":, en obegriplig och även frånstö- Spne > EAHOLMS TIDNING — pos X N , Torsdagen den 13 februari 1964 : rv Pre —=LH1 ””Lokaliseringspolitiken Torsdagen den 13 februari 196£] TN -— - Moderna US-klaslr 1 a perspek och årets valrörelse - : För hundra år sedan utgjorde jordbrukarna 75 procent av vårt lands befolkning. I dag räknar man med att 13 prucent av denna är sysselsatt i jordbruket och dess binäringar,. vartill räknas bl a' skogsbruk, ” trädgårdsodling och fiske. I våra dagar har 45 procent av befolkningen sin utkomst i in- dustrin, mot 15 procent för ett - sekel sedan Serviceyrkena har vuxit från 10 procent då till 41 nu och tilläggas kan. att nu bor över hälvten av landets befolk- ning i städerma mot 13 procent för hundra år sedan. " Självklart uppstår väldiga pro- blem genom en sådan långtgåen- de omdaning av sarshället. Stä- derna, och speciellt de allra stör- sta, har blivit överbefolkade" med” hänsyn till bostadskapacitet och andra väsentliga ting. Skogs- och jordbruksbygder har i allt större ; utsträckning. fått känning av be-'! folkningsuttunningen' genom . vi- , kande skatteunderlag och svårig- heter när det gäller att ordna sko- lor och utbildning för ungdomen samt service på andra samhällsli- vets områden: = ” St ". Förmodligen kommer denna ut- veckling att fortsätta med ytter- ligare accentuering av överbefol-. kade 'störstäder och uttunnad glés-. bygdsbefolkning, Under senare tid har emellertid statsmakterna in- tresserat sig mer för denna ut- veckling än - tidigare,. vilket bl a resulterat I flera utredningar. Den - mest betydelsefulla är väl Kom- mittén för näringslivets lokalise- ring, vilken bl a framför ett kon- kret förslag om att under en för- sökstid av fem år iokaliserings- "stöd i form av lån, kreditgaran- - tier. och. bidrag skall utgå med, " gott 'och väl 800 milj kr årligen ' för att; öka: företagsamheten och., sysselsättningen där denna är svag ' och god tillgång finns på arbets-' kraft, Den 8 k Eckerbergska Io- 'kaliseringsutredningen, som äg- nat sig åt statliga verk och in- stitutioner, föreslår, som bekant att 90,dylika förläggs till andra- : saknas' inte. En ”annan''sida av | flyttningen är gammalt, men frå- gan om hur de betydande pro= blem som uppstår genom denna skall lösas, är relativt nya. Följ” aktligen är det naturligt att me- ningsmotsättningarna härom bryts mot varandra. En' del hävdar att industrin skall lokaliseras dit där de lägsta produktionskostnaderna erhålles, Ofta betyder detta för- flyttning av arbetskraft. Är det fråga om starkt expanderande tät- orter ' uppstår " svåra bostadspro- blem, "Samhället måste investera pengar i bostäder, skolor -m me Andra hävdar att det är förnufti- gare lokalisera industrin dit. där. arbetskraften finns. Där finns bå- " de bostäder och skolor mm var= ' för samhällets insatser. då blir: mindre... Råvarubaser, transport- möjligheter för. den färdiga pro- . - dukten-o -dyl.-spelar naturligtvis - också en betydande roil Ur sam-= - hällssynpunkt” är "det Uertid angeläget; att: inte stord områden , av vårt land blir död bygd, sam=, tidigt som" det också är angelä- get att storstäderna inte växer.oss över, huvudet," Tendenser'' härtill Hd Pp t är att a bör ha valmöjligheter. Den som trivs'j i storstadsmiljö bör om möjligt få bo och arbeta där under dräg-. liga” förhållanden; ” Landsortens”. människor :bör” ha "precis "samma möjligheter. Denna valfrihet bör” inte heller lämnas" ur 'räkningen. vid planeringen av samhället, "> , Dessa "schematiska. antydningar : ger besked "om lokaliseringspro- blemens betydelse. Tyvärr har. hittills uppmärksammats och di kuterats allt för-lättvindigt; vilket 7 medfört att myndigheter, politiker, näringslivets - och - arbefsmarkna= dens företrädare :m fl har svårt - för att. få något riktigt grepp om dem; Det skulle därför vara nyt- tigt om just lokaliseringsproble-, men får en central plats:i årets ' valrörelse. ' Då kan även :väljarna få chansen att i höstens riksdags». - ' val-ge'besked, om: hör de: vill. att "mor häll ut "Ira: analytiska kvaliteter. Kritiken ford. i: Mississippi. Han var prick- "IT någo Den moderna amerikanska litte- raturens tre största F, Faulkner, Frost : öck: Fitzgerald, . figurerar i fyra uppmärksammade verk som getts ut under den aktuella bok- säsongen i USA, Två av böcker- |" na handlar om Faulkner; den ena är skriven av hans bror Jim, den andra” nav nykritikern = Cleånth Brooks. Robert Frosts korrespon"- dens med vännen. och poeten Lou- is Untermeyer har utgetts i sam- arbete smed denne. och --Andrew Turnbi hår, redigerat en utgåva av F:Scott. Fitzgeralds' efterläm- nade brövi mör 1 UN Jim ;Faulkners bidrag eheter ”My Brother. Bill: — An, Affectionate ence;, och är en minnes- te" gör;janspråk på någ- har > också > varit, blandad, New York Herald "Tribune klagar över att' författaren gålt. klumpigt; till väga" och menar att. hans sätt att imnet tyder. på under- vundsjuka mot den be- römde brodern, New York Times däremot kallar boken för ”nostal- gisk, roande och sympatisk” även om den beskrivs, som : skissartad och" ibland alltför. famviljelojal, ". ' William,'. berättar brodern, var en ' naturlig ledare bland. - pojk- gängen 4 den dilla' hemstaden Ox- säkrast-jav alla då det gällde att bombardera" folk med blöta majs- kolvar, 'han” red 'barbacka. och he- rättade" skräckhistörier” bättre än ' nnan. Han slutade skolan i. förtid och blev en. klädel William skulle författare." Brooks K Yoknapatawpha Country”: — ett digert verk på 500 sidor som är en ' veritabel handbok till Faulk- tners Yoknapatawpharomaner, . Här finns ett. inledningskapitel . om Faulkners miljö och de människor han befolkar den med, ett kapitel om" Faulkner som naturskildrare, särskilda kapitel för de olika 'ro- maner, åttio sidor med noter, släkt- tavlor och kronologier för de olika Yoknapatawpha-familjerna, ett om- fattände” register, samt slutligen Faulkners egen karta över Yokna- patawpha Country, Cs oa Nie lade. Gamle pappa Faulkner där- emot var djupt besviken på sin son: han hade alltid hoppats" att bli ' vildavästern- |, ”. ALLT OM. . YOKNAPATAWPHA. vt En hek annorlunda . bok är ”William Faulkner: . The "I sina wärderingar och analyser har Brooks, till skillnad från vis- sa andra kritiker, utgått från att Faulkner wisste vad han wille och vad han menade och att de full- 'bordade: romanerna är just denna mening. .Denna metod, påpekar en New York-recensent, kan tyckas enkel nog, men' den ställer ofta Faulkners verk i ny och effektiv belysning "och gör att man kan urskilja nya sammanbindande ele- ment i romanerna. Men även om Faulkner ' inte var så odiscipline- rad som man ibland 'menat, fort- sätter han, så har Brooks å viss mån | Jono i som spatserade omkring med hag- tornskäpp ; och "drack så mycket |; whisky "att - han 'ansågs olämplig som -scoutledare:: = se fel H hr obe . i Willi > Faullcier diskuterade n . författarskap med and- ra, och .brodern.. har heller. inte mycket: att säga härom. Han 'me- rtid abt krifikernas