a EXHOLMS TIDNING : = --- "Torsdagen dem 20 februari 1964 ” —.LT Torsdagen den 20 februari 1964 — Ungdomarna I en rad motioner tar center= MITT = = 1 blickfältet gande och kontinuerlig. forskning [Mag jak alm omb jar partiet-å år 'upp ungd frågor- na, på: olika områden. "Man vill bla. ge"ett effektivare stöd åt idrotten... I motioner wäckta av enskilda riksdagsmän — bla. hirr Anders Dahlgren, Karl Boo m.fl, — begärs sänkt ålder för kör- kont, . sänkt myndighetsålder till 18 år etc, -Man anser, att det moderna samhället med bla förlängd" skolplikt gör de unga « bättre skickade att självständigt ta "ställning ' till för dem avgö- raride frågor. Detta, falstum: gör "dem "tidigare än ' förr mogna att även få de rättigheter som mu ankommer på | 21 år, fyllda, Om körkortsåldera sänlktés för" 4 r peder kunde esvärliga avstånds-' problem på vår landsbygd ifråga . em; skolskjutsar vete. lättare be- mäzsbras, : I en pantimotion Begär cen- - är avgörande för deras norm- 0, tern:-åtgärder' för en-grundläg- om d s situation. Dagens tonåringar ' lever i 'ebt samhälle med nya. förhållanden, valmöj-' ligheter 'och problem som föräld- rarna” inte har erfarenhet av. Vilka "önskningar "och .' behov har de' ungdomar 'som tillbring- er sin dag wid skolbänken, vilka krav ställer de på sin fritid? Vad Möänchen i februart - Gång på gång tillfrågas ledande tyska. atomfysiker, varför. de inte under det andra världskriget för- sökte att tillverka atombomber för Tyskland. Helt nyligen kom dettta med tiden':sredan historiskt blivna spörsmål ånyo på tal. Edward Tel der, ”fadern” till den amerikanska vätebomben, yttrade: i en TV-in- tenvju att'de tyska atomforskarna mycket wväliskulle ha haft möjlig- het att utveckla mågon lärnplig bomb. Att de inte gjont det är ute- slutande att hänföra till deras strä- van att undanhålla ' Adolf Hitlers regim . detta avgörande vapen. : Werner Heisenberg, den '62-årige kutvete utbrott varken allmänheten eller auktoritativa myndigheter 'i Tyska riket något större intresse för atomfysikens ' problem! Den tyska at skapen disponerad dessutom endast över rätt begrän- sade tillgångar i form av labora- torier med högspänningsanläggnin- gar .eHer cykloner. Inte förrän ef- ter krigsutbrottet, sedan det från USA kommit meddelanden om att amerikanska :militärkretsar tagit itu. med spörsmålet om atomener- gin, inrättade den tyska ”Heeres- waffenamt” (arméns wapenbyrå) ett centralt forskningsinstitut: Institut för Physik der ”Kaiser-Wilhelm- Gesellschaft” — .1948 'omdöpt till åsiktsbildning? Det är frågor som ställs i centermotionen och man anser ' att kunskaperna - för - att ' besvara dem är otillräckliga. Föränderligheten "i samhället ställer helt naturligt nya och större krav. på den fostran. till goda ' samhällsmedborgare som måste vara målet för hem, 'sko- | chefen för Mänchens Max-Planck- ”Max-Planck-Gesellschaft” — 4 la och föreningsliv, Det är'en |Institut för fysik” och astrofysik Berlin—Dahlem. . : in målsättning som gäller också för/|motsäger alldeles bestämt sin ame- Framgångar » uteblev: inte, Som- socialvård och rättsväsende. Den förebyggande verksamheten mås- te tillmätas allt större betydelse. vikanska” kollega, Han om någon må väl veta det, ty Heisenberg var vid fyntiotalets början själv med i det tyska. atomforskärlaget kring maren 1941 lyckades försök med en liten uranmila och det leddes i bevis att det är r möjligt att ut- nyttja för. teknisk Ökat kreditstöd åt lastbilstrafiken Centern återkommer i en mor [ årets” riksdag med krav" kreditmöjligheter och : jning" för enskilda iom" 'lasbbiltrafikbran- ill: att frågan om retagarföreningarna : lån! :genoni ur shantverks- och industrilåne- I fonden ellér med, statlig kredit- garånti” särskilt bör prövas. vt Företag som inte är warupro- ducerande utan ' utför tjänster delsefult; "rell, heter det i mo- "tionen." Ifråga öm statligt. kre- rationellt" arbetands 5 . 