statsmålkterna bör medverka att lf SA "" fARÖLMS TIDNING Onsdagen den 294 d anuart 1964 —= not — LT Onsdagen den 29 januari 1964 LT =. Samhället lägger ut minimala ” belopp för dem som skaffar sig kunskaper genom <korrespon- densstudier. Genom att korre- spondensinstituten är privata fö-| retag behöver samhället inte svara för t ex, lärar- och 1o- kalkostnader. Det finna inget skäl för att sätta de korrespondensstuderan- de i strykklass, påpekar hr Lars- son i Borrby m. fl centerpartis- ter i motion, där man begär en "skyndsam utredning för att få de fkorrespondensstuderande in- passade 4 det studiesociala syste- - De som avlägger examina ef- ter korrespondensstudier har in- 4e sällan ett krävande förvärvs- urbete "under studietiden. Kur- : Korrespondensstuderande S i 1 strykklass serna läses in på fritiden. För| samhället innebär detta att des-i' sa studerande dels deltar i pro- ökade [kunskaper vilka möjlig- gör för dem att göra allt bättre Det finns all anledning upp- muntra ' de korrespondensstude- rande, för vilka i ett otal fall -korrespondensstudierna utgör den enda möjliga vägen för dem att få bättre kunskaper. När nu det ökas är det ett rättvisekrav att förhållandena för' denna kategori studerande = förbättras, Studie- hjälpsutredningen har emellertid inte kommit med något förslag il- den riktningen, se sd ” wall m, fl. centerpartister, ' . hotsplatsens beskaffenhet inver- "Krafttag mot Yrkesskadorna och dess- kon- ackvenser uppmärksammas å en riksdagsmotion av hr Emil Elm- I motionen erinras om hur ar- kar på kroppens ställning och rö- relser under arbetets utförande. Motlonärerna yrkar att 'snabbi- undersökning werkställes på ve- tenskaplig' bas om hur wunna erfaronheter beträffande yrkes- . skador och yrkessjukdomar kan förebyggas samt om hur allmän« hoten skall informeras om dessa. I motionen pekas särskilt pål do yrkessjukdomar som koöntors- arbete, skogsarbete och arbete på traktor medför, . - Mu En allt större del av svenska folket lider av ryggont. Denna sjukdom uppstår genom oriktig och vårdslös arboetsställning, Vis- sa arbeten är särskilt påbrestan- de för 'tyggen och här måste hjälpåtgärder sättas in, Det be- hövs upplysning och förebyggan- de åtgärder, framhålles i motio- Blitersom ' ryggskador åsamkar enskilda 'och . samhället stora änser motionärerna : att sådana skador förebyggs. Motio: närerna tänkor sig också en sam- -yrkesskador - ördning av industrihälsovården "ÄR DET VERKLIGEN SÅ " värvslagstiftningen ” som " pellationssvar tycks anse? Det är " ningen utgår bla. från att kom- - att strukturrationaliseringen skul- . deles. särskilt. torde skogsmarker så att mindre industrier kan ut- nyttja de större industriernas er- |: farenheter, - er ; BRATTOM «0 here ss med att jord- bruksministern "enligt ett inter- Före- Tid- Jordbrukarnas ninsblad som frågar. binat'onen jordbruk-skog erkänts vara" en nödvändig förutsättning i stora" delar av' landet: Utvecklingen mot företagseko- nomiskt bärkraftiga enheter för- utsätter en målmedveten struk- turpolitik, Det är inte sannolikt le gynnas av att samhället av- " händer, sig 'den möjlighet det har | att kontrollera en vettig inrikt- ning söm. ligger i en förnuftig . förvärvslagstiftning, ve En uppmjukning av .bolagsför- budslagen skulle vara särskilt 'oroande för bondeskogsbruket:"” I inflationstider. är .markegen-, domar av naturliga skäl. efter- traktade spekulationsobjekt; AH. vara ett. eftersökt förvärvsobjekt inte bara av ' skogsbolagen - och . snabbt antalet gamla ökar, Kan- "icke