. rörelsen kommer att understryka inte hacka ut” ögonen "på varand- . märkvärdigare med en lista för —eanorws TIDNING | " Onsdagen den 26 februari 1964 | = LT den 26 februari "LT = =L Ingen sa imverkan - Rom "byggdes inte på en dag, lyder ett gammalt ordspråk, vil- . ket Väl närmast vill säga att om ' för lång : täend något skall;bli 4 fördel med dessa, var dock ate' partiernas officiella namn fanns . kvar, vilket är omöjligt med nu- de vallag. Självklart finns tid måste det göras grundligt, Vi erinrar 9ss detta vid meddelan- det på söndagskvällen att det in= te blir någon-teknisk samverkan mellan de tre demokratiska oppo- sitionspartierna vid årets riksdags- mannaval i fyrstadskretsen i Skå-=" ne (städerna Malmö, Hälsingborg, Lund och Landskrona). Initiati- vet härtill, som härstammar från : högerpartiet, är helt enkelt för då ligt förberett, Först lades ett för- slag : fram som, syftade till en ge- 1 för samtlij partier. Att det skulle bli utom<!: ordentligt svårt att komponera en: sådan 'är självklart, och förslaget ' avvisades , av, såväl. folkpartiets : som "centerns "valkretsorganisatio- ner. Efter ytterligare fjorton da-" gars förhandlingar har nu även ett kompromissförslag om en lista. . för vartdera partiet med gemen- fam partibeteckning rönt samma öde, dock sedan folkpartiets fri kyrkliga flygel svängt 'om" från negativ till positiv attityd... I fyrstadskretsen har inte den . demokratiska oppositionen ' något - att vinna i mandatväg genom ett: samgående, och inte heller något :' att förlora. Däremot kan man. nog säga att oppositionen förlorat , i prestige genom. det ” oskickliga '- sätt på vilket förberedelserna / gjorts. Under Förhandlingstiden > tre” " det väljare som skulle känna sig ' » desorienterade: med en helt ny partibeteckning som täckning för :: de samverkande partierna, men genom upplysning borde ett: så- dant handikapp någeZunda kun- na elimineras." > : "Men det är inte där skon kläm-. mer »beträffande valsamverkan.: Varken väljarna, och ännu mind- - re partiinstanserna äv högre och lägre dimensioner, är mogna :för en sådan på bred "front. Tanken- härpå är relativt. ny och det tar tid att diskutera genom, alla dess konsekvenser och nå fram till. väl genomtänkta ställningstaganden. Dessutom ligger åtskillig gammal surdeg 'och "jäser från tider då - striden stod het. mellan de:par-" . tier: som man nu från visst håll snabbt önskar fösa samman utan”. grundliga . förberedelser. "Det är där den väsentliga svagheten lig-; ger, Detta. inser. politikerna av Dn facket och av den anledningen kan :. "man också urskilja att "attityden" u till samverkan i regel är mer po-' : sitiv bland väljarna ute i bygder=-" " na än bland de förstnämnda, Och. så hårt är greppet över partior- na från led; sj-- da, att lokala aktioner i samver-.” kansyfte 'av större-betydelse näp- peligen kommer att lyckas så - länge man. inte” klarat upp. de: vä "begreppen . "om bur” har '- höger "Malmö fört ett hotfullt språk mot. dem som ansett att en samverkan : inte borde komma till stånd: Det gick t a m'så långt att högertid- ningen i Hälsingborg 'tog klart avstånd från sina partikolleger i:- Malmö och betonade att deras metoder bidrog till att spräc-"' ka förhandlingarna. . mindre lidelsefullt på situationen och, ansluter: sig till ett av cen-: tern föreslaget gemensamt utta= lande att de tre' partierna i val- sin politiska grundsyn och söka bortsé ' från inbördes olikheter samt ; verka . för" sina "respektive uppfattningar utan sidohugg -n mot varandra, . Detta är ju alltid något efter allt det ståhej som "utvecklats -i saken., Men det, bör 1 så fall inte " endast, gälla fyrstadskretsen; Som bekant har: diskussioner om: sam- "verkan: förekommit