— fätOLms Ton — | = LT Måndagen den 17 februari 1964 LT .= =" Omvandling a av ”bostadsstödet = Tillgången till” en god: -bostad ' är av särskild betydelse för barn= " familjerna, ” Många « "barnfamiljer befinner sig dock i en sådan eko- nomisk situation att särskilda åt- gärder behövs för att de skall få . möjlighet ' att tillgodose sitt -bo- . stadsbehov. Härom torde de fles- ta vara ense i princip. Men där- ” med är inte sagt att, den nuva- rande bostadspolitiken "har "den - rätta utformningen i detta av-= seende, Tvärtom, det finns an-. ledning till kritik' och erinringar. «+ de-nuvarande stötande gränsdrag-, Det kan ifrågasättas om den; generella bostädssubventionerin='.. gen, som koramer alla som bor i rätta husårgångar till del, är det. sumtionen. Det finns hellér In] igen anledning att sträcka ut stöd- ' åtgärderna till , andra: grupper, som inte har samma ekonomiska, behov. : N I | centermotionen "föreslås "att man skall inrikta” sig på en av= veckling "av" både "de - generella : " "subventionerna "och = familjebo- stadsrabatterna. De :' inbesparade : pengarna skall i stället användas : till bättre " barnbidragsförmåner Härigenom . skulle man undvika ningarna mellan barnfamiljer i likartad ekonomisk. :-situation; . Medlen ifråga skulle ställas. till familjernas förfogande för fri an- ing. De' skulle bl a få stör- bästa ur Allmänt sett förefaller det mind re förutsättningar att. hävda sig ; re lämpligt att generellt subven= 7 på en trång bostadsmarknad. » tionera" en nyttighet som det rå« - der brist på, men det är just vad som sker genom de generel- > bostadssynpunkt. la bostadssubvenhtionerna. Följ-; den blir att inkomstgrupper, som bör ha alla möjligheter att klara en fullgod och modera bostad på ”egen. hand, ökar :si.a anspråk på bostadsstandard och utrymme till följd av de nedsibventionera=' de priserna. För barnfamiljer j' måttliga inkomstlägen kan det in- + te vara något intresse med en så” ' , REGERIN GEN; s .BÖSTADSPO att bygga s'n egen böstad. - varför ”skrivbiträdet på kontoret - det knytas just - ' dan"ordning i bostadsbristens ti- devarv, ". co : Familjebostadsrabatterna. med” , för intt "Samma ' olägenhet, De : utgår efter en bedömning av be=: hovét. Men också här, upp=i står omotiverade gränsdragningar. : Sammantaget ter sig effekten av. det nuvarande stödet rentav stö-: tande ur: rättvisesynpunkt, Man finner mycket välbeställda” in=' komsttagare som åtnjuter en: ” rundlig subvention till sin bostad. Barnfamiljer i' goda inkomstlägen åtnj både ' 1 sub i tion' och: familjebostadsrabatt, . Men man "finner också barnfa- i miljer: i'-de låga inkomstlägena i som , inte" får "något. bostadsstöd” alls. | Orsaken härtill är helt en=; kelt, att. de inte, bor 'i hus av för: och far rabatt godkänd. årgång, .".. oh I en "partimotion rörande ett fan kt- upprustni " gram här "centerpartiet tagit upp hela denna fråga. Utgångspunk= . ten är att de åsyftade barnfa= miljerna inte kan anses ha till” räckliga , ekonomiska - möjligheter till en god bostad. De behöver nd ett ekonomiskt stöd. Men för den skull behöver inte stö- bostadskon- : LITIK” stadsköer än någonsin, tidningén' Företaga "Men nu har någenk 4 genik kommit "med "en genial 1 av problemet? man: byggnadsarbetarna förtur i bo- stadskön. Det är bara det trå- kiga faktum att det tar ungefär.!. två år för en byggnadsarbetare Nu får vi alltså två köer i kampen bm de 'åtrådda 'bostä- derna — först och främst den vanliga b stadskön och så "för- turskön, Så småningom ' får vi väl en specialförturskö för: dem som skall komma först i förturskön . för att sedan komma :först i bo- ” stadskön, + suckar