N - - — "EAMOLNS TIDNING > = LT. Onsdagen den 4 mars. 1964 LTS = Skolöverstyrelsen har som 'be- kant ' +. sitt remissyttrande "över gymnasieutredningens förelag närmat sig feservanten, center- partifepresentanten hr Anders- son i Brämhult, eom förde fram reservationen om fler timmar i religionskunskap i det nya gym- masiet än vad utredningen före- stlagit, . Skolöverstyrelsens positiva ytt- rande är:enbart att hälsa med tillfredsställelse, Man får ock- så hoppas att riksdagen följer den linjen, . + Resultatet av den landsomfat- tande namninsämling kring kris- tendomsundervizsningens ställning com alctualiserades av gymna- sieutredningens förslag . till en reducering av timantalet har på ett beklagligt sätt i olika sam- manbär ig tagits till intäkt för ka- togoriska uttalanden och bestäm- da uppfattningar 'om den allmän- na; opinionen på området, Det finns ingen anledning klandra olika 'tillvägagångssätt för: alt skapa opinion. Till såda- ""Namninsamlingen och : 2." <ett kristet parti Pethrus” tanke på bildandet av ett kristet parti Pastor -Pethrus Den sydrhodesiske : premilärmi-” nistern 'Winston 'Fields. återvände” sina bemödanden att anser att resultatet av. samlingen ger tyngd åt -uppfatt- ningen att ett kristet parti "är ett mer allmänt önskemål bland vårt folk. ; Inom de" redan ” existerande partierna finns kristligt enga- gerade politiker, som i sitt re- spektive parti funnit plattformen även för sin åskådning på den- na. punkt, Samma gäller väljare som vill slå vakt om de kristna värdena 4 vårt samhälle — de röstar på ett parti som för en + positiv och aktiv linje i frågan. ' Och 'de är säkert inte i behov av ett särskilt kristet parti för att få sina önskemål i dessa frå- gor tillgodosedda. : I Norge har man ett särskilt kristligt .panti,' Visserligen: ”kan det inte förnekas: att detta par- - tis " speciella ånriltning ' har en "viss betydelse när det gäller att föra fram 'de kristna :värdena. i debatten, Men i realiteten tor- de". inte detta parti ha åstad- resultat. na hör t. ex, en ling. Gymnasieutredningen I hade aldé rig ia ämnets . sl de, mep väl, en: ”feducering av enta- let: timmar ämnet på det full späckade" sche V "som: i stort är en: följd av'en. allt: met" hård- nande:. konkurrens och därmed ” större krav på de enskilda som samhällsutvecklingen lett till, Att religionskunskapen inte skulle skäras . ner, » såsom ulredningen ” föreslog gav centerrepresentan- ten klånt uttryck åt . Den iopinionsbildande effekten av F ovannämnda namninsamling : bör inåhända tas med lika "stor resenvation som. pastor Lewi "pr 179 MED ÄNLEDNING AV DEN” ALLVARLIGA ORO ' 'som råder' i vida kretsar över den pågående sexualdebatten och de starka tendenserna till upp- : lösning av, alla moraliska normer och "värden, vill vi på årets böt- . dag ;tikta följande budskap till våra: församlingar, heter det i ett upprop; från prästerskapet i Gö- teborgs" "Församlingar: . Vi, vet alla att massmedierna har ett mycket stort inflytande på 'skilda'; folkgrupper.”. Oerhört stort'är. deras ansvar so po uppträda som. domare" i Jlittérärä | och konstnärliga frågor, men det är vår ofrånkomliga plikt, att hä da en kristen syn på hällsproblem, Lydnad fö bud, '.tolkade' i Nya Testamentets I. ljus, kräver att vi "värnar" om äktenskapet och tar avstånd från lösa förb'ndelser, -Tukt "och' an- ständighet är oeftergivliga villkor för” allt 'sedligt och andlig liv. Kristertdomen” ser positivt. på sexualiteten och saklig undervis- ning om livets biologiska sidor kan vara till nytta men får enligt vår mening aldrig "bedrivas ' utan etiska värderingar. Varsamhet, hänsyn och takt behövs i dessa frågor, Man har i den aktuella citua- : tionen efterlyst klart besked från kyrkans sida, Vi protesterar be- stämt mot den . förråande anda som nu breder ut sig i sven kt "kulturliv, Den år-en allvarl'g fara för hela folkets framtid. Vi väd- jar "till "alla :ansvarskä d + k några märkbal , För Sveriges vidkommande skul- kan 'kanske rent av säga abt 'de- ”bertten å vårt dand om de krist- nsten' av. kristna ser till att de kristna in- a inte glöms bort.” :- Skara” skisserat ' för - att ”krigtendomens: ställning är s'mert den bästa "Han anser 'tenderti bör gå med i.de oli: får” kristendomen .', en bredare förankring än om' dennas: före- språkare skulle: koncentrerå : Såi- na, ” ansträngningar” till ett epe- » ciellt. panti Motiveringen för ett » sådant parti ekulle möjligen ” ”va= "mas ab: de . andra pantieria då skulle "bli" mera lyhörda för kris- "tendomen. En, sådan koniur- rens om ide kristna väljarnas na värdena ' redan hunnit dit |." "norrmännen nu "är. Före- |: grupper |"... an ide olika demokratiska par- | väg sem biskop Sven Da | "et föl] som will värna om kris- : förståelse. för Sydrhodesias intres- sen: -Den engelska regeringen, r vil-, ken i k av kol kt fortsättningsvis utövar högsta auk- toritet i landet, vägrar som tidiga- re att gå med på att låta 14" mil-" jon wita»å 7 Sydrhodesia erhålla” självständighet för landet utan' att milj. svarta invånare drastiska val- rättigheter. av direkt omvälvande ant.” Största” delen "av de vita kor lonisternå; . inklusive - flertalet '- landets: nuvarande r kräver ä sin sida” ” omedelbår oävhängighet under: ibibehållande av: det nuva- rande. vita amspråket: på helt vit politisk. ledning av den nya sta- ten. De hotar i motsatt' fall med direkt uppror. mot ' den : brittiska Kronan och utträde ur samhället. tiskt medvetna negrerna motsätter. sig” icke" mindre” hård- nackat ett; dylikt beslut 'och iscen- för någon vecka sedan från Lon-'- don med nedslående resultat" av' samtidigt , tillerkänna dess 3: 3/4” tunt PE > of sot ken Mar RHODESIEN Vid. Centralafrikanska Federatio- nens splittring bildades : staterna Nyassaland, Nordrhodesia—Zambia och Sydrhodesia, den senare fort- farande under engelsk överhöghet sätter s "protest en intengsifierad agitation, vilket I resulterat i en rad blodiga intermezzon i de in- föddas kvarter i de större städer- nas ce + a oa + Flertalet av de: europeiska invå- narna, i 'Sydrhodesia har av rén själ k it sig för att yrka på 'den hittillsvarande ordningens behållande, "De tror T 1. sad inkt -. Den” gynnsamma kanjönkenred = Je resultatet bli detsamma, . Man | vat konsumtion - Privat ” , Offentlig Invdsag Export linkle 22 Förl Prognos” enligt” nationalbudgeten. ' Liksom i "Hentalet andra wäst- n löget äv de: :demokra- tiska . partierna : iför. att föra en. hård. . knisten- | a domsfientlig politik." Kristna in- fire fins som "nämnts i Å camt- ibättro dt stä a dessa intressen , på bred, bas än, i. skapa ett' Kris? åa DE FÖRTROENDEVALDA" "Också för lantbrukskooperationen gäller att det kontaktmedel som |- de : förtroendevalda utgör - måste utnyttjas, skriver Jordbru- "karnas "Förening blad: Givetvis blir skolningen av ett kärnproblem, "också för” att ef .ter sådan är 'det'svårt att' se vad som skulle hindra: de förtroende-' valdaz att: -begagna sin” formella ” makt, Detta blir 'allt angelägnare för föreningsdemokratins . skull inför de förändringar som tidiga- re antytts, Om de förtroendevalda ckulle bli. lite. besvärliga för för- medborgare, inte minst till riks- | dagsmän, läkare, lärare, p'ykolo- ger och ungdomsvårdare att fast reagera mot de nedrivande kraf- terna. Må envar som känner varmt för vår ungdom, vårt sam-= hällsliv och vårt kristna arv inse sin plikt, heter det till slut. SVERIGES PRINSESSOR GÅR AT vilket föranledér V e stm an n- lands Läns Tidning att sia om monarkins utdöende. Riskerna finns att den s'sta fågeln flyger. ur kunglighetenzs förgyllda boja: - Det är mänskligt sett helt i sin "ordning att de unga damerna bry- ter fig ur den trånga krets, som särskilt de svenska lagarna r'tar upp för kunglig arvsrätt. Som de nu är: på väg, hjälper det inte heller stort om förslaget skulle råka gå igenom att ge