även i; andra il; valkretsar, I bl a Hållands län. har köntakt förekommit, ”mell högerri; folkpartiet och: :centerpa tiet, "Även här var hög erp initiativtagare,” Resulj tre partis saknas och var samt överens”om att ra I valrörelsen, Skillnaden i”skå-" nefallet och det här nämnda är” att parterna i senare fallet reso- herat' sakligt och realistiskt om situationen och' helt avstått från att göra sensation av kontakten, Därmed har de säkerligen gagnat själva. saken betydligt bättre än vad som skett i. fyrstadskretsen, | Valtekniskt sett bör en samver« kan mellan de tre demokratiska - oppositionspartierna : inte vara varje parti och neu- Dessbättre :,;' ser organisationernas företrädare V "Tångt man kan och bör gå utan risk att spela ytterligare väljare , + och mandat i händerna på rege-. ' " ringssidan. Det gäller alltså att |. . börja i rätt ända om man' skall . lyckas bygga upp.en samverkan '; inom: den demokratiska oppsitio-” nen på fast grund." ble TV 'ocH ATOMBOMBEN H »Ett- TV-program äromkvällen ” som "refererade" K atombomberna var i högsta grad tendent: öst, påpekar Väster- "norrlands Allehanda: - " Skildiingen;” var på många: sätt grotesk' och spred närmast ett lö- jets skimmer över anvisningarna till såväl försvarets folk som till scivilbefolkningen, Den. byrådirek- tör, som intervjuades i samman- " hanget verkade också mer eller mindre tagen på sängen "och :blev. > inte-i' tillfälle att gå i svaromål på t någorlunda vettigt sätt," önsatt med en enda avsikt: att. gslöst, Skyddsåtgärder mot de mi existerande :$uperbomberna ut oh tistisk syftning. '.Det' är + skräm- mande att. det. fått passera utan reaktion från ansvariga kretsar, ULLA] LINDSTRÖMS TAL :.i Nordiska rådet var ägnat>att "skapa goodwill bland både finnar och finlands: venskar, "sade, stats- I ministern. «Värmlands Folkblad kommenterar: . Det var nog eri överdr ft, Tan- tral partibeteckning, än de gam- la valkartellerna, som "användes fram till '19505talets börian. En " knyter sig" till de franska jord- VÄRT BEHOV AV ATTACHÉER "Al posten som lantbruksrepre- sentant i Wa: hington skall åter- besättas — det skedde ju härom- året en drastisk nedskärn'ng av antalet sådana representanter — är välkommet, skriver J o'rd- brukarnasFörenings- blad. Tidningen finner det na- turligt ” föreslagit en också i Pars: Frankrike .kan -inte :tillfredz:- ställande bevakas av represen- tanten i Bryssel på grund av ar- betsbelaitningen inom Bryssel- delegationen, och inte heller vissa till Paris och Genéve lokalisera- de internationella organisationer, Vidare är" dét franska jordbruket Europas. . mest expansiva : och Frankrikes jordbrukspolitiska åt- gärder ' får” "återverkningar på jordbrukets villkor i:hela. Euro- pa, Det. särskilda intresse som sådan befattning bruksorganisationernas roll vid realiserandet . av jordbrukspoliti- ken i Frankrike såväl som -den franska dominansen vid utform- nihgen"av EEC:s jordbrukspolitik äm erligare. -skäl att ta hänsyn ti Vid de stundande GATT-för- handlingarna får jordbruksfrågor. na en central betydelse, och en ytterligare ' Iantbruksrepresentant bör ha som uppgift även att följa och rapportera behandlingen av jordbruksfrågorna i GATT, OECD |. ' och EFTA, Stationeringsorten kan vara antingen Paris eller Genéve, När nu tappen ändå lossats ur tunnan borde det kunna få rinna ut också de blygsamma slantar att > Lantbruksförbundet |” "ger stöd. åt' de "motionärer som rna i fru Lindströms tal : var det inget fel på, inte på den goda viljan heller, men formule- ringarna kunde förstås ha varit "bättre." Det är "nu en gång inte hennes' starka sida att uttrycka s'g så att missförstånden elimine- ras. nt UpialaNyaTidning "noterar: ” -Iett eget inlägg påpekade stats- rådet Lindström i går att uttryc- ket purfinne är ”en rent teknisk term för en ren och oblandad (sie!) finsk medborgare”, . nera — sin good-will-skapande verksamhet. oc tt FILMHÖSTEN 1963 VAR DEN .. MAGRASTE > . på många år, tkriver "Göran Börge i Perspektiv Dock - skönjer :han några hoppfulla fec- ken: io "TV har medfört. "den fördelen för filmbranschen — eller kanske snarare för filmkonsten — att ett ökat ,: kvalitetsmedvetande.. 