Företagaren resignerat, ENS INTE' ENS ROLIGT . NN - Tidningen Metallarbetaren har utlyst en tävl'ng med sett pris på tusen, kronor till den som kan komma med en förklaring - till har betalt för de tre första sjuk- dagarna”. . (karensdagarna) men inte ”den gamle skicklige verk- tygrarbetaren . i . .verkstaden”, TCO-tidningen tar upp sa- ken på. Jedarplats och kommen- terar: rs co. MN Förklar” ngen' till den skillna- den är inte så lätt att ge och den hör under inga förhållanden hemma i någon slags tävling. Flera faktorer har här . spelat sin roll, främst arbetarnas strä- vanden att först förbättra löne- läget och därefter ta itu med an- ställningsvillkoren. På tjänste- mannasidan tedde det sig tid:gt natrligt att skapa trygghet vid inkomstbortfall, liksom att i öv- rigt uppnå så "goda enställnings- villkor som möjligt. Vi tror inte att skilda förmåner mellan arbe- tare och tjänstemän beror på att den ena "gruppen är värdefulla- re som arbetskraft än den andra: Vi har alltså lite svårt att för- stå varför Metallarbetaren belö- nar en insändare med 25 kr som anför att företaget drabbas hår- dare om en arbetare är borta än en tjänsteman. Sådant är ju rent nonsens och motsvarar inte ens - mycket anspråkslöra krav på vad som är roligt. TCO-tidningen avrundar - med att påpeka att det heller. inte hedrar. radions facklige reporter vatt han i radion speglat dessa g skall get Metallarbetarens egendomligheter i en väsentlig fråga, i ; Centerförslaget . är ett "framsteg : både ur familjesynpunkt och ur i i Då ÄR FÖRVÅNANDE : -. -. IMO NT 4 ER oc Väderprognos. "mer i detalj : "gymar. skogen Stockholm (Skog-Press). i gad ' vädenlekstjänst för jordbruk och skogsbruk fortsätter. Fjolårets fem områden hoppas man i år ut med ännu ett di- strikt. Den 's öreta svårigheten är att det saknas medel: till hyggli- gare” avlö: iv åtskilliga «av de 2.000. Lokala 7 errapportörer, " som det i stalti jäderleksinstitutet (SMHI): förfogar över och av vil- ka ytterligare arbetsinsatser skulle skrävas. vid: en utbyggd väderleks- "vatt utredningsmajoriteten i tra> fiknykterhet utredningen inté vill ge polisen rättighet att vidta rät tinmässiga utandningsprov, skri- -ver Unga” Tånkar. (SGU : & SSUH): . Sådana prov ger på ett inycket enkelt och obehagsfritt sätt en god ungefärlig uppfattning om blodalkoholhalten. De skall givet- tjänst, : DELA — I fjol förekom försöksverk- het med, väderleksradar på Ar- tanida i camt : vid flygflortiljerna i Västerås, ing, Kalmar och Hålmzt ad, rättar byråchef Olov Lönnqvist vid SMHIL 'Den - wverk- a vident FR : kunna i år. Arbetet på att skapa jen utvid- S försök med; sväderleksradar inom] , samheten hoppas” vi alt med viss | NEW YORK (TT:s korr) odern kyekoarkiektor hos” "Tulheranerna i i ll. Ngen etik: och mystik, I kyskor Denna rymdf era avsätter i USA sina spår, blai anläggandet” av' stora forsk-: ningscentra, som ibland mest. « liknar fabriker men ibland har ' "en elegant och lyckad arkitek- , "tur. En rad byggnader finns ' « det emellertid . över hela kon. :- > tinenten, '. vilkas ”upn än ; försöker sig på — ofta ' på ett > lyckat ' sätt — vad. man kan ' "7 kalla : ”modern American .de= " sign” Experimentet gäller de; lutherska kyrkorna, on Katolikerna håller fortfarande till i tunga ,sydeuropeiska : katedraler, som bryter: av mot omgivningarna; De flesta ' protestantiska samfund, som är: omkring 250 till antalet, gör inte alltför mycket av sina kyrkor. Det är enkla' byggnader, ofta i traditionell stil; lika ofta' i ingen stil. alls. Mormonernas tem- ”pelu är massiva och teutoniska. De - djärva lutherska kyrkorna är så- ledes något för sig, Hur kan det komma