s KAHOLMS TIDNING —="L1 Onsdagen den 12 februari sn = = Allmän arbetslöshetsförsäkring:- 3 Det "är numéra allmänt veder- taget att medborgarna skall till- försäkras en « viss ekonomisk trygghét' vid de tillfällen de är ur stånd att klara försörjningen själva; under uppväxtåren, vid : sjukdom och ' invaliditet och på ålderns .dar. På ett område har dock inte :denna "uppfattning sla- git igenom, nämligen wid arbets- löshet.' ' Det , finns betydande grupper av vårt £olk som 'vill och kan arbeta 'som utsätts för arbetslöshetsrisk, Många av des- sa har idag inte någon som helst möjlighet att kömma å åtnjutan- de av "arbetslöshetsförsäkringens förmåner, roa tr omfattas av arbetslös- hetsförsäkring fordras att man” varit "stadigvarande anställd i minst ett år inom ett fack där arbetslöshetekassa finns. 'Det är således först när man fått ör], dentligt fotfäste på arbetsmark- naden som : -försäkringen . kan komma ifråga. Betydande" grup- per, gifta kvinnor, ungdomar, friställda ” inom, fack där kassa inte finns" inf, ställs därigenem utanför, .. iz Ien partimotiori till årets viks” dag har. centerpartiet tagit upp hela denna fråga och "också an- visat riktlinjer för en lösning. Partiet föreslår en allmän grund- försäkring "vid arbetslöshet, som skall gälla alla medborgare; För- säkringslörmånen skall alliså' ut- falla till envar som vill och kan arbeta men som inte kan er- bjudas arbetstillfälle, - Möjligheten till frivillig ar- betslöshetsförsäkning av, nuva- rande slag skall enligt motionen kvarstå, - ringen skulle "då gälla ovanför grundförsäkringens nivå. Det bör prövas-om den inte lämpligen GÅNG PÅ GÅNG — oil od togs frågan om den särskilda lasskatten upp i riksd för= "dömdes, blev kvar, men si en dag » tog man det hissnande språnget och avskaffade'den, Gång på gång har också frågan om, bilradio- " licensen varit uppe; licensen har fördömts,-: men, är ännu ej -av- skaffad,” är dags för det nu, anser Östergötlands? ;Dag- blad. Bilradion är'en extra. ra- -« dio fom: hushållet har i bilen och regeln att ett hushåll:betalar en licens... oberoende av- antalet ap parater gäller alltså inte här: Förmodl'gen har denna bestäm- melse tillkommit någon gång i hastigt mod och innan transisto- rerna var allmän egefdom — men numera är systemet helt förkast- ligt, Det blir en skillnad mellan olika apparattyper, som måste an- ses helt sakna rättsl! eller. logis- ka -grunder: : Under flera 'år'har' den frågan . tuggats i riksdagen, Många re-|. missinstanser har förklarat att sy- stemet inte är hållbart '— men ingenting har hänt.: Den bilägare som kan plocka med sig appara- ten hem efter avslutad' körning får räkna: rad'ön: som hushällsdito och slipper extra licens. — ' den som haren radio permanent mon- ” terad i bilen får betala 35 kronor extra för nöjet. . Vid: årets riksdag görs - en ny + framstöt för att få ordning på det » hela; Visserligen har 'kommunika- tionsministern medgett. att. syste- met inte är riktigt men ändå, väg- rat att slopa det — han här moti- verat det med att man' behöver de inkomsterna. Intet kan vara orimligare än en sådan motivering, konstaterar ÖD. Att permanenta. en solklar orätt. visa av det skälet kan aldrig. vara hållbart. : TIDEN RINNER SNABBT Det var en intressant debatt i riksdagen häromdagen rörande den radikala förändring i jord- bruksdiskussionen som kunnat no- teras på senare tid och som på ett nytt sätt aktualiserat frågan om jordbruksproduktionens in- riktning och målsättning, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad, Det är nog r' "ktigt som det sades att vi är inne i en utveckling som bara ett fåtal bildat sig någon uppfattning om. Det kan ifråga- sättas om det är i konsumenternas