” EAHOLMS TIDNING : Fredagen den 81 Januari fo64 Om LT Fredagen den 31 januari 1964 LT = | Undervisningen för | de | ; hörselskadade ':- På undervisningens område fö- feligger stora". brister när det gäller att bereda de handikap- pade möjligheter till en menings- fylld tillvaro. I motion pekar hr Larsson 4 Särslöv m, fl. center- partister på nödvändigheten av att & högre grad än nu effekti- visera undervisningen för de'hör- selskadade. ” . ” Undervisningen måste börja så tidigt som döjligt, redan i 3—6 » årsåldern, Efter inträdd skolål- der blir det betydligt svårare att "lära ett hörselskadat barn tala. Ur humanitär synpunkt är det » synnerligen = angeläget abt få kligt , lottade isk att känna 'sig fylla en funktien i li- vet, Ur samhällsekonomisk syn- punkt är det självfallet också till fördel att få så många som möj- ligt att göra én insats i produk- |, tionen. . . Motionärerna understryker vik- ten av att en inventering göres med hjälpav det privata närings- livet om vilka möjligheter man kan bereda människor med olika slag av handikapp att bli.pla- cerade” på lämplig plats. Motio- närerna ifrågasätter om man in: te bör börja med en sådan kart- läggning inom . den offentliga sektorn. . Undervisningen spelar emeller- "tid en central roll. Det är nöd- vändigt, att man verkligen ock- så utnyttjar de "tekniska hjälp- medel som numera finns att till- gå. Även "Järarbristen på områ- det, måste med nödvändiga åt- gärder. hävas. . Bidrag utgår till komnun eller landstingskommun liksom till en- skild, förening eller stiftelse till driften av förskolor och: skol- hem för döva. och hörselskadade barn i förskoleåldern- som , god- känts 'av k, mit. Skolöversty- relsen. har under detta anslag begärt en höjning med 165.000 kronor, i "vilken "inkluderas - en generell , ökning '.. av, . utgående statsbidrag med 25 procent. Den generella höjningen har : depar- tementschefen inte beaktat, Mo- tionärerna hemställer att ansla- get utgår med 569.000 kronor € en- ligt vad SÖ begärt. : . Behovet av. insaltser - från det allmännas sida för att skapa fle- ra fritidsområden och fritidshetn tadshefollkni den för yks även i år från centerhåll. Man begär & motion åtgärder för en aktiv medverkan från domän- verket och; förslag” till bestäm- melser om, statliga” kreditgaran- tier för köp av fritidsf "Städerna beh : fritidshem ver flera: en för” många kunna förvärva , et eget dritidshem på rimliga villkor, : S Etatsmakternas stöd bör enligt ”centsm bl, a inriktas på . att Centerkraven från 1962 på ök ; tiv fritidepolitik ledde 'bl..a.. till den” statliga ' fritidsutredningen, som kom. till på hösten samma år, Alltjämt är det endast c:a tio r ien- "vilka å stor utsträck- 'älls genom den fortgå- strukturrationåliseringén ” borde det 'vara möjligt för sta- ten att genom "snabba och aktiva Bron procent av stadst Shåll ler hejda en byggnadsför- förfogar över egna fritidst erinrar centern. Det är främst . städernas låglönegrupper som in- te lyckats förverkliga ett ur häl- 50= och :trivselsynpunit - önsk- värt fritidshem, Oblyga epekula- tioner 4 tomtmark har varit 'en| di bidragande orsåk till dröjsmålet som. tå Köparen "saknar ofta. kapital och låne- möjligheterna är begränsade. . Enligt centern bör man under- . söka möjligheterna att ställa stat- liga kreditgarantier : till förfogan- ATT DEN KRISTNÅ F PI SENTATIONEN i riksdagen skulle. stärkas genom att skapa ett: nytt|:-:fltig panti ”På kristen grund” är långt- ifrån säkert, menar Borås Tid- ning, Risken för försvagning sy- nes i stället , uppenbar;,' många röster skulle med all sannolikhet bli. bortkastade: ' ” Särskilt de borgerliga partiet na har ju visat en klart positiv inställning till frågor som enga- gerar” de kristna " medborgarna. Det är