1960 .--års riksdag gick. utöver den tidigare stillämpade principen "sig 'så mycket reell makt i sam- . hället är det nödvändigt att ägna " kandiderar: till. ordförandeposten EXPERTER, FORSKARE, ; . UTREDNINGSMÄN spelar en allt större roll i poli- > t ken — men vem? är Aet egentli gen: som kontrollera? .é Experterni Frågan ställs äv "Hand tidningen,som erkär r den: kontrollen. onekligen tillhör, samhällskritikernas 5 gifter: Utan den finns "det erhell risk för att vi-byggér vår: ”ling' på ett slags fålsk' s Det vore förenligt "med "de se männa utvecklingens som: sams) hällsdebatten' i: dagen ge--gavst en något svagare prägel än hittills |. av partipolitisk fäktning och man i. stället ägnade sig mera åt en granskning av de fakta som bildar underlag för politikernas beslut. Den uppgiften ställer som nämnts stora krav på debattörerna, Ris- kerna för misstag i kritiken är betydande. - Men när experterna tliskan:at deras verksamhet väsentligt myc- ket. större "ippmärksamhet än hittills, slutar HT : ee POLITIKER" BÖR INTE GE UT BÖCKER i är den slutsats som A fton- bla de t kommit till efter stu- dium av några aktuella fall. Det bara underminerar, vederbörandes i position: = ok Erlandér har skrivit två böcker, och det går nu rykten om hans pensionering. Nancy «Eriksson i .socialdemokratiska kvinnoför- bundet; hon försökte meritera sig med. boken ”Bara en hemmafru” och är, därmed mänskligt att dö- ,ma avsågäd, - Det förefaller av dessa sorgliga erfarenheter att döma som . om våra politiker .borde avstå från att skriva politiska böcker, Vis- serligen har också en del av de polit'ker. som lyckats. bra skrivit böcker, men lärdomen av deras författarskap tycks vara att böc- kerna får handla om' vad som helst, utom om politik, Wigfors skrev om ”Södra Hal- lands folkmål!” och blev en av våra mest framgångsrika politi- ker; .om politik skrev han prak- tiskt. taget ingenting förrän han blev pensionerad. Undén skrev en diktsamling i sin ungdom «och kom snabbt in i regeringen. Per Edvin Sköld skrev omfångsrikt . under sin politiska " bana, men hans skrifter handlade om Skå- nes historia. Den som tycks ligga bäst till att efterträda Ohlin lär wara Gunnar Helén, som skrivit "en bok om Birger Sjöbergs visor. En politiker som har mycket stort inflytande och kommer att få ännu mera är: Olof "Palme; självfallet. skriver han inga böc- ker om politik, i varje fall inte under ' eget.. namn, konstaterar "de komma även företaget i an- > läggningsbranscherna 'till det" ' FÖR NÄRINGSLIVETS DEL. > "de intressantaste i det kommande |. ställa alla de skiftande specialise> ” dustri, pappersbruk, kunde -ana, att den stora avfolk- LO-tidningen.- Vad kan den mena - med det? rk nn ' , Otto . Hahn, . Walwer Bothe, Hans Geiger, Carl Fr: wv. -Weizsäcker och andra som då — enligt Tellers yttrande — lär ha varit i stånd ändamål, . "Dessutom . tycktes de framgångorika försöken lova att man skulle kunna tillverka mågot sprä för nber -i aldrig Iunnik]C rande uranmila att driva maskiner med och änte utvecklingen av nå- gon atombomb. Och denna relativt blygsamma tyska utveckling för. dröjdes genom att den tyska elek. trolytiska anläggningen i Norge oktober 1943 förstörts genom allie- rade luftangrepp. " Men det fattades inte bara de tekniska utan också de psykolo- giska förutsättningarna, Så sent som 1942 trodde den tyska led- ningen alltjämt på ett