intresse att produkt onen skärs ned alltför starkt: det kan bli svårt att upprätthålla självför- sörjningrgraden i- samma omfatt- ning som nu, Med maskindriften .har tendenser till depression i avkastningen uppträtt, varjämte. en krympning av jordbruksnä- ringen och ökning av industri- näringarna är sannolik i flertalet länder osv. Man kan förmoda att jordbruks- . utredningen grubblar på proble- men som skymtade i den bebat- ten, Skiftningarna sker snabbt, och mer än en gång har det hänt att tiden runnit förbi en utred- ning, när den fått sitt betänkande färdig, reset RR KA Den frivilliga ' försäk- | + ->kerna” stiger : på 'grund av” hi ”dnandé" Konkurrens och äverkapå bör kunna. tecknas i aärbetslös- hetsförsäkringskassor. av. .nuva= "rande typ, > > .oc a Er utgångspunkt .. i motionen är att rätten till arbete måste betraktas som - en . allmän : med- 'borgerlig rättighet. Ett samhälle som inte kan infria den rätten på ett tillfredsställande sätt kan inte betecknas som ett gott sam- hälle. Men man wet av” erfaren- het . att en intensiv sysselsätt- ningspolitik "inte ens under den "bästa konjunktur kan eliminera all arbetslöshet. Olika tröghets- faktorer och, inte minst de om- ställningar och 'strukturomvand- "lingar som. kännetecknar ett.dy- namiskt näringsliv medför stän- digt s.k, friställningar. — " " När det alltså 4 praktiken inte |? är möjligt att intill 100 procent |; ånfria rätten. . till arbete, "borde det vara självklart att alla skul- "1Ie ha rätt till en viss ekonomisk s trygghet när arbetstillfället ute? blir. Den tryggheten kar inte, er: sätta arbetet och. dess : värde, men den kan: mildra de. ekono- miska. werkningarna; . Di jämte "skulle. blotta existensen av. en "allmän försäkring vara en psy-. ”kologisk ”- trygghetsfalktor. « för många. - | En annan "a äv allmän grundförsäkring wid "arbetslöshet - skulle, bli + en: mycket ”tillförlit- red registrering och detaljerad kartläggning av den faktiska aré kolsmarknadssituationen. = Man « skulle. få ett långt bättre under- lag för olika . sysselsättningspoli- tiska åtgärder och större 'möj- ter äv bekämpa "arbetslös heta. Även denna effekt måste Imätas stor betydelse, = FÖRMÖGENHETSBILDNINGEN - es och företagens självfinansiering "kommer: att "bli centrala: frågor i den framtida ekonomiska 'debat- | ten, skriver tidningén. F ö r e ta=- "garen:' Om. vårt 'rärlnäsliv skall kunna -man "också ; se «till att det finns varligt förhållande att självfinan-: £ieringen inom svenskt näringsliv: gradvis minskats under zenare år + och ratt, det" riskvilliga:; kapitalet "minskas i en tid, då kap'talbeho- ”vét ökar och de ekonomiska ri - citet.. ”förfroende” för. det enskilda när: "ngslivet; Då. snåstp, han också vacceptera . det faktum, att: företa- ligens Ssjälvfinänsiering” måste stil muleras 'gch-”att det. riskvilliga | : kapitalet måste ökar: BOSTADSBRISTEN ÖKAR . skriver Sunt Förnuft; trots , att den genomsnitt!" ga årsproduk= tionen: uppgår till mer än 70.600 . Jägenheter: . Av de 80, hövudsakl& gen större: städer och, köpingar som Jöpande rapporterar 'ställn'ngen hos sin bostad:kö" till -bostadsstyrelsen : är "det" bara ' ett '20-tal;. som. visar » minskade köer sedan 1959.. För de övriga har köerna blivit längre "trots, det ökade. bostadsbyggan= . det, Denna utveckling börjar göra . det. klart även för de styrande ätt " det: inte hjälper med enbart: byg= gande för att komma ur bostads- krisen.' Man måste också ta en att-skapa balans på bostadsmark- tiva vänte- och b teshushållning som vi nu haft i över 20 år. . . Men det ökade bostadsbyggan- det är .nog dessutom . verknings- lö”are än det behöver vara. Bygg- forceringen har nämligen i alltför liten utsträckning