därför. troligt att de fles- ta, av.ldersa skulle rösta som förut. även: sedan . ett : speciellt kristet parti 'eventuellt ''bildats. Men, avfallet måste befaras bli tillräckligt .stort för att leda till mandatförluster för de borgerli- ga partierna men ej tillräckligt stort. för "att ge 'det nya partiet ett-motsvarande antal mandat. ; Utvecklingen i vårt land kom- mor otvivelakt'gt att gå mot fär- re 'pattibildningar, hävdar Borås Tidning. Splittringsaktioner är olyckliga, även om motiven” är de bästa, oe ETT ALLVARLIGT HOT MOT . SUNDA FÖRNUFTET ser Köpmannen, köpman- naförbundets organ, i rabattmär- kena.: ' Handelns och industrins centrala organisationer har be- stämt uttalat sig mot dem, kon- sumentkooperationen har gjort d och likaså h ders= förbundet: . Om de grupper som här inne- har . nyckelpositionerna är så ense i sin uppfattning, behöver man då fortsätta med att be:kjuta en hök som av allt att döma redan bör vara fälld? Det är med denna sak unge- fär som' med '. bekämpande av smittosamma sjukdomar, Man är rädd för tillsynes även 'KONTROLLCHARKUTERIERNA Veterinärstyrelsen har Kil jörd- 'bruksdepartementet avgett ett D tå hark ifabriker, av noterar. Jordbrukarnas Föreningsblad: Man avser "att: kungörelsen . skall gälla som! provisorium un- der den tid man. väntar på för- verkligandet av Styrelsens i. mars 1963 framlagda förslag om fri- villig kontroll, vilket -överläm- nades till : de. sakkunniga : för översyn ' av” livsmedelstadgan. Denna utredning antas ta lång tid, Redan 1961 tillstyrkte Sveriges Slakteriförbund ett förslag ' att inrätta Ikontrollcharkuterier, och i väntan på en statlig lösning av frågan har-förbundet infört en av veterinär skött övervakning av charkuterifabri- kationen på sina produktionsplat- ser, Förbundet begärde i slutet "av fjolåret att Veterinärstyrel- sens förslag till kungörelse skul- le ges ”första prioritet i utred- ningen «eller. snarast upptas till Skild. prövning i K, M; ts kans= . Underligt vore det "verkligen om man i Kanslihuset efter des- sa propåer inte skulle skynda på ett beslut. ;" " '- STUDIESOCIALA UTREDNING- EN 7 Studie: ociala utredn! ngen krin tiseras på en del håll för att den 'kommit med ett så nytt förslag ina. statens egna organ, såsom | - förslag till kungörelse. om statlig | hygienisk |- Je 3 FN-jnsten härmére i Gaza be- står ju enbart av vakttjänst, som kan”wara nog så påfrestande för oss” svenskar, med det skiftande väder. som. råder härnere. på vin- terhalvåret! "= Vaktpass och patruller "skall ju fungera både i stekande sol, ty- kande sandstorm eller som vi haft de . senaste veckorna ' ”hällande” regn. Som”:gör abt 'marken blir lerig och. hal. Ofta" sjunker man djupt ner, i: lervällingen för varje steg man' tar. Men, ,det finns" ju även möjlig- | M. het för oss FN-soldater att utby- ta den. enformiga wvakttjänsten mot resor till exempelvis i Jerusalem, Beirut, 'Cairo m; fl. platser. Jag har fått möjligheten, trots att vi bara varit härnere i knappt tre månader, ' "att redan "besöka bå- de "den Heliga staden”; Jerusalem h Resan :till :”den : heliga staden” tog knappa .'45 minuter med flyg härifrån -Gaza.. En underbar fly; - tripp, där vi bl. a. passerade över Tel Awiv, Man blir” "ganska besviken om man: åkt: till Jerusalem och wvän- tat sig att 'finna en strängt helig stad. Istället kan man med rätta kalla staden: AB Jerusälem dd. v. &, allt går ut på att försöka lura av turisterna så mycket pengar söm möjligt under den tid, som de gästar staden, . Jerusalem: på Jesu tid låg flera meter under. nuvarande markni- vån,: Därför har man på de flesta heliga ”platser : byggt "upp tempel »J och kyrkor,' för att markera för franvtiden 3 war platsen var belägen. Jerusalem. är delat å två områ- de errisratlisk, och