V ",.— EAROLNS TIDNING >” "Fredagen den 28 februari 1964 - : " svagats genom flera staters över- ” betydande hjälp från USA. Till ligen en tidsfråga, när landet =L1 Fredagen den 28 februari TT = = ”Vankelmodets resultat Den västliga världens pvositio- ner har ' efter wvärldskriget för- flyttning till andra sidan järn- ridån. Mest kritiskt är läget för närvarande. i Sydostazien, där il. realiteten varmt krig pågår. Den stora halvkommunistiska indone- siska statens uppkomst har gyn- nats av amerikanarna, och upp- givandet 'åv den sista holländ- ska positionen 4 dessa trakter på Guinea är främst beroende på amerikansk tillskyndan, I Laos stod det-länge och vägde trots slut fick . emellertid de kommu- nistiska” truppstyrkorna överhan- den i större delen av landet, och västmakterna” ”elog' till reträtt i form "äv 'en /s/'k. neutralisering av andet: Att detta skulle bli en pappersgaranti var från bör- jan uppenbart, och det är tyd- även formellt försvinner bakom bamburidån, Nästa blad, som Jarl 4 på kr Sniolrark var rillasoldater har visat sig kunna hindra hela truppförbands opera "tioner. Fråga uppstår då, huru- Vi satt en kväll några ungdo- mar kring ett trevligt dukat kaf- febord. Sj tet var livligt och vida befolkningen är k = tiskt sinnad eller ej. Sannolikt är den ej kommunistisk, men den är mycket labil, och när det gäller livet, som här är fallet, fäster man sig främst vid huru- vida regeringen och amerika- narna kan garantera detta. Man har sett, hur det gått i Laos och -annorstädes, och man ser hur föga effektiv insatsen varit mot den överallt närvarande geril- Jan i Sydvietnam, Man anser sig - ej kunna räkna med en fast och ” oförändrad amerikansk politik : och räknar med möjligheten el- ler sannolikheten av en kommu- , nistisk regim, Då är passiviteten I fullt förklarlig.. De amerikanska " ingripandena för "att skapa en regering, som nödtorftigt mot- svarar amerikanska regeringsme- ” teder, möter föga förståelse bland - befolkningen, men de försvårar att nå ett resultat möjlighet IG Kambodja. Man har där icke övergått till det kommunistiska lägret men helt uppsagt alla för- bindelser med USA. Orsaken är helt 'enkelt; att man efter erfa- renheterna från grannlandet Laos ej vågade lita på effektivt stöd från! Amerika..." > De: amerikans representan- terna, både" militära: och” civila, har överallt haft en märklig för-.! måga: att på ' ett psykologiskt oklokt sätt umgås med sina kli. enter och därigenom bidragit till det "politiska, misslyckandet, Det Tänd, "som nu ligger mest Fa i kriget. . H Det synes "för amerikanarna finnas egentligen två möjligheter, antingen att ge upp Sydvigtnam "der också en effektiv militär in- sats av helt annat slag än hit- bvills. Det senåre'skulle "kosta be- tydligt mindre vän det nuwvaran- ide ändlösa småkriget och ej vara utsiktslöst, vilket. engels- srännen visat på Malacka, Den vacklande amerikanska politiken gör intetdera med den "naturliga följden, ; att. enorma kostnader ärns ned utan annat resultat än äd så Resultaten är I brännpunkten är Sy Det är många år, som USA har lämnat. militär och ekonomisk hjälp av mycket betydande - di- mensioner, ' Den räknas i biljo- ner dollar. "Den militära hjälpen | har: småningom ökats, och för-] utom materiell sådan uppgår den nu till 16.000 man, Den har ka- moufllerats genom att benämnas |: ”rådgivare” 'o, instruktörer," Re- sultatet har 'blivit ett stort miss lyckande, och den 4 ka gerillan behärskar för närva- rande icke mindre delar av lan- tidigare. Något helhjär; "stöd får icke amerikanarna av befolkning Rezeringstrup”” penha :. ippträder "ytterst dam]: under: striderna, och: ensti ka geå . förvitliga innehavare, till miss- . fromgångsvika metod utnyttjas. CHECKBEDRÄGER har i Linköping ökat från år 1962 till 420 år 1963 och &st- göla