sig? ' "Jag har fått svar på den frågan på många håll, t ex i Kalifornien, Utah, Nord= och Eyd-Dakota och » Minnesota. När man lägger ihop svaren blir summan några intres- santa . betraktelser , över . modernt amerikanskt kyrkcbyggande i all- änhet , och ' lutherskt kyrkobyg= Intresse för saken har anmälts bl. a från Gävleborgs län. Det mate- riot vi fått fram från fjolårets för- vis, vid utslag för alkoholpåver- Kan, "kompletteras "med -en full: ständig. utredning. -Dessa testbal- "Inger är säkert långt mer effek- t'va och hygieniska för detta än- .damål än polisnäsor. Om: proven görs: helt rutinmäszigt' bör inte "den enskilde bilisten känna : sig . mer utpekad än om han, som nu sr, Cmbedes visa upp sitt kör- kort eller :skattekvitto. Det finns ingen anledning att kräva : drakoniska; straffbestäm- er för lindrigt berusade for- förare, En effektiv övervak- "ning och den därmed följande risken att bli utsatt för 'kontroll skulle : antagligen / vara > tillräck- ligt för att minska. den fortfa- rande tibreda ovana. att forsla hem sitt fordon ' i . salongsberusat tillstånd; Omtarsken' om "trafiksäkerheten niåste ivdetta fall sättas före det måttliga "angreppet" mot den en- FÖRSVARETS FABRIKSVERK "tillkom sänder. kriget” för : het är alltför begrän- sat för att; vi ska kunna, dra några 'evgörande !elutsatser. :Tyd- ligt är dock att: radarn inte har så stor betydelse när det gäller att göra” upp prognoser; på radarskär- men äakttar man det aktuella wäd- ret med t.ex. regnskurar, och upp- dykende; åskåronter, Även i fort- en; har vi att huvudsakli- tull. rapponter. från . våra 2:000. Ickala ; jömbud, av wilka: 250 dagliga ; rapporier. Vi: be: imedtertid penigar. för att lessa ombud kättre 'ar- särskilt om, vi måste ta de- vodeny, Tas tjänster i anspråk 4 å större om" fabtning.” In : NET Jordbruksdniften är: känsligare för. vädrets' växlingar än skogsbru- ket, Enligt en gjord rundfråga syr nes, (dock, ett. gör vara att Ä "tätare och mer diffe- rentierade progr gnoser omfattande så små - prognosområden com: möjligt, vv - Vidare önskar: både: jord r TER utökade I i Sättet pro- tionien,: levererade - vapen : still utlandet och övergick t.o.m.. att Allverka. rent civil materiel, Det hela har så att säga 'under hand utvecklats till ett affärsdrivande verk, Det kan starkt ifrågasättas "lämpl gheten av att staten dri- ver vapenaffärer med. . utlandet. Det är känsligt, och det har ett par gånger dragit ihop till 'blås- väder för svensk export av så- dant slag, Det är av boliti.ka skäl avgjort att förorda, att så- , dan. export sköts av privatindu- "strin "under kontroll. av 'staten. Det har därför med fullt skäl av. statsrevitorerna framhållits, "att det bör övervägas att överlåta en del 'av verkets produkt on” av krigsmateriel på den privata in- dustrin, Än mer betänklig är den civila produktionen, : Man har räknat med nyinvesteringar un- . der en sexårsperiod av ej mind- re än 100 miljoner , i stället för "en normal min.kning av driftén. Det har av revisorerna framhål- lits, att det bör: klarläggas, om . det fnns behov av att. öka lan- dets totala produkionsresurser på de områden, som verkets civila tillverkningar rör, « Man bör iakttaga stor" försik- tighet,' då det / gäller "nyinveste- ringar i statens egna verkstads- industrier, Utredningen om. ansvaret för överste St:g Wennerströms szömn- medelsförgiftning natten till den |' 24 oktober i fjol har nu änt- ligen slutförts och överlämnats till JK, som. skall ta ställning. i åtal frågan. ; Nog är Wennerström-affären ett högst ovanligt och komplice- rat rättsfall, men man har ändå svårt att finna det rimligt att en