli- gare understruköt sin uppfattning om behovet av undervisning I svensk folkhögskola I lvsåskåd- ningsfrågor och dutta under dotvis annorlunda och mer ”påtagiga" fermer än vad soner nu rtadgeenligt kan ake, gör han följande sam- mantattning: trånga ärld är eprängd, och det gäller för” dem att orientera sig I en" förvirrande . mängd ' av åsikter och eynpunkter, Här har folkhögskelan. en mycket stor upp- gift. I grund och botten är liv3- åskådningarna ganska få, om man verkligen tränger: djupt nog. Det är. vidare objelctiviteten i under- visningen, som ungdomarna behör ver och will ha. De vill gå sina ogna vägar, vill inte bli föremål för prog da och: åk ång. För det mesta har man att räkna med ett stort intresse för livs- åskådningsfrågor, om dessa presen- deras på ett rätt sätt. Om det också finns ibland en tendens hos ung- domarna att skjuta undan livs- åskådningsämnena till förmån [ör mera. ”nytliga”, dvs sådana som hjälper dem å den sociala karriä- ren, så finns det i alla fall skäl att inte dörsumma livsåskådnings- ämnena. Förr eller senare tränger sig dessa frågor på; och förr eller milj Det var kung ”Koi” som gjort Tyskland till en av världens ledande" industrinatio- ner och Ruhrområdet till det tyska näringslivets” huvudkvarter. 1961 uppfordrades det där på båda sidor om Ruhr-ån 116 milj. ton kol och producerades 22 milj. stål. Det är mer än tre fjärdedelar av Väst- tysklands sammanlagda kol- och stälproduktion. " : Det var kel och stål Fuhrområ- dets näringsliv hittills vilat på. Det började i mitten på 1800-talet, då kolbrytnirgen vid Ruhr på allvar kom igång. Omkring kolgruvorna koncentrerades järnhanteringens stora företag. Vid den tiden behöv- des til ,järrproduktionen mycket större mängder kol än malm, och inte långt ifrån Ruhr-kolgruvorna, Siegerland,' fanns det malmfyn- digheter. Rhen-'och Weser-floder- "Ira utgjorde tjänliga transportleder norrut och söderut. Snart byggdes också ett nät av kanaler som med- gav bälig import av svensk malm. Ruhrcmrådete byar växte snart till städer som drog arbetare från hela Tyskland till sig, och så växte städerna ihcp till en ”enda jätte- stor stad — das Ruhrgebiet — kan man säga. Men tiden står inte gilla. Nya metallurgiska tillverk- reteder för wutvi av järn wmtvecklades' till förmån för malmen och på bekostnad av ko- let, med den följd att många av Ruhrområdets stålverk flyttade sig närmare till den svenska' mal- men och slog si gned i närheten av malmimporthamnarna. : = 1958 bröt kolkrisen ut i | -Ruhr- området. Prisbilligt "amerikanskt kol och minéralcljan konkurrerade tyska gruvorna tornade sig allt högre upp, gruvarbetare permit- gruvor nedlad För "att häva krisen genomförde kelgruvorna en intensiv rationali- flytta till Ruhr-städerna. På så sätt har nu bil och verkstads- mdustrier, kemiska företag och möbelfabriker slagit sig ned bred- vid na och koluppford . Inom jordens stora storm-- och havsområden kan . oceanvågorna I enstaka fall växa till 20 meter och något däröver, berättar tidskriften Sjö organ för : Svenska d- ringsan!