snart slut på kriget till Tysklands förmån. Denna felaktiga, Prognos hade till följd att atomforskarna wägrades det erforderliga stödet. Atomfysi- kerna å sin sida wisade sig inte heller ;:hågade för att begära den industriella insats i stor skala som behövdes för tillverkning av bom- ber. Vetenskapsmännen ville inte överlämna kontrollen över sitt ar. bete åt iden tyska krigstedningen. Något beslut i frågan om de skulle vara villiga” att tillverka atombom- ker eller inte. har aldrig avkrävts dem. Och så nådde de amerikanska ib änn 1942 "ett för- ” och niedgav att kreditstödet kun- latt utveckla den tyska satombom- ben. Det är ställt utom "allt tvivel att detta forskarlag på sin' tid uranmilan, Arketet fortsattes dock fortfarande bara. i liten 'skala, och målsättningen . blev en ialst- ": Centern anser. ett "den. princi- språng som blivit ' oupphinneligt för tyskarna, inom atomyetenskapen ägde, stort sbende: i världen. "Två av dessa forskare; Heisenberg och Hahn, var nobekprist 'e, och en dill, Walter Bathe; tilldelades nobelpriset "1954, En tysk atombomb har emellertid aldrig ällts må: "ellvar under dis- kussion. Alla ' objekt ”påtagbara å — piella, innebörd but är "tillämplig även: på för ratas inom lastbiltrafikbrans Lokaliseringspolitiska skäl är ett av motiven för det statliga kre- ”riödet och gäller alltså inte Men de gäller inte heller "Stockholm (TT). ' nde 'anläggningsbranschen. i ar it som Hei den FH 3 it är ändra skäl tllämpli- | autentisk. redogörelse MM om den | .r Friluftsfonden bör tillföras så 2, om kraftigt ökade ' krav | tyska: atomforskningens .: historia | stort kapital" att. den kommer att gå upp till 51 milj kr mot i stats- verkspropozitionien . upptagna - . 2,6 milj kr föreslår hrr Andersson i Brämhult och Erik' Grebäck, Här- italinsatser och därav föl- risker -för kencentrations- er och, beroendeförhåltan- m bör motverkas. " fram: till 1945 framlagt talar : en- tydigt -emot Edward -Tellers - -upp- fattning, ”-Stor- britannien och Srämst Förenta Sta- terna visade. före det andra, världs ! det är fackgy na rt gymnasiet, skiver Ar betsgi varen : Det ligger i sakens natur att ett |. fackgymnasium inte kan tillfreds- men . är bärtillgången god stanna de kvar i i Sydsverige, Liksom kors- avlägena ”norrlandsgäster, från en | näbben " uppträder: 'sidehsvansarna långt ; ifrån liggande | Jappländek periodiskt, Vixsa år är ide talrika X |t.- 0, m, inne | stöder I] parker som "oftast att: man får so. fåglar com man inte får. se om sommaren, ringsönskemål, som ett mångsidigt . näringsliv kan ställa. Men det är lka . uppenbart att en fullgod in- ; riationer —""Utredningen räknar Den stigande standarden i vårt samhälle liksom. den ökade friti> den: aktualiserar ” enligt "motionen samhällets ansvar för fritidsverk- samheten på ett helt annat: "sätt än” tidigare, För 'att undvika en upprepning av de misstag som i rikt mått gjorts på stadsplanerin- gens område: i vårt dand måste man i god:mid söka få en mål- medveten planering "av olika +ty- per av. fritidsanläggningar, .- > En tav' huvudpunkterna & fritids- nämndens hemställan gäller just en - utvidgning ; ; avs den ; översiktliga rådgivni Å i samt sådana frågor.: Med . : hänsyn bl a till ; de, svårigheter kommunerna har, att, komma ställ rätta med dessa på problem, dör att, inte. i efterhand be h onödiga kost ren åligt . planerad fri tildsbebyg ter sig re eringen: : med fyra huvudlinjer ÄV "om dessa räcker för flertalet ing- .enjörer. Med gymnasieutredning- . ens konstruktion blir; en-rad vik- tiga branscher — bland dem trä- industrin, + -- livsmedelsindustrin, grafisk indu: tri,. Pappersmassein- ' textil- - och