undersökning om de brister i be- vakningen, ' som möjliggjorde sömnmedelsförgiftningen, behövt dra ut över mer än tre månader för att sedan kanske följas av ett lika utdraget juridiskt 7 och (Vägterbattens-Kuriren) , é | och: , skogsmän få Hill stånd d niatstetistisk bearbetning för ribden - 1931—1960,; X : 2 der. byråchef Lönnqvists ' ledning -gisk' information, ”Tillfogas bör att | butiksbiträden' med lättare sysslor : kvinnliga personalen. Bärandet av -I tunga ; -' Någon gång i wår kan det väns S [tas ett gtällningstagande från : den |> interna SMEI-kommitté som ' un? utréder lantbrukets och skogsbru- kets behov av. utbyggd meteorolo- det sedan några år tillbaka finns en "särskild. samarbétskommitté för skegs- och Jantbruksmeteorologisk förskning wari 'en rad institutio- och organisationer ', är före- Ryggskottet ett vanligt butiksont Dét är i verkligheten gånska illa ställt med: hälsotillståndet hos butikspersonalen ” att döma av: en undersökning” som: "Pevsoneladmi- nistraliva Rådet ”gjört, berätter Fri Köpenskap. Hela 53,7 Procent av de affärsariställda I tungt arbete har någoni form av Tyggbesvär, me 26,5 procent. lider av. ryggskott, 7,5 "procent" har 3 eller' flera , at- tack ”Rygginsufficiens” trötthet och a ik” i hedre' delen. av längd- ryggen -— har ' 45,9 procent," Av 164 undersökta personer hade 17,1 procent ischias 'och därav 7,5 pro- cent med” svårare åkommor. ” ; : Dessa höga siffror gäller" inte. för och är alltså inte aktuella för den "bördor .djurkroppar ” som skall flyttas eller bäras in från väntande bilar, potatissäckar som straffrättsligt efterspel. Har man verkligen inom vårt : polisväsen ingen : möjlighet att klara ut ett ordnings- och disciplinärende på något snabbare och emidigare sätt? Skulle .inte de utredarkrafter, som nu i tre. månader, sysslat med att producera många hund- ra rapportsidor i denna sak, gjort mera nytta om de i stället satts in på den segdragna utredningen i själva spionaffären? - Långhal- ningen i hela frågan börjar ver- ka olustig, . Wennerström häkt- ning har undan för undan för- längts, och det är inte tillfreds- ställande att den drar ut så länge, innan rättegången mot honom . öppnas, va gande i synnerhet, De oo Lutheranerna i USA : De första lutheranerna kom från Sverige och bosatte sig 1638 i Wil- : mington, , Delaware, De följdes av en våg tyska Iutherska' immigran- ter, som' framför. allt slog: sig ned i Pennsylvania och omgivande sta- ter och som 1748 bildade den förs- ta lutherska synoden, som kallades ”Ministerium of Pennsylvania”. I Jag är. det: sammanlagt 8 miljoner lutheraner i USA. De flesta av dem befinner. sig 1 :mellanvä n och ä den bör man söka att giva plats åt allt detta. . : Alltför många, kyrkor; säger ar- kitekterna, liknar klubbhus, — - de har växter, mahognyinredning, oanade soffor, budoarfärger. Den Gud de minner om är en'vacker' och rar gammal man, något i stil med jul" tomten, Var är allmakten och vär har riket och. äran tagit' vägen? Det är dock dessa saker som bygg- nadens: yttre och "inre bör vittna om, ”: Re t ” Menigheten en fömilj é . Det står skrivet att ”Guds rike är i eder”, Därför bör kyrkobygg- naden undvika allt som verkar att sätta upp Gud på en piedestal fram- för menigheten eller i en särskild avdelning, som är reserverad, för honom och prästerskapet, .”Vi mås- te”, säger, arkitekterna, ”frigöra oss från idéen om :kor och skepp och de katolska kyrkornas avskilda al- tare, Menigheten är som en familj, ingen enskild medlem är viktigare än den andra, och kyrkan bör ut- trycka denna gemenskap. Det gör den icke om den t ex är lång och smal; då kommer ' det alltid att finnas