ä Till och med saring av driften med det tat att brytningen under jord per man ökades till 2372 kg, det är den högsta kvoten i Västeuropa. Lik- väl stod mineraloljans framträng- ande inte att hejda 'och ytterEgare energikällor uppträdde som kon- kurrenter mct kolets välde — jord- gas och atomkraft. Respittiden Västtysklands regering gav kolgru- vorna genom att höja eldni kolets hårdaste konkurrent, mine- räldljan har fått fotfäste i kung kols fördetta' rike: år 1938 fanns det inte ett enda oljeraffinaderi i Ruhrområdet, nu raffineras där 16 milj, ton råolja årligen, ' "Tydligare än ellt annat visar ar- sknaden hur Ruhr ådet. ekonomiska struktur förändrats och elltfort förändras: år 1981 arbetade DM oljeskatten kunde inte evigt fort sätta, ' . Och mu har också läget för etål- produktionen blivit krisartat, det produceras för mycket stål i Ruhr- området. Enär kol- och stålkrisen tycktes bli stadigvarande, såg sig Ruhr-städerna om efter nya exi- stensmöjligheter. De - vinnlade . sig bara 30 procent av alla sysselsatta inom Ibergs- och järnhanteringen, 1938 hade det varit mer än hälf- nens förutseende att tacka för att Ruhrområdet 'kunnat ändra sin struktur och att kol- och stålkri- sen inte blivit / en kris (för Vväst- Ilan 4 1 i både sjögång och dyningar. Brän- sjöfolksförbundet. Utanför starka- re vindområden förflackas vågor- na och de långa sugande dyning- arna uppstår. Dessa kan också bero av att vinden avtagit eller still- nat, Med-sjöbävningar menar 'vi ningar uppstår på grunt, vatten eller vid återkastandet av tämli- gen stora vågor mot branta kus- ter, varvid våghöjden förstoras. Det är själva 'vågrörelsen” som vandrar, inte vattnet. Om vattnet självt vandrade skulle havsvattnet drivas upp på land med ständigt förödande verkningar och 'havet bli urgröpt nära kusten. De en- skilda vattenpartiklarna rör. sig i cirkulära eller ” elliptiska kurvor vattnet — t.ex. drivande båtar — kan flyttas ' "Jånga "sträckor ” på grund av wågrörelsen. Det är oér- hörda energibelopp som är ”nedlag, da i havsvågor. Det kan man för. ' stå om man tänker på den kraft varmed vå n'ngarnas dån vid Eldslandet kan höras på 3— mils avstånd. Den kraft varmed havsvågor slår an mot en kust, kan mätas. I vissa fall uppgår den" till inte mindre.» än 30 ton kraft per- kvadratmeter av den bearbetade ytan. Det finns inte bara. Också på djupet, i ”gränsytan n mel- lan två vattenskikt "av olika tät- het, kan s.k, interna -: -vågor. upp- träda.- Från. Kattegatt: t.ex. flyter: en saltrik vatten:tröm genom öre= sund in i Östersj . ytvågor. om att förmå nya industrier att område. Den Stockholm onsdag. Nr Är. det en tänkbar bidragande lösning på vårt katastrofala bo- stadsproblem att. snabbt masspro- ducera små och billiga lägenheter, helst centralt i tätorterna, att stäl- las till förfogande för dem som nu sitter i alltför stora lägenhe- ter och gärna skulle ha bytt om det : hittills inte 'varit> så att de tack. vare hyresregleringen skulle ha fått betala mera" för nya mind- re lägenheter än för sina” gamla stora? . Förslaget ' ställs må ledande plats. i Tidning för Byggnadskonst som påpekar att en lättnad på bo- stadsmarknaden snart nog skulle inträda; (omjett naturligt lägenhets- byte mellan generationerna kunde åstadkommas, med: Ruhr-kolet , på ' den tyska marknaden. Kolförråden vid de «Som: det nu är, påpekar tidskrif- ten, sitter en massa ensamma åld- a oT sitt remissvar på trafksäker- hetskommitténs '' betänkande ', om tillfälliga - hastighetsbegränsningar 1961 och 1962 säger Statens trafik- säkerhetsråd att kommittén dragit riktiga slutsatser av den -tillgäng- liga. utredningen, Rådet ansluter sig alltså helt till kommitténs. slut- sats," att tillfällig hastighetsbe- gränsning är ett tjänligt och lämp- ligt instrument mot. trafikolyckor, i synnerhet svåra olyckor. mt 'Trafiksäkerhetsrådet anser emel- lertid att kommittén" även borde dragit någon slutsats av det ge- nom experutredningen klart påvi- sade förhållandet, att hastighets- begränsningens trafiksäkerhets- främjande