en. jordansk zon. Vi fick endast besöka den jordanska delen. På eftermiddagen första” dagen" i Jerusalem besökte vi först Getse- mane örtagård, där Jesus blev för- rådd av WJudas. Därefter fortsatte rden i nya amerikanska ”dollar- ? till. Betlehem, den ort där. vår Frälsare föddes för. snant 2.000 år sedan.” Vi besökte" födelsekyrkan, "sont är uppförd på idet ställe där Jesus föddes, :. Utenför ;. kyrkan "står en staty av St; Jerome, Han var den som enligt historien översatte bi- beln fri hebreiska till grekiska och ' ati Detta stora arbete tog honom 39 år. . > SA unge" soldat från U| frusen Rän- Jo- neslöv, -CårlGustav' håänsson, återkommer med ytterligare ett par brev med glimtar från sin vistelse i Fjär- ran land. Han tillhör som be- kant den svenska FN-bataljo- nen i Gaza, « — Från Oljeberget fortsatte biltu- ren till Betania, där vi gjorde ett kort uppehåll, Det är den ont: där Mantha, Maria och Lasarus enligt historien bodde. Idag är Betania en dliten fattig by: bebodd av mu hammedaner, Därefter gick resan vidare till floden Jordan. Vi besökte iden plats där Johannes. Döparen :levde och verkade. Staten Jordanien har fått sitt namn efter floden Jordan, som före 1948 utgjorde gränsen mel- d. v. s. landet på andra sidan flo- den, Bilresan fortsatte" sedan still den gamla fästningsstaden Jeriko, som är en av världens. äldsta städer bebodd redan ce: Staden har blivit förstörd ett fler- tal gånger och utgrävningar. har visat att ltinte- mindre än 3I-—10 städer finns ovanpå "varandra, Från Jeriko kan mran till wäster cm staden ce edt högt berg, . Bi- beln berättar, att efter det Jesus klivit döpt av Johannes i Jordan, frestades han av djävulen. Detta hände, i Judéen. Jesus fördes då upp på”ett högt berg och fick se alla riken i världen. Enligt tradi-' tionen är det ”Frestelsens berg” som man ser till väster om staden. Från Jeriko fortsatte wi sen till Döda' havet, som ligger. 394 meter under havsytan och har en salt- halt på hela 20 procent mineral- salter, - och -hela 7 procent rent salt. Den' högå" vätmen "med föl- jande kraftiga avdunstning från sjön, samt "frånvaron. av utlopp gör att salthalten är så hög i sjön. Vi badade också ti: den säregna sjön, "den höga salthalten "gör ju att man flyter som en kork ovanpå wattmet, På västsidan av Döda has vet ligger orten Qumran, där hit- tade iman de ' sensationella ”Döda- havsrullarna” — världens: äldsta bibelhandskrift. De hittades 1 ler- krukor -i en bergshåla år 1947, En del av dem. är nu" wutställda på Palesti Ireol DD På än a dagen i i Jr lem bé- sökte vi Oljeberget, warifrån man har en storslagen utsikt över sta- israeliska del. Deat finns en klippa på Oljeber- get, som enligt historien var den häll varifrån Jesus 'gjorde gin him- melsfärd. Det. är också en kyrka, ”Fader Vår kyrkan” uppförd-över den grotta där Jesus enligt I berät telsen-- lärde ' sina” lärjungar "att bedja. Fader, Vår: 1 kyrkan på väggarna s bönen upptecknad språk, däribland "Varför tar rv i så ringa ut- "sträckning "strejken som före- ". vändning för att ställa om drif- ten, ör att tänka i | nya program banor, "för att bryta standard- mönstret? : : or » Kanske résonerar man som så: "visst vore det roligt att få göra "ven ”annorlunda” TV, men på det . "här företaget har vi långtid pla- nering .