en tendens. att tänka på orkesterplatser och billiga platser”. När ' lutheranerna : samlas — till gudstjänst, heter det vidare, är det inte en publik, som är närvarar- de vid en religiös föreställning. Idealet är att man skall känna sig som ; deltagare, Denna känsla bör kyrkan frömja. Aktivt deltagande kräver emellertid en viss rörelse- frihet och denna kräver i sin tur gott om utrymme. Det kan int2 finns' något standardimått på ”gott om -utryrame”, nierna dels är olika för olika me- nigheter dels ändrar sig med tiden. - "Denna ständiga tillväxt och för- dri utgör ett extra krav på i nordväststaterna..."' '...= i:Den 'lutkerska" kyrkan i USA splittrad " fett tjugotal olika rik början :. var. uppdelat "efter. snatio- nella: « riktlinjer ; ; likaväl ::som efter olikheter i + doktriner : och liturgi. I dag är: de” "nationella" särdragen försvunna," De! andra". skillnaderna finns: väl » fortfarande, dock: i mil- dare form, och det finns en tendens mot”enhet.", S ; När den lutherska' "kyrkoarkt- tekturen” är så, ”modem”; som fal- let: är,--beror . det. enligt luthera- » nerna. själva :på att deras uppfatt- Sning. och ' ceremonier: ihar lov. "att Utveckla "sig" i' frihet och att det följaktligen finns” flera variationer "inom ' ramen för: vissa dogmer, ; | kyrkoarkitekternas, kostnärliga fan- tasi. -.. N - Inget centrum... . "När ” man" betraktar, ' menigheten som en familj, är. det "vidare av betydelse att kyrkans inre inte be- sitter ett "enda och "igöonenfallande centrum, "som: drar. uppmärksam=" heten - till ' sig. Kyrkobesökarnas uppmärksamhet ' skall ' så : att "säga kunna röra sig fritt i hela byggna- den: och. vila -än här. än' där — centrum skall med andra ord kunna” flyttas utan besvär: än är det vid dopfunten,” än' vid altaret, än vid koret 'och än: here" hos 'kyrkobesö- karna, ' Det. må härvid erinras om att de' lutherska församlingarna i USA lägger' vikt vid aktivt lek- eftersom ceremo="" ”ras strävan 'går i fortsättningen mot s goda, viljan finns där," sr kastas upp I på ryggen, påfrestning- liknande — ger ofta ryggskador. som” man. inte kan göra avkall på > eftersom de hör till lutherska kyr- ”kans egenart; Kyrkorna som ' byggnader: skall e blott uttrycka dogmerna.utan -'också. ha . plats. för. liturgiska va- , riationer. Det är detta ideal som ”kyrkoarkitekterna söker uttrycka i de nya lutherska. kyrkorna, De- mannadeltagande i gudstjänsten, så att prästen inte slutar med att ut- föra "en ”enmansföreställning” och menigheten med att bliva' passiva åskådare och åhörare. en öppen vestibul, Det. finns mycket annat att ta i betraktande, Kyrkoarkitekterna vänder sig t ex mot idén att präs- ten gör entré från ett bakre rum.' Det påminner för mycket om tea- ter, säger de. Prästen bör komma in från en slags ”öppen 'vestibul” på byggnadens sida. Den idealiska lutherska kyrkan bör vidare kun- na hysa, söndagsskola och . konfir=. mandundervisning. Till slut heter det att ”kyrkan lika litet har anledning att anpas- sa "sig efter 1900-talets sekular- | mönster som efter 1200-talets 're-' ligiösa kultur. Kyrkan bör visa att : rörande Gud, människan, världen den lever, Därför måste dess arki-' och deras inbördes förhållande; li-|tektur”tala till vår tids människor ' turgi eller ceremonier; och sbit- | på deras” eget språk; » en ”medveten': frigörelse från "det europeiska "arvet och mot ett 'sö- kande ' efter. dessa drag, men den . Kyrkan kall förkunna : s Kyrkan "skall inte bara vara den byggnad dör man håller gudstjänst — kyrkobyggnaden skall själv lör- kunna heter 'det hos kyrkoarkitek- "terna. Religion omfattar tre områ- den: ' teologi, dvs ett mer- eller