satts. in på de platser där läget är som mest prekärt, Det är ett känt faktum att det, generellt sett, är de större » städerna som har den besvärli- gaste bostadssituationen . Befolk- ningsrörelserna inom landet med- för också en fortsatt skärpning av läget. Med hänsyn härtill borde det vara naturligt att man söker i ten” mellan olika. platser. Men någon ! sådan förskjutning har knappast skett, "Det hör till de mest elementära krav som man bör ställa på eko- nomin att den förmår anpassa produktionen . tll efterfrågan. Produktionen -skall' dras till de områden där efterfrågan är störst. ken inte förmår klara den 'saken är det ett starkt skäl att låta den avlösas av något annat och bättre: Att ändra, sig är att utvecklas. Att bli fullkomlig innebär att ha ändrat sig ofta” : Det är med 'stora hjärtan, som SSE MN 7 expandera i samma takt som nä- ls . ring .I.vet.i andra länder så måste |" riskvilligt kapital. Det är ett all |! friare pr "sbildning till hjälp förl naden och komma ur den primi- |. » få till. stånd ”utiämkning av. bris- |> "När den nuvarande bostadspoliti- |- med världshaven, de fryser aldrig till, .De 3 | vositet ” och irritation på många . håll — icke bara i Israel Man Israel. Det beslut konferensen fat tade vår ' att i 2 tära åtgärder mot sionistzstaten för retaga en omledning av: Jordans övre tlopp till förmår för angrän- sande arahbstater. Det rörde sig om Tett projökt) 5 som ' "beräknats dra en kostnad 'av c:a 85—90 milj, kr. och som skulle verkställas inom 1op- påt av. 1142 : Man kan fråga sig, om arablän- derna själva disponerar så myc- ket pengar? . På många, håll be- tvivlas detta — trots oljemilliard- ink na i pelvis Saud- Arabien, Å andra sidan är det li- ka tvivelaktigt, att någon av stor- makterna skulle vara willig, att ge krediter . till " projektet... Icke ens Sovjetunionen torde ha något stör- "I re intresse. av en, dylik transak- tion, — i varje fall. icke just nu! Mötet i Kairo gav emellertid vis-' sa biresultat av ev, större vikt och betydelse, Från början. rådde. en atmosfär av spänning 4- hotell Hil- ton och .i.de: övriga konferenslo- kalerna i Arabiska Ligans förnäm- liga ' hus .strax intill Men. spän- ningen: lättade : från "dag till" dag, och slutligen rådde en stämning narkerna av. Marocko och Jorda- nien, kung "Hassan och kung Husi sein, påstås ”ha' hatt största äran av detta”, stämningsomslag. Kung Hassan; framkom” méd förslaget, att de arabiska statscheferna borde äffas minst en gång om, året. Och att nästa träff im redan” å augusti i Ä "Jordanien vänskapen, ommer att . bestå” får framtiden” utvisa, Men. ett falitum är, att” Fl : sbiska ståtsöverhuvude- : vi nas toppkont "rens i Kairo i mit- ten av januari emotsågs med ner- - fruktade att det skulle bli en ök- . : rigsfaran, i Mellan-' Ös-! ivrade för” fr ingripande mot ” -Ipring Feisal i Mecka, som .nu är av stor entusiasm och allmän för- |” : brödring, rapporterade wärldspres- i sens korrespondenter. De nya mo- i i | vanlig .bilatlasern, me säkra mötesdeltagarna, att han ie- ke hade för avsikt att tvinga och pressa. de andra arabstaterna: still underkastelse under. hans. egna mål och syften. Den egyptiska re- volutionen är ingen expontartikel, betonade han om och om igen.” Kung Hassan" av MarockoN och Algeriets "diktator Ben Bella sam- manstrålade också under denna mparoll, men man. vet ännu icke, om ide lyckades bilägga sin inbör- des gränskonflikt. Ben Bella gjor- | de, också ett försök :att' uppträda som medlare mellan" Jemen och Saud-Arabien ” genom att . under mötet ta telefonkontakt med kron- den , verklige : härskaren 'å'. Saud= Arabien, 'Den sjuklige kung Saud själv var med'på mötet i Kairo, men han har ingenting