= . och hävdat att folkhö —— — "£XHOLNMS TIDNING 4 Har folkhögskolorna möjlighet: . att hävda sig i framtiden i kon- kurrens med - grundskolan och andra” nytillkomna skolformer? Det är en fråga, som dskuterats. av både skolfolk och menige man. Somliga har. varit pessimistiska —— = LT: Måndagen den 2 mars 1964 LT. =. Folkhögskolans framtid. | -eller specialkurser. för utbildning av tällda re. Huvudparten &> denna utbild- ning bör skötas av de ordinarie folkhögskolelärarna, men viss ex- perthjälp förutsätts. Sch , " Skolöverstyrelsen tror också att tid snart är förbi, medan andra sett ljusare på saken, Nu har skolöverstyrelsen sagt sitt ord i saken — framfört i ett remissytt- folkhögsk kan få betydelse för den gymnasiala. utbildningen, . +1 Kalifornien håller man som "enda akvarium. i världen en späckhuggare i fångenskap. Den trivs bra :och har lärt sig åt- skilliga - trick. Är kamrat med två valar. Marineland har ock- så bläckfiskar och många andra både på förg a och eftergymnasial nivå... För ' äldre ungdomar :torde = folk= : rande över fackskol betänkande — och det var fak- tiskt. ett glädjebud för” alla de, som tror”på folkhögskolans be-' tydelse. Folkhögskolerna bar väl föjt med i samhällsu li och ögskolan vara att föredra fram- | för fackskolan, då det gäller för- . beredelser för t'ex arbetsledar= eller socialvårdsuppgifter.” Folk- högskolekurserna — bör + i; kom=-" petensvärde vara likvärdiga med” anpassat sina kurser efter nya ut- ” bildningsbehov, säger skolöver-' styrelsen, De har haft kurser bå- de med 4 traditionell mening all- mänbildande ämnen och kurser för mera utpräglad 'yrkesutbild- ning. På den vägen bör de fort- sätta också i framtiden, anser skolöverstyrelsen. Även om folk- högskolan får uppgifter 'av vi- dareutbildande karaktär, bör dess huvuduppgift vara'att ge orien- tering i personliga :och medbor- gerliga frågor. Denna uppgift kan folkhögskolan fullgöra endast om .' den får behålla sin fria ställning. : För framtiden är det angeläget att vidga kursinnehållet vid folk- - högskolorna, och i många fall är ' det lämpligt. med specialkurser i olika /ämnen.; ' Specialister från gamma .vetksamhetsområden, t ex yrkesarbetare, ingenjörer, arbets- Jedare” eller författare bör genom vögskol ges ori i allmänbildande ämnen av bety- delse för deras verksamhet. Vida- ” re bör specialister från olika om-;' : fritidsgrupper, utbildning av mera : ' Bjälvsländiga ledare i fritidsverk= .|' råden, sammanföras till orien-.' tering och diskuZm, För kom- Imän kan . folkhögskol fö , heter det i i ytt-" randet, .. : : Akademisk undervisning på ett-. betygsnivå bör kunna förekomma . vid vissa folkhögskolor, heter det "vidare, En försöksverksamhet av "detta förslag bör inledas, och skolöverstyrelsen -begär - anslag "med 150.000 kr för ändamålet, För att göra det möjligt, för: folkhögskolorna att ordna kurser, . av ovannämnda slag, ämnar skol” överstyrelsen föreslå en ändring av . folkhögskolestadgan, - Likaså Pg "stämmer man i fackskoleutrednin- gens påpekande att . folkhög=- skolorna bör få ökade statliga bi- drag. . De. nuvarande - driftsbi- dragen till 'folkhögskolorna 'an- . knyter alltjämt till 1953 års kost=.' nadsläge, och som följd härav har , många skolor, särskilt de rörelse- - ägda, en prekär ekonomisk situa= tion. överstyrelsen . ning . för- folkhögskolornas med drygt 10,8 milj kr. Sammanlagt ” begär ' skol- ." en . bidragshöj- . del De svenska fokhögskolorna har ' under det senaste seklet haft oer= : hört