Corresponden- ten sätter detta"i sanlband med den . ökade utbredningen....av checklönesystemet; - | Vad man kunde vänta har in- träffat, Checkhäftena har visat sig locka många, i övrigt! kanske o- bruk som inte bara är omedvetet. Och dem som direkt inriktar sig på bedrägerier har man gett ett lätt överkomligt red.kap, Det. är ju bara att ta' anställning vid ett företag ' som tillämpar checklön, få sitt avlöningshäfte, sluta an- ” ställningen och så sätta 'i gång med att prångla ut checker 'utan täckning, Politen har massor av cCxempel på att denna enkla men De som har dragning åt det hål- let anser det kanske rent av vara genant att inte ta till vara till fällen; som så generöst erbjuds. Ingenting tyder på att man nått kulmen 1 fråga om checkbedräge- rierna, Tvärtom har man nog att räkna med ytterligare ökning, om inga elfoktiva motåtgärder vidtas. En faktor, som kan befaras ytter- ligare beforda” denna - - utveckling, är bankernas lördagsstängn' ne, eftersom, det då blir två dagar i veckan som det inte ges några möjligheter att kontrollera check- konton, Fråga är om inte slutsatsen måste bli att experimentet har misslyckats och att man bör över- ge checklönesysemet, blir ÖC:s slutkommentar. ETT OSMAKLIGT SÄTT ATT SKAFFA SIG REKLAM ” har en resebyrå gjort sig skyl- d'g till, menar Helsing- borgs Da gblad' - 100-årige Gustav Larsson från Riala är i detta nu I Egypten på sin första re:a utanför det egna landskapet! Hanj var märkbart tagen och förvirrad över det väl- diga ståhej kring hans person, re- . dan när han mellanlandade i Mal- mö, där effektiva PR-män för re- sebyrån ordnat med en presskon- ferens. Hur skall denne hundra- |” åring klara miljöbytet, ryckt bort från sin gamla hembygd och pla- cerad i egyptisk ly. xomgivning, där han kommer att bli en ännu större ”sevärdhet”, därför att en människas medelålder där nere är så. väsentligt mycket lägre än hos oss, Resebyrån tar på sig ett stort ansvar, alldeles bortsett från att Gustav Larson säkert inte får "ej ande i Kongo eller Latin- amivika men kanske likväl minst ,”SAMARBETE — MEN PÅ : ”VETTIGA GRUNDER?” » På ovanstående - sätt uttrycker] « sig riksdagsman”. Erie: Nl son" i Svalöv om dagens politiska läge i Sydsverige. då en "medarbetare i N. 5. T, besöker honom på ögon- kl'niken i Lund, där han just un- . derkastats ögonoperation, Denna har dock” hgalunda "hindrat ho- aktivt tag: del av. det: politiska” skeendet , — Vi har inom änsförbun et för länge sedan varit "inne på samarbetstarniken, säger, hr, Nilsson, och då det nu spruckit i 4-stads-. ' kretsen så tvekar jag inte' att sä-- ga, att mi: slyckandet>i hög" grad beror på att hela frågan skötts på ett oskickligt sätt äv. Sydsvenska Dagbladet. +; -— Jag, liksom de flesta av mina ”högerkolleger ' i riksdagen, "anser : det i och för sig mycket önskvärt att upprätta ett samarbete med de övriga borgerliga partierna, men för min del anser jag att man här börjat i fel ände. — Jag vill emellertid nämna, fortsätter hr Nilsson, att vi ' inom . länets högerförbund redan sedan » lång tid:tillbaka tagit upp kon- takten med motsvarande organi= sationer inom fp ock cp, och nå- gon gång i slutet av mars kommer ett gemensamt sammanträde till - stånd för'att färmare diskutera, hur man skall kunna åstadkom- ma något förnuft'gt. och positivt, $. ex. genom en gemensam val- propaganda. : . Förutsättningen för ett gemen- 'samt valuppträdande är emeller- tid att alla partier framträder med duger inte att burdust söka skapa ett gemensamt formlö:t ansikte, som mera stöter bort än lockar, tillägger riksdagsman Nilsson. OM KRIARÄTTNING OCH SKRIVANDETS GLÄDJE har folkskolläraren Stig Ham- fors, Halmstad, ett tänkvärt in- för rigorös: Kommateringregler; kongruens- det illa. Hamfors: . någon behållning av själva resan. nom att med: sedvanlig” yensräial 'b behållande av sina profiler, det lägg inya Perspektiv, en tidskrift med ovanlig vilja och förmåga att ta upp frågor som inte gäller enbart kulturproffsen. Det fenomen som magister Ham- |:; fors vill fästa uppmärksamheten på är att en från början spontant skrivglad elev så lätt förvandlas till en den torraste orduppradare. Hans fo:tran till tuktan har varit .regler och annat slikt må vara förträffliga tng, men överdriver man kraven på det formella, så att den naturliga glädjen åt att måla med orden förkvävs, då är Uppsatsskrivning bör vara ett etetiskt ämne, hävdar magister « På skolans högre stadier tjänst” för i ämnena musik och teckning lärare med specialutbildning och särskild begåvning för sina äm- nen; och resultatet av vad 'vi i gängse mening. menar med este- tisk fostran beror i hög grad av dem, De har gehör, känsla och naturlig fallenhet. Den som inte själv är något av en musicus, och den Som inte äger minsta stänk en mångfald frågor ventilerades; vilka har "jag nu glömt, Ett ytt- rande brände sig in i mitt med- vetande och har följt mig ge- nom åren, Det fälldes av en lä- rarinna” i -en” slutreplik. till en ”Ja, pastorn får ursäkta, vad jag sagt låter" känske” barnsligt, men när inan dagligen är samman med barn, ' kommer man att tänka barnsligt”. . >- -Pauhis, hednaaposteln, skriver ä Första, korintierbrevet i det strå- lande trettonde kapitlet, vilket bär överskriften: Kärlekens lov”: ”När jag var "barn; talade jag som "ett barn, mitt. "sinne var såsom ett barns; jag" hade" barnliga tankar; men sedän 'jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var”. : Det -är. rätt och riktigt att-vi skall växa till, utvecklas, både själsligt och kroppsligt. Tankar och mogna och fördju- ej sker, kan mi ej fylla wår uppgift i livet. Men det- och därmed hela Sydostasien el-lja , barn. Impulsiva och "känsliga för allt: got" och” wackert är vi un- der :barriaåren, framför . allt gri- pes vi av "budskapet om Gud och de hi I liohed Vi Iska a na: försaka något av livets glädje härigenom, men vi får i stället på ett underbart sätt erfara lyckan och rikedomen i tjänandets lycka. En liten sann händelse från bar- nens värld bär vittnesbörd om tjä- nandets tillfredsställelse. När lilla Gunhild en söndag kom hem från söndagsskolan och hen- nes mor frågade, vad hon lärt i söndagsskolan, svarade hon: ”A mamma, jag är -rädd att det är ingenting. Gudruns bror dog i förra veckan och i dag var hon i söndagsskolan, Hon war så sorg- sen och tårarna rann utför hennes kinder, Jag kunde inte låta bli att gråta själv och så tog jag hennes händer och jag smekte: henne också, men så gick det så, att jag inte har ett dugg reda på lektio- nen. Vet du, mamma, Brita, som brukar ha så svårt för sig, fick beröm och det är jag glad över”. -”Kära lilla Gunhild”, sade mor, ”du har uppfyllt: apostelns före- skrift, Du har gråtit med dem som gråtit, och glatt dig med dem som varit glada”. Någon har sagt: "Det barnsliga hos människan är från Gud och öppnar ensamt” porten till Guds rike”. Vi. skall sträva efter att bli fullvuxna till förståndet, men i hjärta: och sinne skall wi för- bliva . barn, uppfyllda av renhet, sanning, stilla glädje och plikt" trohet) Vi klagar över ungdomens för- vildning i vår tid. Vems är skul. den? Ungd is? — I någon mån har behov- av hjärtats: innerlighet och omedelbarhet även som vux- åde, vi själva och vår omgiv= och grund, Antingen vi skall byg- ga ett hus, ett. dammfäste, eller en väg behöv "vi en säker grund. | Likeså behöver vi en fast och säker: grund för våra liv. Om - den enda säkra grunden för lyck- ligt och. harmoniskt, liv, fick vi undervisning i unga na undervisning av mor' och: när. alla i: hemmet ' samlades andaltens '. dtilla . stunder kring Guds ord, bönen och lovsången. dfervisning , Guds vilja och bud. " - Vad var innebörden; "syftemå- let med denna fostran och un visning? —"' att - bygga up] Gudstrons levande liv i vånt inre till gemenskap med kärlekens. Gud och till. wärn mot frestelser och faror samt bill -vägledning och väl- signelse för oss själva, våra när- maste och alla vi kommer å be- röring med, :: 1 samma "mån som vi 'pietets- fullt" vårdar och" cmhuldar barn- demens "tankar "och lärdomar och odlar och omsätter dem i varda- gens” gärning och helgdagens still- het, blir vårt liv ljusare, gladare, rikare och välsignelsefullare. Vi är inte här riden för att lava oss själva till behag, Vi har plikter mot” alla möter, Vår källelse är att' "sprida 'g) ädje och lätta bördor, Vi har behov av hjälp och wi skall ge hjälp. Vi skall wandra genom livet med öppna ögon och gene- röst sinne, med öppen hand och vannit hjärta, vi skall ge 'och inte sav. | konstnärlighet i öga eler handlag göre sig ej besvär, Ge- nom att endast behärska utan- verken, formalia, kommer man inte långt, + Annorlunda förehåller "det sig Vv ömliga : av oss hade förmånen att få-den- i Ider maj” månad Alla (fick vi i skola "och konfir- kräva, Kanske får vi för egen. dell kanske, Den största skulden mås- te vi äldre taga på 0ss Länge har det. förkunnats att människan: är god. : Varför är hon inte det då? — Därför att vi inte. förmår att vara goda i. egen kraft, En annan godheteris väg. och lära '0ss' kär- arter har det förkunnats ”Skulle fal som Ormen använde i Lusti gånden mill de” första människorna ut i andlig rotlöshet: och gös het, «tr - I 21 Hallands ' museum ordnas un-= i. samband med Halländska: Hemsl dens utställning av . bla. ; nutida också en. I ar och dräll, ädj: för till alla Ralländskör'' och hål änningar som äger .sådana..textilier; att : låna ut dem till denna utställning, där Halland skall visa - upp sina skat- ter av. ”den ädlaste av alla skytt- lade vävnader — i det” ädlaste av alla material”! od Utställningen. ' öppnas ' ”Jördagen den 25 -april: och vi: måste: därför be;alla välvill'ga långivare att lämna "eller sända in materialet så fort som möjligt och senast den 11 april, Det: kan antingen sändas till '- Hallands museum," Halmstad, eller lämnas in i någon av Hem- slöjdens affärer i Laholm, Halm- glöm inte att vidfoga ägarens namn och 'adress,' och helst också upp- gifter om äldsta kända ägare och föremålets ålder, om denna är känd, Endast vävnader 'i- damast och dräll från tiden före 1880 kan tas emot till denna utställning, NY Två inbrottsförsök har nu un- der relativt kort tid ägt rum i ett och tamma advokatkonor i Stock- holm, och i båda fallen tycks kas- med handledare i konst att "skriva svenska: : "1 vad mån vederbörande äger språkligt gehör, har sinne för och "förmåga att uppfatta och" upp- valörer och nyanser, därefter frå- gas inte, Satt att handleda samt att bedöma andras skriftliga alster har han själv aldrig behövt av- lägga något gesälle Tesp. mästar- prov, med bevis på att han har känsla och öra för sitt språks va- rierande former och uttrycksmöj- ligheter. 'Även med slätaste betyg i svensk skrivning kan han starta sin akademiska bana och läsa sig fram till den examen, som ger honom fullmakts rätt att i unga människors opus avgöra vad som skall betraktas som god svenska "och vad som så icke skall. Steget in i Ekgiltighet för allt vad skrivet och skrivande heter . kan -vara kort nog för dem som drabbats » av den här sortens skrivkramp, heter det. till sist i denna” nyttiga ' vidräkning med grammatikskräckens upphovsmän, "skatta skiftande uttrycksformer, |. " saskåpet: håll ha varit efter- sökt, "Vid det första tillfället ver- kar det som om tjuvarna hade varit relativt. ointres-erade av och värdesal och mera varit ute efter handlingar. I och för sig är kanske två in- brottsförsök