— £AHOLMS TIDNING - = LT" Måndagen den 10 februari 1961 "LT = =n Räcker vår r köttproduktion? Det är utmärkande : för vår . jordbruksekonomiska debatt att tillfälliga ändringar i produktio- nem ofta” föranleder ogrundade slutsatser om den långsiktiga ut- ' vecklingen. Förändringarna under nu aktuell tid har också gett ex- empel på att man vid det tillfälle, då överskott föreligger, kan ha anledning räkna med snar brist. Så synes fallet nu vara ifråga om nötkött. Under de två senaste åren har köttproduktionen ökat, Detta har hos många lett till farhågor för permanenta överskott -och lång- variga avsättningsmöjligheter. så blir det dock inte 1, praktiken. En ansenlig ökning i produktio- nen sådan denna framstår i slakt- husrapporterna' har vi visserligen, haft. Produktionsökningen har också gett upphov till ett. över-; raskande exportöverskott av nöt- kött. Detta har emellertid berott på utslaktningen av mjölkkor. .Undet 1963 förekom en extra . utslaktning av ca 75.000 kor. Det- ta motsvarade" ungefär hela ex- portöverskottet av nötkött. Om . minskningen i koantalet fortsät- ter — och. det kommer. den av allt att döma att göra — får vi' snart så Jitet kalvantal, att detta. hårt, viker nämligen kalvunderla- get för köttproduktionen. Detta är . "ej önskvärt för. jordbruket under en situation, då kött är en vara, som kan förutses bli knapphet på” i Europa och i hela världen. "Här har nämnts ett bättre till- . varatagande av = kalvreserven som en utväg att kunna upprätt- hålla en tillräcklig köttproduktion. Vi har även en annan utväg — men den är dyr och kan endast tillämpas vid relativt goda priser. ” Skottland: = = myternas land EE i omvandlingens stöpslev| "GLASGOW (TT:s utsände) +" För några år sedan fanns det -. över en halv miljon arbetsbisa människor ' i Storbritannien, i . huvudsak i norra England och Skottland. Arbetslösheten är alltsämt hög, inte minst efter svenska ' förhållanden, men ' en - tydlig - förbättring kan ändå märkas - De gamla” industridistrikten i " centrala Skottland, koncentre-' - rade' till områdena kring mil jonstadi Glasgow, skiftar ka- Det gäller kalv inom köttraser, alltså utan kombination - med mjölkproduktion. . Möjligen . får den vägen aktualiseras i viss omfattning under åren framöver." Vi kommer nu genom den pågå- ; ende nedläggningen av betydan- 7 de åkerarealer att få större möj- ligheter för dylik produktion än” vi tidigare haft. Det är -emeller=" tid då angeläget att de åkerärea-: ler, . som : tages. ur den ordinarie ' cirkulationen, så Iångl "möjligt" överföres till permanenta beten. På så sätt erhålles underlag för, -ett betydande tillskott till kött= pro 2 dar FA -— den- pr som för närvarande med den stör-: : sta säkerheten kan antas. finna.. god avsättning under överskådlig tid och till relativt goda priser. - Inte. räcker. för den erforderliga uppfödningen av ungdjur till slakt, a Vid minskande koantal får vi — sedan utslaktningen är genomförd — en mindre årlig utgallring av- mjölkkor än tidigare, Detta i sin -I tur medför ökat behov av produk-= . tion, av ungdjur till elakt, Detta behov harmonierar dåligt med det vikande kalvunderlaget. ; +... Det finns .en del reserver, Man kan minska spädkalvslakten yt- terligare, Kanske kan man även minska slakten av större kalv. Frå- gan har dock en viktig ekonomisk sida. Det, blir tydligen mer' och mer ont om kalvkött både på den Internationella och på den sven- ska "marknaden, Efterfrågan kan delvis överföras på andra köttva=: ror, men vid''knapphet kommer troligen kalvköttet att kunna be- talas med goda priser. Så har det £om bekant varit under den £e- naste ' tiden, Med dessa utsikter är det inte säkert att det blir en god affär för jordbruket att gå alltför långt ifråga om minsk- ning I slakten av större kalv, Andra reserver finns I Nordsve=' rige, Där slaktas ännu åtskilligt med spädkalvar,. Kalvmaterialet kan där'sannolikt även förbättras |. med hänsyn till dess användning för produktion av storboskap” till slakt; i; Kalvförmedlingen ” torde . kunna intensifieras ytterligare ur: der .', organisationernas ' lednin, Även om 'alla möjligheter Äages" I anspråk räcker inte kalvunder=" laget vid. den utveckling av ko" beståndet som nu signaleras, — "3 Problemet aktualiserar den cko+' nomiska grundsynen på mjölken produktionen. Det hävdas ibland, att vi inte har anledning upprätt- hålla så stor mjölkproduktion att vi nödgas sälja smör till ”under= Meka oa ect t i konstituti t:kot- tet är detta .mycket : allvarligt, 4. - Det kan ifrågasättas om en så- - dan. åtgärd är, förenlig med de- ” hällslivet,'. com "verkligen må: /att”skjuta: d ras - tjänsteplikt. "Det : är. förhål- landen som det borde kunna 'in- tressera JO att > undersöka, fin- ned tidningen. Sr ere DE 110 LÄKARNA ; Läkarprotesten uppges ha in= spir:rats från ' MRA-håll, men » det hindrar naturligtvis inte att en, stor del av den svenska all- M . mänheten' hälsar. skrivelsen, med tillfredsställels e och: tycker; att detär utmärkt bra att några be- . hjärtade' personer” äntligen tar . bladet från munnen, menar. Gef- le Dagb 1 ad: Ginge man runt "med skrivel- sen 'i hemmen och bad om ytter- ligare underskrifter, skulle man nog kunna notera' en succé'lik- nande den som kom namninsam- N I raktär och går mot en ny blom- ” ning. Det är brittiska regerin- ” gens”. ekonomiska plan = för: "Skottland: s som börjar ge resul 4. 5 "industriella K gar, broar, kraftverk har byggts och skall byggas, nya självförsörjande städer skjuter upp med egna sko- lor, sjukhus 'etc. Allt detta sker in- om särskilt uttagna rehabiliterings=" distrikt eller ' utveckli åden :a året ökade sin export till ESC äÄnderna med 15 proc. . Skotska firmor exporterar i dag Årligen varor för 300 milj pund, Myternas land" - Skottland är ett land som ligger inom - centrala, Skottland, där 75" proc av landets fem milj invånare lever. N s 200.000 nya arbeten Man beräknar att insatserna hit- tills skapat 200.000 nya arbetstill- fällen. Samtidigt har industri och näringsliv fått en ny struktur: om” man tidigare matade industriåldern. matar - man nu välfärdssamhället med dess aldrig upphörande aptit så tidig den kan bli, ty den bör- jar med ångmaskinen. . : Fett bälte som sträcker sig från -rakt genom den smalaste delan av Skottland, skapas ett in= dustriområde som. mot 1800-talets slut vär' ett av världens mäktigaste. Skottarna' matade den begynnande industriåldern med fartyg, ”loko- 'motiv,. byggnadsmateriel och and- ra: tunga: produkter. Framställnin- - gen :-av>- tweed-tyger : och whisky fullkomnade ; ;skottarnas världsryk- ter, + mar. i O>Dérina glanstid höll.4 i "stort sett” i H "sig ändå fram till åren. efter förs- ta” ärldskriget, : Under 20-talet framträdde : industrins, i' "synnerhet varvsindustrins, : väldiga överkapa- : eitet," Produktionsresurserna fanns där,m men ingen efterfrågan. Ph Iben Hjulen stannade De tå » Dödläget bröts med andra världs- kriget, då -Skottland blev: Storbri- tanniens vapensmedja. Men när fre- den köm var den' ekonomiska kri- sen, i Skotland ett överväldigande faktum) "7 Hjulen "stannade, och tiotusentals skottar: ställdes. utan . arbete, - Nära 300.000 - människor. lämnade. mellan 1951 och '1961 landet, Det gick en ström "av