kvinnorna arvsrätt till den svenska tronen. En regerande drottning med en gemål utan en godkänd procent kungablod i ådrorna, det är nog mera än vad vår traditioner djupt respekterande riksdag vill vara med om, $å det ser allt sämre ut för möjligheten att fortsättningsvis förse världens återstående monar- kier med den uppsättning levan- de symboler, som måste till för att systemet skall existera: Därmed dör en praktisk och trivsam in- rättning. Men det skall vi inte skylla prinsessorna för. - ningarna, så är det: väl bära naturligt. i en demokratisk organisation, - Inflytandet kan på så sätt säkras också indirekt, där- för att. ledningarna vet att: "det i sista hand är medlemmarna som bestämmer. JF instämmer i vad som sagts från konsumentkooperativt hål att krafttag behövs för systema- tisk utbildn'ng av förtroendevalda: Sker inte detta kan utveckling- en mot större enheter .med vä- sentligt ökad maktställning för kommersiella och tekniska specia- lister medföra risk för vad som inom industrin brukar kallas tek- nokrati, Det får inte glömmas att på de förtroendevalda vilar an- svaret för valet av den k kan: beskylläs Rn å | sett: Stognerande, ick ä länder bars. ;-Konjunk> ad liga investeringar; medan. de våta finvesteringarna var (d stort säger Svenska ven öxportek M expansionsfakitor. Expontefterfrågan på "sh 'oduk- Staplarnas bredd orger doloosternak relativa betydelse "| ganiserat.. , guerillakrig : mot | partiet”. . kryterna förstnämnida organisa- | Sydeodesia I tur” = sta krut? uppriktigt, att enda möjligheten att garantera fortsatt ekonomiskt , och 'sccialt framåtskridande även för den svarta befolkningen, ligger i att de själva behåller den poli- tiska ledningen, och de pekar här- vid på utvecklingen i Kongo och andra nya afrikanska svarta stats- ildningar :som varnande exempel, Afrikanerna däremot anser, att ”en "man — sen röst” är den enda rätta " wägen: för dem att uppnå vad de önskar — d.v.s, en överväldigan- : de svart majoritet i regering och parlamönt. England har i en lång rad för- fattningskonlberenser + sakta och tveksamt. försökt . tillgodose. .de svartas önskemål och krav. Neg- rernas mer ansvarsfulla ledare räknar med att” det kommer att krävas en övergångstid av 'ca 10 år innan de uppnått sitt mål. De vita kan inte finna sig i en så lång wäntetid .. för. Sydrhodesias oavhängighet y utam -- kräver . ett snabbt beslut i' London. I nödfall hotar ide med utträde ur Samwäl- det... Det är: väl föga troligt, 'att detta hot omedelbart är överhäng- ande, Engelsmännen i Sydrhode- sia (d.v.s. majoriteten av de vita) drar. sig i det längsta för en öp- pen "brytning : med ; moderlandet Aktuel | j " Det är: intet: twivel om att den europeiska "integrationen å- ter är på marsch, Fjolårskrisen har — fullständigt. . övervunnits. Konturerna . till det förenade Europa avtecknar sig allt skar- 'Pare " mott! horisonten, Det är samtidigt konturerna av nya aliserade tillvaro. Nordvästra Skånes Tidningar. Under 4063 steg oktievärde- a med 25 procent. I båda fal: len rör det" sig om förmögen- hetsökningar på 4—5 miljarder, vilka huvudsakligen + tfffallit några tiotusental 'nika, 'I ett samhälle' som det svenska, där vi-beflitar oss om att hålla ord- ning på skatteavdragen för de vanliga inkomsterna, kan istats- makterna inte stå -till svars med att” fullt "öppna miljardin- komster "för - ett - privilegierat fåtal - mndgår !beskatning.'