mindre rationellt system av: idéer En av de /odernaste byggnaderna i USA s vid det amerikansl:a en k: flygets huvudkvarter i iyrka söm Foger re arbeten, akta er för tunga lyft. LT Svåra fall — tala med en lä- kare, > Värmebehandling och sjukgym- nastik kan göra underverk, Förstora inte upp besvären — i| Små ' lättnader i "arbetet kan va- regel kan de lätt botas, - ra avgöbande för arbetsförmågan. Skruva ner jäktet, undvik tyng< De | | arna' under styckningsarbeten och En liten katekes för ryggen: kom delskrig däremot gör i nuvaran- de läge inte stor nytta, efter- som malttgpanten knappast har an- Handelstidningen, Om mittpartierna” su skulle säga mej till gemensam valbe- kan alt bli utsatta för beskyll- ningar fön att de spolierat det borgerliga samarbetet till för- mån för socieldemokraterna. Den beskyllningen bör de ta med ro i förvissning om att de genom sin självständighet verk- ligen har utsikt att erövra rös- ter från regeringspartiet. Ingick de gom stödyrupper & en höger- gruppering, skule de helt från- hända sig denna wviktiga fram- gång. Allt tyder på att sgocial- demokraterna önskar att cen- term och folkpartiet skall falla i armarna på högern, Gjorde mititpartierna detta, skulle allt vara bäddat för en ny socialde- mokratisk valseger. "> Växjöbladet (cp). Alltjämt måste det vara an- geläget ' tillse, att skattenivån inte orimligt pressas i höjden å kraft av ett dogmatiskt inrik- tat, socialistidkit ckattetänkande. I själva verket går bocialdemo- kraterna i sin uppläggning av skattekapitfet förbi.en väsent- lig synpunkt och det är, ast allt ingalunda beror av skattetryc- också på beskattningens utform- att skaffa fram resurserna. Jönköpings-Posten. Skall varje form av: värde stegring i inflationstider vara utesluten just på" bostadsområ- et kan man fråga sig hur des- ta på «g ansvaret för ett så omoraliskt samhälle som vårt, där aktier, jordbruk, skogar, in- dustrier, "emycken och antika möbler m. m. oavbrutet ökar i värdet c Sydsvenska Dagbladet, ' Fadlighetsägarna har också råkelt ia ut vid denna ränte- höjning. - Vid årsskiftet passade höga vederbörande "på et ge- momföra "nya nedjusteringar av hyrorna i många fastigheter, icke minst i äldre sådana, Man gjorde detta med en hänvisning til den väntelättnad på karötal- marknaden, dom” ägt rum förra åre. Redan dessa nedjuste ring- ar medförde en. betydande för- 'sämring av 'avkediuning: Igen. "Den nya räntehöjningen åstadkom- mer ett ordentligt hål i fastig- Flyghavren. Se ; är snart en' Jandsplåga Stöckholm (TT). . Till ökad forsknirgs- och för- söksverksamhet för att söka mot- verka flyghavrens spridning begär hr Höbinetbe m, fl, i en riksdags- motion ett anslag på 100.000 kr. Beloppet bör detas mellan. jord- brukets forskningsråd 'och jörd- brukets upplysningsråd. ---- I motionen erinras om att ut- wecklingen mot ökad specialisering inom wårt jordbruk medför att växtodlingen blir mera ensidig och detta gynnar en del ogräs och pa- rasiter, Forskningen inom växtod- lingsområdet ställs härigenom inför nya och svåra problem, ' Dessa måste lösas om den ' rationalisering som den ensidiga växtodlingen ins nebär kall ge jordbruket ökad sädesodling i den fortgående kraf- tinga ökningen av flyghavre i vårt land. Flyghavre, som veterligen förekommit & vårt land & hundra- tals år utan att ha haft någon större ekonomisk betydelse, har på några få år ökat sin utbred= ning och frekvens så' att den nu (Forts, å sid, Nn: [Aktuell > vägande 70 kg, ot starkopelt länatt ' sn. 18 så -rämd. till kl: 12 mi ledning att känna sig skrämd minst 12 timmar på sig bli nykter. Först kl 13 dagen kets stegring. Mycket hänger : Medan