— och tänk om strejken bliv avblåst i samma stund som vis skall ” realisera de nya ideer- na. "Då står vi vackert där! Men även om allt det ”nya” "inte skulle' få plats i rutan när -Lars .Lönndahl och Ante från " Mobacken ' återkommer vore än- - då mycket vunnet, skulle strej- ” ken "ha ' fört något synnerligen "positivt med sig, nämligen en ge- "neralmönstring av deegnaresur- serna, en omprövning av svensk TV:s gränser, en dikt 0. debatt - om nya vägar och ”uttrycksfor- mer — allt detta värden som på Jlängre sikt kom verksamheten o. publiken. till godo." . | (Gunnar Falk i Sv. D). . som-i itt är tre gånger i sitt betänkande: De anklagel serna väger sällsyn lätt, skriver TCO-tidningen och anser liga smittofrön. Man vet. att de alltför lätt ynglar av sig. Man vet också att om sådant ynglan- de kommer igång hamnar man lätt i en situation som kan vara svår att behärska. Om epidemin släpps lös så sker det i strid med allt sunt förnuft och alla vettiga argument. Den intäktsskapande effekten avtar ju fler företag som börjar att. utred förslag, åtmin- stone - bör studeras med hänsyn till sakinnehållet innan projektet avvisas som ett opassande exem- pel på nyhetsmakeri: Det är en obestridlig förtjänst . hos det framlagda förslaget, att det innebär ett likartat stöd till alla vuxna studerande utan hän- syn till: ubildningslinje. Ingen konkur dlet. Vad som står kvar är kostnaden. Vem |: betalar 'den? Med de nuvarande marginalerna i detaljhandeln lär det inte vara möjligt för någon I affär att ta på sig tre eller fyra procents merkostnad. Det "blir ett nytt tryck på pri« serna — j sista hand blir det or; tion har mer energiskt än TCO i åratal hävdat detta krav. Genom slopandet av hänsynsta- ett annat grundläggande -TCO- krav tillgodosetts. Studiebidragets belopp innebär " visserligen enlivt majoritetsför- slaget att blivände lärare, sju sköterskor osv, får ett studiestöd. gandet till föräldraekonomin har | så stort som nu, men man vill gärna hoppas, att en ytterligare förbättring skall vara möjlle. Ut gångsläget var orimligt lågt. den; både dess jordanska. och dess |" ""Irald Tribune. ' Å iska museum i Jerusalem: se RA för Nobelfilmen Minst sagt blandat är det mot- tagande” den' amerikanska sensa- tionsfilmen i kring : Nobelpriset, byggd på; Irving ;Wallaces bést- "Iseller ”The" Prize”; fick" på fre- dagen 'efter” sin Broadwaypre: miär i i själva Radio” City Music Hall; > ; : Detta är rena bolten,' skriver Judith Christ i New York He- Inga: andra av årets filmer kan komma att vara '"Jannat än bättre; "Wallaces bok hade åtminstone" en så pass mi-” nutiös genomgång av Nobelpri- sens historia och ' ritual och om en uppdiktad grupp pristagares sexuella felsteg att intrigen var nästan osynlig. Men filmversio- nen har skalat 'bort detta. Kvar står i vidfilm ' och färg —' och -Imed det unga tyska stjärnskot- tet: Elke . Sommers' figur — en spionhistoria så pretentiös och enfaldig att den garanterat mås- te bli :en' svensk-amerikanska relationer- na, för att inte tala om biobe- lan Palestina och Transjordanien, MN påfrestning på de |. och Bernt Andra dagen avslutades med att vi gjorde en vandring i & Jerusalem. Vi besökte Antoniabor- gen, . den plats där Jesus blev dömd. . Vandrade sedan längs Via Dolorosa ' (lidandets -väg), upp till den plats där Golgata låg. Den ursprungliga vägen digger numera under hus och gator... - På Golgata är en kyrka upp förd, ”Den heliga gravens kyrka”. Under altaret finns ett hål i gol- vet där man kan se sprickan i berget, där man anser att korset har stått; I alla kyrkor och tem- pel har man lagt mer stora sum- mor på dess utsmyckning, det är på. många ställen rent otroligt vil- ket "arbete som offrats på ut- smyckningen av. kyrkorna. Exem- pelvis lär hela taket och en del av väggarna i "Den heliga gra- vens” kyrka osaikklätt i vackra mönster, Carl Gustav Johansson, Mors förvärvs-" arbete skadar "inte barnen Ett var stort” . upplagda under- sökningar bland storstadsbarn re-|- dovisas i ICA-kuriren denna vecka; Det framgår att 'en "kvinnas, för- värvsarbete inte nödvänd: gtvis be- höver innebära att barnet får beté- enderubbningar. Det :' vikt'gaste tycktes vara orsakerna till .mam- mans förvärvsarbete. och huruvida hon