Nonfektionsindustri” - = ställda åt ; dan, oo dr På”denna punkt ä är förslaget att skapa” möjligheter för en välbe- hövlig branz schanpassning via en iver ände vanligtvis gör; det visar att” folk, ä allmänhet inte: vet vad trädgårdg 5 Snön” hole korminit”. och följts : äv. iblidväder.: under ' natten och. åt öljande frost framåt mor- gönen: Dimman mjukar upp kons turerna 4 landskapet och dämpar färgerna.. När jag står innanför år kan Iden: vera. fåtalig året därpå, eller . helt' enkelt saknas! fullstän- "digt," Denna > mystiska ' växling : å förekomsten, vantill ingen fullt till. fredsställande förklaring . kan 'ges, ställningstagande : att ej gå. med på friluftsnämndens förslag oför- klarligt, sägs det, i : "Även i övrigt synes nämndens förelag till en. ”vidgning' av verk- samheten "vara väl avvägd och cip' bör detaljplaneringen av fri- tidsverksamheten, t ex vad gäller lokalisering samt "uppförande av anlä läggas 'så långt ner fönstret och 'ser på sidensvansarna | har framkallat: sen vi oa Tiksomfattande i rekrytering av z och se " plig "elever i högsta grad förtjänt att där: de" sitta "4 toppen på träden |på att de år' fåglarna" förekommer prövas, : . fria not den' vitgrå himlen, kom- | talnilt skulle båda ofred och andra 1 svåra "olyckor. et alltså - vilar got. av Imer jag osökt att tänka "på! det ' | énkla: men effektfulla 'i en finare målarkonst, en 2 Det är absolut stilla. i då Träden strax bakom skymtar svagt som en avtonad, blåaktig skugga i den täta dimman. Endast sinrandot från sidensvansarna - bryter, 'tyst- naden. Orörliga sitta de hopkurade med resta hjälmfjädrar. "Plötsligt blad: . dalar en av dem ner” ill diguster- | > Det är i folkanhopningarna den | häcken och får, fotfäste, En efter |-= - drabbat skoningslöst; det är ge- jen av fåglarna släppa sig ner till ee nom dessa lorten i Sverige inte | den låga: häcken, fladdrar ett tag : funnits Para. blivit Social å med mjuka vingrörelser 'och blir vatten. bostadsbrist. , nyslum i sten sittande & häcken, | Men om enl. i stället för en annan med vett |liten stund, utan synbarlig anled- ning lyfta fåglarna så plötsligt på och vilja riven, mot barn och gam- la ovänlig miljö, markspekulation | en gång och försvinna likt en flock starar i dimman.” "' NT vt och trafikköer — allt detta. som - Sider är en är levande, blödande kött på sta- tistikens ben,” 'Klander ekall inte riktas, mot vacker - fågel,” > Helhetsintrycket ärl.. tekniker, "experter och politiker sammeltsmjulkt brungrått. På nära — de har ju pressen, från ett ny- i håll . urskiljer man flera nyanser vaknat konsumtionssamhälle över | och. färger . i : vacker, fördelni sig — men det kan vara på tiden | Det svanta bandet genom ögat och att även andra blandar 'sig i de [den : svarta : haklappen bryta av många obemästrade friktionerna, mot det ” rödbruna huvudet, De kulturkritiker och andra: ' ' svarta vingarna äro &. spetsen för- — Risken, är att skrivbordskon. sedda "med ett vackert mönster struktionerna får ta form i verk- lav vinklar i vitt och gult. Ytterst ligheten utan mänskliga förhands- på den vita fläcken mitt på vingen sitta de "säregna röda bihangen som ken rad små iblodsdroppar. kontakter, Ritat är ritat alltför ofta, Siffror och kalkyler får döl- ja faktum av misär och plåga. : Vi har alltså fått dessa oreger-| - Ofta i samband med den första bara anhopningar av folk och Nä- I yinterknä på efterhö bru- ringsliv, medan andra regioneri, . av es | hotas av återgång till de ödemar- kar dé första" sidensvansarna dyka ker de var långt, bort i forntiden. | upp nedåt landet och bäst minns man de granna fåglarna därvid att de" alltid