längre vet var gränsen för ALDRINGSVÄRDEN Ä! FÄLLIG, oo. f konstaterar Sven bladet: RIST< Sanningen är väl egentligen än |,. inte a J "skulle" priserna på lantbruksfas- nu värre: situalionenstenderar på många håll att bli — katastrofal, därför alt eftersläpningen inom vårdområdet är så stor, att möj- ligheterna att uppnå balans mel- lans behov och resurser ter sig mörka — med hänsyn till hur ske kan det vara på sin plats att crinra: om några huvudten- denser: människoma 4 folkpen= sionsåldern var 750000 år 1960, kommer att vara 970000 år 1970 — och tjugo år senare 1400 000, Att vårdbehoven stiger med hög. |» re ålder säger sig självt; den.de- mografiska utvecklingen för ”de äldre bland de äldre” intresserar alltså 1 hög grad, Vid början av innevarande årtionde fanns det 526 000 personer som var över 70 år: 1980 kommer de att: utgöra inte mindre än 968000. Höger- partiot i riksdagen har I sin mo- tion funnit det angeläget att re- dovisa — eftersläpningens storlek inom åldringsvården och konsta- terar då alldeles riktigt att ut- byggnaden på senare år inte ens svarat mot det behov, som ök- As av antalet åldringar krä= ver! Skrytet om Socialsverige låter onekligen ibland en smula ihå- ligt, skriver SvD, - DEN OTROLIGA HISTORIEN om statsanslaget till Unga Ör- nar för utredning av hur leksa- ker köpes och säljes bör inte fal- la i glömska, tycker Eskilstu- na-Kuriren: . Den vittnar om att ivern att forska — om behovet kan man tala tyst — alldeles håller på att spåra ur. Det förefaller: som orm vi gripits av en sådan lust att reda ut vårt beteende i samhäl- let och det dagliga livet, att vi det absurda går. Och så blir det på rena allva- ret en utredning om hur vi skall köpa leksaker som bekostas av staten: Ingen vågar säga ett knyst, Att motsätta sig en leksaksutredning skulle utan vidare betecknas som reaktionärt, Så långt i åsidosät- tande av det kritiska sunda för- nuftet har vi faktiskt kommit Den, som tror att detta är ett påstående utan täckning 1 verk- ligheten bör ta del av utredning- en om leksakerna. I den kan vi med stor skärpa spegla vår egen tilltagande en- . denser — utan. också av enskil- |] : då, Riskerna är stora att alltmer ; skogsmark på det sättet skulle ; 1. glida ur, bondehand, Så5 .upp — med återverkan även . På 'arrendena, "risk att överföras i utländsk ägo, "använder kunniga forskare på fald, = ones Vv t —- vars - inköpsak- tivitet visat - starka '. ökningsten- och även ifråga- om rena, jordbruk - - skall risken inte underskattas, Därmed tigheter snabbare än eljest pres- Förvärvslagstiftningens sam- hällsintresse har påvisats av ett flertal remissinstanser med. stat- lig anknytning: Lagstiftningen torde vara den främsla förutsättningen för sam- hället. att lämna 'sin medverkan till en sund strukturutveckling på den egentliga landsbygden: den är obestridligen motiverad ur be- folknings- och lokaliseringspolis tisk synvinkel, Härtill kommer att frågan om anknytning till EEC lär återkom- mar cv : ” Våra naturtillgångar i form av skogsmark. — och även jord- bruksjord — skulle därmed löpa vilket väl måste anses lika litet önskvärt som när det är fråga om andra naturtillgångar. Genom att slopa förvärvslagstiftningen skulle vi avhända oss en möjlig- het att spärra en sådan utveck- ling, medan gehör kan vinnas för att få bevara de inskränkande lagar som gäller förut. Härtill bör |. läggas att när de här skisserade riskerna föreligger, så skulle det bli svårare att här hemma vinna förståelse för en inordning i den, gemensamma