+ FÖR' MÅNGA Hö a fe t TT . fAROLNS NIDNIKG - TN. friba. | a - Måndagen den 3 fbruandt: 1964" I ot B = Lp den 3 februari "LT = => Oron i 1. Avkoloniseringen AA Afrika har gått” mycket : snabbt. Under de se- naste åren har ett stort antal for- na kolonialområden erhållit själv? ständighet och etablerat sig som fria stater, Det är i huvudsak en- dast ” de”. portugisiska kolonierna, | som år av de 4 akt forte I Frånsett Kongo har omvandlingen ' Afrika > : | - ed j män, som ä främsta rummet ser I till att deras egen privata förmö- I genhet kan öka, när de- kommer fram till ledande poster. Vanligt är H också. att. sådana män placerar . H släktingar. och nära - vänner på” I jukrativa befattningar i statens : tjänst. ' Det är ju självklart att fattiga ! människor både - -i städerna och landsbygd iga, när från koloni till själ stat kunnat ' ske under någorlunda - dnade förhålland. säd. oroligheter med spillda människo- ryktet om sådan misshushållning I med statens knappa inkomster når . ; fram till dem, Härtill kommer att. n i.de fsin ok ighet gör sig över- liv har inte förek it i med proklamerandet av de nya staternas självständighet. I åtskil- liga av dessa nya stater har ve- derbörande regering varit angelä- : gen om samarbete med den euro- peiska . makt. deras land tidigare . tillhört som koloni Syftet är att ekonomiskt utveckla de nya sta- terna. Det relativa lugnet vid de a nya afrikanska staternas födelse ga- ranterar emellertid inte alls, att den inre utvecklingen i dessa sta= fer blir lugn; Tyvärr måste man nog befara, att förhållandet blir : det motsatta; Innan:'de' nya' afri-. . kanska statsbildningarna: kan bli : någorlunda stabiliserade måste de : genomleva åratal av spänningar och politisk oro, Kanske kommer denna stabiliséringsprocess, att ta decennier i anspråk; Illavarslan-'' de tecken om oro har kommit äve; från;en stat sof Tanganyika, som' ansetts vara "de stabilaste' statsbildningarna t Afrika, Den oro,:som är att vänta, har. : ytterst, sin grund i fattigdom och okunnigheten samt därav härledda .« fördomar mot mäninskor av an- » nan hudfärg eller som tillhör en annan stam, även om, hudfärgen . kten .. och den centrala statsförvaltnin- gen I de afrikanska staterna bäres ' upp av ett ytterst tunt skikt av - + personer, söm i regel -erhållit hög= ' re utbildning i Europa eller Ame-- : ” rika, Ofta har de helt eller delvis: förlorat: kontakten med -: folkets" 1 bredare lager, de är främmande: : " för hur människorna reagerar, De ! lr också alldeles för. fåtaliga iför- M « hållande till alla de art > : människor av annan hudfärg, inte » nerna ta hämnd och köra: ut de | drivna föreställningar om statens ! möjligheter att ge dem bättre in- + komster. Många afrikaner trodde, att när deras land blev fritt så " skulle - de också själva bli rika, "dvs rika efter den måttstock var- med de mätte materiella håvor i ' sin . hemtrakt. . Många skulle ha känt sig rika, om de hade fått en : cykel, helst gratis. Faktiskt torde ” många afrikaner ha inbillat sig, - att de inte behövde arbeta längre, när deras land blev fritt, Staten skulle försörja dem. När dessa " människor nu ser, att friheten inte gav dem bättre levnadsvillkor, blir de besvikna och ser gärna, att de ' led äl i skineriet sopas undan och ersättes av and= ra. Här har vi en av de mest pri- mitiva orsakerna till oron i Af- rika, oc. En annan orsak, även n den täm . ligen Vv primitiv” men psykologiskt "mycket: förklarlig, är hatet mot bara vita ' europeer utan också bruna asiater, Afrikas eget folk behandlades . av : kolonialförvalt-,. ningarna på . ett förödmjukande - sätt, de var en föraktad lägre, klass, som