finansminister Strän g. varnar sina deklarerande un-. dersåtar, har han själv flyktat - bort till varmare nejder, till Is- 7 i rael, där man inte ;bel Över. Du-, ä ning och framför allt på sättet sa gocialidter kan vara med och Reda o mu kan man, , heter det, vad rätt, vad se följderna av en ensidigare strå- och vänt att äkta, mentar. hetsbudgeterna.' Det blir inte. vet att : Hur många som druckit 30 kvällen fram måste ha för att t- efter kan hen gällta sig vid ra ten utan: risk för att bli fast teckning med högern, kommer|för 'rabttonylkterhet eller watt- de så säkert som amen i kyr- | fylleri, .En konsumliion av 10 ck starksprit ger utdlag fem och en halv timma ebter förtäring- en. Utgör spritmängden det dubbla, 20 ol, tar det 10 timmar innan alkoholen förbränts.” Många bilförare ' litar på att några timmans sömn mwäcker till mer eller mindre våt fest. Ät- detta. misstag, - - Hallands Nyheter. "Sverige har länge tillåtit sex- dande läkarna och medicinska mot den däigande omoralen. Läkarna förklarar attt de kao- tiska förhållandena meflan -kö- och hälsa. lämpa ”den nya”. > .- Måtte deras erfarenhet pli en varning för de kretsar i Stor- britannien >. som slapphet. Daily Express (London). Hicera isvarningar vet” fande, sossar börjat flyta där. = - "Pål i Västerboltens-Kuriren; är pinsam, men dett kunde va- Göning erffgt det nya förslaget, vore. ektiv kulturpolitik. Aftonbladet. verligt strävar efter at hålla den förmågan levande, då har man förvisso en ikilgång som kan wara till glädje och nytta i många (livets situationer," inte och svara på frågesport utan också i betydligt mera alvarli- ga livets sammanhang. . Sundsvalls Tidning. TT ORD "PA VÄGEN | — tänker på allt sådant. " Om du will bli Den dina kar, så hjälper delt inte mied att du endast håller På att-re ut allt. det wrätta toch vädla som rör sig i, ditt Väsens djuj Ny du måste också fylla din säl med goda och ädla ta rö måste få något gott akt änka, föra krig mot bästa sättet att man tänker, på alig man fyll Guds goda. Bind dina det som är gott, er sin själ med d: , da ä dag! ankar vid det go= alt hö sja re- (Bo peb on 2 med 504längre möjligt « att SR som rocent och det drabbar bland parationer £ mäter att stiga annat Sverige rätt hårt, Elie frosten ket inom byggnads- som Sverige i sin tur tockså är| rent or en betydande stålimportör bör|brans D sur. c. R. Pokorny det väl finnas vissa möjlighe- ri i Bokföraren. der att förhandlingsvägen mildra | verkningarna. Hole om han- en person : för att plåna ut spåren av en ' skilliga har bittert fått ångra ” vell itygellösghet. Nu' har de 'le- experterna dock begärt att re- geringen skall vidta åtgärder -> Svenskarna måste bittert ång- ra att de har kastat den gamla .' moralen överbord för att till- -. uppmunirar Apkonstsituationen å i Göteborg : rit värre. Om inte apan iden--: iifierats i tid kanske den. fått : stipendium, eller konstnärsbe- . Har "man en : gång "tränat in” sig på ant komma håg fakta > !och detaljer, och någotsånär all- .” bara” då man: skall lösa kortord - "Så manar Paulus brevet: ”För övrigt, mina i Filtpper- der, vad samt är, vad. NE värdiar Som "är älskligt dygd" heter: och - g ja allt vad tjänar att prisas — fänk sföre allt sådant” fen på - Detta är det onda tankar, att men - hotar nationens vitalitet ce 45 med självdeklarattonen. Sträng ” torde provbada i Röda havet, i" viket excellensen Tage Erlan- der plaskat före honom. Man : kan säga, att nemnet ”Röda ha- ' börjar te, sig dltmer träf- : sedan våra ' vanligaste" dock förel sedan den egna taxe- I: rade inkomsten dragits av, Det ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.