letar efter bär i oxlar eller : hagtorn,- även : hyllebär är deras förtjusning, rönnbär förkas-]| fjol, Den räknas inte heller med SYNEFÖRRÄTTNINGEN | r FOLKHEMMET or "Birger Normans och, stig. Sjö dins syneförrättning i folkhemmet bekräftar 'strängt taget vad man bundna besök på. sydligare breddgrader, är det väl mest därför att själva fågeln ser "mystisk ut i ein tofs: Siden- svansarna har helst” sina ' bon: i gammal. försumpad granckog, vid något vattendrag eller insjö. : Gunnar r Svensson ' ningens . problem + borde vändas upp och ned, skriver Jord- brukarnasFörenings- 143 a . a Som statistik utan värde skulle "man kunna beteckna Nya System AB ädelande om att ith + sumtionen "i Sverige sjönk med nära tre milj liter under 1963. Ar- > betskonflikten" vid Spritcentralen en tid under första halvåret med- förde .nämligen en kraftig 'ofri- villig ransonering, Andra halvåret låg endast 0,3 procent under detta års konsumtion. Jämförs hela år- 'en 1962 och 1963 blir nedgången däremot cirka sex procent. : Utöver detta konstaterande kan sägas, att ”importen” av skattefri sprit speciellt över Kattegatt väl aldrig tidigare varit så stor com i hänsyn, upplever inte de som möt sin vilja måste lämna sina mil- jöer något som föga stämmer med Syst ktieholaset: I ning mystik / kring våra" hjälmprydda |: - pryd. emellertid 4; många fall ett sem- | för. var däremot konsumtionen - nor-. » mal jämförd med 1962, & v s den |: på "det kommunala planet /som möjligt, för att i största utsträck- 4 med 'samhälls3, 1 neringen i övrigt. Vad ' gäller fritidsfrågan krävs ambeté meltan kommunerna, efter-, som (anläggningarna i en kommun ofta är av wtörre intresse för in- vånarna. i intilliggande t ex tät ortskommun, än. för invånarna i den eina kommunen; Detta kräver i sin tur komplicerade anordningar kostnadsfördslningen "mellan kommunerna. och d stor utsträck- ning leder det väl också till at många anläggningar inte kommer till stånd, Särskilt: kan detta be- faras bli fallet, cm finansieringen budgetenna, Fyritidsanläggningarnna tjänar frö inte bara den egna regionens: be- folkning mtän 'kan i stor utsträck- ning sägas wara serviceinrättningar av, .nikskaraktär. Det måste mot denna bakgrund - således wara -en niktig - princip, att staten genom Clans Schiller /| "I knappast behöva sägas. Man synnerligen 5 wäl inotiverad. I prin- | i huvudsak skall ske via kömmun- : , Aktuell Det ser ut Som om Sovjet redan håller på att glömma läxan från Kuba. Det är för-l vik visso inte genom våldsåtgärder Sovjet kan. få de allierade att ge efter, Redan Hisenhower 0. efter honom Kennedy hade för länge sedan insett nödvändig- | na, heten 'av att finna ett modus vivendi för Väst-Beilin och Tyskland i sin helhet, därom behövdes förvisso inga påmin- nelser från ' ryskt håll. Episo- dema på motorvägen bidrager bara till att trassla till. för. hållandena för den nuvarande USA-presidenten som givetvis redan får känna på rycket från inhemska . meningsmotståndare, vilka är förtjusta att få spela på den tinritation de sovjetiska påhitten — framkallar "hos det amerikanska folket. +" Nordvästra Skånes - : "Tidningar. Att utrikesdepartementelt nu måste göra allt som står i dess makt för att söka bringa klar- het i de båda förlista fartygens besättningars öde . skall väl kan dock inte undgå an för- vånas över varför ingen UD- aktion gjorts. på ett tidigt sta- dium om Kinnekullle-besättning- ens öde. Det vittnesmål Man nu erinrar gig från 1948 borde ha varigt alarmerande redemn då. - Sätter. UD in al den kraft mean borde, göra för att bringa klarhet i svenskars. öden å Sov- av den svenska allmänheten. ” . Nya