" Politick” Tidskrift (CUF) vag > ” . EABOLMS TIDNING sultat har däremot sällan före- " rådet ”. det :'var svårt att få tag på till Å hamn cirka 1.000, På' dessa plat-; -— LT Onsdagen den 19 februari 1964 Praktiska erfarenheter av Iokaliseringspolitiken . Disk om politiken och om utflyttning av företag från storstäderna = till mindre ansträngda befolknings- centra har hittills i stort sett förts - på det teoretiska och principiella planet. Frågeställningarna har låsts fast vid vissa fixer LT => och därmed var även bostadsfrå- gan lättare att lösa än i hu- vudstaden, Om nu erfarenheterna av den na utflyttning blivit negativa för L M Ericsson, hade givetvis inte ter där storstads- och glesbygds- intressena ställts mot varandra i allt för hög grad. Praktiska re- som illustr. "Mölndal, Norrköping, Olofström, fortsä följt. Men det gjor- de det. Nu har LM-koncernen fabriker i Alingsås, Delsbo, Grän- na, Kalmar, Kristianstad, Kumla, R val till vad som är möjligt och inte möjligt på detta område. Just där- för kan det vara nyttigt att växja "in på det spåret och därmed be- rika debatten. Visst. kan. man tänka. sig, flytta ut mindre företag från till exem- pel Stockholm, brukar det heta, Men vad spelar det. för roll om' 50 eller 100 anställda försvirner ur storstadsträngseln. Det är de stora företagen med tusentals anställda, som betyder mest både ' ur produktions- och Iokaliserings-" synpunkter.” Anmärkningen är i viss "mån riktig, Men det har vi- sat sig att även storföretag kan flytta ut sin verksamhet och no-' tera betydande fördelar som en följd härav. Ett sådant exempel är LL M Ericsson, -Så sent som 1940. flyttade L :M Ericsson ut sin huvudfabrik från Stockholms city; till" dåvarande" förstadsom- Midsommarkransen. Det dröjde emellertid inte mer än fy- ra—fem år innan en utbyggnad ' blev' 'åktuell, Några mindre, pro- visotiska anläggningar' kom till i Stockholmsområdet i avvaktan på en större utbyggnad av huvud- fabriken. Men en sådan befanns medföra konsekvenser på arbets marknaden, på bostadsmarkna= : den; . skolkapaciteten m m, När ' företagsledningen undersökte des-' sa. problem” och konstaterade att - Ihol räcklig arbetskraft i St - på bostadsmarknaden bestämt Jo- lig och rörligheten hos denna ut- garsynpunkt. Det har inte heller . mött några oöverstigliga problem ; landsorten. framgång lokaliserat utbyggnads- företag till "landsorten är bl. a: AGA, Elektrolux och Asea. Det av radio- och: televisionsappara- - - kaliserat sin glasfibertillverkning "till Falkenberg, för att nämna ett exempel: visst inte är ödesbestämt att före- kaliseras' till: storstäderna, lokaliseringen är som så mycket annat en lämplighetsfråga, I vis- sä fall är 'det lämpligt att för- . lägga föret , Visby, Örebro och Öre- grund. En del av dessa städer är ju inte precis små och de saknar inte heller betydande and- ra industrier. Men i de flesta fall har just arbetskraftstillgången och en någorlunda hygglig situation kaliseringen. En betydande del av arbets- kraften i L M Ericsson är kvinn- gör ett problem, som dock är mindre kännbart i landsorten än i huvudstaden, Alltså även detta en positiv erfarenhet ur företa= - att flytta ut s k nyckelpersonal vid ' starten av "nya enheter i "Andra "storföretag som "med? förstnämnda har, cirka 1.000 an- ställda i Gävle för tillverkning ter och Asea har som bekant lo- «Av det sagda framgår, att det tagsamheten nödvändigt skall Io- Men dit där ar- området och ännu värre att ord=. Nr na bostäder åt nyinflyttad sådan m rå, "tog den helt .resolut och , orienterade sig utåt landet, Nya . anläggningar: byggdes i. Katrine- holm;' Karlskrona och Söderhamn.” I Karlskronafabriken finns nu över 2.000 anställda och i Söder- set fanns tillgång till arbetskraft betskraften finns, i andra kan det vara riktigare att flytta” arbets- kraft till företaget. sörjning, " ': o dyl spelar en betydande roll i sammanhanget. En objektiv. be= dömning. av förutsättningarna för . Iokaliseringspolitiken är :' nödvändig även: om" den skulle : "gå emot önsketänkandet.