- Att problemet - 'skattetekniskt är svårlöst får änte” hindra Cd nå- got görs: - : ; Stockhé Ir Kanske hyser! de också en viss fruktan för ett av de svanta or-|' en olaglig” vit megering och det all: sel männa : blodiga , kaos, som ' skulle bli: följden av ett. sådant. ; — De svarta ledarna avvaktar nu vad. som kommer att ske. Deras "| mest kände representant, Joshua Nkomo, har fått portförbud i hui vudstaden Salisbury, och polisen håller noga: ögonen 7 på. honom, Nkomos” organisation, som kallar sig ”Folkets ståthållanråd”"' har -' | förbjudits : som” molitisk 'organisa- "I tion. i likhet med dess föregångare, ”Zimbabve ” Afrikanska ” National. "De, unga: arbetslösa re- tion har satt” igång! mer eller a mindre planlösa plundringar; över- fall och misshandelsaktioner, . villa .Ji första hand riktar sig mot deras egna fredliga rasfränder, som fort- sätter act arbeta på sina resp. ar- betspl "Avsikten är uppenbar- vol ymmärsigt med” drygt 4 procent ; och, den offentliga” med '6 procent. ligen att åstadkörämat strejker och oroligheter genom went ternoristis- ka påtryckningsmedel, alldeles som sina "färde;” De vita & Sydrhodesia gar ökade olymentastgt med. inte" mindre än 14 pröcent, medan” uppg gången ' för der ettathig investeringarna ” stan- Hade vid”. 2. Procent, "Inom, den åns 1 en fortsatt : I ter och stål förbättrades, och un- "| der” andra” hälvåret "visade. total- exporten en kraftig uppgång. : - De svaghetstecken inom den svenska. -konjunkturen” som ' hade framträtt - runder 1962 ”"eiorde sig . | fortfarande gällande . i början av 1963, dock troligen meet beroende på den | hårda mintern, som ver- kade hämmande på byggnadsverk- samheten ; och försenade skepp- ningarna, Konjunkturförsvargningen blev, därför inte långvarig. Redan på våren inträdde en klar förbädt- ring och det dröjde inte länge träda på en begynnande konjunk- turöverhettning inom wissa områ- den, särskilt inom byggnads- och anläggningssektorn, Detta ledde till att den ekonomiska mpolitiken la- des om i'restrik iktning. Bank- förrän tecken också började fram-! rattig uppgång," med” ca 10 pro- cent, medan industrins byggnads- investeringar; endast ”Bteg med 1 å 2 procent och. mnaskininveste- vingarna; sjönk nÅgoE 'Bostadsin- vesberinganna visad en ” volym- ökning på ca 4 procent, : i Beträffande" Jagerinvesteringarna tyder ' preliminära” uppskattningar på en Miss nettominskning av. lag- ren efter en ökning under 19682. Tlentid” att stanna; och I de har” militära: medel nog att be- härska" "eituationen "även om 'den blir allvarlig. / Och "detta alldeles oavsett, vilket ” beslut Londaonre- geringen "än ' kommer att fatta. Möjligheten : att England 'skulle sända soldater” för "att med vapen bekämpa sina "egna Jandsmän i Sydrhodesia, :- därest Klessa - skulle revoltera - : mot: den. brittiska Kro- skedde i Kongo, då belgierna': drog I. "Tidningen (9): | Skådespelarkonlikten, > vid Sveriges Radio har avslöjat en viss - begreppsförvirring om de ekonomiska stridsåtgärderna, Ett besvärligt' problem har - upp- kommit när strejkbryten' ifråga- sättes av någon som lär oorga- niserad. Det :kommande avta- let . mellan”. skådespelarna och Sveriges Radio bör kanske in- nehållla "regler om "kontakt med arbetsgivarna i sådana fall, 7 "Jur d: r Lennart Geijer (TCO) re: men 491:-5 en flathetinför' dé > Visst” i Beslutet = Om! fil kretsar" dom anser att” "ingen- ting ”å' filmvåg "kan , vara "till skada ' för” "ungdomen" och. att teras : för att tjäna pengar: på uppvisning av mord, våld : och råheter.' Prinoipfrågan: äller ju ingalunda "enbart filmen ” ?A91”, som naturligtvis inte ensam kan Nara avgörande för: den. "unga former för mänsklig samlevnad |" i den moderna tidens Industri- ” 'slag tU nytt ötudiesockallt « sy- stem. En' lugnande replik: helhet är Soclala systemet. långt generö- sare är del nuvarande, dess- utom rättvisare och mera trygg” hetsskapafide. Det ' låtsas man inte om i skrämselagitationen. en Dagens Nyheter. n vacker dröm, men an vard skulle" realiseras förvandlades "den ' av os småvuxna” människor. e ömkligt ekådespel, vars. 0an- stänldighet inte fängre kan sky- när rade fraser, Delt, som händer, i Afrika är tyvärr inte endast en ond mardröm. : Det är verklig- — rdag het EE kens För att driva upp intresset kring matchen och reta sflmän- hetens lusb att se blod har de båda kämparna i förväg visat upp sina talanger' ti vulgaritet och; böutalitet och de är an- erövra = titeln tidigt — stadium :|gom världens värste skränfock och svärldsmästaren axlade utan sint . buse, anaabelt - och f.d. fängelsekund. ' hela värliden. Hanidelstidningen. | Vi i svenskar håller rå att ti- .ga ihjäl oss "själva, Vi är ande” ligen frusna, många. av iogds,. 