yrkeskunnig' arbetskraft och akademiskt skolad ungdom från | 2, Glasgow och Edinborgh': till Lon- don ' och". Londonområdet, ' Samuel Johnsons -berömda ord: ”Den vack- raste utsikt en skotte kan se är på k tiktar. Skotsk industri i dag framställer således grävredskap, jordbruksma- skiner, flygplansmotorer, i diesel- motorer," klockor av olika slag, kontorsmaterial, kylskåp,: bilar och en mängd andra ting. . Samtidigt är den vetenskapligt baserade industrin i stark utveck- ling. Den elektroniska . industrin växer sålunda snabbare i Skott- land än i någon annan del av Stor” britannien, Varven hävdar sig väl; Textilindustrin iseglar "i . medvind, och ” någon minskad -efterfrågan världen över på skotsk whisky kan inte noteras. o "Den" snabbt expanderande bilin=" dustrin är ett karakteristiskt inslåg i det nya industri-Skottland. Två ledande bilfabrikanter, British Mo= tor Corporation (BMC) 'och Rootés "| har byggt stora fabriker i Skott- "|land: till en kostnad av omkring -|30 miljoner pund för”att tillvårka person= och lastbilar samt trakto- rer. re " Rootes ' fabtik ligger: i I Linwrood ' nära. Glasgow. .Det första spadtaget - togs på en väldig åker i maj 1961. och nu:står här en skinande an- läggning, som sysselsätter 1600 per- soner, » 'därav ” en. ” betydande” del kvinnor. 'I fullt" färdigt - skick skall ” fabriken .åe' arbete "åt: 5.000" perso=' ner och producera 150.000: bilar per." Få tävla en. sporre ! Anläg; ggningen har: uppförts . lutande : för - att: prod 'en:ny -. stora landsvägen till England,” har en ironisk. snärt som i detta. sam- ' är alldel förfelad, Om dingen för .- krigtend "ningen i symnmesiet till del, . Skalar man bort de tvetydiga och överdrivna klyschorna;i'prom testen kvarstår, det - enkla att. göra: statsmakerna” nöden i ironiserar man inte. : Strömmen 'fortsätter ' ännu, men den; hår dämts upp sedan brittis- ka satt in lokaliserings- FYN modell, Hillman + Imp,:' en 'småbil : som". i dagarna "skall introduceras på den svenska marknaden. I1-an- | betskraft och mängder av paragra- slutning till. fabriken: ligger i Pres= sed Steel om. gör .karosserna. Verkåt laride direktören. i R k nen, Brian” G Rootes, r' som ä samma på förhållanden i' sam=; "kälfas oroande; Är: det ett rTeaktionärt önskemål-att de ultuxradikala bladen -måste . ä. fram "sitt grövsta "artilleri för ILLAVARSLANDE TECKEN kallar. tidningen "Företaga- ren fi inicterns direktiv för priser”, En: drastisk nedskä av, mjölkproduktlonen så att smörproduktionen endast täcker den efterfrågan som uppstår vid ett högt smörpris, har under årens lopp många gånger rekom- menderats, Så enkelt kan emel- Jertid inte denna fråga bedömas. Mjölk- och köttproduktionen får 505 I ett sammanhang. Om mjölk- produktionen "skäres ned alltför . EGENDOMLIG REAKTION s Det är en horribel situation att när riksdogen nu genom kon- stitutionsutskottet ska + granska regeringens åtgärder i Wenner- ström-affären så kan den inte få folk för. uppgften, påpekar Expressen och hänvisar till att konstituti tsk ts sekre- "utredningen om: de finansiella långtidsperspektiven ' inom sam- hällsekonomien: ' Hr Sträng säger att det kan bli fråga om att påverka kre- ditfördelni genom fondens placeningspolitik. Ut- trycket är illavarslande, Det an- tyder att den dag inte är så långt avlägssen då regeringen bestäm- mer vilka kapitalbehov som skall tillgodoses, vilka grenar av nä- ringslivet,' som skall få lånemöj- , vilka, ir som skall göras, Inför den utveckling, som man med oro tycker sig ana, måste näringslivet vidtaga åtgärder för att upplysa allmänheten om vå- dorna av kapitalets socialisering. I ett