marknaden, Därmed är dock inte sagt an- nat än att lagstiftningen kan be- höva revideras i vissa avseenden, men varför inte vänta tills Jord- bruksutredningen har = utstakat målsättningen för hela vår fram- tida jordbrukspolitik i stället för att bryta ut en detalj ur det sto- ra sammanhanget. VISST FORSKAS DET I VÄRT LAND, visst prövar vi försöksmässigt nya uppslag och tekniska hjälp. medel. Sätter man sig ner och ser hur sparlågan lyser inom många sektioner och hur illa vi grund av att så starkt begränsa- de resurser ställs till förfogan= de, då måste vi säga, att det inte alls står så bra till som fram- tidsjordbruket "har rätt att krä- va, skriver = 75-årsjubilerande Lantmannen och . tar som reformera jordför-|' juli 1826; Det dröjde inte länge förr- X > hans M>e av "de klassiska 'ever- greens som satt. sig fast i vårt musikaliska” medvetande : och som alltid verkar så fräscha och levande är ofta mycket äldre än man före- som Stephen' Fosters ”Oh Susan- na” och My-Old, Kentucky Home” verkar så självklara och välbekanta att de inte tycks åldras alls. Men i själva verket -är de. lika 'gamla som Fänrik Ståls sägner, och i USA firar man i dagarna 'hundraåremin- osterå tragiska död. ) "unika figur i amerikanskt musikliv; som kom att bli hela värl- dens visförfattare, föddes i'Pitts- rgh ' för .138 "år. sedan, . precis på täternas femtioårsdag, -4 än Stephen visade prov -på.sin mu- årg 'ålder.: började 'han ta. uti har- - monier.-på en ' gitarr, som tillhörde sen av” hans-systrar. — han; hade "nio:syskon' öch var. själv den näst yngste i kullen, " Da TN : Snart: lärde han sig» också - att " spela flöjt och piano. Skolan brydde han sig däremot inte så mycket orm; Han' var nyckfull " och ' inåtriktad och 'intressérade. sig bara för mu- sik. Vid"14 års ålder. komponerade han sitt första" verk, ”Tioga Waltz”, en” munter” melodi. för ' fyra flöjter. som Kan och tre kamrater framförde på en skolfest, 5 C.t. Ce: - Stephen. tog privatlektioner: och komponerade vidare. Då och då tog han arbete på kontor eller i någon affär .men ägnade hela sin. fritid åt musiken. Snart bildade han en sång- "grupp tillsammans med några 'vän- ner. Mun höll till hemma hos Ste- phen och när man tröttnat på. att sjunga de 'slagdängor som .- redan . fanns satte sig Stephen nex- och författade nya, — > > > a : Toner från kyrkfolk och sjåare I grannskapet fanns en negerkyr. ka 'som Stephen brukade besöka. Den 'musik' han fick höra där och de negersånger han hörde bland stuveriarbetarna i hamnen började snart sätta sina spår i hans kompo- sitioner. std Den första visa som han skrev åt sina sångarbröder var ”Low'sia- na Belle”. Den blev genast Popu- lär och redan veckan därpå kom "Old Uncle Ned”, Det dröjde inte länge förrän de två sångerna sjöngs och visslades i hela Pittsburgh. Pappa Foster ' tyckte emellertid "nte att sonen intresserade sig till- "äckligt för sin karriär och skicka< le därför iväg honom till Cincin- nati i Ohio för att arbeta som bok- hållare på ett ångbåtsrederi, Men det brokiga hamnlivet blev bara yt- terligare en inspirationskälla för Stephens musik, Han spred sina sånger bland de 4 -falspopens 0 Stephen Foster,.1800-talets klassiske schlagerkung, r om- ponerade mer än tvåhundra sånger och visor under sin korta livs- " tid. Han avled vid 37 års ålder ock i år firas hundraårsminnet av: ställer sig. Sådana gamla örhängen | :sikaliska Jäggning, (Redan . vid tvål” Ö skrev och kom- död, " . bland er, författare . och förläggare. Visorna hittade snart vägen till New