Wermlands-Tidningen. jet? Tar man för mycket hän- syn till risken att stöta sig med den mäktige ' grannen i öster? Det kan inte hjälpas att den känslan : finns hög en- stor. del När högern kan presentera ett förslag om att svenska arbetsgi- i] vareföreningen i. samspel med X kommentar för stelhet och Ssolering, När anslagen wäxer är det desto viktigare att forskningen mål- medvetet inriktas mot de prak- tiska puoblemen som möter byggnatisproducenterna och att informaltionsvägarna hålls öpp- Dagens Nyheter, . Ansvaret för - Nibs olyckor ligger på många händer, o. un- der sådana förhållanden är det rätt skönt att dr Björmberg in- ite blivit fast för något tjänste- fel Statsrådet Ulla Lindström sitter ju i ovubbat bo, och Nibs Syrelse har överhuvudtaget aldrig fastnat på plåten. Men dr Bjönberg går för långt när han berömmer sig av sitt självrådi- ga ingripande i Pakistan. Det är ingen förtjänst att under en inspektionsresa plötsligt ' upp- täcka missförhållanden ' som framför lt beror på usel pla> nering hos de hemmavarände myndigheterna, : Handelstidningen, Nog är det jallmänt selllt, bå- de - besynnerligt «och bedrövligt att deb ännu i denna: "dag skall vara nödvändigt att Lt emel- lanåt påminna om att handeln inte är någon överflödig mel-': lanhand,, gom utan skada. för samhället kan knuffas undan, när utrymme behövs, utan ett precis lika nödvändigt led £ ir välståndets kedja som iwots nå- gon, annan form av ekonomisk verksamhet. ;.-Behlolvet.. av upp» . dysning. på den. punkten begrän-', - sar Sig uppenbarligen inte hel- ler till den stora publiken, utan föreligger "tom. i skriande form, i själ ste Kanslihuset, . "Fri Köpenskap. '; ; gerad sändning inte är lika pro= bankföreningen är beredd ' att överlåta mvsjoriteten av aktie- kapitalet i sina företag, till de anställda, är vi beredda at om- Pröva vår” stöllining-Hilt 7 högra partiets - ”ägardemolkrati”,-' Ti dess får Medborganen och andra språkrör för; högerpartlets .po- litik finna sig i att vi: betraktar denna aktion som ett försök” att stå blå dunster i ögonen på folk. söstergötlands Folkblad. a idtern föreslår för- dubbling ”av tatsbidnraget > till byggnadsforskningen och ' höj- ning "av ”avgilten från 0,2 "till 0,4 procent av lönesumman i byggnadsindustrin,, Målsättning- summa om man: ser tilll miljard- investeringarna. inom byggnads- verksamheten och . branschens egna otillräckliga insaltser'. forsknings-, och utvecklingsar- beten: . Byggforskningens . niuva- rande organisation medför risk fandevis stor andel av kostnaderna. Därmed - möjliggörs nämligen att planeringen av fritidsanläggningar kan ske i nära anknytning till den lokata samhällsplaneringen men att kostnaderna kan någorlunda jämnt fördetas på dem som får nytta av anläggningarna, För stora' delar av vårt fands befolkning kan vidare den egna fritidsstugan inte antas bli ekono- miskt'. -vealiserbar - eller: ens det en 15 miljonar bom året Ngger |" oliniom räckhåll, Det är ingen stor blemalisk "söm "er ”direktsänd-'- ning! "man kan ju klippa bort de ruskigaste' detaljerna. Detta” är en sanning, med. mod ikation,' ” oWty. kän dör” inte” görbiakst fråga om allt undanhålka en för. : väntansfull publik denna topp= punkt i. Programmet, då miss-" handeln mår sin kulmen genom" att en av parterna slås medvets- lös, Om nu ändå det stora slags- ' "| målet skall: visas, är det kan-: ske' rentav bäst att ellsammans visas, så. att personer som: hit- tills” änfe mot. . Professiorielll : boxning: veta vad det vi ä är fråga - Svenska, Dagbladet. Torsten Nilsson bar varit ” Hongkong" och ,. Bangkok och i Egypten, där han bla. samman- :. träffade med. president Nasser. 