samhälle, där kapitalet terare underhandlat med 35 statstjänstemän på olika nivåer för att få hjälp, men alla säger nej: Så får det inte vara när riks- dagen kallar på arbetskraft, allra minst när det gäller ett så vik- tigt uppdrag som detta. Det går då inte att hänvisa till att man har mycket arbete i det verk där man har sm ordinarie + tjänst. Riksdagens behov måste gå, före allt annat, Det är oklart varför ella dessa sagt ' nej. Enskilda avböjanden kan förstås, men detta kompak- ta motstånd är mer än mystiskt. Det kanske är att gå fö; att tro att de vidtalade .tjänste= männen är ängsliga för sin fort- satta karriär, Men den egendom- liga reaktionen kan måhända ses som ett tecken på att regeringen, som framhölls "bland annat i re- missdebatten, är på god väg att genomsyra statsförvaltningen med en lojalitet av politisk färgning. I varje fall har man tydligen nått fjithän att olusten över möjligheten att behöva. sätta sitt namn under ett papper med kri- tik mot 'regerdigen avhåller tjänstemän . från att utföra ett uppdrag som. annars borde räk- nas : som. både meriterande och hedersamt. Flera av, de tillfrågade har sagt-nej efter att ha samrått med sina- chefer, Skulle, det verkligen förhålla sig så att chefer påver- - kat underlydande att inte åta sig; i ialiseratg, fjons ingen frihet varken för företagare eller an- - ställda. Det måste skapas garan- tier för att inte staten 'vill ”på- verka kredifördelningen genom pens'onsfond tiken GÄSTER SOM VILL STYRA . Kontakten mellan :småstugeä- garna och ortsbefolkningen kan vara givande för båda - parter, skriver Jordbrukarnas Föreningsblad, men ibland händer saker som väcker . ber tänksamhet: Det är bla. när grupper av sommargäster försöker styta och dirigera utvecklingen i de kom- muner, där de har sina småstäl- len. Det senaste i den vägen. är -aktionen mot de nu aktuella in- -.dustriplanerna - vid Viskans ut- lopp. De som gått till attack tycks vara i huvudsak småstugeägare som är mantalsskrivna i Borås, o. fullmäktige i deras stad har ock- så beslutat soda dem med ett anslag på 10000 ki Aktionen är inte "enastående, "Flera platser på västkusten kan gäster med . liknande syften gjort. kollektiva aktioner. Att' man. inte vill ha sin idyll förstörd "av industrier kan man förstå,” men 'sommar- gästernas bidrag till näringarna : - de i tionens-historia' Dessa åtgärder har systematiser. fullt medveten. om, den ”knivsk; på konkurrens 'som råder inom bil< : | rasi én; nyligen = plan” för, Skottland.” Denna plan är » gigantisk, Den syftar. till. en reor- ganisering av hela det: 'skotska' nä- ringslivet.” Mycket har redan hun- nit: uträttas och -:mera skall det bli. "Hundratals miljoner. kronor har investerats i-nya fabriker och verk- Städer för:den lällare industrin, vä- så NN så den som inte inser ditt "värde. IS : Medan : Torsten: Nilsson är ute i stora världen, sköter; Olof Pal- . me våra övriga" förhållanden till främmande ' makter. På tal' om detta ' skriver 'Stockholms-Tid- > ningen (s), fatt ”Palme är 36, alltså just i den rätta åldern för |. att grundlägga : positionen av "klippa och landsfader om 25 år. Han flyger just nu som ett torrt skinn mellan uppgifterna”, -. Det är visserligen populärt med horoskop, men är det inte lite för tidigt att utse landsfader 25 år i förväg? För övrigt, vem " har sagt att Tage Erlander är landsfader nu? För all del, han kan ju bli landsfåder med tiden, om han sköter sig och inte hålls » utanför de stora händelserna i riket och regeringen, Unge' Palme bör nog inte fly- ga som ett torrt skinn mellan uppgifterna, ' Då vet man inte var man . har denne . regeringens "skinnknutte. . (Pål i Västerbottens-Kuriren) fågon. rätt att . dirigera utveck- Beslutet om de 10.000 kronorna i Borås har fö överklagats, Skul- 1e "det bli bakslag, så skulle sta- den kan:ke kunna använda peng- arna för att något nedbringa 'dess inom en kommun, där de endast sporadiskt vistas, är alltför blyg- - samma för att de skal ge dem "egen väldiga förorening av: Vis- "Du äcklas av lovord -— "men ve . i Sverige,- men det' av= skräcker honom ingalunda, it Att få tävla med andra är en- bart 'en' sporre, och vi har ett' kon kurrenskraftigt märke, säger han, Beställningar har" kommit in från -: hela" världen -till ett-värde av 169 milj kr; Han ' påpekar i också gär- na alt Rootes-koncernen under fö "I mannen" och fortsätteri, = H bon LNY svept i myter. Bakom en ridå. av rutigt tyg blånar de höga bergen,' och i deras dalar ljuder en sträv säckpipemusik. a Ridån ker gått upp för att nytt Skottland med nya resurser Ach lärdomar, det sistnämnda kanske alldeles särskilt för våra egna lokar Hseringomän, - Sas 4 och ATP. kineseri en: . svår belssting för detaljhandeln överdrift att påstå att hela landets redovisningsfolk. och företag -har många phula ord till övers när de i januari verkligen anstränger: sig att klara ATP-redovisningen. För varje år söm går blir avgiften allt större och. anspråken på att göra en till alla' delar riktig redovisning alltmer. ..pockande, - skriver.- Köp- < Systemet: med tilläggspensione- ringen är.så uppbyggt att avgifts- sidan är helt skild: från 'förmåns- sidan. EB: sheloppsavdrag åt arbets- givaren. för. varje årsarbetare som motsvarar. .värdet. av en årsarbe- tares folkpens' on har därför kom- mit att i onödan komplicera be- räkningen av avgiftsuttaget. -Myn- digheterna. envisas dock, - beroende på gällande lagparagrafer' att vid avgiftsberäkningen plottra med de- mellan :förmånssidan”' och; avgifts- sidan. , När, går, det : upp! för; de makthavande ., att det; nuvarande beräkningssystemet 2 är alltför kost- samt? ; Nol i >. Tänker man nte "på det ärför att- företagarna" själva, utför redö- visningsarbetet ;' och . liksom i ett -| statligt "verk "med överflöd av ar- fer måste ägna sig åt uppgifterna? + Från köpmännens pensionskassa har... förenklingar '; förslagits .men :| mynd'gheternas: kvarnar mal' sakta — om de:ens mal alls. i dessa frå- gor, Sålunda - föreslås : att. arbets- givarna skulle. kunna betala en av- gift (löneskatt) som 'gererellt -be- räknas på utbetalda löner. Hånsyn borde endast tas till att avgift inte béalas' för lönedelar som på grund | om av sin storlek inte berättigade. till Borgklippan i Edinburah -— en del av det Skottland, som kallos: Mmyternas land. Aldrig m mera somna a vid ratten. - Larmklocka ringer i rätt tid En: väckarklocka som automa- tiskt väcker bilföraren just som han håller på att somna in vid ratten hörde till de verkligt matnyttiga nykonstruktionerna på den senaste uppfinnarmässån i Närnberg, hop- pas ” motortidningen Vi Bilägare, Och vakthållaren mot sömnen vid raften fungerar på så sätt, att alar- met utlöses på grund av den mus- kelavslappning : som omedelbart föregår det medvetslösa stadiet, — / Anordningen förhindrar att bilis- kans vatten, ten nickar till och faller i sömn, Uppfinnaren utgår - därvid i sin konstruktion från det kliniskt fast. ställda faktum, att varje inled ningsstadium av sömnen föregås av | Aktuell - ”kommientar. Ng kan ”förmodli gen räkna Deklarationsfusket skall för- . med att premiärminister Chou En-lai och med honom sanno- likt också den kinesiska propa- gandan utåt undviker aggressiva tonfall mot de länder och de delar