stor. betydelse för svenska folkets fostran och utveckling till: na ordna kurser kring provinsiele+” Ja förhållanden och därmed kom- . plettera Kommunskolan i Sigtu=": na. Ungdotasledareutbildningen . får .: anses om en viktig framtidsupp- ' gift för folkhögskolan. Det kan ' gälla: korta kurser: för' ledare 'i « samhet och . ungdomsföreningar kön, « VÄLFÖRTJÄNT AVBASNING . emdömeszlösa personer i dess topp. KVINNORNA OCH SKATTEN ' Samhället” "vacklar" "mellan olika l. ståndpunkter när det "gäller famil- jepolifiken i-och - familjebeskatt= ningen, har' örebr Ku: rir å nn, "upptäckt: - Och samtidigt etfar mar, att skatteboredningen, som; har att grubbla över vårt framtida skat- tesystem nu närmast vlutar "åt att permanenta den skattbtruktur vi har i'dag, Ortsavdragen . bibehålls, den nuvarande sami 'skattningen |” likaså) .Därmed är döjl ”gheterna']y att skatlevägen ändra"på' kvinnans yrkesförhållanden effektivt -be- gränrade, Samtidigt skall sägas, att sambeskattningens princip in- te på något" sätt bär ”skulden” an- nat 'än i mycket få höginkomst- familjer,” som ur arbetslöshets- synpunkt är skäligen ointressanta. Det är sambeskattningen: kon- struktion med tunga avdrag i botten och snabbt stigande skatte- procenter som gör ks kvinnans entré i vet k, Det är inget oöverstigligt skattetek. niskt problem att slopa ortravdra- gen och konstruera om skatteska- lorna och ändå skapa utjämning både mellan inkomstgrupper och Men tidningen tvivlar på att skatteberedn'ngen : hyser något större intresse för den saken. Nässjö läroverks elevråd pro- testerar 1 en skrivelse mot den senaste tider politiska stridighe- ter inom Seco, Skrivelsen är un- dertecknad av Nässjö läroverks rektor Carl. Gustaf Coll'n, skriver Helsingborgs Dag- blad: - . Flevrådet ser med oro på den rådande politiseringen inom Scco och anser det vara synnerligen beklagligt om Seco i fortiättning- en blir en stridsplats för de poli- tiska na. 7 samhäll de gifter också i framtiden. Det är liga medborgare, och ' får - tydligen. stora” 'upp- - därför tacknämligt; att skolöver- styrelsen ställer: sig så positiv till - : denna skolform som :' fallet är i "gande : : fackliga rörelsen och turistnäring- :ien” om möjligheterna att åstad- det hu publicerade remissyttran= TRE SKOLTERMINER | » Det är förvånande att man från skolans s'da ägnar så liten: -upp- märksamhet åt förändringarna av semestertider och ”de' nya krav 'som ställy "på "eleverna, skriver Dalaz Demokraten: su Reso-chefen — Ruben.” Enocson' vill ha en utredning 'med delta- av ”; skolmyndigheterna; komma en: annah term” nsindel- ng för skolorna, Det är ju ingen svårighet att påvisa: angelägenhe- t ; sko. "verksamhet på måste ' anpassas ingen; på arbets- kade. fritiden 0. 5 Ve : I samband med "att en "fjärde semestervecka nu blir verklighet » dikuteras , möjligheterna att å- "stadkomma en spridning av se- mestrarna över en större del av året. Nu är semesterledigheten koncentrerad till juli månad, Det medför problem av skilda slag in- om en rad områden av samhälls- livet. Och de semestrande själva undgår sannerligen inte olägenhe- ter, t. ex. i form av trängsel prak- tiskt taget överallt.” » Enligt en utredning för en tid sedan av ' Studieförbundet Nä- ringsliv. och Samhälle lär det in- om företagarvärlden numera råda tveksamhet huruvida det kan var ra förivarligt att industrin i så stor omfattning som varit fallet enn verksamheten för semes- ; I utredningen antyddés möjlig- heten att genom stipendier, rese- bidrag