tolk- ningar” oftå "varit alltför tillkrång- Faulkners författarskap. | t det ”lekfulla”. , Bara något år efter sin berömde väns död har: litteraturkritikern Louis Untermeyer givit ut en sam- ling av. Robert : Frosts brev 4 omfattande - volym. betitlad.” Letters 'of. Robert Frost to" Lovis Untermeyer”, I stort "sett : utgör sammyanställningen > en lom de tvås långa och ibland 'stor- en ”The berättelse orter i'landet än huvudstad en. En, sådan utflyttning har -imindre be-: tydelse ,.ur glesbygdssynpunkt,: men kan, helt eller delvis genom-' förd, givetvis bidra till att lindra trångboddhet 1 Stockholm och skapa bättre arbets- och bostads- Miljö för personalen , på annan ört. so ere AREOE Rn "F med befolk " av, röka cigarretter, dricka öl och "att förvåna sig över: Hur kan det a 2 or ”SÖNDAGSBILAGAN” I TV ; FRÅN GÖTEBORG; : > har blivit illa åtgången T pr sen, Till kvrit kerna hör Dä Demokraten, sol” tycker” att program av detta :slåg är beklag= liga i synnerhet på en söndags- i. radio och TV tror att de själva: är trevl'ga och nöjsamma. De tar sig före att. framträda själva och tror sig också kunna det. Efters som det i regel är mycket unga män söker de ännu yngre flickor och så gör de, som de tror att äldre människor gjorde när. de som yngre samlades i högskolor- |: nas källarvåningar för att koppla ha det'mysigt: + - För flertalet människor är detta tande sida av nöjeslivet, Inte hel- ler. är, den värd "att .ta efter och föra vidare, Flertalet människor blir ju vuxna med tiden och in- rättar sig därefter, .: . ” - Men en sak finns det anledning komma ' sig att just hos Sveriges Radio-TV. förekommer så många personer som dras med pubertets- besvär så länge, undrar tidningen, RIKSDAGEN NOBBAD Enligt ett avslöjande i Expres- sen har 'konstitut'onsutskottet underhandlat med 35 statstjänste. män på olika nivåer i förvalt- ningen om, att, åta sig uppdrag som föredragande under årets riksdag, Utskottet behöver för- stärkning på kansliet för att hin- na med Wennerströmaffären. Alla 35 har sagt nej — utskottet har stött på en osynl'g mur, Väs- terbottens-Kuriren tror att förklaringen delvis ligger i ämbetsmänrens rädsla att skada sin karriär genom att medverka till en granskning av regeringens åtgärder: — - . mn Även om det bara är fråga om vaga och outtalade farhågor, så” är detta ändå allvarligt nog. Det långa, ensidiga socialdemokratis- ka styret har gett utnämningspo- litiken en slagsida, som naturligt- vis nogsamt noteras inom tjänste- mannakretsar. Man märker att regeringen stoppar in menings- fränder på så många poster som möjligt i ämbetsverk och insti- tutioner, som enligt vårt stats- skick skall stå fria från politiken skall formas. "tiets 'infiltrati känsligt, för. de' i statsverket an- 'ställda att åtagå s'g att granska regeringens åtgöranden.i en affär, där statsministern själv, hölls .utanför in i det sista! re co Deisa anmärkningsvärda för- += hållanden "aktualiserar "alltså med "särskild "styrka frågan: När 'skall riksdagen göra 'sig- oberoende 'av : statsförvaltningen och skaffa" s'g ett.eget kansli av tillräcklig stor- lek-för att man'skall kunna'klara uppgifter . med égen' perso- + nal? Frågan/kan också formuleras --så här:-Hur länge skall riksdagen finna sig i att' de; | be = Verk och! ändra "institutioner vill inte flytta på sig för. de på- står att det är dyrare att leva på andra ställen än huvudstaden. "Annars brukar det förstås heta att: det är motsatsen, - särskilt. i . deklarationstider och när: tvångs- skatterna