- | Råvaruför- transportmöjligheter därför! : förhållandet att kungen står över 1 a VILLE CUF -ARNA 1 PRESIDENT? ; Högerledaren, professor, Gunnär Heckschers inlägg .i författnings. frågan. ITrygga folkstyret”." "tas upp "till krit'sk granskning, av som bland annat polemiserar, -mot a hr Heckschers ”vackra al ; JORDBRUKETS FÖRHAND- -LINGSRÄTT LAGFÄSTES? är ssu i i sl sitt Protectutt ande "mot hr. Heckscher & även ut- delar en rallarsving mot hr Er- lander? FA : ” RLF «och: över författn: ing: L d. för- monarken, som 'en stabi faktor: Han. tycks "mena att enbart det eller vid sidan av de partipolitiska bildningarna skulle | predest' nera honom att bli något slags stabili- sator. Mot detta kan anföras för det första att den negativa upp- fattningen om de polit'ska par- tierna com här gör sig gällande är ganska skrämmande och för det andra att' talet om monarken som stabiliserande faktor är be- tydligt. överdrivet... Det. är inte uteslutet, att en kung i bästa fall skulle på ett utmärkt sätt kurna i en kri:situatiori lotsa landet ge- nom:svårigheterna, men det beror i så fall -knappast på att han är kung utan. på att han'är en duk- tig karl 'och helt 'visst finns det ”män av folket” som också skulle kunna "klara ' uppgiften, Men det finns -inga- garantier för att mo- narken blir den idealkung som hr Heckscher synes förutsätta. Inget torde hindra" att" han lierar sig med någon av'de förefintliga po- litiska r:ktningarna, men det kan också hända att han själv driver en linje com lika gärna kan verka splittrande som stabiliserande, När” en kung "har ambitioner att driva en:egen "politisk" linje är detta farligare — framhåller tid- skriften — därför att denne har "ett livstidsämbete. medan en pre- sident. eller liknande. har en be- grän:ad mandattid.. DET FINNS VISST ANLEDNING både för kratiska och EE — rätt till. förhandlingar. ' , riksdag — ön kar hålla fast vid "att riksdagen kanske kunde be- "slag hemställt” att jordbruksorga- - hisatiokérna skall få grundlagsfäst ä . RLF- tidningen er'nrar om att ut- 'redningen . föreslagit sådari rätt för ' statstjänstemännens organisa- tioner -och tillägger: Utredningen påyrkar emeller- + d inte mot>varande rätt för jord- bruket. Jordbruksförhandlingarna skulle sålunda enligt utredningen liksom hittills grundas på praxis, Detta skapar. onekl gen 'en' viss osäkerhet, även om all sannolikhet talar för att man på ömse sidor — sålunda även i regering och principen att jordbrukets repre- sentanter skall få föra förhand- lingar med statsmakterna om pris- sättningen på dess produkter. RLF-tidningen påpekar att man ofta även från riksdagshåll ön- skat klarare linjer när det gäller jordbruksprisavtalens - och återger även ett yttrande av jordbruk ministern där denne sagt sluta om dessa saker utan något förhandlingsresultat att falla till baka på. Tidn'ngen kommenterar: Vi tror nu "inte att detta jord- bruksministerns yttrande var så "allvarligt menat, Hr Holmqvist är "säkerligen tillräckligt stor realist för att förstå att en av riksdagen dikterad prissättning skulle bli en komplicerad och mycket kontro- versiell historia, Att utan vidare ta ifrån jordbruket en snart 25 år 1, grundmurad praxis om andra :ungdomar att protestera mot ett och annat i dagens sven- eka samhälle, skriver Meller- sta Skåne med anledning av SSU:s "senaste, protestaktion mot högerledaren. Men är man ute för att stärka vår demokrati," då ger det föga effekt att protestera mot ett och annat förfluget ord från en partiledare: Det är bättre att rikta protes- terna mot det ideliga förhalandet av författningsfrågans lösning, . eftersom det, ju ändå är den starkt föråldrade författningen. som « bildar grundvalen, för vår moder- na demokrati, Kanske är det detta SSU vill mén inte vågar, ungefär som gubben: som går ut och pis- kar sin häst I när han fått bannor re det, undrar fp-tidningen, en ren olyckshändelse eller" ett prov på modern politisk nyanserings- Li förhandlingar om produktionspris- sättningen voro en utmaning som vi som sagt inte tror hr Holm- qvist om. Det är alltså inte på grund I av någon aktuell ängslan som hem- .ställan om stadfä:t förhandlings- -rätt gjorts. Men dels vore en så- dan, efter så många års ”föröv- ningar”, nu naturlig, dels vore tillfället osökt att vid den före- "stående ' ”författning:revisionen skapa klarare linjer ä även på den- na ja punkt, du KAN. HJÄLPA ". resultaten av dess: lantbruksförbundet ör har. i ett gemensämt. yttrande |. Sedan omkring ett år tillbaka i tiden framträder i den västliga världen en allt tydligare tendens att framställa Nilsta Chrusjtjov som en svårt beträngd kamrat, vilken har all möda i världen att klara sig ur diverse trångmål och fataliteter. Det är inte bara det bångstyriga Kina som plågar ho- nom; han har ju sina spannmåls- och jerdbruksbekymmer också, , 9. sina - . ”stalinistiska alldeles in på Kremls murar. Och då och: då händer det fortfaran- de, att höga sovjetdiplomater trött- nar :på; jobbet och hoppar av västerut,: - medtagande «allsköns dyrkara. sovjetiska hemligheter. O. inte heller i! Afrika vill det rik- tigt lyckas att få de moskoviticka planerna. att fungera enligt rit- ningen, Alltid är det något eller någon" i vägen — i all synnerhet den leende 'och Jistige Ohou En- lai, som har en obehaglig förmåga att alltid vara ute på förhand och fördärva spelet för Chrusjtjov och hans emissarier 'och agenter. - När nu den fria Västern, och i all synnerhet USA, betraktar och besinnar:; alla "dessa" Chrusjtjovs bedrövelser,” så uppstår där spon- tant en vänlig medkänsla med den hårt” prövade kamraten i ös- ter. Man finner, att han kan va- ra värd ,en' " hjälpande hand, ty vem vet "vad scm'kommer att ske, em och när den fryntlige mannen dör eller: störtas? Det kan kom- ma en "efterträdare, som är myc- ket vänr "mycket farligare, myc- ket mer revclhutionär och: anti- kapitalistisk. Man vet: vad man har, men in- te" vad "man ' får, Alltså bäst att då vakt om den "käre. fienden och se "till" att hån inte 'får ' alltför alora motgångar och bekymmer, Samexistens är ju i "alla fall en god tanke, och vem här uppfun- nit den om inte Chrusjtjov! Pål. grundval av: . av ett dylikt reso- nemang. har' uppstått, vad nan på sina h åde i USA "och i Eu- DM på att” kalla "Hjälp Chrusjtjovklubben”. 'En' n slutning "av ' ”välsinnat / folk ' med |” stark förankring i FN och (kanske | också). i Vita huset i Wachington | ” — eller åtminstone ' i detta: hus Su grannskap; Det: slå," hur denne; ”klubb” egentligen fungerar, men blott allt- för ofta, har man. tillfälle att se - sbemödande. "som . främst "och illmötesgåenden,' - hand- AN under en sky : Teenden :- och er om "Samexistens, för- träfflighet och oumbärlighet, klär till" en daglig vana i Västern, ka efter, hur världen i realideten ser ut, sedd från Chrusjtjovs egen horisont, 'Är förhållandena i denna vår :värld verkligen 'så till den grad tvivelaktiga för ' Västerns in- tressen,' att. den arme Chrusjtjov förtjänar en smula hjälp och upp- muntran i