'vad gäller «film vuxit fram hos. den del av publiken, som alls vet vad kvalitet är. . . Underhållning har man hemma, av filmen kräver man något, annat och mer. Som ett annat .glädjetecken noterar ”nattstudio”, där" man visar E mer av mer exklusiv karaktär - -äN de som vanligen körs tidigare på kvällen, Hittills har man bl: a. plockat :fram så.fina kort. som amerikanen Bert Sterns ”Festival i jazz” från 1958 och den japans- ke mästerreg” ssören Akira Ku- ”rosawas ”Rashomon — Demoner- nas port” från 1950. Vare sig det är en frukt av TV:s fostrande inverkan eller "ej, så kan det konstateras en stadigt växanda publik för kvalitetsfilm: som en sådan befattning behöver, SF:s. framsynta. och, berömvär-. :| norr, Där. finns ; i manmånaderne. [-programmet: var uppenbart + t' försvar mot” "atomvapeh ; är oc somimnaren voslyst av, midnatts : Mjuset dygnet om. Fru L'ndström bör nog ranso-|.... denne kritiker att TV börjat med |" da initiativ att inrätta c en 5, &k - SA sen : bekvämt . Ayäckhåll : för” 3-véckors= 7 semesterns : människor, "turismens Mekka”. åker man som” sällskapsresenär : dd bekväma" tunistbussar från Kiruna genom: de! vackraste delarna : av möjligheten, och ; öppnar, i "Soc stil morremrådena i- Sverige, Fin- Jand och Norge för den” vonligé turist Masarna ar d mycket som. | fascinorar i Annorlunda i Det. semesterområdet - grön, fräsch växtligt ighet; Det växer (dag och natt” under som- +e>e ljusa. mätter ; "med: en" mid- nabtssol' som aldrig går ner under flera sommanveckor, sont » fiske. äv. toppklass :för:, den diskeintresserade, ;- : vackra fjord- landskap” "och > myggfritt,.+:.. - - Mygg- slipper man: hämligen så snart man "nått ishavskusten på Nordkalotten. Myggen trivs inte med havsvindarna, som sveper in från väster, i Nordkalotten "ligger idag liom-T- Över: tre: -länders ' nordområden sträcker sig" detta - väldiga furisteldorado,' > söm ” badår i ljus: dygnet runt urider ” sommaren. Som en pärla, infattad - i ishavsvalttnets silverfärgade fatt- NH Nordkap har.blivit något av ett” För 12—15 år, sedan var det en prestation att. - söka sig upp genom ' Nordkalditi ny: för att. nå dit. Idag ' Här' ett "par .-rundturer- som man kan göra på Nordkalotten om man vill: lära känna . detta ”exotiska” |- område. er Å 8gar [4 sten och" betong behövs när ' vinterstörmarna piskar. "fram? Alt annat skulle. .Sopas bort." H ” KRIGSSKÖVLING. ll : dessa ”tralster. brände de” allt som > de lämnade" balcom sig. Hus, bro- ar "båtar kål sive i I dag är: allt uppbyggt” igen och man möter -en stadsplanering och > platser, -- När tyskarna "retirerade 1944”. il ”bostadsstandard, som. man minst av allt väntar att finna så långt ” norrut på Europas karta. V ” utkomst från havet. . Här ligger De människor, som lever här- uppe på Europas topp, får, sin ; några av mvärldens största fiske- och is Hammerfest har man bland annat en världsindu- stri, som . förser Oss med djup- |; ” frysta fiskliléer,. : "MÄNSKLIG SAMLEVNAD. Gammalt ' och . nytt - möts., och "bryts . på Nordkalotten; Där finns naturens karga ödslighet, som ing- et mänskligt rår på. Men där spi- rar också den mänskliga samlevi naden, där inga milksgränser « exi- stenar: 5 "Allt detta möter turisten, som under de "vackra, , ljusa 'sommar- månaderna