ska utmätas. me Land:orten och småstäder, slås systemat'skt ihjäl. Småföretag av- livas raskt och 'på löpande band. De vore annars glesbygdens -och småorternas räddning. ” t När sedan småföretagen klap- "pat ihop reser kommunalkamre- rare och andra' omkring och bju- der rundhänt för att få industrier och företag istället för dem som man lyckats pina livet ut. De in- viterar flott och lockar till sig några företag. Saligheten brukar räcka några år och så är det slut på nykomlingarna. ' också. Sedan kommer det banala skriket om lokaliseringspolitik med omskol- ning och omflyttning av folk. Detta själlösa kollektiv! ne (Mejo i N. S. T) och ha karaktären av objektiva . fäpertorgan, Denna regeringspare. I mö Tas r ör. det givetvis i | konkurrent till Storbritannien och > rustade I. första riksmöte i Stockholm den H > Händelser för TON TE VN se i Man här; sagt" — ofta +, o. m. I attitiden före 1914 var en idyller-: nas tid. På sitt sätt var det kanske: rätt. Just för 50 år sedan upplevde man ett..en stiltje i'storpolitiken ute I Wärlden,. Ett relativt” lugn. Man hade löst diverse tvistefrågor i'goda, Bakom sig hade man bl. a. de; båda Balkankrigen i Europas oroliga -hörn. Men läget war latent. Spänningen ' mellan ' stormakterna fanns”elltjämt- särskilt mellan det mäktiga Englatid, som ägde ett ko- lonialvälde omfattande 1/4: avi jor- dens landyta :och. det uppätstigan- de: Tyskland som blivit en farlig i vissa avseende gått förbi detsam- ma, ifråga”om industri och världs- handel, Under många år hade man väntat sig ett världskrig mellan de båda stormaktsjättarna och de- ras - allierade. Vid flera tillfällen hade ”fara' för ' krigsutbrott visat sig, men /' krigsmolnen hade farit förbi utan att urladda sig. Nu trodde man knappast på ett världs- krig- i varje fall inte menige man. Men "det visade "sig - vara lugnet före" stormen. Det behövdes bara en" skolpojkes skott för att utlösa ett. världskrig. . Stormakterna var till tänderna- särskilt. 'Tys- ka" miket? Dess storhetsgalne kej- sare hade'wvid flera tillfällen ytt- randen, som kunde tolkas som att Tyskland väntade gig rollen som den ;allt 'behärskande'! stormakten (tiex: ”Det finns bara en Gud, det skall också bara: finnas en kej- sare”)! År 1914 — för 50 år:se- dan — utbröt det första wärldskri- get, En skam för civilisationen, '. » Nu 4ill- händelser av mera be- märkelse året 1914; on, - . Januari, Nordens främste mece- nat, Carl Jacobsen, död, Skapare av Glyptoteket i :Köpenhamn. — Änkedrottning Sofia (maka till Oskar II) begraves i Riddarholms- kyrkan, — Göteborgs senaste hamn invigd, — Leo Mechelin, Finlands store . statsmah död. Engel- brektskyrkarj," Stockholm; invigd. ' Februari, Bondetåget i Stock- holm (den 6) med anledning av försvarsfrågan. ” 30.000 ' "deltagare, — Arbetaretåget med anled- ning — av - kungens: borggårds- tal den 6. .50.000' deltagare, — wigd. tus XV) vald. —' Tyska Maj. Riksgränsbanans "elektrifie- ring fullbordad. — Jordbävning: på Sicilien.” i Malmö ”ö 100-årsminnet' av grundlagens till- komst, —' Kristianstad firar sitt 300-årsjubileum. — Bok- och gra- fikutställning i - Baltiska ; utställningen ppnås. "—' Norge firar Leipzig (Tyskland). gsbron, Stockholm, in- Juni. . Selnia "Lagerlöf invald i Svenska Akademien, . — ' Politisk storstrejk i Italien, — Skånskt ju- bileumslantbruksmöte, . bruks-, ”slöjd- och . industriutställ- ning i Nyköping. —' Österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand jäm- te gemål mördas av en ' serbisk student, Princip, Tillika nationa- listisk fanatiker, Ger signalen till första världskriget. — Bertha Sutt- ner, den österrikiska författarinnan och fredskämpen, avlider, Hon er- höll" Nobelska fredspriset .' 