längre .att säga till om, Och :telefonkontak- |]. f Det: arabiska töppmötets facit || i den med brodern Feisal blev så dålig, tekniskt. sett, att den måste avbrytas. Därmed står Saud-Ara- bien: ännu som ett frågetecken il den arabiska världens enhetssträ- van. Jemens nye herre, Sallal, ha- de däremot glädjen att äntligen erhålla kung Husseins erkännande. Och 'även Tunisiens Bourgiba för- H sonade sig med sina grannar, - Vill man i få ord sammanfatta | arabkonferensens resultat så blir I det'i följande punkter! En . stark försoningsvilja gjorde . | sig allmänt gällande, Både de ara- [; | biska "kungarna och (de arabiska revolutionsledarna', visade ett på- tagligt. intresse, att enas mot den mest ' krigiska staten : ibland dem; nämligen det av Baathpantiet styr- da Syrien. Tydligen önskade och hoppades alla, att denna syriska regim under ' Hafez , snarast ; skall misslyckas och försvinna precis | som "den Baath-regim som nyligen |. bröt ryggen av sig i Irak, Baath-|. socialisternas skryt; att de är de enda, som kan presentera 'ett lo- giskt och effektivt arabiskt revo- tdutionsprogram, luktar dika illa för Nasser och Ben Bella som för konungarna i Marocko, Jordanien och Saud-Arabien, Det betyder, att Syriens Hafez var «den enda som led bakslag i Kairo, Men han vi- sade det inte öppet utan höll god min i elakt spel. Och Israel kunde dra en suck av lättnad, :, .. 0. VN. P.S. Trafikdlödeskaria ex | släpa” med oss i handskfacket och med vissa års mellanrum byta” ut mot en” nyare, håller” "inte längre måttet i I imiotoråldern,” kritiserar motortic igen. Vi Bilägare." Utomlands « har: man” redan, åc-- cepterat - den utvecklingen i .-de mest - avancerade” billänderna' ' och ir stället -börjat. tänka" om. i rikt- ningen mot trafikflödeskartor: som ett” ramti-: den kommer man kariske att nöja sig; med bara trafik ödeskartan; d. Vv. s: köra: efter. tr iktätheten ' för | framkomlighetens'” skull” och : inte Nasser lät” genom ' sin. "främste talesman, +, -regeringsorganets . "Al Ahrams' Ftreasrr + Heikal, slaviskt” rätta sig "efter vägnätet enbart. ' Sön "Även vårt svenska Väg och Vat- | ten utarbetar : förstås trafikflödes- 'kartor, men de' här ännu inte bli- Stockholm” "frn: te Försäljningarna” av kyrklig jord har. de: senare åren, fått: mycket stor omfattning. Kommunerna har på många. håll behov av exploate- vingsmark, för bebyggelse ' och in- dustrier,' varjämte stor efterfrågan från "enskilda. kommer" till synes ifråga om tomter för bostadsän das OM. | KYRKLIGA JORDEN försäljningar - har: nya be fämmel- ser trätt i kraft vid. årsskiftet när det gäller - beshutande instans, . .. Hittills ' har : alla > försäljnings- ärenden och friköp med köpeskil- lingar upp till ' 20000 kr '—- och de mutgör det stora flertalet — avgjorts av. kammanrkollagiet efter att de eckleaiastika boställsnämn- mål, sommarbostäder etc. Ifråga om alla dessa: ecklestastika mark- Gamla, svenskar i London skul- le behöva ett ålderdomshem, och svenska. staten har. uppvaktats med ansökan öm ett bidrag på 500 000 kronor. : Socialstyrelsen . säger nej ”med hänsyn såväl till "de principiella som de praktiska konsekvenserna”: åldringsvården arikommer på det land där veder- börande bor, -och ”ett bifall till framställningen, helt eller delvis, kan också få till följd att åtgärder måste vidtas i större eller mindre - omfattning : för att bereda vård- möjl' gheter ä även på andra håll i utlandet där, Mera svenskar. vis: tas”. - Ja, just dett Vad hade "des:a svenskar . på galejan att göra? - Vart skulle det ta vägen med statsfinanserna, om man" började bifalla så oblyga krav? Hur skönt känns det inte för oss hemmava- «rande att veta att vi har myndig- heter som modigt håller på prin- ciperna; Och står på vakt mot försök att ruinera oss för att hjäl- på. landsmän som inte hade vett . att hålla sig hemma! (Dagens Nyheter) derna ”m. fl. samt etiftsnämnderna sagt sin mening. I fortsättningen blir — stiftsnämnd bes nde åtminstone ” ill "en > "början i den: föråldrade bilatlasen Den typ” av "bilkarta vd ”prukar vi något "begrepp bland bilister- nå utan” är ; främst avsedda för myndigheter, och trafikorgan samt trycks de”. i en begrä sad upplaga .