och extra semester' stimu- Ira anställda att sprida semestern över en längre t:d. Många skulle kanske ta ut en eller ett par se- mesterveckor på senvintern om inte ekonomircka problem lade hinder 1 vägen. I många 'andra länder delar man upp skolåret i' tre terminer. Även i. vårt land borde det vara möjligt att åstadkomma en mera förnuftig ordning. Det är åtskil- ligt som tyder på att det nuvaran- |, Att sådant sker är dock själv- klart, när man t. ex, vid elev- riksdagarna behandlar rent par- tipolitiska frågor. Detta är en ut- veckling som absolut inte får fortsätta, heter det i skrivelsen, vari vidare påpekas, att det tidi- gare ofta har förekommit att rep- resentanter för Secos ledning ut- nyttjat sin ställning som förtroen= demän till att i Secos namn föra fram egna åsikter som inte varit representativa för organisationen, « Protesten kom inte oväntat o. är välgrundad. Seco skall enligt sina stadgar vara opolit'sk och neutral i tros= och livsåskåd- ningsfrågor men den bestämmel- sen har gång på gång hurtfriskt nonchalerats, De radikala gossar- na i ledningen har, på Secos väg- når, vid flera tillfällen fört till torgs tankar och synpunkter som inte alls stämmer överens med stadgandet om neutralitet, . Secoledningen får tänka om, in- nan det blir för sent. Tanken om elevernas riksorganisation är all- deles för god för att förfuskas av de, systemet också måste vara mycket ansträngande för elever- na, : "Grund- och mellanskolor i i tys- ka sovjetzonen avskaffades i'sam- band med den ”socialisti.ka om- ställningen” och ersättes med en förberedande skola för ensid'g yrkes- och militärisk utbildni djur. att visa upp. Bläckfis- ken är i själva verket mycket blyg av sig. . -” LOS ANGELES (TT:s korr) . -— Flickan” är nästan fyra mete gett 'henne > smeknamnet Swifty 'men hon har också ett högtidligt latinskt nami — Pseudorca crassi- troligen ” kallas familjen, . -Närbesläktade med späckhuggaren, orcinnus, USA har fått det: dystra namnet - ”Dråparen',- Ingen av dessa valar finns i fångehskap. - > " Syvifty ;fångades nyligen av två rornimo utanför Point Vicente i Ka- : lifornien; Hon och 200 andra valar. höll på att:jaga bonitfiskar. Dessa” "fiskar ! hoppar högt upp i 'luften för ätt. undkomma men det besvär -"rar"inte”valarna som hoppar efter ”— några av dem hela" fem meter upp i luften. Det var under ett så- dant språng som Swifty. hamnade: i Geronimos nät. =. mycket intresserade n fångst ” som överlämnades till ”"Marineland ' öder om Los Angeles. r världens största” . fångenskap i i hela världen och tycke . trivas braj Hennes uppassare , har - dens, "I "Skandinavien skulle hon ”falsk späckhug- -: gare”,, Späckhuggarna tillhör val- NM Swifty ; är, till exempel den äkta' som i-r man ombord. på fiskefartyget Ge- : . En av de atlantiska delfinerna i Swifty kom till Marineland har Kon därför studerats mycket ingående. . Swifty och hennes släktingar har en ovanligt kraftig -stjärt och en med; sylvassa tänder. - Ingen ' visste hur. det kraftiva djuret som 'ser ' så blodtörstigt ut - | skulle bete: sig i fångenskap... Mest Fiskarha” seglade stolta hem med spänd - var man nog på om" hon skulle; äta. Det dröjde dock bara tolv, timmar, innan Swifty började äta makrill som värdarna stack i ed ”världens största” . För tre år sedan lyckades ngå 'en annan späckhuggare men den var både gammal och sjuk "och "dog innan forskarna hann kom- ma underfund med hur djuret be- ter sig,” "Det är svårt att komma späck- huggarna in på livet: och studera dem och vetenskapen känner därför ånte till så 'mycket -oni dem, Sedan på henne, «+ Swifty är. en godmodig varelse trots sitt grymma "yttre. Hon” är -också :". klok: Liksom 7 de « "övriga valarna :i Marineland har hon gått i> platsens: skola, 'där valar,' delfi- :. | ner, sälar och valrossar får lära sig att hoppa upp:i, luften: efter fisk och andra: föremål,; sjunga, slå på trumma ' och "mycket: annat. Ett av sjölejonen kan: t.