sist betryck? Tänk, om tillkomst |. -- - Regeringens påhitt att förord- "na &n kvinnlig” socialdemokratisk riksdagsledamot, Lisa I Mattsson, att ”biträda vid handläggningen "av de frågor com överlämnas till henne av' statsrådet Ulla Lind- ström”, är värt att lägga märke "tilll Fru Lindström är inte depar- teméntschef och inte konsult utan eft något egendomligt opreciserat : bihang till regeringen. Nu bemyn- ”digas alltså hon att arvodesanstäl- la en partivän från riksdagshuset, som skall biträda henne i hand- "läggningen av vissa frågor på re- |” geringsplanet. : oa Arr är domliet. Vilka frågor skall hon handlägga? "Är hon i fortsättningen att be- -trakta som en statssekreterare . hos en minister utan departement eller som en”t £ kanslist i kungl Ckrusitjov eller fria värl $ ej lätt |« består" ”av | Medan allt detta mer och mer es glömmer man 'alldeles bort att tän- |? -Jav: mera öppen "I produ Nikita Chrusjtjov en svårt beträngd ”kamrat”. det i själva verket är tvärtom! Lit 0s3 göra ett överslag och en ba- lansräkning! "Vi kan börja ute i periferin: Där har vi de revoluticnära brand- härdarna i Kongo, i Östafrika, i Somalia, i Malaysia, ä Sydostasien. Överallt i denna gamla värld pyr och glöder det av revolutionär fri. hetsyra och antikolonialistiskt Tas- hat mot Västerns ”kapitalister” och ”imperialister”, - Och i den nya världen samma bill, I Mellen- amerika: Kuba och Panama, I hela det övriga Latinemerika: Jäsande oro, vulkanisk glöd "under ytan, hat mot yankeet och dollarimpe- rialismen, när som helst och var som helst möjlighet till revclutio- nära utbrott, där kommunistpro- pagandans gnistor ryker omkring i den eldfängda atmosfären.” Och i självaste Europa har vi nu återigen" "detta "Cypern, där greker och turkar hatar ihjäl var- andra” med samma varma själ och där "alla stormakter står. rådlösa, medan kamraten i Kreml multrar och varnar "dem. för att "blanda sig i detta "slagsmål; om” det så blott vore : för att skapa en ”emula ordning "och "förhindra en" alltför ymnig :blodsutgjutelse Wes . Skulle" -tcke' anblicken av. aa dessa -löftesrika '. möjligheter, vara tllfyllest för att: hålla Chrusjtjov en i frångmål?r på gott humör? Skulle han icke, då han ser amerikanarnas och britternas växande dilemma t det ena hörnet av världen efter det andra, ha all anledning att fort- sätta med sina förtryckarfasoner i Europa och vägra att gå med på några eftergifter där? Han kan ju gott slå sig ned och vänta och se, medan de stora i väster är fullt upptagna med sina egna be kymmer och svårigheter. Ett är säkert: Chrusjtjov och hans hantlangare i öster är i total avsaknad av dena medkänsla, som bekajar ledarna av "Hjälp- Chrusjtjovklubben”. Icke en se- kund skulle det falla den ryske Kremlichefen in att ”tycka synd om” kollegerna. i väster, när des- sa har det som värst besvärligt Tvärtom — han torde med oför- falskad skadeglädje betrakta deras misslyckanden och ständiga inre splittring. Låt vara att han blev både förtörnad och en aning ner- vös över de Gaulles franbgångsrika flit med Kina, Men denna irrita- tion mildrades säkert högst be tydligt, när han tänkte på, dels vilket slag mot USA:s prestige detta de Gaulles steg faktiskt in- nebar, dels vilken spricka, som uppstått inom Västblocket till följd av USA:s i grund och betten olo- giska och orealistiska ställnings- tagande mot denna "franska Kina- politik, | | Samnt a må vara, att Moskvas her- re med oroliga och: oblida ögon ser. Pekings makt och inflytande växa och dess oberoende stadgas till förfång för hans egna röda världserövrarplaner, men med des- to större tillfredsställelse och för- hoppningar kan man betrakta och värdera' den västliga fria. världens ohjälpliga + splittring 'och .