skulle utföra grovarbe-> tena-i samhället. Nu vill' afrika" främmande människor, som: ännu" finns kvar, . Dit hör. också indier, som i södra och östra' Afrika be-- härskar en stor'del "av detaljhan-' deln. Deras förfäder har invandrat. under " kolonialtiden. "Revolten «i Zansibar, nyligen synes'ha varit / riktad : mot den arabiska folks” grupp,” som sedan århundraden » tillbaka behärskat öns i: ter, som möter den politiska och den administrativa ledningen i en ' ny stat, De flesta av dessa afri- ; kanska politiker och'adminnstra-" : törer är säkerligen osjälviska män: niskor, besjälade av en upprikti önskan alt "främja sin stats , veckling,; en det finns öcks : faktum, att . inte har någon homogen” befolk- liv. En tredje « orsak till oron är det flertalet nya stater "ning, "olika stammar. är sammåns”” rda i. samma statsbildning.” Ri- aliteten mellan stammarna ä är ent Art, hinder på vägen) mot tabl; rt tabl > T Australien = = morgondagens land | att åt a efter ..en lämp- kvarvarande :" besättningsmännen : och" pässagérarnå var blandad. Den långa : sjöresan var äntligen slut. ssagerarnas . del betydde det på en högst ofrivillig alva jorden, som :på= än ett år tidigare i rnän och kvinnor som ; Jands? lagar och" som "straff döpord "-terats+till”"det” okända”; landet: vett Ta dagar”, senare / återkomma - med . beskedet;: ait hän. funnit den , M svenskt. produktions: ägg har genom EEC- nens åtgä' rder eftertryckligt ryck , undan, kommenterar; Jc ord b rus karnas' " FöreÅingsblad Betydande osäljbara Bverskott har redan måst gå till industriell be- arbetning: ' TTT Det kan utan vidare slås fast, att det f.n. varken finns ekono- » miska eller 'andra förutsättningar för att hålla äggpriset uppe på en rimlig nivå inom landet, om ningen. För varje år som går blir] avgiften allt större. och ansprå- "fr riktig redovisning alltmer "pockände "skriver . : Köpman- nen: Vad kostar redovisningsarbetet detaljhandeln? Om varje. företag inte en ing kommer till stånd med det sna- taste, "Visserligen försvinner ca 10000 besättningar. om året, men uppenbarligen har ökad besätt- ningsstorlek och ;' produktivitet medfört: en stegring av produk- tionen, som varit större än ök- ningen av efterfrågan inom lan- et, För att ge en uppfattning om storleken av den produktions- minskning, som är nödvändig, kan nämnas att exportöverskottet un- der :1963 uppgick till omkring 10 proc. av produktionen, FÖRSTOCKELSE Några socialdemokrat: skaf riks- dagsmän med förankring i bo- stadskooperationen, tar i en mo- tion avstånd från inrikesminis- terns förslag om avveckling av bostadssubventionerna i det. äldre bostadsbeståndet, De klagar över att den hyrcshöjning, som av- vecklingen medför, blir svår att bära för hyresgästerna, påpekar Aftonbladet (s): + Det är denna förstockelse, den- na löjliga tro att vi kan ha råd med nästan allting utom att be- tala den verkliga hyran för våra bostäder, som är förklaringen till inom ' förbundets .med- lemskår har” genomsnittlig 'kost- nad av lägst 50 kr för: redovis- | ningsarbetet så blir det årliga ut- 100 årsarbetare "med genomsnitt- lig årsarbetstid enligt riksförsäk- ringsverkets begrepp, . ' De kan användas för annat än- damål —' i varje fall för detalj- handelns dely slutar Köpmannen, UTAN RYGGSÄCK Göteborgs-Posten (fp) .. skulle helst av allt velat konservera Östen Undén som svensk "utri- kesminister, i fossil frändskap mellan ' statyer, ' eftersom varken han eller Harry Hjörne anser sig tillräckligt unga att börja krig - med Ryssland, ironiserar Sun d- svalls Tidning: Mitt i denna fredens förenings- och säkerhetsakt mellan UD och GP drog så helt plötsligt