söker sig upp till det- ta. — ' Europas största" vildmarkes- område." : ön Forslund. "Fotnot: Redan den uu maj är det ” midnattssolsfest på Nordkap. Från den 'dagen blir hela solski- van synk, dygnet, om, ' H [and näringsliv för 100 å år r sedan A Boråsknall bruk: Norge. de alt Jordbruket var modernäri å Halland på; ;1860-talet tiksom . se: jorden. hade, nyligen. begyat. och avkastningen : var ” ganska "klen även i $: k. goda år. Det innebar : d import av spannmål från utlandet — ' eller, 'Skåne, : kornboden. . En- dast" fem hallandskommuner kun? de ' räkna med. "tillräcklig skörd (i: dyckliga fal "också bill avsalu). Det ' var" ' Ränneslöv, "Trönninge, Harplinge,; Stråvalla” och -Släp:. Om » | Harplinge” heter ».det:; ”Bönder - på 1/32 hemman "får mer säd och föda fler: kreatur. än” bönder (på 1/2 +. 0, mt å sämre. trakter”, Skintaby ansågs. "också - som : Hallands : bör- lä ”by:: Men” släpborna wille Färden från Kiruna > världens, inn, A törsta” stad med" Keb- Finland: (bjuder . på höglandsvy- er. I Landsvägarna är fina; Nere vid noreka ishavskusten väntar en Tummig grönska, f” n : NOKDKAPSKLIPPAN. . äl ' Nerdkåpsklippan, ' som man når Russenies, Jigger scm ett nvånland- skap; mutan träd 3 eller buskar eller grönskande ' ängar, , I Här: växer "ju ingenting > sade också en grupp resebyråmän, som besökte platsen, Ortsbefolkningen visste bätline. . Två av dem reste sig från konferensbondét och gick ut. Efter en' timme kom de täll- 98 'clika' blomster i handen, '-! finns” "här ' uppe, . ligger som en vacker ” i. över landsk Pp i ”söderlägena, Man. får böja sig ner för att miktigt upptäcka hela mönsterprakten. STENBESTAURANG, : lig | deras j är ädre för Hammertest. än efter .. en, behaglig "båtresa från |! Å baka; Då hade de en bukett med | Den växtlighet, : som trots allt - | jämte : annars ligga i ttete . De ansåg att dmån vär den-t ördigaste som -oftast hemsöka Halland men folket i Breared gjorde sina mot. drag och sålde” sitt wävda vadmal d Borås. Saken var den 'att' knal- larna ofta underbjöd. på skamligt sätt varans värde. Brearedsbon sökte "avskaffa "mellanhandsvinsten', Om Kwibille heter det att: ”Bon- den gör ofta. själf ing åkerbruksredskap, : Still”-angränsande dralster”. kvinnorna var duktiga, I Stafsinge vid; Falkenberg” tillverkade man ryor, >hästtäcken:, och ” mattor. sin : » matibillverkning,”. Norrhallän- ningarna var. inte ”sämne av För- lanida att "döma. Män och. kvin? nar sysslade mycket med spånad. Karlarna var därtill skickliga = snic- i Halland, -Den' bestod nämligen än ”god mergellera och derblani då d "sandmylla”, > I För de övriga h dskommu- nerna var det” lägöm : ett och dé hade adt hårt anlita. binäringar för sin existens. Det blev. hemslöjd; dustné.” "Givetvis under andra: om- ständigheter. och. & av” annan. karak- tär. Till. detta kom: så för kust- socknarna fiske och (fast -i ber gränsat (format) sjöfamt.' Skogen sdäremolt "spelade en mycket blyg- sam :roll; Halland -var ett: så gott som. skoglöst. landskap. | kare' och timmermän, re a NHantverk och industri hörde nä- ra ihop den tiden; Enligt Lands- hövdingens - berättelse för . 1862 fanns det .då i. länet: 2 pappers- bruk; 10 tegelbruk och 5 potbas- kefabriker.:och 16 -brännerier- (där- av 5 större) i länet, / : ”Industrien i all sin blygsamhet var rätt "utspridd ” på Hallands landsbygd.” I : Våxtorp dängst d sö- der fanns både kvarn, tegelbruk och" ångbrännieri. Ränneslöv .kun- deskryta ” med .:ett mindre pappers bruk" (i: Vätestorp), medan Skot- itorps "gods hade tillgång. dill vä- Jarl ; Hallands hemslöj dsk nr 1, isynnerhet när det gällde träslöjd var Hishult i landskapets sydöst mn, Det var "också Hallands ”knallebygd”.” Hishultsbon var in- de, blott ”nävanyttig” — han : var också ' handelsresande' för sina va- ror, Främst: i Skåne. Knäredsben kunde” också. kommersa' och han sålde sina vävskedar ända bort i 3 i ; ” Soc'aliserfng av kreditinstituten : bondeskogsbruken, traöf. är öppen på sommaren, På: vin- tern, när 'nordanstormarna sätter in; ligger den öde och tillbommad och blir "ordentligt omskakad av] naturens" vilda raseri. Utgöres ytterst av 12 m tjock granit, innanför 1/2 m betongmur 1/2 m granit, ; . En »och. en ' halv meter tiocka "Art-Cincima 4 i Stockholm (Smul- tronstället) har kunnat följas upp i både Göteborg och Malmö. Ock- så i : Uppsala kommer att få ett dande Ingmar Bergman-serien .dagens män”, eh rad filmer av några av de unga regissörer som i dag leder filmkonsten in på nya vägar. Båda de filmer som hun- nits med "när detta skrivs har haft en' längre speltid än den vecka SOM garanteras dem, " » Tiden är nog inne för flera bo- lag att våga en satsning på den kvalitetsmedvetna publik som bevisligen finns, : " Byggnaden är av sten. Väggarna . och scm innenvägg direkt på detta | ' ”smultronställe”; Efter. den inle-| hat man fortsatt med ”Morgon- |. Up Nordkapsklippan ' (307 | Ef kföretagen, bokförlagen, bygg- m,.ö, man byggt en triv- | : : nadsmaterialindustrin - "och läke- sam r rg med fönst ilat + delsindustrin kräver Social- rakt möt” norr över Ishavet. Den demokratiska. ; studentförbundet. = Därtll skall" alla: förmögenheter över en halv miljon kronor kon- fiskeras "och 'staten' få 50 procent av : beslutanderätten i" de större företagen, Varför bara 50 procent och varför bara i de större före- . tagen? Skall en fast grund läggas "för ”en demokratisk-socialistisk samhällsordning” får inga halv- heter och intet svek tölereras: - Varför . socialisera bondesk [ och tegelbruk, Eldsberga eller rättare Stjärnarps gods hade kvarn,: såg, tegelbruk, bränneri och pappersbruk, det senare egent- ligen - i :Tönnersjö där -: "det" också fanns ikniphammare (i närheten av' Simlångsdalen). Medan Vapnö kunde visa upp tegelbruk, brän- neri och stenhuggeri kunde. Torup skryta med 44 kvarnar och! så ls gar. Låt vara "i "mindre format. Enöstorp hade ett lt. anrikt pappersbruk i Marbäck, I Slätt åkra ' kunde” man hätta ', Mareds kvarn, Oskarströms sågverk (sam- hället fanns inte den tiden) samt dmalsot id Pp” och Berghem. När det gäller kvarnar får . man inte da det så högtidligt. Sådana femns nästan i varje bäck. Men när det gäller Lindome, Hals lands nerdligaste - kommun, och vad riders inbyggare presterat - blir man- imponerad, Så här lyder den H Read Ljungby' gjorde ”sig också känt för [Aktuell tankeställare för 'de' borseliga som man får om iman sen ännu längre tillbaka och måste kon- statera alb det, regimskifte, som i mitten på femitiodalet närmast tycktes vara en tidsfråga, inte kunde åstadkommas utan att sgocialdemokraterna i stället lyc- kades befästa sina vadklande positioner, Det betyder inte att dessa nu är mycket starka, en- dast ' allt ”nya”. ansträngningar måste göras för att kullkasta dem. Målat, som tidigare tyck- tes vara inom räckhåll, är nu åter längre bort, men det är inte avlägset. Alltjämt är styr- korna tämligen” jämnstarka i svenek 'inrikespolitik;' socialde- mokraterna' kan vara övertyga- de "om att de borgerliga kom- mer att visa både gotlb humör och kamplust i höst. — i med- vetande om art sista skottet för- visso inte är ekjufet." porn "Svenska Dagbladet. Folke "Edblom står ou vinder åtal ” för ” falskdeklanation. Han har till följd härav lämnat ord- förandeskapet i RLF. Det var naturligtvis nödvändigt att han så gjorde. Men saken är inte nerna mäste ha i allo oförvitli- ga "ledare. Edblom" gjorde sina feldekflaraticnier "tinedan han åt- njöt