— för, nHärvarande till på. köpet delvis "utgången. "Säkert är dock att trafikflödeskartorna ” kommer att spela en allt större roll även för privatbilisterna ; och därmed publiceras i både större upplagor och ' mera "lättillgänglig form än längre! "Den "kortaste vägen mel- lan två platser var en gång i värl- den "också der snabbaste förbin- delsen. Men i dag är det ofta tvärtom på grund av den ökade trafikmängden. Och vill man slippa köer, trängsel och stockningar så spelar en "omväg 'med - dagens snabba vagnar heller. ingen roll: vid ett avstånd på 10 mil betyder en omväg på ett par mil ingen- ting, eftersom ,man på andra 'vä- gar vanligen hinner fram till må- let såväl fortare som mera abvi- lad än om man tar den överlas- tade direktvägen,. På avstånd upp till 60 mil har en omväg på 8 mil lika liten betydelse och på större avstånd förhåller sig omwägen till direktvägen ' som +10:8 eller högst 10:7. ” : De konventionella bilkartorna ' = liksom övriga kartverk utom tra- fikflödeskartorna — är således i dag otidsenliga till sitt innehåll och detta inte minst” till nackdel för weekend- och semestertrafiken. .. | men man samtidigt i | Aktuell: - De brittiska jordbrukarna ser » med stor oro på den snabbt ökande" fabriksmässiga produk- tionen av animaliska födoämnen, som mäöjjliggjorts genom modern teknik, Och 'av' allt att döma håller samma problem på avi uppstå "i många andra ' länder, däribland Sverige. Nordvästra Skånes Tidningar, Den: sublima | dårskap . som kallag , hyresregleringen : ställer till elände, som kowötänkta män- niskor : försöker bota.med nya dårskaper — istället för att an. gripa det onda i dess rot och slopa - hela den ' tragikomiska regleringsåpparaten; "som: bara motverkar sitt eget syfte. : ”Finanstidningen.- 0 Årbotemårknadsstyrelsens chet Bentil Olsson, har” varnat 'indu- strien för att söka sig till B- och : C-orter. Generaldirektör Olsson är: född i den det av Småland, som gränsar till Hal- land. Han borde göra ett besök i sina hemtrakter, Han borde titta, på sådana orter som" An- derstorp och Gnosjö och andra B- och C-orter i Västbo. 5e- dan bör han jämföra sina iakt- Itagelser med sin skrivbordskar- ta över A-, B- och C-orterna i landet. Då kan han kanske kon- statera — om kartan och verk- «| ligheten "inte ' stämmer överens — att verkligheten i regel har Tält” : Företagaren. Visserligen upplyser ide traditio- nella bilkartorna om vägarnas nummer, beläggning” etc., -men av större intresse för -både privatbi- lister "och andra fordonsförare vo-| re'det onekligen att man 'även fick brukar vara. Och man kan fråga sig vad man har för. glädje. av. att veta att en viss sträcka är mar- kerad ,som motor- eller riksväg, te får upplys- ning om 'abt..den "är=mer -eller mindre igenkorkad av en medel- dygnstrafik på "12.000" fordon i bägge ' riktningarna? v I Tyskland — där man redan slagit" in på den nya trafikflödes- kartan — har kommunikationsde- partementet i samarbete med ett| kartinstitut nu p den ibilande allmänheten en liten: tra- fikflödeskarta för 5:50 mark och | som” gäller trafikmängden 1960 (skala 1:1 milj. . och ”bladstorlek let fordon på vägarna avser alltså 1960, men även om man givetvis helst skulle önska' årets