ö m framkalla ljud ljare — : det finns; an- hal detta i minnef inför id vårarna'florerande a; n vid dörrarna, Denna för- ljning har redan satt. i gång för en, oci en bokagent har nys ligen presenterat s'g' som” utsänd från Konsumentinstitutet; det boki verk han utbjöd bland husmödrar. na-i Göteborg var i sex band och kostade åtskilliga hundra kronor. . Inte heller; skall man låta lura sig att köpa varor som uppges vara ”provade av Konsumentinstitutet”. Ett sådant argument för en klädeés- borste, fönsterskrapa, potati sskalare ec." är. värdelöst, eftersom det inte ger besked om "resultatet av prov- ningen, - . Konsumentinstitutets provnings- utlåtanden” innehåller. utförliga re- dogörelser för egenskaperna hos de provade "varorna, Ett sådant utlå- tande kan . givetvis vara positivt; det kan ock:å vara negativt, Just när 'det gäller Ismåredskap, som säljs direkt till hushållen, har man inte sällan funnit vid provningen, att art'keln i fråga inte fyller nå- gon” praktisk funktion. Och" även om föremålet — kanske inköpt vid dörren "därför att husmodern inte velat eller vågat säga nej — är an- vändbart, kan det visa sig att det säljs dyrare : vid dörrarna & än i affär rerna. et . ”Bak 3, ” d av K institutet” är en annan vanlig fras vid dörrförsäljningar. Om institu- tets namn åberopas, bör man be att få se provningsutlåtandet eller kontrollera att varan finns om- nämnd i någon av Konsumentin- stitutets publikationer — det går (Stockholm 54 14 30 måndagar-—fre- dagar 912). ” 'geras dit, där fackarbetare och . arbetskrafter saknas, : I år skall' enligt den Kommu” nistiska ” partiledningens ' planer vinnas 80 procent av dem som avgår. från skolan åt tekniska yrt- ken. och - jordbruk. Påtryckning- ” arna som funktionärerna vid sina värvningar utövar gör de flesta Men inte ens ungdomarna söm avgår från sådana skolor insät- tes i näringslivet i enlighet med den utbildning de fått utan diri- d bittra och åstadk mer allvarliga tvivel på den kom- munistiska regimen, . (Nordvästra Skånes nya hus: får - av dörrknackbre som, bjuder svara ”god-. sterar goda Tokyaa! kan ' dessa försäljares påståenden ; vara ' helt falska, och man bör inte. låta någon dörrknackare röra lå:en eller göra några monteringar av låsskydd; det finns” välrenommerade : låssmeder | för sådant arbete. Möjligheten. finns att. den anonyme , låsskydd.försäl- jaren är en inbrottstjuv, som. med sina undersökningar av ;låset : och sin installation av ”lässkyddet” £ bereder « ett inbrott,” FRIA ORD. MAJORITET ÄVEN BLAND BILS FÖRARNA FÖR VÄNSTERTRA- - FIK : Den u kn'ng, som institutet för opinloncunder:ökning- ar (Sifo) gjorde i höstas och som gällde svenska folkets inställning till höger- re p. vänstertraf k, vi- sade att 57 proc. alltjämt. är för vänster och 43 för höger, sedan "vet ej” -svar borträknats, 55 proc, av männen vill behålla vänstertra- filen, 0. av kvinnorna vill 601 proc. ha den kvar. Nu här ' ytterligare” "intressanta siffror blivit klara från ' undersök- n ngen. Av dem framgår: att följan- de är för vänstertrafik: "52 proc, av