förliroendet att vara ledare för RLF, som omfattar nästan alla svenska jordbrukare. Där- H | för kam. han inte kvarstå. som ledare för: organisationen. Ännu |-, ”. har han inte fått sin sak prövad. . inför ' domstol, och . därför - må |. den :moraliska' domen över 'ho- nom anstå. Klant. är dock. redan nu att han genom sitt deklara- tionsförfarande skadat 'den rö- tvelse, vanns förtroende han åt- njöt. Den som åtar sig ett all- mänt uppdrag, måste inse; 'att detta för med sig "särskilda för- : I plliktelser mot uppdragsgivarna. Boren VEsJöbIdet "Radikala ” förslag tll” "ändrad arbetstid ” har ” presenterats för arbetarna vid skogsägarnas nya massafabrik i Mörrum. Försla- gen syftar till att” hålla igång verksamheten dygnet runt; året runt. utan "avbrott, Et av för- slagen innebär att de anställda arbetar äntensivt i två månader för att sedan få 20 dagars sam- manhängande ; ledi ghet. -Med' en sådan. arbetstid . skulle'.de ”an-= ställda få” fyra långa samman- hängarnie" fiodighotsperioder var- je år. - Fackföreningstörelsen, i re” ingen katastrof i om blisteg på” erbetskraft och" em mera" begränsad inflyttning av utländsk "arbetskraft till ring- en fick + Nationen Å företags- har helt enkelt inte oåd'i i låta vår huvudstad karlarna (eom t ex. i i Enslöv): ned till Skåne för ett tröska," TI skogs- bygden" hade man också skade- djur att dragas med: Från Torup heter : det: ”En . mängd vargar och räfvan göra. stor skada på boska- pen”. En drastisk men också ta- ra Halland; Träslövs b y var yt- bexligt fattig. Ur ” häöradsrättens gamla texten: :”Invå är från uråldriga tider kända för sin slöjd- flöt.” Möbeltillverkning av alla slag — avsättning också utrikes. Kvinz sen arbeta ofta på åkrarna” som ersättare”, Här fanns bomullsspin- meni, tegelbruk, sågar etc, Men så var - också jorden | klandad”.” Av dandshövdingeberät- telsen 1882 få vi veta att Lindo- 100.000 : Riksdaler ”' Rikemynt, Grannkommunen Älvsåker blev be- römd för sin lietillverkning. men inte bondejorden, varför bokförlagen men inte tidningarna, varför byggnadsmaterialindustrin «men inte villorna och hyreshu- -sen? De socialdemokratiska stu- denterna är väl för unga för att inse det meningslösa i att söka gå fram steg för steg i sociali- seringsfrågan efter 30 års smygsocialiserande har vi fort- farande 90 procent privatägd in- dustri. Ungdomarnas halva kapi- tulation i förväg vittnar ändå om "en modlöshet som man inte trott dem om, "7 (Dagens Nyheter] Hallä;j måste även ta ha- vet till hjälp mär det gällde livs- 'uppehället. Kustborna, ”isynnerhet i: norra "Halland 'voro' också fis- kare, ' Bonden i norra. Halland kunde ofta vara skeppare och föra skuta & fralktfart. "Skogen, "var scm . nämnt . av mindre betydelse som nänringsfång, Här och var kunde man wisser- ligen fälla timmer och hugga upp stävar," vilket :exporterades till Danmark eller Norge, men det ,Vvar relativt blygsamma ' kvantiteter, > Hallänningen i gemen hade inte lätt att klara existensen för 100 år sedan; Ofta vandrade de unga ”starkt sand-| me by årligen sålde möbler för |: demböcker: En mängd tcrpare och backstugusittare bildade ttjuvband, ” Givet har efter 100 år blivit be- Halland och annorstädes, - Charles, UU" FRIA ORD. '= "NI SOM SÅG .. TV-programmet om desa glimtar av, lande ciala problem kanske intresse av. att den herhjälpen just n stora insatser i Korea, els gäller det e tuberkulosen, som a .jinsats. mot landet, dels rehabilitering av H puterade. äm Landminor och Koreakriget - har - Spöra minnen av Hamn Snar eller [ben Vi: ville em mej aan fen d , Proteser och, på Observera, att sä har särskilt svenska Lut. Corörbereder två ärskilda inbet 1- till Luth ust nu ligger u utlagda PÅ landets I postkontor! ts