-förvå- mansvänt. tafatta försök att få nå- gon ' fason på- sin politik, någon gemensåm nämnare i den; makt- politiska” ekvationen, : roa ocN.P .KONSUMENTUPPLYSARE : Stockholm it Tj lh nara oc 1 Det' har i", olika” sammanhang anmärkts på, att. informationen på byggnads- soch > byg&varuområdet [mer eller; mindre Jyser, med sin frånvaro. Statens : bygg- nadsforskning har. id till- satt en egenskap: dovis om=- mitté, som ägnar sig åt dessa frå- gor, skriver ingenjör ' Olov : Jons- son, Stockholm, i- eldningen Bygg-' , nads- Ingenjören. .. — Kommittén ” söker, . efter vad. kan förstå, få fram en egen- örteckning, där man . fast- ställer "egenskaperna hos byggma- terial och byggvaror. Egens rna skall sedan redovisas enligt . fast- ställda, s eman och provni toder, "bl a. gör "det möjbgt att. jämföra . olika" produkter med varandra ad. v. jämförande. egen- tom har jag en känsla 'på väg mot ett « 'ekede redovisning från sthåll rsom . fö S rn - är Såloäds: enligt + 'min' "uppfattat inte så dåligt, som man på vissa håll försöker göra det till, Kon- sumentupplysninger är enligt mångas uppfattning endast en an-=/ gelägenhet 'för konsumenterna. | Detta är naturligtvis ingen riktig inställning till problemet, I vissa kretsar : anses att fabrikanter och ljare är 'uté i skumma änren- den, när de bedriver sin lovliga verksamhet. Denna misstro tar sig därför ibland det uttrycket, att den ; som” prod re- presenterar, inte alltid tas till wara. Man ”fryser” ut producenten. från kensumentupplysningsn och man kan ibland inte värja sig för tan- ken att denna utfrysning är med- valen. Jag åror: inte att ”farbror Staten” med ella sia institutioner sitter inne med -' hela "sanningen, SS när det gällar donsumentupplys- Onsdagen den 19 februari 1964 SE fen 19 februari 1964 Aktuell Nordiska rådet har ännu in- te yrkat på några överstatliga organ, Mod den konstruktion Nordiska rådet fått är det kan- ske också svår! aq göra detta. Men. det skule vara intressant om problemet ventlerades vid rådsmötot, Man skulle kunna tärka sg sådana organ forskningens och kroftförsöda ningens område, för att ta ott par exempel Att tankar i den riktningen kommer at möta avsevärt motstånd kan man ta för givet. Det har nämligen vi- sat sig vara betydligt lättare att undanröja hinder för um- gänget än at bygga upp en praktisk arbetsgemenskap, hur begränsad målsättningen för en sådan än är. Dagens Nyheter, För att wera säker på att en skatteökning omfattas. av ett större wäljarundotag än vad som nu är fallet kunde man exempelvis diskutera införan- det av kvalificerad majoritet vid höjning av skatteuttaget ör ver en viss nivå. Dotta skule göra grundlagens ord til en reelitet. Det totala skatteuwta- get skulle alltså ställas i wela- tion till en auktoritativt fram- räknad nationelinkomst. . Nordvästra Skånes Tidningar. Del politiska klimatet i vårt land förefaller just nu -'.vara mindre lämpligt 'än någonsin för en ytterligare paniisplitt- ning. Atlt'i ett så kärvt klimat försöka få” fram . ett speciellt kristligt parti skulle , förmodli- gen endast bli 'en björnitjänst åt de” intressen. som avses främjas. Hallands Nyheter, en ie Givetvis måste man på so- likaväl som på borgerligt "räkna, med] hundar fara fram hur som helst "| växling” wid makten. Delta så cialdemokratiskt" hål kommentar dor på bilarna och fråga Om stora summa T pc goda rådet till bilisterna ett ctr ter varje körning tvätta bilen noggrant och spola den CM under är för normalbixsten Värddäst, Han har varken tid eller tila fälle att följa det, Varje vinter får därför förödande verkan på bibeståndet, så längre vägmyns digheterna tillåts ot