2 Och. Gunnar Sträng har va- rit i :Israet' och- döpt en skog. in Hur . gör man, - då man döper I en skog? Kmnäcker man en flas-" ka skum mot nänmeaste tall oo ”Ingallunda missunnar vi her-: ranna el nesa och vidga vyerna. : Sådant är bara nyttigt. Men hur , klarar de språket — kanske går : deét..bra med svenska? Hr Er- bander angav för ett par år se- dan tonen, då har på klingande miodersmåll höll tal till president de Gaulle i Paris. Helsingborgs Dagblad. SS mest fördelalkti 1 st tilll p de mer. kollektiva fritidsanlägg- ningarna, Utbyggnaden av cam- pingplatser och semesterbyar i den form ' fritidsnämnden = föreslagit bidrag av den typ fritidsnäs d förmedlar "tar på sig en' förhål- måste således vara en viktig åt- gärd, i fö Stockholm (TT). Företagareföreningarnas förbund, scm mu yttrat sig över kommitté- betänkandet / rörande aktiv lokali- seningspolitik, instämmer "i vad kommittén anfört ifråga om moti- ven för och behovet av en sådan politik, I vad gäller den allmänna mäålsät ättningen gör förbundet en del Utvecklingen biter sig i stjärten, tar de inte heller, Under sinal i statistik. Borde det inte visas ömsesidig valfrihetens mallar, borde man strövtåg söderut komma de ibland | Därtill kommer ökad vinkonsum- inte begripa att om man avfolkar » skogen, så blir det mindre sovel på brödet? " Tidningen skulle gärna seen liknande syneförrättning för- "att -utröna vad som verkligen hänt på landsbygden och slutar med en fråga som den . själv betecknar som fräck, Är det totala priset Dy ungefär de tre miljonerna liter, som torkade inne under strejken. Slutsatsen måste därför tyvärr bli, att vi är oss tämligedd lika å år efter Hoträffand 1 år bet dry (Hallands Nyheter) "för de totala framstegen genom omvandlingsprocessen skäligt? » Skulle vi inte kunnat avstå från en del av dem till förmån för en lugnare takt? Ingen lär. vilja eller |- kunna svara, X - - OM tion. Förmodligen uppväger detta | ti LOKALISERINGSPOLITIKEN UR FÖRETAGENS SYNPUNKT Lokal solitiska — & i lämpliga centralorter, dvs. A-, B- och C-centra, kan effektivt avlasta storstadsregionerna och bidra till att en rad typiska överansträng- ningsfenomen 'inom dessa redude- ras. Samtidigt erhålls en bättre samhällelig balans och en riktigare samhällsstruktur inom stora delar av vårt land, Att näringslivet gag- Behovet av Ilokali litiska nas härigenom står äver allt tvivel. b "sig Förbundet hävdar mtt många B- till. de regioner, som utredningen och C-centra utan tvivel är Jämp- genom" olika kri definierat, | liga lokal ter, som ifråga heter det sålunda bl a. Detta be- hov föreligger även inom stora delar av södra och mellersta Sve- sige samt Norrlands kustbygder. om service åt industri och närings- liv och ifråga om social ommvård- . SS IETT ORD . PÅ VÄGEN —'i kraft av det ord jag har - talat... : Joh. '15:3. Intet ord har ett sådant hel= | gande inflytandé 'över 088 som / Guds ord, - Varje tid och folk, som 'upp- levt en andlig väckelse och för. nyelse, har gjort det t sam- band med Skriftens bruk, För den” enskilde ger . samma Guda ord är en samveltets väckare, en andens vägledare o. en tröstare i ångerns kval/ Det är en hammare som krossar berg, det är en lykta för vår fot, det är som olja i svidande . sår. Guds bord är både dom och ” nåd, Det dömer all vår synd och all vår brist, 'men det 'upprät- tar också och skänker, andlig , tröst och styrka... - Säkrare hjälp är oss ej giveri. nad om medborgarna väl kan mäta (Forts, å sid..7) . Därför må du leva under or. dets makt, Lev av Guda ocåt ' Dét har antytts alt en "red e tagit ställning för. eller in får rr.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.