1905. Hennes bok. ”Ned med vapnen”, översatt till alla kulturspråk. — Elektrisk ' energi 'skall ' överföras från. Hallands kraftstationer i La- gah till norra Själland (Danmark). — Poststrejk i Frankrike... ' -Lant- : Juli, Den kvinnliga' opinionsytt- ringen 'för politisk rösträtt, som samlat : 351.454 lämnas till, rik underskrifter över- das 'Enselsk miga vänskap, som tog sin början 1915 då Frost var fyrti år och näs- tan. okänd i Amerika. . - EN POET MED GADD. '” De två vännerna ägnade sig i "" | början åt chejdad inbördes beund- ran och på den tiden betraktade Frost alla . sina författarkolleger som ' dödliga fiender och ' rivaler och sablade obarmhärigt ner dem i sina brev, Ezra Pound hade inga egna idéer, menade han, Archibald McLeish hade svårt för att tänka, Edgar Lee Masters var inte bara stendöd utan hade helt enkelt ald- nig levat och Henry Mencken slut ligen ' var en. skunk; Breven ger också uttryck för den :konserva- tive Frosts misstänksamma attityd mot allt som luktade liberalism, Den hängde bl, a. samman med hans , övertygelse om att ett full- lödigt liv bara kunde levas på ett 'linnerligare plan än han menade var "möjligt inom ' grupptillvarons ' Frost var en -egocentriker,.'men mycket åv' hans självupptagenhet fungerade 'som en buffert mot de svåra familjeolyckor som drabbade honom.' Hans syster ' och en "äv döttrarna blev sinnessjuka, en an- nan dotter dog i tbe och hans en- de son tog livet av sig. Däremot gjorde Frost wldrig något litterärt kapitel av sina förluster, ”De måste hållas gömda där nere långt under ytan dit de. stora sorgerna hör”, skrev ' han i ett brev till Unter- meyer år 1933... 5.050 «5.1. Många åv breven behandlar det som Frost kalladé ”poesins” poli- tik” och samlingen innehåller nå- got av det bästa Frost sagt om det poetiska skapandet. ”Det roman- tiska”, skrev han en gång, ”är all- tid en" utdunstning från ' någon form av verklighet. Och den poe- tiska vokabulären finns alltid när- varande .i-våra- vardagligaste ord”. : . EN NEUROTIKERS BREV. -”The Letters of F 'Scott Fitzge- rald” "här 'sammanställts av An- drew .Turnbull 'som "också "skrivit en monografi. om författaren. Bre- ven är arrangerade '$å att boken bildar., Fitzgeralds personliga och litterära historia... Berättelsen .:om Fitzgeralds hektiska och i. många avseenden ” tragiska livsbana . har vuxit ' ut till” en myt och legend som ofta fascinerar mer än hans egna verk, och breven, påpekar, en når ”en livsklimax som skulle kunna wädka avund hos: wilken romanförfattare som helst”. . >, BL a. avslöjar Fitzgeralds brev den kombination av rutin och ska- parkraft. som opererar samtidigt inom en konstnär, och som förfat- tarien en gång skrev till Henry Mencken,. ”då . man. en gång upp- täckt " konstens intensitet " kan inget mer hända .i hela ens liv som kan framstå som lika viktigt som ' skapelseprocessen”, En av de nya aspekter på Fitz- : | gerald 'som persön och författare som ”brevsamlingen ger motsäger alltmer den vanliga uppfattningen om Fitzgerald som helt enkelt en e statsmannen Joseph Chamberlain avlider, — Ystad hemsökt av våld- sam eldsvåda. Staden. hade ken fast brandkår eller vattenled- ning. — Jukileumslantbruksmötet i Uddevalla. — Hovsångaren Arvid Ödman död. — Franske presiden- ten till Norden. Han hette den gången Raymond Poincaré; — Krig Österrike—Ungern mot. Serbien; — Persiens nye shah krönes;.' ,var- Augusti. ' Världskriget ' utbryter den 4. — Jean Jaurés, ledaren för det franska soc.