Torsten Nilsson in som excellens i det Arvfurstens palats för utrikes ärenden som man trodde sakna- de en sådan, ' Och det har den oförsynte 'pojk- vaskern fått äta upp i täta bulle- tiner från Sveriges " förenade - att köerna av bostad ökande i dag är längre än någonsin, fast |: vi hållit på att bygga ifatt i tju- €0 år, Det är klart att det finns bo- som Samhällets hjälp att klara hyran. Men lit oss då hjälpa dem som behöver hjälp i stället för att med generella subventioner och en stelbent, — hyresreglering = locka fram en efterfrågeökning över Nu senast har Torsten Nilsson tagits i upptuktelse för att: han låter miljonerna rulla i utrikes- förvaltningen, då han vägrar re- - sa. till Egypten och Japan på sam- . ma. enkla sätt som . man. reser . mellan Hjo och Skara. Hela fem personers sällskap, däribland sin vackra Vera, ville excellensen ha med sig och lämnade dessutom No! om b rvikt i följd därav hela linjen som är större än den som vi har en re- ell chans att inom någorlunda rimlig tid kunna tillgodose. ' Vi tycker: att inrikesministern tar' sina steg väl försiktigt, att det är på tiden att ta mera re- soluta kliv;. Men i motsats till de socialdemokratika motionä « rerna är han dock på väg åt rätt saknas märkligt nog i Göteborgs- Postens anklagande ledare. '-. .. -z Torsten Nilsson beskylls för att vara en 'yv:g herre och kontras- teras mot de anspråkslösa for- ”mernas” Östen Undén. R lisk i "hb Förbindelserna med den. nya kos -lonin; ' upprätthölls: trots: :det- "stora 5 Australien "har . idag.;'en befolk- .. ning-på. över: 11 miljoner. invånare; ecE början av. nästa- invånare räk- Man kan föreställa sig . i | nistrativ enhe ; wy Mountain, : bl” a "med. hjälp av Å Austrålien + som i Papuakolonin' och a exploateringen av. de” nya Eyndi; - (Mer än en" och 'en' halv "miljon människor har invandrat "till Au- stralien under den senaste tioårs- perioden, ' Samtidigt är. nativiteten kög : och under. samma tidsperiod har befolkningen ökat med omkring 3,5 miljon; er. N Vid mitten av 1800- talet var "det : Den 26 Januari 1788 landsteg kapten Phillip. på en plats på Australiens Sydöstkrist. ”Den första flot- . > tan”. hade anlänt till Australien, som firar dagen 'som sin nationaldag. 176 år sénare har platsen, som dö tes. till Sydney av kapten Phillip, vuxit ut till en 'stad på mer än 2,2 miljoner invånare. Staden kar PA grande "Yvärldens bästa naturliga hamn”, ” ett uttryck också det av kopten Phillip, av "vete' "och andra jordbrukspro= dukter uppgår till: en fjärdedel av: det” sammanlagda exportvärdet. Bland annat har Australien sålt ve- te till Kina. för över två miljoner kronor under de senaste åren," "os Den australiska : metallindustrin' är högt utvecklad och arbetar med” . guldet” som lockad skor från Europa ' till den "nya kontinenten. Mer än : tvåhundratusen ' européer sökte sig till guldfälten 'i Victoria. Mellan ' december 1851" och decem- ber 1861: steg' den totala .befolk- ningen från något över 400.000 in- vånare till. mer än 1,1.miljoner, Delstaten Victoria femdubblade sin 1 | befolkning" under. samma tidsperiod. - | Australien hade nu uppnått en. be- folkningssiffra som möjliggjorde att det under- det närmaste halvseklet kunde" utväckla "sig" till: er” Åren. 1855, 859. och 1890. erhöll de olika kolonierna självstyrelse, av den: ; engelska ' regeringen. ” De "sex staterna "sammanslöts -1901: till "det nuvarande 'statsförbundet: i . ; Australiens. 'nybyggarstadium -- är r.. länge: sedan” övervunnet,.. Den -kforna. kolonin har utvecklats: till en än dynamisk" stat med en levnadsstanz dard 'som kan jämföras med. Sveri- |. 