ibilförarna och 65 proc av fotgängarna, ” ' 30 proc, bland ”bättre situerade”, 55 proc. bland. ”medelklass” och. 66 proc; bland arbetare. och likställ- da” 1 & M Ser” man än - | åldersgrupper är siffrorna följande: .. ; 21—29 år: 44 proc för vänstertrafik 30-—49 år: 54 proc för vänstertrafik 50—65 år: 66 proc för vänstertrafik 66 år och äldre: 67 proc för vänster- bra att ringa institutet och fråga trafik I storstäder vill. 45 proc behålla vänstertrafiken, 1 övriga städer 54 proc, i köpingar och municipal- samhällen 63 proc och på Jands- bygder 69 proc. - Denna undersökning visar att riksdagen fattade sitt principbeslut om införande av. högertrafik under felaktiga förutsät hajliknande halv meter - lång nos!” | Delfinen trivs bra i i i fangenskap [ ;7Marineland”. hoppar genom. ett ot brinnande tunnband. ; som "påminner om hur, det låter då: en politisk demagog har eldat upp ' ML ” Valkärteke I Sviftys akvarium befinner sig också valarna Bubbles och Bimbo. Den, senare är. med sina sju meter " den största val. som hålls i fången- skap i världen, . Han är förälskad Bubbles. När åtrån, flammar upp mellan dem tar de sats från var sin ” ända av bassängen och störtar sig sedan mot varandra, Det hela slu=" tar med en 'våldsam kollision hus vud . mot "huvud. Att de: inte:får' huvudvärk :' av. denna. « våldsam- ma. form . av: erotik . beror: på att huvudena skyddas, av tjocka späck- NH lager.” ' : I Marinelands; ”akvarie: är r besö- karna en god bild av livet i havet ; och på havets; botten, Akvarierna : har glasväggar och man kan på nära håll iakttta alla de egendomliga fis="' «karna, flär finns hajar, bläckfiskar, fiskar som' har. fyra" ögon, bruna Hawaii-ålar som är nästan lika far- liga. som . hajarna; fiskar” som rör sig med hjälp av jetstrålar och mån-=, .ga andra arter, . :, Bläckfiskarna gör ett "kusligt i tryck "med :sina människoliknande kas ut en fyra-fem meter, "cs '" Vårdarna - " berättar - dock - att: de bara angriper människor "om | de blir skrämda ', på. nära håll I. "själva verket, säger de, är den åt-=, taarmade bläckfisken mycket blyg och håller sig! helst på sin kant. - "En bordsbön > (A. Grace Before Dinner ' ne efter: Burns. Poems) | Vad Gud giver och: vad vi tager Det är "gåvor. av kärlek vi får Giv" 088, mat, bönor: eller ärter Gud wvi-tackar för vad som 'vi får Har vi kött eller hava vi fisk Allt är ju gåvor från Herren Krist | Gud: kyrka bevara ock vår Kung” Må friden spö ra Ik våren ung Eller liknas vid "blommande djung O, Gud Du på oss alla tänker Ja, på varje skapad varelse Vi prisar D'g ty vi kan ju se : Det är godhet som .Du 0.s skänker Ack Du Himmelske Vägvisare ' Vi vet ej vad som kan ske vr Fader giv oss Din välsignelse. - - Amen. : Roe Linnéa Norold a ” Robert” Burns föddes den 25 ja- nuari 1759 och dog den 21:juli 1796, Hans fader var en fattig skotsk jordbrukare. Burns utgav sin första diktsamling 1786 Poemschiefly in the Schottish dialect, som genazt gjor- de: honom populär. Hans hustru hette Jean Armour. De hade till- sammans nio barn varav de flesta dog vid späd ålder, den siste föd- des fyra dagar efter faderns död ålder dog vid 2 år och nio månaders der. - Box 349 — Stockholm 1. " Postgirokontot — 901962 — står unde? - kontroll av ' Näringslivets terar ordföranden i Aktionen för vänstertrafik, . rådman G. Ingvar Ägren, Stockholm. Vi kommer inte att förtröttas i vår strävan att söka få rikedagsbeslutet upphävt. Vi vet att detta är möjligt, eftersom 'vi har majoriteten av svenska folket — både