-dem, partiet mör- das av 'en ung nationalist, (J. var aktiv fredsman). .— Krigsjubel i Berlin, — Mobilisering av land- storm och ' flotta Svensk. ka. vid Charlottenberg avtäckt, — På- ven, (Pius X) död, —. Belgiens hjältemodiga försvarskamp mot tys- karna. — Jätteslaget vid Tannen- berg tysk'seger över fyssarna. I Sverige; — fred: September. Ny påve (Benedic- segrar. " Jättesk Liberala regeringen Steaff avgår och efterträdes av högerregering- en” Hammarskjöld. . Svea hov- rätt 300 år. — 100-årsminnet av Sergels död firas. ” Mars... Riksdagens = upplösning (med anledning av försvarsfrågan). — ”Ärkebiskopsvalet. Biskop Ek- hund fick: 13 röster, biskop Danell 15 och prof. Nathan Söderblom 6 redaktör Calmette för itidningen ”Le Figaro”. — Bondeförbundets 18 och 19. — Franske diktaren Mistral död. M. erhöll hälften av 1934 års Nobelpris i litteratur. — Uppror :på Irland mot engelsmän- nen. - För. självständighet. — Nya Biblioteket i Berlin invigt, April. Tyske diktaren och no- vellisten "Paul Heyse död, 84 år gammal." — USA-Mexiko i krigs« rar vantskap med Tyskland och Öster- rike—Ungern. — Sjöslaget utanför flandsöarn a (Sydamerika a) mel- d engelska oi tyska ör! r- tyg. Tyska förluster, — Noslida trekungamötet i- Malmö den 18 och 19. — Tyska bombanfall mot Englands östkust, tt > vid Marne «(norra : Frankrike). Oktober. Reims katedral bombad av tyskarna. — Baltiska utställ- ningen, avslutas. November, Franska staden "Lille + ruiner. — Tyske :generalöversten von Hindenburg; segraren wid Tan- nenberg, levererar nya jätteslag mot ryssarna i Polen. — Striden vid Yser på västfronten, — Den sven- -J(men k. mit utnämnde Söder- ske = weteriskapemannen — Gustav blom), — Ett skakande pmolitiskt Sundbärg avlider. (Stort arbete om mord i Frankrike — offret chef- emigrationen)... . . . December. Turkarna ' proklame- ”det heliga kriget” i bundsför- - Året 1914 som började som ljus idyN slutade i mörk tragedi. Charles, alkoholiserad begåvning och talar istället för att hans författaröde recensent i. New York Times, upp- SS "Kommunerna har redan över- nog av bekymmer med tatt or- ganisera grundskolan; Nu skall de alltså inom kort gripa sig an med uppgiften att förverkliga planerna på. ett i grunden för- ändrat. gymnasium. Och därtill kommer så fackskolorna, där man i ännu högre grad befin- ner sig på okänd mark, Med vätta är man orolig för lärarnas möjligheter att ge den nya sko- lan avsetit- innehåll, "Men kom- munernas uppgift att skapå.de yttre förutsättningarna är inte mindre svår. Kommunerna sät- ter sig antagligen inte på tvä- ren inför statsmakternas an- språk, även om de hyser befo- gade farhågor. Men hur vore det '”om . etatsmakterna - någon gång tog hänsyn till kommu- nernas behov - av anbetsro,. när de upprättar tidsscheman för reformverksamheten? . ina Handelstidningen. ' bed > kommentar: och skall aldrig ersätta det sto- ra ' centralsjukhuset, heter det. Säg inte det! Vi vet inte, vil- 'ken sällhet och lycka framtiden kan bjuda. os Det finns massor av männi- skor, som wopar efter helauto- maltiska - kurer mot snuva och hosta och virus av alla gorter. Pål i Västerbottens-Kuriren« " Den oro som den stora brotts- ligheten wäckt i vida kretsar är ett vittnesbörd 'om hur besvär- ligt läget är. Det är obestridli- gen viktigt som det