trivdes med det eller inte, 'I de” fall där arbetet innebar. bistert ekonomiskt nödtvång, där det före- kom ; alkoholmissbruk '-i familjen eller misshälligheter mellan föräld- rarna var beleenderubbningarna betydligt vanligare. : Undersökningarna har gjorts, av doktor Gerd Blume-We: terberg 'un- der hennés' tid "som skolläkare i Göteborg, "I de två klasser där vin- dersökningen gjordes, klass sex' och klass två, var -det bara 14 procent|- av. andraklaz zsarna och 20 procent |: av ” sjätteklassamia med mammor som trivdes 'med sitt arbete som "| visåde någon beteenderubbning. För | dem, som arbetet var endast en trist utväg ur en prescad fam: ljesitua- tion, . var det hela 45' Procen av barnen i "klass 2 och 26 prödent i klass 6, som hade beteenderubbb- ningar och i den. gruppen förekom också fler rubbningar per barn än i' den andra, där. inte mer än ett skolproblem Ber. barn. kunnat nos teras. NE Last a Undersökningen gällde nämligen följande problem: skolkn'ng, snat- jteri, om barnen uppträdde störande, "hade köncentrationssvår" gheter el. hade flera”och större avvikelser än flickorna. : I ett samhälle "där de kvinnliga insatserna” på arbetsmarknaden : år för år ökar, är det viktigt att vi får veta så mycket som möjligt om de 'här. förhållandena och det kan |: kanske "kännas tröstande att inte enbart mammas” arbete "behöver vara orsaken till barnens £ ter, : " - . Sanningen ligger väl någonstans sökarnas motståndskraft mot mitt emellan kvinnans intuition och mannens alibi. i; :] rena idiotin.” resorna ot! I flera motioner behandlar cen- tern "problem som för pensionä- ternas situation, Det gäller bo- stadsförsörjningen, deras möjlig- heter till meningsfylld fritidsverk- camhet ete. I en motion begär centern ett särskilt 'hjälptillägg till pensionärer för vilka en nedsatt förmåga att Klara sig själva före- ligger. Centern” har tidigare" anfört star- ka "skäl: mot' en bestämmelse som utesluter invaliditetstillägget i 'de fall "idå "det särskilda" wård>- "eller hjälpbehovet inträtt efter det att nedsättning eller avskrivning av återbetalningsskyldighet vid svag återbetalningsförmåga är värde- fulla drag i det föreslagna syste- Attiv återbetalningstiden nt sträcks, att p | vederbörande å 63 års ål- ”återbetalningatna blir bättre och der, - att generella regler införs för Utgång unkten för invaliditet tillägget får anses vara, heter det, att pensionären genom detta skall --met, Om man sedan skall an- -vända just den speciella utform- ningen av återbetalningssystemet, "som de sakkunniga anvisat, är en teknisk fråga, En sak är emellertid given. Väljer man en annan teknisk va- riant ” för ' återbetalningen, får detta inte medföra, ätt man upp- on ger de sociala fördelar, som ut- redningens förslag inrymmer, fillerkä ion för, de speciella” kostnader som följer av hans handikapp så att han I kan bi- behålla en med övriga pensionä- rer likvärdig standard. Centern anser att invaliditetstillägget bör bestämmas att utgå med samma belopp som invaliditetsersättning, d. v. s, med 50 procent av. bas- beloppet, , ” Handikappade pensionärer ES = bör” få extra hjälptillägg Vidare anser man att det är en ; brist att ingen stödform finns för pensionärer som har ett visst han- dikapp, dock 'inte av sådan om- fattning att invaliditetstillägg kan utgå. " Centern begär införande inom folkpensioneringen av ett särskilt tillägg, hjälptillägg, till pensionä- rer -.med varaktigt nedsatt förmå- ga att klara. sig själva, även om inte i en sådan omfattning attt rätt till invaliditetsersättning gäller, att utgå med 25 procent av basbelop- pet, d. v. s. nu 1.200 kronor per år, och oavsett vid vilken ålder hjälpbehovet änträtt. Första humret '- 0; Perspektiv har "många 'intressanta ”artik- lar att erbjuda., Ledaren