York; Philadelphia, och Boston och blev tryckta, ofta" utan Fosters tillstånd. ST Den största schlagern blev non- sensvisan ”Oh 'Susanna” som kom till -under "det händelsedigra året 1848 då man också för första gån-' gen. upptäckte - guld. 4 Californien." ”Oh Susanna”, blev, en marschsång för alla som strömmade västerut för att söka” lyckan och' så "småringom | blev den känd” över hela världen. Nu började :det gå uppåt för Fos- ter. Nu kunde han Jeva på sin mu- sik, han -skrev: fina. kontrakt'-och återvände efter ett par år till Pitts- burgh där han gifte" sig ' med" Jane McDowell,. som en gång varit hans lekkamrat.. so, tös Vv "Från ' och. med "nu gav han" sig musiken helt i. våld. Mycket av"det han skrev' blev” bara tillfälliga. ör- hängen, men. många av Hang! blev: klassiska : evergreens. exempelvis" ”Old : Folks "a ”My Old Kentucky Home” och ”Jea= niewith - the . Light" Brown Hair”, . Den senare -blev mycket, välkänd i Sverige "då 'Jussi Björling tog upp den'på sin repertoar, "y- "ts sa "Old: Folks. at Home”. kan nog anses " vara "det : bästa. som «Foster : skrivit. Den ' blev. genast : en . stor på ång - och för. p . han sick företog: Foster :' sin-första och . enda resa till de sydstater han så of- ta besjungit i sina visor, "Cs ee :”Old Bläck 'Joe” 'en av de sista" :-Under några år "var Foster ett klart skinande ljus inom den ame- rikanska musikvärlden, men så små- ningom började lågan att fladdra. . Han skötte inte sina "affärer . och sålde. sina royaltyrättigheter för struntsummor. Hans inkomster, som "| inte alls. var dåliga, räckte aldrig . till; och vid åtskilliga tillfällen läm- . nade hans fru honom för "att för- sörja. sig och deras dotter som tele- . fonist, >, . ft Bekymren ” plågade - Foster : och han "började dricka. .Så dog hans föräldrar och hans bror. och situa- tionen blev än värre, År 1858 för- . sökte han rycka upp sig och tvang sig att börja komponera på nytt. Mycket av det han producerade saknade musikaliskt värde, även om mästerverken ”Old Black Joe” och ”Beautiful Dreamer” kom till un- der denna period. ” : Foster hade nu flyttat till New York och bodde på ett sjabbigt ho- tell, I januari 1864 blev han sjuk och i sin feberyrsel föll han'en dag ihop över tvättfatet som gick i skärvor. Han skar sig illa i ansik- tet och på halsen och hittades med- vetslös och blödande av en städer- ska. Några dagar senare dog han på ett sjukhus och lämnade efter ' nya vänner och bekanta han fick sig 38 cent och en Papperslapp med försöksverksamhet på husdjurs- förädlingens område. 160800 kr får disponeras för att komma till rätta "med husdjurens utfodring och vård. Någon uppräkning ut- över vissa kostnadsstegringar vill produkter? Försök och forskning inom detta område är också av grundläggande betydelse för en alltmer betydelsefull livsmedels- forskning, =” Det är alldeles klart att hus- inte jordbruk n föreslå för nästa år. Däremot får forsk- ningssidan en välbehövlig perso- nell förstärkning då en laborator i husdjurens näringsfysiologi till- förs lantbrukshögskolan. Det är dock så, att jordbruket tar ca 75 procent av sina inkoms- ter genom animalieproduktionen. Husdjurens produktionsförmåga, ärftliga anlag, hållbarhet och förmåga att anpassa sig till nya - fodermedel 0. nya skötselformer är en nyckelfråga för animalie- a . d är mer 'svältfödd än många andra områden. 