'mycket' av nybyggarani ännu kvar i landet.; Ub i världen, Sno? svensk industri som levererat ge- neratörer "och; ännan” elektrisk ut- rustning. Mah Ål funnit gekällor och : ”mineralfyndigheter, såväl ex heterna har just påbörjats. ” "den näst största" i:världen , Frukt; . | för 'svenska ' "husmödr. framförallt äpplen och" päron, ex- porteras bl'a till Europa och den australiska frukten är” välbekant ”Exporten |. En fjärdedel av världens un kom ' t| mer från Australien." Ull är också ' den största. exportartikeln.' Mindre | ö bekant är att blyproduktionen ' är : Whemska råvaror. Sedan den ja=" panska 'aggressionen -stoppades i' Stilla" Havet har” Australien" efter krigsslutet allt mer sökt sig nya marknader i ' Asien . och: 'Afri= ka, men samtidigt lyckats behålla och "utveckla 'sin handel med sina traditionella handelspartner i: Eu= ' ropa och Amerika. Endast handeln de tendens: : - Australien, misk utvecklingsepok. it en gränser M står. öppna: för invandrare från. ale lien har. för många "européer: blivit | För "låglönegruppernia "| tlamisierar - sine. egna he : lånade Pengar" ä ränteh mäöngen: det: land, "där "det "ännu" finns en” mande, Det är troligt: att han skuls la anse” att -ländet gav Jika myc- Ingen större sanning "sades, som ej började att heta orimlig. Ingen | större” gärning ” gjordes, lägget nära två millioner. Med |.: en timkostnad av 10 kr:blir det " Hr Hermansson —, den nye kommunistledaren — skall enligt statsministerns beslut. inbjudas att deltaga i regeringens middag för Chrusjtjov, när denne i som- mar kommer till Sverige. Detta - strider mot tidigare praxis, enligt vilken ' endast de 'demokratiska partiledarna inbjuds -vid. rege- ringens middagar för 'prominen- ta utländska: gäster. Man har svårt-för-att..inse-varför. en. an— nan ordning skall tillämpas i det- ta fall: Den ' omständigheten att hr Hermansson är anhängare av "det kommunistiska diktatursyste- met- utgör inte något giltigt skäl för hans deltagande i denna mid- dag, som har officiell karaktär » och som ges för Chrusjtjov icke i dennes egenskap av kommunis- tisk överstepräst utan Sovjetunio- | nens preminärminister; ” Men hr Erlander kan ju för an del ha en speciell anledning att bjuda hr I Hermansson. 'I "remiss- debatten nyt gen undrade stats- "ministern hur det kunde komma si; att det "svenska kommunist- partiet alltid ändrar mening näs- tan på klockslaget samtidigt som manget kan inte godtas ens som . godnattsaga för' blivande - atta- ohéer, menar. ST. håll i nya från Mosk- va, . Skämtsamt tillfogade han: ”Jag skall fråga Krustjtov, 'när han kommer”, Vilket utsökt till- > fälle ätt framställa frågan vid Centerns - Ungdomsförbund: in inför - press," representanter - för centerpartiet, CKF; en mängd insti- tutioner och organisationer och u- landsstipendiater, Här fanns3 repre- sentanter för NIB, Rädda barnen och evangeliska ”fosterlandsstiftel- sen, som CUF samarbetat med v:d planering. och jgenomförandet « av insatserna i Etiopien. . N Förbund:ordföranden Nils I We- din , hälsade” välkommen, varefter professor Sten Wahlund introdu- ceråde "filmen genom att berätta om CUF:s insatser i”u-landsarbetet mot bakgrunden av de internatio- nella förhållandena. 'I 'dessa' dagar gläds "vi "över bättre förhållanden öst och väst. Men det stora proble- met norr och syd, d. v. s. spänning- en mellan välutvecklade och un- derutvecklade länder är kvar sade "I professor Wahlund, Klyftan mellan rika och fattiga länder ökar oro- väckande i stället för att minska. 