handlar om hur man göra mniversi- teten tillgängliga även för den breda allmänheten. Den ansluter sig”till-er artikel av docent: Gun- nar Eriksson jsom bla. menat att man genom en populärveten=- MEN | Aktuell Det är fullt begripligt om de demokratiska partierna” i väst] ställer sig skeptiska till "den kommunlistiskia omvandlingen. För att den skall tas på allvar krävs först och främst att de- mikratin: tillämpas inom - det egna partiet, men lockså att medlöparna från den stalinistis- ka epoken" efterträds av yngre krafter. Och sutligen att kom- munistpartierna i väst upphör alt i sina utrikespolitiska ställ- mingstaganden vara beroende av en främmande tstormakt. Stockholms-Tidningen. 4 : : Så länge kommunisterna inte "Ttar avstånd från leninismen och inte heller vågar uttala den obestridliga ktanningen att pro- ]betariatets : diktatur Kilämpas i i ]länderna bakom järnridån kill lämpar de ett falskt språkbruk då de gör gällande sat it de är demokrater... . , Sydsvenska' Dagbladet. i « Oppo: tionen påvisar att när verkningarna på kommunalskat- ten tas med, är det" de högre inkomsttagarna som gynnas av en glopad avdragsrätt på folk- pensionsavgilterna, . medan de mindre . drabbas tämligen hårt, För ev komma från en finans- minister i en cå kallad arbetar- regering representerar en dylik politik den verkitgt. "upp och nenvända världen. Nog skall det kli av intresse 'aöt ce om 'rege- tingens trogna vid walet den 20 september . kommer ' att "svälja även 'detta." Både p ekonomiskit befinner S tionen här på . mycket.” säker märk. : ”Estilstuna-Kuriren, De Hamiljepolitiska & åt tgärderna kan inte se av + famifljevänlighet i högerns linje ken inte undgå att störas av förslaget i fbostadsmotionen teltit slopa:t nära 200 j. iom ' byggts de senaste åren. Dzesa iböstäder är "redan da dy- made, och det är där man hit- tar det största antellst barnfa-. miljer, Det är: emeifertöl hör gerns tenselx att förklara bavi- vänligheten i hyreshö; ringar för de nha kacsegori, + : Dagens Nyheter. | bildningsförmedling unde få 14 sa och höra de aktiva forskarnas N | sopporter för olika viktiga frågor, som annars inte har någon chans att komma utanför specialisternas krets, Ledarskritenten i Perspek-' tiv framhåller att en vettig av- - | vägning ifråga om professorernas | arbetsuppg gifter är på tiden, och sedan den väl genomförts är det inte längre någon wutopi. med en professor "som - gäst i- studiecir- keln. sbosk Det 'skönlitteräi inslaget. består äv en novell av den alltmer om- talade - engelske ' diktaren Ted Hughes och 'en- dikt av. Ruth 31 Halldén, .skaldinna . och' kritiker: i Uppaala Om ' rätta sätttet att tol- ka dikter och skillnaden mellan | tolkning. och 'diktupplevelse hand.- lar en debatt mellan litteraturdo- centerna "Gunnar Hanszom, Göte- borg, och Ulf Wittrock, Uppsala. . Gösta Langenfelt, til. dr. och ivrig språkvårdare jhar gjort en noggrann granskning av språket inom svenska radion och televi- sionen. Han är inte helt nöjd och med sin fina samling av talande exempel tycks det finnas fog för hans åsikter. Inom mer abstrakta områden - rör sig Bengt V. Wall med sin artikel. om 'spiritismen. Wall påpekar att begreppen spi- ritism och Parapsykologi alltför ofta 'sammanblandas och miss- uppfattas; därför har han skrivit en lättfattlig och intressant ar- im |öe i ämnet, vilken senare skall 183 av en. utrednir om - psykologin. ' E: Paren Bertil Ekman är för de flesta äv oss en okänd diktare, Han av led 1920 men war:då bara känd för en mindre krets. Hans strödda Produktion utgavs postumt efter hans död och till dem: som enga- gerat ' läste - honom hörde Dag Haminarskjöld, som fanm inspira- tion i hans diktarvision, . Bertil Ekmans ungdomsvän Harald. Alm har i Perspektiv bidragit