'Lant- brukshögskolans äskande har på väsentliga punkter lämnats obe- aktade, Var är de stolta paroller som riksdagen antog år 1961 om en djärv satsning på försök och forskning? frågar Lantmannen. produktionens Hur mycket vet vi om hur vi bäst skall ensilera foderväxter för att exempel husdjurssidan: 79 000 kr anvisades av riksdas' en i fjol för innevarande års kunna förhindra näringsförluster eller vilka faktorer som påverkar " ensilagets kvalitet och inflytande |] " på produktionen och dess slut- DS ige mästare | | . ger han är mest levande, "| centerpartiets "andre vice. ondfö- . | hänsyn till Penningvärdesförsäm. Stephen ' Foster dog Svergiven, men han har inte blivit glömd. Mo- nument har rests till hans minne i Florida och Kentucky, han är rer presenterad bland de odödliga mäs- tarna i New York-universitetets Hall "of Fame, universitetet i Pittsburgh har en omfattande samling Foster material > sin Foster Hall och : kongressbiblioteket i Washingtor finns en byst av honom. = . : Men Foster fortlever inte främst genom , sina minnesmärken. .Det är i sina enkla men inspirerade sån- Norman Smith . Varje människa har behov av en plats där hon kan vara” ensam - med sig själv och sina tankar, hon . behöver också en. hygglig omgivning, en trivsam "miljö, Nu har hon intet val: Hon får vara oändligt tacksam för en lägenhet vilken som helst. '” . Arbetsplatser flyttas, människor flyttas, . landsbygden: avfolkas, storstädernas. folkmyller = tätnar. Ensamma människor trängs i kö- erna. — Industristaplas vid industri i tätorterna och ropar på mer o. mer folk, svenskt' eller utländskt. 'Trångboddhet och hemlöshet föl jer och kan till sist inte ens kor- ”trolleras, Därav, följer : brottslig- - Men låt oss strunta i detta, öka het, svåra ungdomsproblem och mycket annat. se produktionen, '" öka > standarden, göra; reklam” för -:Välfärdssverige, prata” strunt 'om "våra storartade U-land:insatser och heja på rege- ringen. Låt oss slå' oss för våra " bröst, Vi storartade, väl utveck= lade, allt begripande” storsvens- kar, ade Nn Ye SS "(Nordvästra Skånes är oss Tidningar). Ingenting & hr Hedlunds an- förande. under remissdebatten: tydde på-atit han är inställd på någon ny. ”mittenallians”. Han skulle bara förlora på en så- dan. . Särskilt på centerpantiets nya jaktmarker i städer och tät- orter. [Här måste centern göra jargrupper för att kunna hålla ställningen. Då föredrar hr Hed- hund alldeles säkent att få ope- rera'på egen hand.: =", | Smålands Folkblad. Skall och vill regeringen dri- va skatteprogressionen" hårdare, så har den helt andra medel än | det fölla knepet med folkpen- sionsavgilten. "Men . den : enkla sanningen är väl den, at hr Sträng och. hans kamrater in- I nerxligen väl vet, att de inte kan gå jus; längre på den' vägen utan att våka ut för icke önsk- vända effekter, exempelvis i form av totalt lägre skatteintälk- ber, es el "Vestmanlands Läns Tidning. Förnuflsmärsigt sett borde nå- sot göras för att förhindra att remissdebatterna sväller jut till väldiga maratondebatter, där allting tycks få. utrymme och där framför ell; menig man och kvinna med politiskt intresse får slit svårare att orientera sig. Det - borde vara i riksdagens eget Intresse att åstadkomma någon Sags wefonm som gör des- sa debatter” mer > överskådliga loch samlidigt mer intressanta än de nu- är. Ytterst är detta också ett argelägelt intnesse för svensk demekrafti 0 fee vo Hallands Nyheter. : >» För snart ett-år sedan Arab- bkades svenska försvaret: av: sin genom" tiderna värda motgång. ”Spionöversten”.