bland bilförare och fot- gängare — på vår sida inför hös- tens andrakammarval, AKTIONEN FÖR VÄN- STERTRAFIK Tidningar) Banérgatan 21 — Tel, 08/67 20 35 -" SOLGÅVAN > TILLBLINDA 2057-00 0326 fr —— "| ständigheter vissa risker att bli N | ma åt Turkiet. För Nelo är Cy- 2 I'som helt ormtjusats av melodi- ögon. Deras griparmar kan sträg-: "| gosselynnet i behåll: Låt oss slippa att prövas för svårt | - För Sreae innebär etit del- tagande i en eventuell FN-styr- ka på Cypern under dessa om” indraget i det storpolitiska spe- let. En förutsättning för svenskt accepterande av . den ' väntade inbjudan från” U Thanlt måste därför wara att sådana risker elimineras, Det är I och för sig svårt för vårt land som vällmå- ende . och politiskt oberoende nation att undandra sig sina skyldigheter att medverka' till fredens bevarande - i -- världen. Men vår medverkan kan. inte komma "ifråga om andra” intres- sen än fredens kan dra nytta dÄravVe sd Ao mo re ” Sydsvenska Dagbladet. - Viktigare ur vår synpunkt är allt konflikten på Cypern tycks arta sig till att bli: ett led: i tvekamben mellan de två stora maktblocken. Sovjetunionen här haft ett finger med redan från början och blandar sig allt mer 'och mer :i, leken för att kom- Pern ell naturligt intresseområ- de. Sverige. driver sin 'allians- fria politik utifrån ett läge mel- lan dessa två stora block. Det vore därför mest naturligt att en" FN-styrka rekryteras från neutrala länder, "som "inte har en . sådan - position, Man ' ken tänka på Indien," Burma,' Jugo- slavien och flera afrikanska sgta- ter, Det mesta talar för att vi inte. .engagerar oss på Cypern. | . » Arbetet, "Vad. som skett i Malmö. är i främsta rummet' ett nederlag för de båda 'skåneka tidningarna och inställningen ätt man kan kom- mendera fram ett samarbete, för vilket tiden ännu ej är mogen. Om "det ligger något & deklara- tionen a den negativa utgång- en "förhandlingarna icke kormmer, allt accepteras har vi att motse en intressant politisk parti. utan "samling, av 'avhöppare” från ”d: da ” borgerliga 'partigsupperna erna från Sydsvenskan: En ny panligrupp allså som. resultat av | samlingstanken — onekligen en lika betagande som, täpen utgång. Nya: Wenmlands-Tidningen (b). Den krater + som , nu åtnjuter "makt och myndighet drabbades av li vets allvar 1948, De är fontfa- rande märkta av. den upplevel- sen. 'Men detwsförinran hade de Vad allt skulle inte" "inträffa; när skör- detiden var.inne? Studenlterna av årgång 1964 är frimodigare och djärvare i sina krav; Men nog har idéerna ett starkt släkt- tycke. Och den gången var det s. k, ansvarskännande polilker som klättrade bland barrika- derna, > ” Den tiden är- långt : avlägsen. De nuvarande studenterna har bara läst i. bok om den, : Inte att undra på om de. griper. sig an problemen utan ftvivlets bar- last. i . Handelstidningen. Vad beträffar betat utsäde, är det . välkänt, att det inte får användas som foder, Det är t 'o. m, i lag förbjudet att ge det till djur. : Riskerna för att ”kvicksilverägg” skall komma i handeln får betraktas som obe- fintliga eller minimala. Äggpro- ducenterna äter själva av äggen från sina hönsgårdar. De vill naturligtvis inte utsätta. sig för hälsorisk härigenom.: Detta får anses vara en 'garanti för att farliga ägg icke produceras. För det andra vet naturligtvis höns- ägarna, att djur, som förgiftas med farligt foder, aldrig kan ge någon avkastning. Också det- ta är en garanti mot ”Kvicksil- bibelläsningen och : ner Bibeln i min öppnade för