av världen där det anses finnas en viss förståelse för Ki- nas sak, Men att aggressiviteten :| kommer att bestå oförminskad -]i förhållande till Förenta Stater- Stockholm (TT) Det. är ingen] :l årtionden pantiet suttit vid mak. taljer :som om ett samröre, förelåg MT pension. Med ledning av tillgäng-. - halas? . Fr -|med åtföljande koncentration, 'I blir avgiftspliktig, d. w.. 5. avdrag na ' och — vid behov — till Sovjetunionen, . - Att Kina föredrar : vatt gå på fredestigen : och med mildare "I metoder och 'klassisk diplomati bereda vägen för sitt återinträde på . världsscenen betyder, alltså inte att de kinesiska ledarna skulle ha bytt målsättning. +.Stockholms-Fidningen | Systemet Erlander känneteck- nas 'av. att prindipprogrammet tilll stora delar lagts på hyllan och av en allmän anpassnings- rörelse mot mitten. Inåt är det socialdemokratin som ideologiskt kapitulerat, wilket också kom- munistledaren ständigt utnyttjar då han, pekar på att under:de ten endast bråkdelen av en pro-' cenit av näringslivet har sociali- serats. Vill man inom den: so- cialdempokratiska — pressen '-ha mera luft i Iuckan, skall man inte klaga på oppositionen, utan i stället kräva att den egna re- geringen utnyttjar makten för att förverkliga de socialistiska principerna, Då får vi klara gränslinjer i svensk politik. Dagens Nyheter - Om något förtjänar "att upp- märksammas i den offentliga debatten, är det våra möjligheter att rationellt utnyttja våra re- surser och att hindra att stora deltar av produktionsapparaten förvandlas ställt meningslösa fasa- der, . Ma " Industria " Något måste statsministern ha sagt, det är Stockholms-Tidning- ens bidrag till diskussionen om hr Erlanders ingalunda före- stående avgång, . Tidningen vet också berätta vad han sagt. Han har i socialdermokratiska partiets författningskommivté låtit und- slippa sig att det inte är säkert all han kommer "att- vara : med ”Idet. slutliga > avgörandet i författningsfrågan. + . Det låter misstänkt. Hur länge skall för- fattningareformen egentligen för= Handolstidningen Vad Iokeliseringsutredninger föreslelit i: sitt betänkande är ingalunda mer än vad som kan vara' rimligt för att vårt sam- hälle ekell fungera må et nöj- aktögt sätt och tillfredsställa fol- kets behov av någon liten val- frihet när det gäller bostadsort. Tvångsexport till vissa regioner och de vådor en sådan för" med sig är sannerligen elit dålig bis | drag till det ”valfrihetens sam- hälle” man talar om. . 2 Skånska Dagbladet ligt sffermaterial skulle avgiftsut. taget justeras nedåt då hela lönen för. basbeloppsvärdet vid avgifts- beräkningen skulle upphöra. Vad "kostar - redovisningsarbetat | £ detaljhandeln? Om varje företag in- om köpmannaförbundets medlems- kår har en genomsnittlig kostnad av lägst 50 kr för "redovisningsar- betet så blir det årliga utlägget nära två millioner. Med en tim= kostnad av 10 kr blir det 100 års- arbetare med genomsnittlig årsar- betstid enligt riksförsäkringsverkets begrepp. De kan användas för an- nat ändamål — i varje fall för de- taljhandelns del. BRAKIG? Lille Johan hade fått följa med mormor i kyrkan — naturligtvis först efter många och långa för- en musklernas av och där. av följer primärt att huvudet sjun- ker ner innan medvetandet slock- nar. Och på grundval av dessa bäg- ge skilda faktorer — normalställ- ningen med huvudet upprätthållet respektive hakans "nedfallande till följd av avslappning i kroppsmus- kulaturen "som" ett förstadium" till (Forts, å sid. 1) I att vara” tyst” Till" en början gick allt bra, men så mitt viskade med stora bokstäver: Naturligtvis är han inte