-' Wennerström avslöjades lbch' därmed itod det klart alt "vitala delar av vår dyrbara försvarsmekanism 'ut- lämnats till Sovjetunionen, Ä Det är en'skadegörelse” som] ;| det star tid och pehgar att re- e parera. [Det är en "skadegö elsc "Att leva för sig själv, det är! att vissna med sig själv." oi som måste Tepareras, | fervc få '- I det läget väljer ”Rike Her- I sitt vemissdebattval berörde rande hr Nils G. Hansson i Skeg- vingvärdesförsäm- Penningvärdesförsämringen hårt en en granskad av Hansson i: Skegrie också tas med i bilden då man be- dömer budgetens anslag till väg- byggande ' och » vägunderhåll, Vis erligen påstås avt de nu föreslag- rie ' bl. aj destö ringen ' och" påvisade vilka konse- kvenser' dennä 'fått; > vn enl Denna ständiga joch ganska ”kraf- såga > penningvärdesförsämring ' i vårt land är en allvarligare före- teslse än. vad folk i:allmänhet in ser. Den berövar en mängd mäns niskor det beräknade värdet av deras arbetsinkomster, iden 'för- minskar folkpensicnernas, barnbi- dragens och sjukpenningens värde. De flesta inkomster befinner sig ständigt på efterkälken, - Därtill kommer att de Sparade ÅR i bank M RER FE och blir: allt mindre wärda, . Fi- nansministern tröstade sig i de- baöten på Nationalskonomiska för- eningen med att det är just des- sa sparare som huvudsakligen för- lerar. Det är anmärkningsvärt att vi nu har en socialdemokrati som resonerar på det sättet. Vem är det som sparar i bank och vem är det scm sparar i aktier och andra realvärden? Ja, sannalikt är det de små spa- rarna man finner bland bankspa- rarna. Men storkapitalisterna pla- cerar - på annat sätt. Det är små- sparare, folkpensionärer — arbeta- re — jordbrukare m. fl som drab- Nu efter nyår står dom där igen vid bankdiskarna och får räntorna på sina små [besparingar tillskriv- na. Förmodligen gläds många över den ökade summan som besparing. arna utvisar efter tillskrivandet — men hur många är det som sam- tidigt tänker på att den politik som förts redan har berövat de ökade sparslantarna "en väsentlig del av deras värde. ” RUSTA UPP VÄGARNA FÖRE HÖGERTRAFIKEN, Hr Hansson kom även in på väginvesteringarna och konstatera- de att man även här hår att ta ringen TE då man bedömer anslagen. bas av perningvärdesförsämringen. | i na. beloppen ligger. c:a 200 milj. : | kronor över. vägplanens. 'målsätt- ning — 'och det låter ju ibra = om man. nu kan få olle att bro Men, så vitt jag. kunnat ;finna tar man då inte hänsyn till att väganslagen 'i'Ibudgeten räknas i dagens penningvärde men vägpla- nens förslag för detta budgetår är räknade i 1956 års penningvärde. Sedan "1955 har penningvärdet fal: lit' med. c:a 15—20' procent, och det belopp som man i' vägplanen ansåg sig behöva i år måste räk- nas upp med dessa 15-—20 Procent, Gör man så torde resultatet 'bli att vi kommer ungefär lika långt efter" vägplanens målsättning som man nu från Tegeringshåll anser att vi ligger före och det är ju Högertrafiken' måste göras ' så riskfri" som möjligt. "Om vi' inte under denna återstående tid vär sentligt förstärker insatserna gå vägbyggandets område visar vi in- te den hänsyn till och det ansvar gentemot trafikanterna som wi är skyldiga dem. Med den takt som nu anslås i väginvesteringarna fö- JORDBRUKETS FRAMTID. : Beträffande jordbrukspolitiken Ä Nn att anted- ningen till att jordbruksutredning- en inte kan bli klar tills nytt av- tal skall Upprättas beror på att ana utredning är den grund- igaste Lå » Se 3 området. 