siffror när det gäller trafikstatistik- så har” det” ändå ingen betydelse :för ffek det viktigaste är na- turligtvis att trafikmängdskanrtan | kan ge en jämförande och åskådlig upplysning" om trafikitäthetsförhål- landena proportionellt på de olika vägarna — kort sagt om det är mycket eller lite trafik på en viss sträcka, Och härvidlag är "det lik- (Forts. å sid. 6) ' örgan i alla försäljningsfrågor, där köpeskillingen "ej överstiger 25 000 kr, Til" kammarkollegiet behöver inte hänskjutas andra fall än så- dana där "köpeskillingen överstiger detta belopp. Det blir alltså en tralisering av ärend till om för vilken ligger uppfatt- ningen att. det är mest praktiskt attt uppl 3 frå gor avgöres i onten sålångt det är möjligt. Reformen innebär dä; te större parallellitet med försälj- ningspraxis ifråga om annan stat- lig egendom, Kollegiets beslutanderätt -å Kit- hörande frågor har samtidigt änd- rats på så sätt, att endast försälj- fingsärenden.” med köpeskillingar över 100.000 kr behöver under- ställas, regeringens prövning. . Hit- tills har kollegiet nödgats gå till kungs med varje försäljning av kyrklig jord, där ” Köpeskillingen överstigit 20.000 kr. Som följd av de nya bestäm- melserna kommer kammarkollegiet i dagarna att till stiftsrämnderna för behandling överlämna ett rätt betydande antal försäljningsären- den, som var oavgjorda vid års- skiftet. En första sändning har re- dan avgått till stiff d i försäljnå I manställa "uppgibter för att utveck- Öststaterna” etablerar samarbete na "inom skeppsbyggeri och sjöfart Stockholm (TT). En artikel i sovjetryska didskrif- ten Vodny Trakteport berättar om ett, samarbete mellan länderna bakom järnridån på skeppsbygg- nadsområdet. . Artikelns innehåll totdni | ungerskt varv nyligen överlät den moderna bogserbåten Moskva på 2000 hk till Sovjet, Även Östtysk- land bygger fartyg för Sovjetunio- nen och andra medlemsländer, ' Överenskommelsén dessa länder refereras åv S Il. fö sjö Samarbetet går ut på att sam- la skeppebyggenier i berörda dän- der samt att utvidga sjöfarten in- om 'vamen för nationalekonomin. Den mwiktigaste skeppsbyggerina=- tionen av länderna i fråga är Po- len, där utvecklingen gått snabbt. Sedan 1949 har Polen sjösatt över 600 fartyg på lagt 17 milj. lan inskränker sig dock inte till enbart fartyg avtan gäller även utbyte av idéer och produkter på andra områden samt samarbete ifråga om godstransporter och lik> nande. Sovjet har bl, a, livdistig sjöfart på Donau. Den 1 augusti 1963 c öpp- nades reguljär linjetrafik i sam- arbete med bulgarerna mellan sov- rna ton. Mellan 1960 och 1962 försåg Polen Sovjet och dess satellitstater med fartyg till ett värde av 152 miljoner rubel. . Under ' 1961-65 beyäknas Polen bygga 120 ocean- gående fartyg för Sovjet. Omkring 1980 "räknar man med att Polen skall ha femdubblat sin fartygs- produktion jämfört med 1960. Sovjet får också fartyg från Lund, Skara och Växjö, I t kan mämnas, at arvsfondsfastigheter ej beröres av vidtagna ändringar. Här skall allt. jämt gälla, att länsstyrelserna äger sälja där köpeskillingen ej över- stiger 25.000 kr. = Tj lovakien. Mellan 1946 och 1960 överlämmade Tjeckoslovakien över 180 fartyg av olika typer till Sovjet i utbyte mot olja, järnmalm och andra varor. - Ungern har också en förhål- landevis god skeppsbyggnadsi du- jett Hyichyowvsk, Odessa, Kherson, Tuapse och Zhdanov samt de bulgariska hamnarna Varnä och Burgas, Liknande avtal har ingåtts med Czechfracht i Tjeckoslovakien. Flottan i Donautrafiken väntas växa under den närmaste framti- den och detta medför att floden måste fördjupas ' och sina ställen. Rumänie; slavien, har beslutat bygga mut de segelbara lederna samt en