effekt varit störst icke under' helgen utan under vanliga senare 'k att förstå, od! desra ämnen wvar lika ”nyttiga” på sitt sätt, för person- lighetsbildningen, som de karriär- nyttiga, ja, t 0 m nyttigare. Belysningen försw mmad detalj på kollektiva vårdanstalter Stockholm (TT). Ösonläkare och, vetenskapsmän I hela värkten som sysslar med belysningeprohlem har kenstaterat att äktre människor behöver myc- ket mer ljus än yngre — en C0- åring måsta ha tre gånger så hög belysningestyrka sem en 20-åring och en 70. eller 80-åring ännu hög. tv, skriver publikationen "Fi", som Kers ul av Föreningen för elektri- eiteteng — rationella — användning (FERA). Men har de det I all Enhet? dessa uppgifter fordras inte bara riktigt utan även rikligt med ljus. Tyvärr måste man konstatera att belysningen på många håll där samla människor bor och visas behandlats styvmoderligt. Varför? En stor lampfahbrikant svarar: "Vid nästan all upphandling av ljus- armatur till kollektivhem av den- na typ th til hel H en kod Detta förhållande är särskilt markant på riksvägarna. På dessa vägar har under studera- de hastighet:begränsningar en re- dukt'on av antalet svårt skadade skett under vardagar med 60 proc, men under söndagar med endast 20 procent. Vidare vill "trafiksäkerhetsrådet anmäla, att rådet icke är övertygat om att motorvägar skall vara un-= Träfiksäkerhetsrådet vill ha” en | fartgräns även. iv "på motorväg R | Riksdagen | > Järnvägskorsningarna = Frågan om stoppskyltar vid obe- vakade järnvägsövergångar tas upp i en interpellation i andra kamma«= ren av hr Enskog (fp). Han und- rar om kommunikationsminister Skoglund vill medverka till att så- dana skyltar sätts upp i avvaktan på per sky vid övergångarna.. «0 oc cf : = Interpellanten vill också 'veta om det kommer att ske någon översyn av de tillåtna tågh js na vid Kapas 'böstadsköerna genom många” små. och billiga lägenheter? ringar eller 'makar i' den övre me: delåldern kvar i sina alltför "stora våningar : (trots att barnen för länge sedan flyttat hemifrån och skaffat sig egna hem) därför att hyran är billig i förhållande till våningsytan och läge i tätorten, Visserligen är många av dessa vå- ningar alltför stora och svårskötta, men varför skall man flytta till en pytteliten trerummare i ett nytt bostadsområde långt ute i tassemar- kerna när man bor bekvämt i 5— 6 rum inne i stadens eller köping- ens centrum till lägre -hyra än i ett nybygge? Vi har förmodligen tillräckligt många stora” lägenheter för att räcka till alla familjer med barn, men det är fel människor som bor i'dem, en : Skall man någonsin komma - ur denna stagnation på hyresmarkna” den så gäller det att så snabbt som möjligt få igång en omfattande pro- duktion av små och billiga lägen- heter, helst .. be] gna -,, någorlunda centralt. Det går. inte, säger själv fallet. alla ' s.k. bostadsexperter, Tomtmarken å vårt. tätortscentra är alltför dyr, och överhuvudtaget blir det, relativt kostsammare att producera smålägenheter. därför att den dyrbara köksinredningen och sanitära utrustningen är den- samma , antingen man bygger. en- rummare. eller fyrarummare, All- delés riktigt, medger Tidning för Byggnadskonst men tillfogar att det nu | gäller krafttag för" att komma ur en ohållbar situation o. då får samhället i en eller annan form subventionera detta byggan- de genom att ställa tomtmark till de" obevakade övergångarna och om'lok och rälsbussar kommer att förses med tre lyktor framåt, var= vid den översta lyktan vid avbländ- ning skall lysa med nedsatt styrka. Byggnadsindustrin ' I en interpellation i andra kamma- ren frågar hr Eriksson i Bäckmora (cp) inrikesminister Rune Johans- £on om denne anser att kostnads- utvecklingen inom byggnadsindu= strin är tillfredsställande. Interpel= lanten undrar också om inrikesmi- nistern ämnar utreda frågan liksom skäligheten i vissa kostnadsfaktorer, t ex arkitekt och konsulttaxorna, — I samma kammare frågar hr Vigelsbo (cp) i en interpellation til inrikesministern, om denne an- fartbegrä d från Det vore ägnat att förvåna, om en hastighetsbegräntning icke skulle ha en trafiksäkerhetsfrämjande ef- fekt på motorvägar, när den visat sig ha sin största effekt på övriga vägar, som inbjuder till höga far- ter. Att allmänheten skulle ha vant sig vid att motorvägarna är undantagna, eller att vi fn, har en- dart ca 170 km motorväg, kan ej ser stockh byggnads- behov vara av sådan angelägen- hetsgrad att den bör ges speciella fullmakter för att tillförsäkras ar- betskraft på andra landsdelars be= kostnad, Öm så är fallet vill inter- pellanten veta hur andra bygders behov av arbetskraft skall kunna tillgodoses. . Tobaksbruket Den senaste tidens alarmerande forskningsrön om <tobaksbrukets hälsorisker har föranlett en rad bely mycket ringa betydelse och man har oftast så litet pengar kvar då belysningsdetaljer diskuterae att Ja, kanske om dv bor I egen lägenhet eller hos anhöriga Men inte om de bor på åklerdomshem eller an= nan kollektiv vånlinstalt. Här är belysningen, enlist de Inrednings- arkitekter som sysslar med hits hörande problem, en ofta mycket försummad detalj. På ett modernt åktendtomshem är sängar riktiga och bekväma, vilket omkime ock- så gäller fåtöljerna, textilier och mattor går I ljus, modern färg skalas och mölterna bilde I gästa rum och samlingslokaler är väl formgivna och genomtänkta Äldre männi:kor Arnar sit emel- frågan k t kommer att gälla hur man skall kunna .anskaffa lampor för en riktig belysning utan fastmer hur man för de knappt tilmätta mellan överhu- vudtaget skall kunna få armatur tillverkad”. Det visar sig oftast att den estandardarmatur av tillfredsatäls lande typ som finns tillgänglig på marknaden är för dyrbar för att komma ifråga. Fabrikanten ombeds I stället att tillverka en så för- enklxl och billig armatur alt man kan hålla sig inom den snäva kostnadbram som fastställts för belysningen. Under 'sllana om- lertid inte bara åt att vila; de ar« atändigheter är det inte möjligt betar, syr och läser också Och förför någon inredare eller lunpfabri- a, att en hastighetsb ning icke får ha sin säkerhetsfräm. jande effekt även på dessa vägar. Rådet påpekar att fullt fri fart ic- ke råder ens på de bästa motor- vägarna I USA. Anblicken av en plage song kan göra vem som vegetarian. i högsä- helst till kant att åstadkomma en så funk- tionell och bet fo! Hrr Westberg och Hilding m 'a (fp) föreslår att ett anslag för kälsoupplysning ökas med 05 HN 1 4 milj och att möjligheter a förfi de eller genom understöd på annat sätt.' HN Förutsättningen för att "denna massproduktion av "smålägenheter skall ge avsett resultat är självfal- let att var och en som får förmå- nen att flytta in i en dylik lägen- het måste ställa en större lägen- het till. bostadsförmedlingen förfo- gande. Då skulle det återigen bli en mula rotation på bostadsmark- naden och förmodligen skulle det Kungh. Flygförvaltningen teckna- de för några dagar sedan kontrakt med det ' österrikiska ' " stålverket VÖEST AG om feverans i'år' av den hittills” största windtunnelm i Skandinavien med wariabelt Mach- tal för testning