0. vad medför ” "sådan ' frusenhet annat än . kärlekstöshet. - Vi skäms för att visa' lite: ömhet” ens mof våra närmaste... Vi har blivit robotar. När: ryu morali> teterna" förfasar sig över sedes- Jösheten -bland våra unga 'bor- de 'de komma ihåg att det sär : | kerligen "är de frusna svenska hemmen som bär huvudskulden söka ömhet var de kan få Ideni Att de blir bedragna i sött s kande” ökar "endast trägiken. biopubliken.” ; Mn Nya N Norrland 5. "En" täfbörlig ' 'opänion bland studenterna har orosits av, för- Frågan blir kanské snarast denna: Hur "kommer London: att förhålla sig, > om "ide "svarta miljonerna ' i Sydrhödesia ställer till uppror och guerillakrig av mau-mau-karaktär mot iden vita: befolkningen” och 'de mot denna. lojala negrenna? man, kan man Enappast räkna med. + Stockho Detta innebär en av storleksondningen ” "600 mkr. Bl, a. vizade livemedelslagren en . bety- dande nedgång; vidare skedde en stark minskning av.. fåvaru. deh färdigvarulag inom ind: strån, ft " Exporbvärdet ökade med 10 pro- cent medan importvärdet steg med 9 procent. 'Handelsbatansen ' för- systemets - > likviditet begränsades och” bankerna uppmanades , att iaktta restriktivitet i utlåningen. Riksbankens diskonto, som så sent som & mitten av januari 1963 hade sänkts, höjdes i juni åter till 4 procent. - - : a . "ÖKADE KOMMUNALA ; ”"INVESTERIN IGAR v -elltstekn'ska ledningen, och det är även de som skall fastställa vad som med ett svåröversättligt -ord numera brukar kallas policy. Den utbildning av förtroende- valda som jordbrukskooperationen "inlett har rönt mycket stort in- tresse, Med detta intresse och denna goda vilja lär medlemmar- 'nas inflytande och reella makt "inte löpa risk att förintas, förkla= rar J F. M "EN FÖRSÖKSVERSAMHET MED INDEXBUNDNA LAN >. har "rekommenderats av den s ki . värdesäkringskommittén. Tidningen "Företagaren » rekommenderar en begränsad för- Den samlade produktionen av med indexlån kan vara till fördel för de små spararna, men det finns risk för att det kommer att medföra en viss brist på riskvil- ligt kapital, Ett praktiskt problem, som kommer att kräva stor upp- märksamhet, är beskattningsfrå- .gorna, Hur skall de transaktioner .vid indexlån, som utgör kompen- sation för penningvärdets fall, behandlas "ur skattesynpunkt? Om indexlån skall ge full värde- säkring = måste - indextilläggen lämnas intaktå av beskattningen. --Det kan vara mera riskabelt för företagaren att ha sina skul- der i indexbundna lån än i lån, "som är'f'xerade i ett fast belopp. Det torde bli nödvändigt med en i; av det k 47 1 söksverksamhet och kar att problemen är många: Det är möjligt aft ett system Pp som en har .att betala till långivaren som er- sättning för penningvärdets fall Lantbrukets organisat'oner har blivit beskyllda för felaktig prog- . nosverksamhet i fråga om struk- . turomvandlingen och. för: att de|l- . rentav - försökt inbilla folk att -Strömmen från landsbygden snart skall vändas i motsatt riktning. Det stämmer inte,.1I Prognos efter prognos, totalt eller regionalt, har i stället av lantbrukets expertis lagta fram siffror om lantbrukets - väntade avfolkning. Det . kan hända att somliga av dem tagits - till i underkant, men trodde ens AB för exempelvis ett kvartsse- -kel sedan att förändringen skulle gå så snabbt som den gjort eller som den — även av jordbrukets organisationer — väntas göra un- der den närmaste framtiden? (Jordbrukarnas För- eningsblad) "| belysning redan i samband: med . (TD).: . En "effektiv Vågbeljening skulle utan tvekan i' hög grad minska entalet mörkerolyckor 'och där- jämte "öka trafikkapaciteten. Var- för då inte installera en sådan utförande av.nya vägprojekt? ” En utredning som företagits av Svenska föreningen” för Tjuskultur visar, "skriver tidskriften Motor, att våra riks- och motorvägar blir cirka 7 tfesp. 