kraft- station vid Järnporten, "Enligt pla- nerna skall fartygen kunna gå igenom dygnet om, båda vägarna. "Man hjälps också åt att ut varvsind vidgas på in och Jugo- bygga Strå. Som exempel nämns att ett 60x90 cm). Uppgifterna om anta- |. kommentar Kyrkobyggandet är i Sverige e snarast mindre än å det övriga västerlandelt. "Eftersläpningen å wårt land är så stor att det kom mer, att krävas åtskilliga år in. man inbyggarna i' ytterområde- H na kan få den service på detta område som de önskar, Pastor primarius Åke Zet- '” terberg (6) i polemik med | Skofans disciplin- och . ord= ningsproblem kan inte ses iso- lerade. De är uttryck för atti- tyder och värderingar, som gäl- Ver samhället i dess helhet: Des- sa nya gitityder och nya värde- ringar, som i sig kan! rymma många positiva ' element, får z| dock inte leda till att skolarbe- tet försvåras eller ibland omöj- liggörs, Strävandena för. att” förhindra delita är inget Ppants- intresse för lärarna. Både för-" äldrar och ' elever måste vara angelägna bm arbåtsro i skolan dervisning och samhällets longan måste på allt sätt stödja. dessa strävanden, sees ' . ”Skolvärlden. - - " Svag skattemoral och skatte fusk är en alltför utbredd sju- ka för att kunna ”kontrolleras bort”: Det börjar bli med skat- för det som mågolt särskillt klan devvärt. Man ser det t. ex. då eportskribenter inte sjunger ut stället: rasar mot ckattemyndig- heterna. Man ser det hos folk frihet” fösv.. besked om hur trafiktomma de - Pressen har. visat sig I anna +: hålla hr Erlander. varm utan att - > församlingen behöver steka sig - i TV:s strålkagtarvärme. Om TV någon gång skulle” vilja göra edt reportage från" en hinder” från - någon pant: presskonferenser:-.en. sak: och : Vestmanlands Läns Tidnin tv I en bil ”måsté nyktra, även passageramna. En | bärusad passagerare ' är oberäk- 'nelig och otillräknelig i sina rö- skjutsa mer eMer mindre beru- sade personer hem från krogar- na. En Tivstartig'. trafik Al- Ikbholbedövade Personer inte, sitta i bilar, 160 0-4 Pål i Västerbottens" Kuriren. : "Dä är. ingalunda. ga” a storstadsregionérna; Nya Norrland (sen S: s budget ckulle' det vara, CN ham icke heller i år tagit fasta å vånt” förslag om statsbidrag, " till skalten för de' mest skatte-" tyngda medborgarna. Är dock | detta, anse vi, en reform som icke i längden ' kan låta vänta sig. Grönköpings Veckoblad Ert ORD PÅ VÄ GEN | — de som drivas: av Guds - ande... . Rom; 8: 14. om själavårdare mottog en dag en ung man, som ängsligt spor- tillbaka: ”Vad är det som dri-: ver dig? Vad är det som är din Längtar, du till Guds hus”? ”Visst vill jag gå Guds vägar”, svarade den besökande, ” wägar, då ängslas jag, Jag har ingen samvetsio”. ”Käre- du”, sade predikanhten, viltnesbördet om ditt barnaskap. Du' drivs av Guds ande, Och du, Det är ett klart teck att du hör Gud till”, vet du, att du är Guds barn." | Gal 5; 16-23, hr Sträng. för alt möjliggöra edfektiv "Gar - i tefusket "som med parkerings-" förseelserna, folk reagerar inte, mot fuskande idrottsmän utan i som” itillsammans” med ”städhjäl- s pen kommer t överens om skatte- . = Sunt” Förnuft. : ee som . ordinarie . arbetsmetod är 'TV-föreställningar. något annat. alla vara "Skulle vi i denna hidning ut : : trycka". något, missnöje med! hr lö de om ham kunde vara ett Guds : . . bam: : Den tillfrågade sporde . håg? Vad är det som du djupast Nn vill? Vill du gå Guds vägar? "och när sc jag ger mig ut på självvalda "där har du när du ej följer den, då sörjer ten 'på . - jHar du detta vittnesbörd, så : 2 Da relser. Han: kan orsaka en ka- Dö tastrof. i. > Dre Nykltra : ”billotsar” brukar Nn som glimmar i de lovprisade i .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.