av avancerade flygplans- . ' och . robotmodeller. |'Vindtunneln skall installeras wid Flygtekniska Forskningsanstalten 'i Konstruktör ' är . civilingenjör John Rosén. Vindtunneln” har en längd av 43 m' och matas med förvärmd duft av 300" temperatur och 65 Atö Tunnelns Mach-tal kan varieras från 0,5 till 4,7 0000 Från österrikiök sida underteck- nades kontraktet av Vorstandsdi- rektor Rudolf Lukesch och . för- säljningsdirektör : man. .VÖEST har sedan början av femtiotalet utfört . flera teve | Tanser "av. -högkvalificerade | och korpli dukter till det 'evenska” flygvapnet. Lik- som i det aktuella fallet har af- färerna förmedlats av "det öster-' rikiska : företagets svenske. repre- sentant, Bertil, Östbo, JAB: i Sö- dertälje.. ,, fen VÖEST, som är ett av de större etålvearken i Eurcpa, har expan- derat mycket onabbt cedan krigs- slutet. De tidigare Hermann Gö- ring Werke, som numera ägs av den österrikiska staten, ekadades svårt av bomber 'under kriget och kunde återuppta driften först un- der '1947.. .Det "årets blygsamma ade :: på snabbt minska i köerna, Ett av. de många felen med den förda bo- stadspolitiken är att man inte byggt ett tillräck!'gt antal smålägenheter. I sin i och för sig" berömvärda ambition att höja bostadsstandar- den har man, påpekar den refere- rade facktidskriften till -sist,'stir- rat sig blind: på behovet av tre- och fyrarumslägenheter men glömt bort att det också finns ett fulikom- ligt naturligt behov smålägenheter, både för ensamstående och för åld- ringar, Även detta behov bör till- fredsställa$ genom snabba åtgär- der från de styrandes sida, «Eduard Oster- | >. Flygtekniska Forskningsanstalten får Skandinaviens största vindtunnel produktion ' "uppgick "till knappa: 25.000 ti I dag har VÖEST omkring 25.000 anställda och en produktion av över 2 miljoner ton stål" ' "Den. snabba | utbyggnaden av problem , för företagets : anställda. bl. a. svenska Sven And ån- går också i programmet... I + "deras hjärtån vv MÖR sa Fr -Jer, '31:33 "Med Jeremia når den isvaeli- tillse profetismen sin höjdpunkt. TIngen profet "från: gammaltesta- menillig tid har kommit dot nya förbunder -nänmane än Jeremia, denne innerlighetens ; mor.” Re- liglonen är först och, främst en hjärtats. gal > fört: "honom, dess väsen "år mpersoniig gemenskap med Gud, dess förmån frid med står elena i hjärtats fromhet. Detta är ockiså det. nya för- bundets härnighet, Några yttre fästen har det inte, ej helter någon yttre glans. Lagen "skall ej 'skrivas på tavlor iv eten, utan i folkets hjärtan, tockh för- bundets upprättande : har : sin möjlighet i Guds förlåsende kär domens Gud, wan en upprän el sens Gud. inte DU får är DU vaccinerad? ? Fröken Ur i Halland får se 600.000 samtal om årer: Fröken Ur är en flicka som vet vad klockan är slagen, Utan att darra på rösten eller man- schetten talar hon om för vem — som vill höra på att tiden går. och hur fort den går. Hamlets bryderier med tiden som är ur led är inte i Fröken Urs smak. Hon har vridit den rätt igen. Denna förträffliga kvinna fyller -.30 år i år. Det var nämligen i oktober 194 som televerket utreds : Hrr Jacobsson i Granö och Löf= roth (fp) begär 0,5 milj för en a- titol panj I press och TV. En utredning om åtgärder för git hindra, rökning I statliga och lokaler och sammanträdesrum öns- kas av hrr Berglund och Petters gon 1 Fmgälv m fl (fp). Behovet ulber berg rökrum bör dock un= ljusarmatur som man skulle önska de människor vika skall leva I dessa I så många andra avseenden påkostade och ypperliga bostäder och som kanske