i ett och samma kon- tor i Stockholm icke så uppseen- deväckande, även om de sker med några. veckors mellanrum. Men det märkliga är att kontorets in- nehavare är den advokat som på offentligt uppdrag försvarar spi- onen Stig Wennerström. Vad som skett kan ha berott på tillfällig- heter. Uteslutas kan dock icke att i något av fallen huvudmännen bakom varit andra än sådana som normalt är uppdragsgivare åt personer med kofot och dynamit. Intresset för papper och doku- ment i Wennerströmaffären kan vara stort på många håll, (Svenska Dagbladet) — GUD — måste leda oss in pål” lekens : gärningar, I många ton- |? | väl Gud "hava sagt”? — samma | - — och vi har lyssnat och drivits] städ, Fakenberg och Varberg. Men | Reflexer och reflexioner ”Lev utt xt drick och var glad, det finns ingen Gud”! har. blivit lösen för många människors livs- föring. Vart en "sådan livsföring bär hän, ger världshistorien svar på. De folk, som vänt Gud ryg- gen och upphöjt människan till Gud och levat i utsvävningar och laglöshet, har gått sin "undergång till mötes: . Vägen ut ur laglöshetens. väsen- de heter omvändelse, sinnesänd- ring. Som barnet skyndar till sina föräldrar, när det råkat illa ut, måste "vi vända om til Gud i bön och bot. Botdagen ropar ut sin maning till oss abt ändra vår livsföring och vända åter till. den Gud vi lärde känna och fingo kunskap cm när vi voro barn och unga. Jesus, Mästaren och: Fräl- saren, betygar: ”Sannerligen säger jag er: Om ni icke omvänden er och ibliven : såsom barn, skall ni icke komme in i himmebriket”. De flesta av oss dä vårt kära land är döpta och jag slutar mina reflexioner inför Botdagen nied en av våra dop-psalmers inträngande ”O mänskor, och. vanrden barnen like: blott med oskyldighetens skrud i. prydens dill Guds mike. i Med kristlig dygd. och samvetsro ert barnaskap ”förklaren, : behållen kärlek, hopp och tro”. | och. himlens nåd bevaren uti ett helgat hjärta”. | oe Botten och toppen Att: myndigheterna betraktar vå- ra barn ur nationalekoniomisk. syn- punkt är kanske begripligt. Värre är det” om synen. sprider sig. till öräldrar och lärare, ekriver Ka- "Thelander i en amfåkel > i, sbid- tl 3 det ånte” natio- - bekymrar oss föräldrar: utan "betydligt mer "pris vaka. ambitioner, Ni will att” våra barn :skall ”komma någon ve som det heter, :Vi will 'abt de skall få Jen god start”. "Ombedvetet an- vänder” vi "uttryck com : om fivet vore en -kapplöpningsbana. Kapp- löpning "vart? :; Slutmålet -är. ju :gi- vet för oss . alla, men. det" där inte vara, vad, vi. menar, vå Jag. åror "att det kan få ganska farliga konsekvenser : :dför , barnen om. denna anda" får genomsyra skolan, '. Särskilt hårt klir det för dem som hamnar i botten på såll- |. ningsmaskinen. Samhället måste bottenskrapa . begåvninigsreserver- na, heter det, Men hur känns det att höra till bottenskrapet? Att ideligen, få underkända skrivning- ar och mötas av, dystra. miner bå- de från lärare och : föräldrar. är inte särskilt. stimulerande. Sen hjälper det föga om man har hö- ga betyg i gymnastik 'eler; teck- ning' eller elöjd.: De. ämnena står utanför den . graderade poängska. | lan. Men har ivna plats. nere . Men. också. för de diktiga här värdeskalan sina avigsidor, Den vj ar dem till enkelspåri het, De. gall inte belastas med för många övningsämnen. Varför ska de slösa 'bont tiden på att sjunga och måla, det är kättre att de "får specialutbilda för samhäll let mer värdefulla ' egenskaper. Ofta sörjer, de inte alls själva över den ensidigheten. Da har nämli i motsats till den förra" gruppen lätt att acceptera den gängse wvär- deskalan, Den sätter ju dem själ- va i en fördelaktig dager och ger dem chansa" att nå ”toppen”. Vad för itepp? Toppen av mänsklig ut- veckling och. mognad? Knappast, Det. är ju inte det värdeskalani går ut på