alla Angiv ”Korea” när Ni gyirag till Lutherhjälpen. inder I re 56, Stockholm C. eo Ir :- Lutherhjälpen -— Hyrkobjälpe oävenska. - pen kommentar | är wäl snarast det. perspektiv, |. bra för den' skull.” Orgamnisatio-' | många ti Västsverige. Var. :Jinte har:. de hade inte Ny Tid: den regulator ' som |- lande bild ges från Träslöv i nor- |. SS tydligt "drägligare att Teva, både i När airis med ett 'maltlokus i varje Je Svensk Jhotellrevy. > Hur sa man dippa de Buft- föroreningar, som bilarna spri- der? Deli är nog inte lätt, Bilar kar tyvärr tills vidare inte mul- Ia utan att förorena Juften. Men det är bevisat, att- människan kan klara sig utan att förlorena luften med rök. Människan kan till och med konferena utan att röka. Det låter underligt, men det har verkligen hänb,.: (dock -- knappast under de'stora drag- kamperna mellan LO och SAF). Pål i Västerbottens-Kuriren. "Jag har just kommit hem från min "ordinarie : 'potatishandfare och ' köpt 2 kg' potatis till ett normal pris av 45:öre per kg. Tidigare hade jag hos 'en od>' lare t: Vinberg för 'samma: sort . betalt 30 öre kg i parti. Då jag kommit hem med potäterna, var det dags för TV.. Där berätta- des, "att skånska odlare hade stora bekymmer med årets rika potatisskörd, en av de' största! i mannaminne, -Man kunde" inte avyltra potatisen ens för 10 öre läsa i en skånetidning. Då bör- jade jag Tiva i mina gråa hår. Här betalar jag .en wdlare 30 ” öre och anser det vara ett gott pris, och här betalar jag :för samma sort potatishandlaren 45 öre kg, och de stackars odllar- na i Skåne får inte' ens tio öre kilot. Del måste vana” fel.” ss Insändare ä HN." Mäniniskoria : i. städerna” här : förlorat ”- förmågan... altit ” " umgås med naturen; De kan” endast : misshandla: den, "Eller ' med” många " hästkrafters : miotorhjälp quisa - genom den. oe Mot vad? : Ne EKA NST: Här har. man gått och intalät sig att efterkrigsungdomens Inå= got möuggiga uppsyn :woch utle- - velse "var en anklagelse mot ti- höra "att rebellerna själva . bli- vit tförförda av den' profithung- riga möjesbranschen. Vad svar | rar de på. det? Handelstidningen. När. "tidningar dör, får. man, veta hur omistliga de. varit Omdömet är... tvetydig ör > Omistlig i. betydelsen woumbär-. lig. .-För månigdubbelt fler: var” den omistlig” endast därför: att man inte kan mista vad man Sedan de wid graven ordentligt - begråtit den "omistliga, - kunde de läsa om begravningen i Gö- tebongs-P Posten; husorganet.. ON Pressens Tidnin : Älstenskap med en : SvonskaN ger ”etb' års rabayt på Hemwist-"' villkoret” för - att . bli "svensk". . |'medborgame, + förklarade :> Ulla" Lindtröm "på: nordiska 'vådet” och "tillade att ”bästa sättet att lära ett annat språk är att äl- ska mågon som talar det”. Allt hon rör vid blir guld, - så Aftonbladet (9: — (ETT ORD - PÅ VÄ (CEN dina ord upplåtas giva de vt ljus ver "Ps. 119: 130. Det & är min själs "erfarenhet, att först då Guds ord öppnar. sig för | mig, "giver Idet ljus, - Jag kan ibland läsa Guds ord, men det är gom om: det. inte , [ägde någon kraft. Det rör mig inte. Jag kan it. 0. m. desg sanning, men ändå talar det inte; Men så händen det. . Som" ett' under börjar det tala. Och det blir ett lord till mig. Det fångar mina tankar och det” 2 kommer mitt hjärta att brinnar :- -Det 'är min själs Emmauserfa- ' renhet, Likt en främling "tedde sig . Ordets" ledsagare, som slöt sig tll mig där jag gick min väg i mörker, men omsider sut- ito.wi vid samma bord och dela- de. brödet med varandra, Ordet förklarade sig för mig, ". Om din själ skulle vara 4 mörker, . så gå vidare, Ljuset : kommer. on N fbs Luk, 24: 280 / kilot. Samma sak stod också att. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.