mer än någon annan grupp i samhället har stort behov av god och stimulerande belysning, tillägger den citerad Skogsplanteringen Pätt till avdrag bör medges för nyanläggning genom skogsplante- ring anser hrr Jonasson och Wah= rendorif m AL (ep). I en motion begär de ändring av beskattnings- bestämmelserna i den riktningen Den 1953. begärda översynen av tidskriften, Y” bar iate kom- sit till ån de denna sin första tal- maskin och döpte den till Frö- ken Ur. I Halland har fröken Ur inte mer än nio år på nac- ken, men hon har bunnit göra sig mäkta populär. Under förra året fick hon I genomsnitt 50.000 påringningar i månaden från i Falkenb , och Lahol s Hal. A dena. Efterfrågan kan väntas stiga I samma takt som automatiseringen fortgår. I början av mars blir da- men latt tillgänglig även för var- bergsborna och det bör föra med sig bortåt 15000 ar till varje månad. I januari 1961 började det ta fart med 21.000 anrop. Genomsnit- tet detta år var 22.000 i månaden. Då bade Falkemberg kommit ia i | bilden i mars genom genom auto- matiseringen. Siffran växte under 1962 men tog inte riktig fart förrän i fjol, då man hade 600.000 påring- ningar till 905 10. Vilken kvinna kan komma upp i . någonting liknande? ÅA andra sidan, vilken kvinna kan hålla sig till fakta och ingentingen annat i samma utsträckning som flickan Ur? Var tionde sekund, enkelt och rakt På sak, timme efter timme, dag ef- ter dag, år efter år, i ur och skur... Fröken Ur debuterade i Stock- kolm och där har hon en enorm kundkrets 'nu under jubil året miljoner gånger . om året, Här I i: Halland får vi klara oss utan vä- dertips, Annars vore det inte dumt att Jåta prata in lite sol och hög- tryck lagom till sommarsäsongern börjar för att behålla turisterna här lite längre, Telefonväckning som kan beställas pr nr 901 10, är inte fullt lika flitigt utnyttjat som frökenUr, I Halmstad kommer man upp I 30—40 väckningar pr dag it genomsnitt — med något högre siff. ror på måndagarna, Toppen noteras på luciadagen. I fjol ville över 100 Man räknar med 50.000 pr dyga eller 18 miljoner om året och för att klara det har man en kapaciet av 90 ”samtal” på en gång. Ibland räcker inte ens det till, nämlgen mellan 7 och 8 på morgnarna då frekvensen är som störst, Det är tydligen många stockholmare som vill veta vad klockan är innan de går och lägger sig efter nattens upplevelser. "Nästan lika gammal som fröken Ur är hennes elaka syster fröken Väder, som debuterade 1936 — med ganska bra väder förresten. Nume- ra gör hon ingen människa glad, bor ha väckning den da« gen. Falkenbergarna klarar sig i stort utan fröken Väckning. Ett Par, tre om dagen under större delen av året. Toppnoteringen är 13, från luciamorgonen i fjol H Det är för övrigt ingen ände på vad man kan få veta via en auto- matisk fröken, Tips om mat, ses värdheter, lediga platser 0 & vy bubblar ur apparaterna I storstä= derna och det dröjer väl inte län=- ge förrän vi har fröken Toto som talar om den rätta V 5-raden ett par dagar i förväg. Det kanske vore någonting för den svenska -trav= men hon blir ändå påringå omkring 6.090 gånger om dygnet eller 3 Juli att slå sig på när hon kommer upp i tonåren. dk, Så är inte Gud Brämet en' gor kan träffa föremål i som inte flyter på vattnet.; Brän<" . . Gud "och dess framträdande be= POLIO ” VÖEST har fört med gig bostådå- =. Direktör Lulkesch komiier därför . | under sitt sverigebesök ant studera ' ; elementhusbygge. : Ett ' sammanträffande med ' för- >> vad säger, att...
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.