undenstry- keg i en motion, "ali om tenderi- sen "inte "brytes kan förhållan- dena bli så outhärdliga, att med- borgarnas weaktion . riktar sig" mot de humanitära grundprin- ciperna i Iden moderna krimi- nmalpolitiken, vilket givebvis vo- re olyckligt... "> - od Sydsvenska Dagbladet, . Det skulle kanske inle' skada, . En princip i beskattningsrät- teri innebär att avdrag medges för premier för pensionsförsäk- ring medan'å andra" sidan ut- fallande pension utgör 'skatte- plikttig inkomst. Detta är -l0- Mot denna princip bryter nu finansministern genom. att ita bort avdragsrätten för folkpen- sionsavgiften. Utfallande - folk- pension kommer alltjämt att be- skattas, Något sakligt skäl för ändringen finng inte, den är be- tingad 'enbant åv politiska härn- De "som betraktar politiken som ett sjabbigt jobb får vatten på sin kvarn. - - T : i ” Sunt Förnuft, - Att 'skapa hyllningssånger om den nya grundskolan och ' den allmänna” Itjänstepenisionen ' är kanske 'möjligt "men eggar. var- ken poeten eller unga sinnen, Och när det gamla arbetslaget inte längre. finns, den lugna ar- betsrytmen är borta, är arbets- sången det också. Man "kar hel- ler inte överrösta den nya tek- nikens maskiner. Möjligen halv- lyssna till popmusik från cen- tralradions högtalare. a et «Nyheterna. . Det sägs, att det helautoma- tieka sjukhuset är til. för att tjäna landsbygdsfolk, förortsbor och små samhällen; Seså, ingen- ting helautomatiskt mutan något undantag, från robotregela! Det helautomatiska sjukhuset kan gedi. Han insåg själv att hans ta- lang hängde samman med hans neurotiska ' läggning. : Därför : ville han inte heller bli botad — han var rädd för att han därigenom skulle kunna förlora sin ' talang och 'sin skaparkraft. ”Att utsläcka det ljuset”, skriver han i ett” av sina brev,.”vore mycket fruktans- värdare än. vilka andra förluster som helst” ne " var en komplicerad personlig tra- LH, - Stockholm (TT) 'Fram till 1985 kommer den fria världen, från i år räknat, att konsumera dubbelt så mycket olja och gas som hela den tidigare -världsproduktionen alltifrån, den modernare oljeindu- str'ns' begynnelse, Totalt får. man räkna. med 48 miljarder kbm olja och 1.950 miljarder kbm naturgas. Detta "enligt Jersey Standard-che- fen, mr M. J. Rathbone, som nyli- gen förklarade att olja och gas till- s att tillgodose två tredejedalr av världens energibe- hov om 22 år. Uppgiften d'stribu- eras av Petroleum Press service. .. Inför amerikanska Natural' Gas Assoc'ation's konferens i New Or- leans påpekade” mr Rathbone. att den fria världens befolkning väntas öka från nuvårande 2 miljarder till något över 3 miljarder 1985, Han antog att denna ”befolkningsexplo- sion”, "tillsammans med större per capitackonsumtion -" till” följd "av högre levnadsstandard, skall höja energibehovet i den fria världen (trots högre effekt vid användan- det) från 3 miljarder till 6—7 mil- jarder kbm räknat i enheter olja. Han väntade vidare att 'oljans del av den totala energik i Våldsam - ökning | stundar 'av . "gas: och olj eförbrukningen procent. 