2 oeonsin sjore på Kritiken mot jordbruket fortsät- ter, konstaterade hr Hansson. An- märkningsvärt nog uppstod dessa Aktuell «so i mmentar : vara belåten ” Socialdemiokrati görande politiska inflytande den i i så måga samm inbrytningar i borgerliga wäl- : r utmärkt repr de förtroenideposter Der dets såväl som eget äntre: självdiciplinen att änte na 'mokratin i kanten genom amde pertibelöningar vid tillsättanden. | ee Eb i ”»kralltiga ned- har man anledning I Kreml led sin adept. Sydsvenskan. n:med det av= Zweig i d len i många! fall esentation på ledan= borde i fan SER visa utiman- " Katrineholms-Kuriren - Då man nu skall widga upp-, lysningsverksamheten » ÖN vatt : icmifaltta erfanenheter och rön - från Utomstående". institutioner och även: från den utländska : konsumentvarufondkningen, är det lämpligt' att Kasta loss från - konsumernnrinstitwiet, Det är tock- så troligt alt en bindning AE en forskande institution är en häm- sko på upplysningsverksanmheten - - ” "Stockholms-Tidningen -- Men nu har man i alfa fall ge- nom: en i dagarna publicerad undersökning kommit. fram : till. att inte mindre ön trettiotvå (32) - procent "av. alla brudar i :Västtygkland väntar Hur många som inte är-'bru-. kann kallades förr , i världen lekte precis som äkta barn... «>: Svenska Dagbladet. Att tillämpa religion på bud- get och författringsfrågan faller i det närmaste omöj tor Pethwvus nya propå: i samma sand, som fått gen. .., .. Men som . underkännende av är aktionen "värd ett erkännan- de. PM en > Folkbladet, ifrån eig den sorts Wwäsen, som betyder: oväsen och buller. Un: gefär "så kan man bäst tolka twista och predika, 50.000 Ino. Tor får "han för de Det finns för många, sig kallade” att vany käll fatonat "amn. dar, (Mer det: är 1 "att dupe- "Pål i 'Våsterbottens-Kurireil> dens'i Sverigé "och ik Da kyligare klimat (för föreningar- da sammanslutningar kan 'för- räkna med samma betydelse som det hade' den gång, då sek- tet var ungt. oo ” Nordvästra. Skånes. | ETT ORD > — PÅ VÄGEN -— världens Frälsare... betecknar höjdpunkten av ,up- pPenbarelsen. "Högre ha tvi. ej kommit 'och "högre behöva 'vi ej komme, Det är nog. =. n Det är märmast detta som gör som ställer den över alla reli- gioner och religiösa tarikesystem toch som borgar för dess abso- luta karaktär. Ty kristendomen inte bara lära utan liv) Kris- itenidomen" är inte först och främst en ny religion, utan ett nytt liv, inte främst bud och stadgar, utan en person: Här gäller licke främst vad jag skall tro" på och leva av, utan här gäller vem jag skall tro på 'och leva för.' Med denna verklighet mäter Kristus ala världens försök till underkännande :av- det ingvä desförsämringen bör , SForts, å sid, 7) människor och alla kunina möta "Apg, 4: 8—13, - änste- dar -, men, ändå" väntar barn '. törs man inte: tänka. på.. Sådana :' ”oälkta barn”, men'de såg ut och . gta Det är därför trolig; att pås- inner ut x ta emot tidigare hugskott tä Iden. här vä hans andeliv. Och mu skall han.: ut och. popgala på revyscener, ." som tror”. ra mänritkor "odh '$dmla | deta! > Sf vilka ”stolligteter som” hällst i” > dess imässmedla' har skapat ett . na, och itrots den ännu svällan- i de rikd floran av de mest skill 4 eningsväsendet. just mu aldrig Kristus som världens Frälsare . gga de- = barn, högerns försök" att Imonopolise-'" ra kristendomen för cin räkning | Pop-Mililes andeväsen, - ger . Hvr Dicksön och Pethrus, som .- har sådana bekymmer för ”den: | svenska synden”, bör ägna en liten söndagstanke åt hur det syndas i andra'' länder, ehuru det inte talas så mycket därom. . Tidningar. ” kristendomen dill vad den är, Qof är inte bara kunskap mutan kraft, ' 1 [a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.