göra det kitt för sig på bilisternag bes kostnad, Handelstidningen. ÖB henvigstämplar en skris veke tl försvarsdepantementet, som remitterar den till utris: kesdopartomentet. Hemligt, hemiitt, hemligt! Ingenting får sippra ut I dag vet WW Sveriges folk | vad skrivelsen handhar om: ci- vila utländska beskickningspor- sonalens — rörelsefrihet inom Sverige, Vad är det för monih alt bruka hemligstämpeln, fr den inte respekteras? För: övrigt tycks den £ det aktudha fallet halt föga ett skydda. Stockholms-Tldningen. ” Kullturpolitiken har en ten= dens att fränt syssla med pro= ducentsidan. Väl så viktig är vad man skulle kunna , kalla kultur umtlionen; [d mån som den förbövtras löser sig kulturarbetarnas problem auvomatiskt, Iall don utsräcka ning som man kan behandlw konstnärliga produkter på som- ' ma säkt som andra varor och tjänster bör man göra det: Göteborgs-Tidningen. är sälkort myckat måna om : att deras djur inte" skall smutsa ned utomhus. Men det. räckor at evt fåtal personer låter sina för ati dor skall, bli.otrivsamt. mycket "mera som det i weali- teten. inte 'råder så wvärst .stor skillnad" "dv styrkeförhållandet mellan ”de' tra” borgerliga” punti- erna på ena sidan och social= demokraterna ' på -- den andra. Men högerledaren ' tycks "mena at när man subtilt,” i regerings- elsällning så länge som social- demokraterna gjont så är deras skyldighet att avträda fri- villigt 'och lämna plats för op- positionen ' i stället. > På -annat sätt kan man knappast tolka hr Heckschers återkommande krav på växling vid makten. oo ö : "Arbetet: "Det är på tiden a att motoror- ganisationerna på allvar tar itu med det ohämmande sabtandet. För all del; st är ingen sär- skilt dyr vara i kilo räknat. Men för att räkningen ckell stämma får ' man också räkna i rögtska- Pet lax ligen. berde ning mutan tror att rf g av fakta i allt väsentligt är en upp- gift för producenterna. Enkelrik. alltmer börjat inse att saklig re- dovisning är den bästa reklamen Läget för konsumentupplysningen tad konsum: är farlig för utvecklingen och allvarlig var- 4 3. lysning ning bör därför riktas mot dylik. | VS Brev från Eldsberga I Eldsberga. har sitt bäkradspla 4 neproblem. Det Berör bebyggelse- "orten Trönninge, Mer än en arki- tekt har ritat karta, hur man ska bygga och bo där: Men : dessa skisser är varann ganska olika. I och för sig kanske detta inte betyder så mycket, men berör sa- ken det ekonomiska bränns det genast... När ett par hus måste inlösas för kanske 100.000 kr., där- för att en gata nödvändigt ska gå fram, blir det hela genast lite allvarligare... Även 'om penning- värdet fallit; är det alltjämt en ie- ke obetydlig summa, och det går inte att handskas med allmänna medel hur som helst, Dat har gått ett par år, och denna fråga har inte blivit annat än bordlagd och, säger men, förhalad. Till bygg- maj:ts kansli? Är det så lyckligt med dubbel-ställningen som rege- ”ringsmedhjälpare och riksdags- man? Åtminstone enligt vår nu- varande författning är det me- - ningen, att regeringens och riks- dagens ' funktioner och ansvar skall hållas i sär, RÖDA KORSET [3 FOSTGIRO so0800 "(Västerbottens-Ku- firen | L hör också” ett grön- planeområde, som även väckt fun- deringar. Det omfattar sex tunn- land — rätt mycket tilltaget för inte större bebyggelse. - Men det ska väl så vara, Trots att jorden hör till Hallands bästa, Nu är det dock meningen. att äntligen. få fätsida på det hela. Man ska upp- oa på. området skall placera den nya skolan, . . $ "Kommunen har sista åren inves- terat en hel del i k och hetat ”Trönningelax”, vo 3 2 ” Fritidsområden börjar bli aktu- ella i' Eldsberga i samband med växande strandbebyggelze. Långt innan