Toppen betecknar topp-pcäng, som ger möjlighet till karriär och klätt-|' ring på samhällsstegen. Det är kusligt ibland att höra ungdomar på 18—19 år resonera som om he- la tillvaron wore en "sådan stege att klättra på. Med ungdomlig iver och oerfarenhetens hela glöd om- fattar de en värdering, enligt vil- ken kampen om poäng och kar- riär ger livet mening och innehåll. Bland annat speglas en sån syn i avdelningen ”Individens krav” i gymnasieutredningens betänkande, Här återges resultatet av eleven- ”l gande, Skulle så ske blev Cy- | Aktuell - De brittiska och amerikanska -tendenserna, att i mågon mån stödja den turkiska politiken om Cypern visar att dessa tre län- derA stort sett-har samma. syn på: de' Strategiska problemen. Nära 40 procent av den cyprio- tiska' befolkningen sägs rösta kommunistiskt och man kan därför inte bortse från faran av ett kommunistiskt maktöverta- pern en sovjetisk utpost i Me- delhavet, . Och i amerikanska| och . brittiska ögon är Turkiet alltjämt” det främsta skyddet mot en kommunistisk expansi- on i Mellanöstern, i Helsingborgs Dagblad. - Den oro, som på sina håll skymtade efter tragedin i. Dal- Pas, att USA skulle gå mot år av. isolationism - och intolerans har inte besannats, President Johnson har gjort en god start, och om han inte gör någon grov ultvikespolitisk' blunder, torde republikanernas" chanser att i höst 'återerövra pvesidentmak- |: ten vara mycket små. " Västerbottens-Kuriren. : ] Myten 'om den sveniskia social- demokratins ofelbarhet får in- te bli annat än en myt. Det är opposiltionenis pöikt att skapa ga- rantier härför och att utforma ett realistiskt regerir UIterna- itiv som - skjuter in sig. på de svaga punkterna i den socialde- mokratiska politiken. ' Om så sker finns det hopp om en. po- Jitdisk) tyngpunklisförskjutning med gynnsamma 'konsekwenser för de nu eftersatta sektorerna i samhällslivet. ” ve Kvällsposten. Puddingens kvalitet wnisar sig när man. äter den, säger engels- männen. - - t Den Exlanderska : buddingen innehåller . bl. "a." långsem” uti » kommentar | de, De visar nämligen folk- pantiledningens hägn äh so för en borgerlig samverk nämligen en framste; gsvänlig social och lberat Politik, inte har itagits så allvarligt av den .- ganska stora minoriteten. oh Hallandsposten. i "Skolöverstyrelsen har tidigare yrkat på en utredning om Éfolk- högskolan, Nu finner den en sådan överflödig. Nu gäller det framför allt att förse den med tillräckliga resurser, så att den kan klara sina vidgade mppgif- ter. Denna nya. optimism. än baserad på ett realiskiskt unider- ; ] hag, Utbildningssamhärlet kan inte undvara den" fria anpass- ningsbana skolform ; som folk=. högskolan representerar, Handelstidningen. Alla styrande socialdembokra- sket värja sig mot warje be-. skyllning för att de skulle äm- na smygsocialisera gamla Svet.. rige, Deras efterträdare, inte. -utsätta - sig för. dika fula misstankar, de sägen renb ut, att ide tänlker ta hand om hela maskineriet :i det här landet, in i riksdag och kanslihus. ling, hr Erlander & Co känner sig som förridare?:I så fall är det dags tailt de lyftes ur sadeln . av valmännien.., : Vestmanlands Läns Tidning organisation, Målsmännen is riks-". ra” fria i: sina: .diskusstoner om” av; lärarna. : Vanföreställningar | 'om” förälldrarnas bristande” in- tresse för sina barn skulle för- svinna. om det fannis ett forum veckling ” av industrin; kraftig inflatiiors - stöld från spararna, bostadsbrist och dyra bostäder, Men inte, nog med detta. "Den innehåller också köer” "framför skolor 'och sjukhus, stora bris- ter i åldringsvården "och otill-| fredsställande levnadsmöjlighe- ter för många handikappade.” ' Professor Ohlin.” Ive Förglaget om valssimverkan i fyrstadskretsen ”. avvisades "av folkpartignuppen ' med '34 : rös- ter miot 32 