den som g verägg”. ”. Växjöbladet. För kristendomen i — vara att ”vrida klockan ttill< baka”, om den ännu en gång parti eller en viss samhällssyn. nyhet, nämligen "ett samlings- | genération socialdemo- fö det här | dan blygsel tat landet skulle det — för att nytt- | för (z ja ett älskat panrtiledaruttryck dock icke b jag blygas o om den kom att förbindas med ett visst | och likaså iom jag vändning hanterar den Kivellr aa Om jag får hysa någon tro r Sammnellsson, så inte ba= för or jag, utan är övertygad om att det vore lyckbsammare för Aftonbladet om hr Samu” elssons ”vetande” i sin citat" konst” 'bättre underbyggdes av fakta. Det är som bekant ingen större konst att dlänga glosor omkring sig, allrahelst om man har en tidnings 'spalter att fritt rumstera & Det -är knappast en hederlig journalistik ' com till- lämpas i 'AB för närvarande, och jag tvivlar z på att den är gagn för. ti gens. Prålman Fridolf Thapper (5). Fair, play är. något-man för- binder med god idrott. Men det är något som inté hav det min- sta samband med iden mlotbju= - dande form av kroppsövning som 'proffsboxningen utgör. Tar man del av kommentarerna till : matchen mellan Liston och Clay: dinner man, et det öppet. dis- kuterag huruvida matchen :var uppgjord på förhand eller. ej. LS Det ifrågasälttea också” om inte ” boxningshandskarna var så pre- parerade, att de kunde förblin= " da motståndaren, Att epektaklet : ingenting annat är än business :: i dess mest osympatiska form, framgår icke minst av den se- ' naste matcher, om världsmäster> skapet i professionell tungviltts= boxning. i Sydsvenska” Dagbladet. Att skaffa sig bättre kunska=' - per kräver egna ansträngning-” ar.: Om du inte själv bjuder till, eller politiken. Och du: får tnte ge efter för albt del! för stunden : inte känng moligt allt läsa. I så- dana” perioder av misströstan hjälper det att tänka på" målet. "- Av att ständigt hålla ett mål i tankarna kommer "vi till slut att drivas : dit '—- nästan trots oss älva, har någon sagt. ' ” Rektor Gunnar Gaddé Fortfaramde går en alltförjstor .: det. av - neifionens ”samladé tpro--. - duktionsresulitat till. atlj förme- ra förmögenheterna för ett få-" tal; Det är ett för folkhemmet fundamentalt problem," som" de : styrande inte” längre "kan sluta i ögonen. För. - ae > Stockholms-Tiäningen. (5 marna. Ser" ett. klarare I besked ' än aldrig så många Tyska. be. dyranden. ga budet "Du skall icke 'atjäla”,> ”- är en Ouppnåelig tillusion, Man |. får vara glad; om medborgarna . : förlklir ”normalhyggliga” — son : eial och psykologisk forskning har lärt loss att en stor Procent: av dessa | normalhederliga kom- mer” att” falla: för ”impulsfres- telser”. om ”fresteflsetrösklarna blir: för I låga," om ' varuövervakt: ningen örsummas,” Det ki | därför efltid ar "förbli moden digt för köpenskapen att över- : vaka sina vanro andra sättet, > ShA eler "Västerbottens-Kuriren. ETT ORD "PA" VÄGEN — jag” blyges icke för evangelium ..., > > Rom. 1:16. . Att Blygag för evangelium kan - va bly blygsel” inför att läsa Bi Som Pojke ' blygdes ' ja Ne visa min Just alt läsa ” jag att Jag "stängde gärna in mig vid Stoppade först innan jag mig. dag kan" en så- fa Mig tex. in. : - på tåg, Jag må u'i denna vid "| Kyrkan har haft nog av skydds- skadar inte att. hålla själva Po - [lagstiftrnång. ken i vördnad. Pastor Rune Pär Olofsson ' Hur gör du? i polemik med bögern, ' 2 Tim. 1; 814, 2 hjälper ' varken pengar, pedagog . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.