denna var påtänkt fanns det i all sin blygsamhet, något i gamla Eldsberga .eom kunde kallas fri- tidsområde, Det var gamla grus- hålan nära staticnssamhället, Där var (och är troligen alltjämt) lok. plats för det yngre släktet, . Men också fri tomtplats för de zigenare det Här görs mycket för att hygie= . nen skell ökas. Det. bör”. gälla eft. ' Det är det. dninsta man kan begära? Fame Vr : Helsingborgs: "Dagblad: +, "Maranatapastor : Arne . Imson itar avstånd från Hålligång-Mil- le,” Och - Målle svarar -tsälcert ' med att.ta avstånd från mastor ' Imsen. Medan vi andra tar av=. stånd (rån både Mille och Im=' Sen. : . De som är med och tjänar em slant på pastor Målles popgalor är dock inte beredda avt ta av- - stånd från den delen av vark- samheten, Till "sommaren kan det kli en lönande kombination av Ino och "buskis, Och rekta- men har man fåt Al skänks av TV som .. beredvörtgt höll, sventika ' folket 'ajour med Ma-" ramnetvampelkisaklot och dess före= Krädare. - > Kar då Mumma. "I många år har fandukaonper- na i fotboll mellan Danmark o.. Sverige underhållit de nationel- la känslorna. TV:s Trekamp ger canede nya möjligheter för na- tionesfkänskn att utvecklas. Här finns nämligen möjlighet för de nationella av på en gång nära sitt hat till inte mindre än twå — möjligtvis tre — länder. Expressen, > som någon gång gästadi Det: var ganska länge sedan sist, då sex zigenarefamiljer i vinter däri har man säkert gjort rätt. Trönninge har livlig småindustri och samhället växer. Efterfrågan på tomter kommer att bli stor. Nu kommer av samma anledning den sina taget. Främlingarna var både be- rusade och otrevliga. De ville ha ekonomisk hjälp att (pr bil) trans- portera. sig vidare och attackerade den, s&om för den skull d k å grus- första expropriationen att ske. Det är den Jakobska fastigheten om 40 tunnland, för vilken begärdes ett pris av närmare 600.000 kr. — kommunen bjöd 240.000. - + "Trönninge maltfabrik har upp- gon gång i slutet av 1800-talet av Henrik Pehrsson, som också hand- lade med spannmål P. sysslade också med 'laxrökeri och man tror att detta var den första in- dustrin i samhället Det började 1895, och det blir alltså ett 70- årsjubiléum att. fira nästa år. Pehrsson köpte nästan all lax som fångades i Laholmsbukten den tiden. Laxen såldes sedan, färsk eller rökt, till Stockholm och Kö- penhamn . under ' den riksbekanta vakta expertisen och få problemet löst. Till detta hör också var man r - ”Halmstadslax”. måste hålla extra sammanträde. De som pratade mest på det sam- också kommunal flytthjälp. Men annars. inget ont om wvandrings- folket (som kanske har väl så hög moral som vi), trots att dessa re- presentanter var litet burdusa, Man säger på. orten att aldrig förr har några zigenare tiggt någonting, när de gästat Eldsberga. Eller varit fulla, Ett gott betyg. Charles - orten.I Fr. ETT ORD << PÅ VÄGEN Renen edra själar... ' 1 Petr. 1:22. . Vårt behov av rening är upp- enbar och reningen gäler sjä- len, vår inre människa Ingen är i sig själv ren och ingen kan under livets kamp. hålla sig obesmittad. Orenheten 4 världen är alMör stor och för inträngande för att någon en- da skulle kunna gå fri från att ta intryck av det onda omkring Os. ” Men vad är rening och hur skall det gå tll att rena sig? Vår Mästare Som lé män- niskolivet som Ingen annan, har visar oss tvenne osvikliga" medel och det är ordet och bö- nen, Både genom sått ord och sin vandel har:han visat oss vägen till dessa tvagningskällor. Vi kunna' ej heller gå förbi dem, om vi vilja varda rena. - Rena därför i dag a din själ vid dessa källor! OO Dot stora flertalet hundägare os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.