2 N ÅA. Tövriga i studieresan - Vi välutvecklade länder i norr kan inte stillatigande- och - overksamma nstatera att i syd svälter och är oförmögna att bryta y den onda cirkeln. Vi måste handla, CUF har lyckats- med att skapa opinion bland svenska” ungdomar för en hjälpinsats. Insamlingarna som CUF stått "bakom 1961 och den bankett, där d2 båda som vet - besked har råkat sammanförasl! (Svenska Dagbladet) CUPs ulandsinsatser - Den nya iegimen é Saigon har som första åtgärd fullföljt hotet sabt bryta de diplomatiska för- bindelserria med: Frankrike och därmed bar den franska neutra- liseringsplanen åtminstone för tillfället förlorat sin aktualitet. Men :sista ordet är säkerligen inte .sagt. Även om kriget mot kommunistatyrkorna kommer att föras .effekrivare.. än 'tidigare återstår Tlikväl oändliga mödor innan Idea kan pressas tilbaka — om de fan pressas stillbaka huruvi da dec är Paris eller Was- hengton 4 som” har: den” klaraste iandelstidningen. Man ken. beklega splik tad ingen i väster, .men denna kommer efdrig ett kunna" upphävas, om amerikanarna inte fär cig inse, at dans översittarfasoner och deras krav. på ant ensemma få koniirollera emdra' länders för- svar och politik 'i längden är en orirflig atåndpunkt. Kamnat Chrusjtjov har också anledning allt se upp. Även om urfngörel- sen 'mcflbn' Paris och : Pekirg skulle äventyras igenitim en hals- gtarrig kinesisk ståndpunkt i Flormeiiafrågan, torde både ame rikanans "och :tyssar göra bi i att dra en viss lärdom av ep szodien. . - Nordvästra Skånos Tidningar. : En, h av; disko rot” får för " många: SNUpp; Förellagare och > ' ägare ' av: ferrigveter.. och villor tom arbetar med. lånat Långt ifrån | ella dan: ion” fö edan. fördyring. Igom 7 emellertid vegeriva verkningar |: , . bade : fi- med]'t -Istatlig bushällning "eller" miss- hushållning. Via den höga rän=. - tan blir statens åtgärder såle- des evt hinder för i första hand de företag, som näringspoliniken - främst borde gynnar : " Växjöbladet,” N Frågan om ”utfandssvenskarnas ss fömträtt håller på” alt utredas. Det tycker högern och folkipar- tiet'är' fullständigt överflödigt, men tnte centern. Det sistnlämn- da har förbryffet Mediongaren | (h)" som bakom centerns ” båll- - ning spårar ovilja til ”samrö- re” med högern.” Mig raniken är i köpi ig som på- det att socaldemokraterna vill avvakta" Uutredningeresultat av rädta' för att ttlandssvens- karna skål rösta bundraprocen- tigt borgerligt. ov Saken är halt enkelt den, att. centern och "såelaldemokratterha, efter tidigane penetreringar av frågan vet, mitt dem är mer kom- plicerad ön vad hrr Heckscher och skäl vinn medge. ” "Stockholms-Tidningen Det råder Ineppert något tvi” : vel om at omdskolningen i fram; ' nu. Dal är av väsen man icke försvårar en central: ” ciellla = Siku arfonet och : Rådan efter: ett "par 'nånader : er. rv i miljon? 3 människor, sen: har" rvalur- bömmnanheng” med öga ; Värmländsk - "flera, r går många” av de eenloring | med iryggbet vär. Samtidigt utnykt-: jas inte. till fullo: kepaciteten vid landets två ”rygginstitut” , Terps- Hammar. tNerrland och Västerby + Östergötland: Mot den. balkgrun-' förra året har. resulterat i i en miljon ternationella ingatser speglas på ett” kronor, CUF har tack vare dersa synner!' gen förträffligt” sätt i den I pengar kunnat. göra åtaganden iu: film som framställts och i dagarna I land.” som är övanliga och 'enastå- haft premiärvi isnng i Stockholm | ende för en enskild ungdomsorga- nisation till e en lyckad framgång. Från ord ll handling” EA Så visades filmen Från ord till handling, Den är i färg, 24 minuter visningstid, och framställd av foto- graf Bertil. Rubin' i' Malmö med text av förbundssekreterare Nils Erik - Bramsvik i CUF. Varför en insats: — den frågan - besvarades inledningsvis genom chockbilder på