med en ingående skildring av människan och diktaren. + I artikelform debatterar Ivar Ivro om massmedias påverkan "| Kellberg skriver om nya natur- Skildringar. Hillewi Paulin. ger en kritisk gra av atrarnas höstrepertoar, :- st På den innehållsrika ”recensions- avdelningen skriver Carlson om Rune Jonsson och Sten Oldberg om medicinska böcker. Den i lilla formatet kommenteran- de och informerande apröpåavdel. ningen fyller som vanligt sin plats; den har -under årens lopp blivit något av Perspektivs signatur och ger läsaren fakta på ett + optiiligt skaplig tidskrift och en central sätt, 2 , och Perl bl a Stigj. vaska så i "kommentar | I Det finns ingenting så on junikturutjämnande som statisti- ken. När de dåliga tiderna re- dovisas, har de redan blivit go da och tvärtom. : "Tidningen Ekonomen, kvaris miljon kr för att sätta upp de första svenska ”u-lands- lagen”. En svensk fredskårsin- . nordiska grannländer. Det vore olyckligt om den nya ”verksam=- heten skulle "handläggas av en. av NIB:s byråer — (hellre då ' pröva alt anförtro uppgiften; åt Svenska FN-förbundet, som om- fattar praktiskt taget. hela 'Or- ganisations-Sverige.” Wolfgang Sonntag. Det är otiltredeställande ått inte speciella bestämmelser finns för körning på isagda vatten. Även om mormal försiktighet genomgående - skulle” iaktbagas, ; | uppstår under iskörningen tra=" fikrisker, som är tillräckliga för 7. att motivera särbestämmelser. '' Sambidigt förefaller 'det' i hög väkning ordnas wärskifb på isar i storstädernas närhet där det brukar förekomma en lika liv- : lig som «vårdslös - biltrafik. : På sådana" isar, vilka i :redliteten.: banor "och där det alltså "ofta finns många barn soch ungdo- mar, borde bilkörning på vissa områden förbjudas och gränser- tydligt markeras. - . Svenska: Dagbladet. - vad ledende kulturpåvar wuwtta- Görem O. Eriksson i St.-T., har. meddelat avt numenr2 har vi en . så mogen filmpulktlik så'nu ekall . särskilt eftersom mognaden - av. Ingmar Bergman; ;”Natt- vandsgädlenna”, och” den gick mycken illa, I höstas hade vi en ny. relgiös film mav Ingmar. Bergman, ”Tystriaden”, TEt den har nu "14 miljon människor löpt. Tänk bara, vad en enda "+ ] Sommen kan 'göra för vårt weli- glösa intresse! . P. G. Peterson i VI. Det är inte: nödvändigt att klara åtta epråk för. ast kunnas visa Make mot. Hung: erna. märkla på det” underliga . tr, ett dylökt negativt pri seriteranide av världehändelserna; : gänna medge, ”att wil int (al förstå . varför 'majoritelen "av svenska dagspressen liksom sät-. ter en ära i att wilja så splitt- ring, då världen i övrigt gör vad den kan för att. nå enighet, Lig- ger det månne något slags min-.. dervärdighetskomplex dolt där- Nordvästra Skånes "Tidningar. ———— | ETT, ORD + | i pos : PÅ VÄGEN — - han” är försoningen ..." vo oo 1 Joh. 2; 2, ” Djupet av Jesu "personlighelt och. frälsningsgärning möter 'oss | i ordet om att han är försoning en för våra synder, Min tanke fattar väl aldnig hela dess inne- börd, det är ock elit mysterium, men mitt hjärta jublar i förviss- ningen av dess verklighet. "Han fullgjorde, . tl ; Vad vi borde, Och blev .vår vättfärdighet;. a " Han avvände ".. Vårt elände För båd" tid och evighet; Han förvärvde ” Att wi ärvde. , Cs : Ljus och frid och sällar? ; "Så är han ock fö dina synder! örsoningen för Kol, 1; 14-23. , sats borde samordnas med våra . grad angeläget avt polisiär över- na till-dessa fridlysta områden: s Nu har j jag sits bara fäst om . lat i det här filmärendet' En, hr - censuren bort. Det gläder mig . "NIB: ' har |. anhållit "om "fre , bl. ta på sön- och helgdagar : fyller funktionen Em skridisko- :" -Imäste ha kommit mycket rasist, ..> rus I våras hade vi en religiös film.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.