1985 och att. naturgacens del ökar från 15 till 18 proc. I vo-' lym kommer då konsumtionen äv olja och gas att vara två och en halv gång större än i dag. Detta representerar 'en årlig genomsnitts- ökning om endast 4 1/2 procent vil ket av många oljeexperter betrak- tas som synnerligen blygsamt, . X Vad beträffar tillgångar på olja tror mr .Rathbone i likhet med andra av industrins ledare att det inte finns anledning till oro. Vä- sentligt förbättrade utvinningsme- . toder, nya och ännu oupptäckta ol- |” "(je- och gasfyndigheter samt de stora möjligheter som ligger i tjär- sand-' och oljeskiffrar, bidrar till att skapa resurser som kan väntas täcka världens oljebehov till långt efter 1985. Tillgångarna är bety- dande, försäkrar mr Rathbone. Det kapital som behövs för att finna och utveckla dessa tillgångar finns latent inom industrin och väntar bara på att frambringas genom klok och progressiv företagsledning. Men återhållsamhet från olika myndigheters sida vad beträffar skatter och -andra regleringsåtgär- der blir nödvändigt för att sporra ökar från 48 procent f, m, till 49 vn + till ex också i fortsättning- en. : Ja om ministern - och hans kolleger i regeringen tog sig en funderare över, om; det. verkligen är i överensstämmelse med medborgarnas åsikter och önskningar, att de humanistiska vetenskapernag - betydelse - för vore det när allt kommer om- en del humanistiska ämnen: vid universiteten avskaffades > utan också :om de humanistiska ve- tag till förmån för de vetenskaperna, Sydöstra Sveriges och den "som nu: håller på att växa fram skiljer sig: sannolikt” avsevärt från gårdagens office- rare som stållt modell” bli bedömda efter-wvad:vi är och varit eller ansetts ha varit, » > - Kapten Lennårt Forsman i' DN. många goda och uppbyggande krafter. Hur wore det att radis kalt ta itu' med ungdomarnas uteliv långt in på natten? Vore inte det en uppgift som alla skulle kunna medverka till? Och låt oss få hemfliv på så sätt att ungdomarna träffas i varandras hem litet" mera, : - : s Åh :; Det finns en sorts författare, som inte existerar. fastän de högst påtagligt går ” omkring i samhället, tillhör. folkrörelser, av trycket. De förekommer gald- rig i antologier, ”docentala” lit= teraturöversikter, — handböcker eller | dielistorna kulltur-Sveriges inofficiella -:uppskattningslängd. Det märkliga är att deras lit- präglas av ytterlig omsorg och sk. sparsmakenhet.” De finner originella infallsvinklar, övers raskande belysningar, ofta är de lärda ” och ' belästa män Felet: med dem är bara detta: alt de aldrig utrustäts med några arm; bågar och -att,de förbisett de fagbuirdna regel som kräver; al för att bli framgångsrik måste man vårda och vattna" sin PR verksamhet. > NA » Stig Carlson £ Perspekti TN Nn NM 2 > vet | Andens sinne Ne : "oe > Rom, 8& 6. Vånt andliga liv visar sig i det sinnelag vi ha. Ha vi vårt sinne vänt till vad köttet tillhör, tje dess (lustar och : begärelser, då vårt sinne vänt till vad Anden tillhör, till venhet och (kärlek, ' då vandra vi.med Gud) 7 0 , Vårt sinnelag vittnar om oss.” Det vittnar om : vi äro andliga människor eller inte. Det oss om wi leva i Andeng n ons a nya väsenide eller inte, Vi kunna ej säga aft vi äro Guds barn och leva i ett gudsfrånvärnge sinne, ty vårt liv med Gud omskapar vå sinnelag. per vårt "Hurudant är ditt sinne? ad Rom, 8; 5—11, kring en katastrof inte bara om ' lemlivet behöverjen. pån, tok födelse.” Och det finns trots allt. Nordvästra Skånes Tidningar. . vandra vi ej med Guld. Men är. . s samhället underskattas. Kanske ' tenskaperna kommer på undan- : nyttiga” - Dagblad. = ' "Den officbrskår wi hår i dag | ör, dä gens schabloner. Vi har rätt att. inte efter hur våra föregångare : betalar skaltt — och med perid- >" > diska mellanrum utger ekrifter ++" fbaxerinigskalendrar, Är”. sällsynta gäster också på stipen- - terära verksamhet nästan alltid : Säger ” ä.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.