svältande u-landsmänniskor. Så re- tolkat den I Uddehol at sätta igång en upplysningskampanj för att. tala om vilka uppmunt- rande "möjligheter det i dag finns ifråga om rehabilitering av ekogs-- anbetare med ryggåkomnror. - — Den 6 öch 7 februari 'anord- nar vi tre informationsträffar, be- rättar elviljägmästare Erik Edlund, Första sammankomsten blir i Ud- deholm och här samlas bl. a; re- virförvaltarna, representanter för skogsarbetarna och de bidragsgi- vande länemyndigheterna. Som fö- redragshållare medverkar leg sjuk- gymmnasten fru Margit Pktundh, en av våra främsta experter på om-' rådet. Mi É möten hålles sedan i Ekshärad och Sunnemo, . Vi. hoppas att genom detta dnitiativ "skapa ett större och & - Särskilt ingående visas hur Addis Hiwot, farmen för botade spetälske- sjuka, börjar ' byggas upp med hjälp av CUF-are Lennart Brunan- der, som stannade kvar längre än och sedan efterträtts av andra CUF-ungdomar, . Backo, platsen för den planerade k har en framträdand plats. Och mot slutet på filmen pre- genterades ritningar och modeller på yrkesskolan. Filmen är utan tve- kan ett historiskt dokument, som är intressant att visa i dag som exem- pel på vad som kan göras — och för framtiden ett bevis på hur det gick. till när svensk ungdom gick skolan, från ord :till- -handling i fredskårs- arbetet, : Inii2 är det —. Som skett = fejöns: när ban lära folk "att ko må ett' avslappnat och” redigt säbt; medan" de som” lär. ut Iilmande saker: på wtt tråkigt cält skall kahas ' konsumentupplysare och behandläs högaktningsfullt "som om de vore kungens eller ärki biskopens ställföreträdare, ' Jordbrukarnas Föreningsblad, Nu vet vi att allt söm vis de. Om vi inte äter, dricker och röker, så är. också det liwvcho- tande. Vad gör en stackars fat-” tig syndare & den gilbuabtionen? Helsingborgs Dagblad. a PÅ äGEN ul tro vå hans namn.” Joh. 1: 12, Om Jesu namn råder inger ovisshet och lingen osäkerhet. Det är. aktat bland alla" folk Itusenden ' dogörs på ett instruktivt. sätt för | Varaktigare int för. I hur ord blir handling; hur CUF-in= | mot sk rnas ryggål , samlingen kommer igång genom ett När det finns så förträffliga möj- välorganiserat arbete i avdelning- | ligt ter att åstadk förbätt- arna. CUF:s arbets. och. studieresa |”ingar, inte minst genom att an- och ”mwörndat ' bland till Etiopien 1962 skildras. lita i å Torgsh sinom It på och Västerby, är det opraktiskt att dessa resurser inte tages i bruk i tillräcklig omfattning. : Arkitekt C-E Fågelvik, Stock- holm, har ritat byggnaderna för skolan. Han var med och presen- terade sin modell och efter filmen fick åtskilliga intresserade repre- sentanter för svenska Organisatio- ner och utländska stipendiater till- fälle att närmare studera ritningar och modeller med arkitekt Fågel- vik som den förklarande, . et IL S. Eliminera pronominet ”jag” så mycket som möjligt, ' Y, Det är ”jordens hopp och himlens tröjan. M - Det eluter. i sig alt andligt. gott. Andra namn ha mart och ett mt goda med sig, Jesu, namn samlar alt i sig. Det (väcker till -Jiv allt | gott. Det är som solen, vilken mutstrån. Tar av sin. kraft till allt och alla. I Guds ljus väckeg och vårdas allt andligt iv. : På Jesu namn må vi ärför tro. Och tatt tro på. hon om, dt. är att upplåta sitt liv för ho-" nom, Den man tror på, "upplåter man. sig för !och hänger vig åt. På Jesus kan du tro, Han svi- ker ingen. . Tro därför 4 på honom! es : Apg.”16: 22-31 Off av obportunistiska ee tiden får än wtönre betydelse än ng vikt att Ä kishörande frågor löses "så; vatt es relbt arbe non fär em dricker och röker är livshotan- |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.