det. — Men, mormor, varför står han dömas utan hänsyn till person men statsmakterna torde ha större anledning att lita till mo=- derna och effektiva skabterefor- mer än till ökad kontroll och indignation, när det gäller att ' skaffa det allmänna inkomster. Man får hoppas, att skattebe- redningen inseltt 'detta,. när den i vår: lägger "fram" sitt beltän- kande. Sydsvenska Dagbladet Med hysch- hysch förbättrår man inte den allmänna moralen, och tur iden paradisiska iokunnig- heten växer ånga. dygder. Vad man däremot kan” hoppas men knappast vågar tro på är att den allt oblygare kommersialisering- en av ett för alla vitalt område bromsas, !och att de på sina håll. närmast hysteriska" to jen å debatten frivilligt dämpas. Det borde wara ett för alla gemen- samt intresse att finna och'vin- aa gehör för av hänsyn och re- lade " samlevnadsnormer, .. det . rätta lagom alltså, som ligger lika långt från gårdagens hyck- lande ' pryderi som från den slappa hålllningslösheten. - Eskilstuna-Kuriron -. och fördelaktigt med en avan- cerad : teknisk forskning, Men människan lever icke av bröd allena. De stora svårigheter på . det psykiologiska området, med - vilka samhället ' i dag brottas, - svårighelter, som kommer till ut- tryck i stigande ungdomsbroltts-" lighet, stigande kriminalitet, 'sti- gande »skilsmässosiffror) - ökande självmordsfrekwens, talar sitt tydliga « språk om dispropori tionen mellan våra tekniska och ekonomiiska insikter å ena sidan och : psyldologiska å den ranidra. Kan vi se fram mot en verkligt bred giv på den samhällsveten- ' skapliga forskningens område, är detta enbart tillfredsställanded” Nordvästra Skånes "Tidningar; < ti a Her, 2 Fl nder'. brukar söm föremål : för, skilda omdömen,” men om. hans säl att skötta ” sin” personliga PR kan bara en mening råda. Han visar . där utmärkt flit och iakttar för det. mesta mycket god or I onsdagens TV lät han sig tervjuas av två skolflickor, : val - vid han inemickrande talade” om -| det aktuellaste av allt aldtuellt och det populäraste av allt po-, pulärt: Sboten Jernberg" lysan- de "OS-bravad. För säkerhets - skull wkiokades' också ett tele- gram till Jernberg — eller. 'råt= tare: två.' Först: avsändes" mågot så unikt dom: en. -kontrasignerad tyckönskan: ”Beundran' för! en fantastik prestation. Tage” 'Er- larider/Olof Palme”, Därefter klom "en mer personligt hållen . 'hälkning: ”De gamle står sig. Tage Erlander”, : Jernberg — men kanske inte: - | alldeffeg uppmuntrande för" hr? Palme, - >> Svenska Dagbladet . Sixten är också så våran guldmedalj! : . Upsala Nya Tidning å glad ö över [ETT ORD - PÅ VÄGEN Vi veta... - 1 Job. 3: 14. Kan man veta, dvs. kan man med visshet avgöra, om man är ett Guds bam eller inte? Kan man säga, om man är en kristen eHer inte? Är inte 'det alldeles för stort och för well. varligt att uttala kig om och; att bekänna? ' - Är det ödmjukheten som :ta= lar i dessa frågor, så må ide er- inför sin bekännelse till Kris- tus, Men frågorna ange ibland den meningen, att sådant kan man inte avgöra. Jo, Skriften, Och ett av bevisen. är, under altartjänsten "kunde lille |att ”vi älska bröderna”. Det är Johan "inte hålla sig längre utan) ett osvikligt kännetecken: på en kristen, att den älskar de and- — Mormor, är Prästen så bråkig? | ra kristna. Det är livets 'signe- — Sch, viskade mormor tillbaka. | ring av alt man övergått från död till liv. Vet du detta? Älskar du brö- Bå1 60 Iekhaget X derna? mord kn stans 0 spekt för människovärdet präg- :- - och '' ' Det sista war ju trevligt för: - Visst är det både nödvändigt - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.