enligt vad som upp- gives. Siffrorna är överraskarn- Skogsveckans : - mäskinvisning :- publikmagnet Stockholm (Skog-Press) "Hur hela dräd kvistas och upp- arbetas i en transportabel anlägg- ning får 47:e skogsveckans besöka- ve tillfälle att närmare studera den 4 och 5 mars, då Ing I:s övnings- område en km norr om Haga nor- ra grindar förvandlas till en moc dern ' avverkningstrakt. Det är Sunds uppmärksammade bidrag till ' I mordeförsöket 'som' en protest," där, :föräldraopinioren kunde komma VW klart uttryck. ' | Ät Fru Anne Marie Bratt. . En' års fra på 1200 300 självmord här i blandey är na- tunligtvis ändå skrämmande hög, högre än' antalet Itrafikdödade; . och” kanske lika skrämmande som antalet offer är medvetan- det om den förtvivlan, förvir- ring eler desperaltion ' i: väl " färdssamhällets mitlt' som ligger bakom (de tusentals årliga" för- söken att söka döden frivilligt, eler "behöva tillgripa det halvt - fingerade, halvit" ållvarliga själv; 'ett skri om hjälp när ingen så- dan har stått att få. hu , Dagens Nyheter. ' : Des nå oa delades 'i Växjöbladet, återgavs” i lördags i Smålandsradion — med Smålandsposten com källa. -. Såä'nt. har förekommit 'förnut i- olika vartgliioner. Vi har också - nyheter kan bli. som nya när radions nyhetsredaktör är med-' arbetare i Smålandsposten, och :. vi kan' väl förstå' att förmågan bill opantiskt lö av kvi ikdlemet som presenteras. De i anläggningen ingående enheterna är trädinma- fare, 'kvistné kin 4 bet. ningsbänk och kvistbtransportör. Två lunningstraktorer sättes in för att mata anläggningen med hela träd. Kvistningsmaskinen manöv- feras av en enda man bekvämt J d-å en De mindre skogsägarna bör ha intresse för en ny finsk barknings- skin i 4.000-kr kl Den betjänas av en man och kan då prestera 30 kubikmeter om dagen. Aptering och kvistning enligt den Ririkles 1 hybt, stod, kom: mer också att demonstreras. Fyra fordon. utrustade med ”klättrande hjulställ”, modell Ilon, hör till de många nyheterna: en jeep och tre lastvagnar på 4—12 ton, Vidare kan nämnas griplas= | sjäd: käter om skolä betydelse, | t gnar med stora hjul, en ny Nytto- och effektivt ynpunk- | svensk snö ter, som tar sig fram terna dominerar fullständigt. lika bra på barmark som på snö, ” on och flera nya modeller av lättare motorsågar. , Skogsmästare Bengt Ilon, som är ie för visni gäk- mar med en besökarsiffra på om- kring 3.000 personer. På grund av det ständigt stigande publikintres- set måste visningarna å år pågå hållanden inte wäcker till, " Växjöbladet, | ETT ORD "PÅ VÄGEN .— glädje åt hjärtat... Ps. 19: 9. Jag har en uppriktig glädje över Bibeln, Den glädjen har växt med åren, från barnets glädje över en intressant be- räbdtelsebok, genom en ynglings kamp med dess bud, till manna- ålderng Kacksamhet Över att äga något som består under allt, Min glädje gäller själva or- den och wuttrycken & Bibeln, dess senitenser och hymner, Min ' glädje gäller dess personer. Jag skulle känna mig mycket fattig, om jag inte hade fått lära kän- na Moteg, Jasaja, Amos, Lukas, Johannes, Paulus och Jesus. Jag fröjdar mig över tatt få leva i umgänge med dem och höra vad de säga. Min glädje gäller inte minst Bibelns direkta bud- skap, .dess ord om synd och nåd, om hopp, tro och kärlek, Äger du denna glädje? i två dagar. br uk, 1: 46—55, 0 I f rod — såna: Jar fn MG ar EA ter av dagens snitt brukar il- - | låter när det blin deras tur att flytta ;sÄr det åt en sådan utveck i ä förbund. Föräldrarna måste va- skollproblemen . och. inte. låta, si - na” sammankomster. domineras ' "En nyhet; gom i fredags med-. ' påpekat det tidigare. : Och" mär - vi ou gör det återigen, så är -. det i vetskapen om ett gamla + de framföres på nytt, Smållands- .. : ret under dessa för- :.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.