4 procent dyrare om man då vägen byggdes installerade en fullgod fast vägbelysning, Även driftskosinaden per år skulle bli relativt iblygsam. Svenska och ut- ländska undersökningar säger 0317 bältrades — något. Bytesbalansen butade ned ett ikott på 220 mir "mot 150 mkr 1962, Valuta- reserven sjönk med 150 mkr efter en uppgång 1962 med 570 mkr, : HANDEL OCH. SAM- FÄRDSEL EXPANDEEAR För 1964 räknar man I national- budgeten med en något snabbare produktionsökning 'än under de båda närmast föregående åren. Bruttonationalprodukten väntas så- lunda öka med drygt 4,5 procent. Exportvolymen = väntas > däremot växa 4 något lägre takt än 1963 eller med 5 procent mot 8 procent. Näringslivets fasta investeringar beräknas förbli i stort sett oför- ändrade. "För industrins del för- utses en nedgång med 3 å 4 pro- cent, medan investeringar- inom ORDNA "BELYSNINGEN ” REDAN .. ad DÅ DEN NYA VÄGEN 7 ANLÄGGS!. .|far under mörker. Kan man där. öre per fordönskilometer för ' 2- filig väg och 0,5—0,6 öre för. mo- torväg. Summéerar men alla ide för- delar en” fast god ”vägbelysning skulte föra "med sig mur itrafiksäker- hets- "och transportelkonomisk' byn- punist skulle denna - fbli - verkligt lönsam redan vid en trafikinten- sitet av omkring 3.500 fordon per dygn på wiksvägar och” oa 7.000 fordon per dygn. på motorvägar. Av de förra finns åtskilliga som uppfyller dessa fordningar och av — de alltför få' motorvägarna samtliga, ve : Fördelarna med en fast vägbe- lysninig är således så många och påvisbara att den borde räknas | in bland de faktorer som tillsam- mans bestämmer . Standarden hos en väg. Det å särklass tyngst vägande skälet för en god vägbelysning är att ca 30 procent av "samtliga clyc- kor och omkring 60 procent av alla mycket svåra olyckor” inträf- för genom en blygsam änvestering rädda ett hundratal människoliv per år och hindra några tusen tra- fikanter från svåra skador så än det inte bara en nationalekono- mäsk vinst utan främet en huma- nitär som ej kan wäs ärderas högt. nog fortsätta att öka = spritkonsumenternas . Vad har nykteristerna med Det ” skulle Men när allt kommer ömkring, drabbar. alkoholen” samhället o. hela folket, även nykteristerna. Alkoholskador » kostar ', "stora pengar. Brolitslighet, ölyckor; -sjukdom och” igcocialt elände” på grund am... spritbruket å väldiga summor.” 1 skabtsedlarna,' broitt,. som orsakas av: berusat De slipper inte” undan! Det - ser. ut som om nykteristerna trots allt har: "något med ? spriten att kälkonrötlörernas upp- gifter .— redovisade i SJ-nytt — tjuvåker en i halv person i varje tåg på småsträckorna till och från Stockholms cenitral,: : 0 Sydsvenska Dagbladet. ' 2 [ETT ORD” "PA VÄGEN i: Gud skall du tillbedja "Uppb. 22:19. Nog: tillbedja vi människor, men vem eller vad tilbedja vi? i Ofta :anroplas dennå världens makter, furstar - och "väldiga män, Men det har sin förkla ring, ty när man vänt sig bört från den ende sanne Guden, vänder men sig till mänskliga storheter eller makter och till- beder dem. Likt den tättnogne ryssen, som mväntar att få gå in i Lenins mausoleum. för att där få böja knä och trycka en kyss på hans sarkofag, så bö- : TM man gig inför "världens gu= För en kristen är det endast en, som, är. värd att tillbedjas, och "det är Hewren Gud, Alla rå” äro avgudar, Till Gud kan man också med förtroende vända sig, Han sviker aldrig o- förbliver alltid. Geer ? Vad eller ” vem tillbeder du? las av aldrig så vackert drape="' senliga. Utmanaren hann på ett svårighet mwärdigheten av arg | Och . vi lyssnar och glor i till eländet, .:- Kärlekslösheten hemma". driver tonåringar att H:et i Svenska Landsbygden. | re spriten att göra? frågade någon - nyligen i en tidning. Ja, säg det!. ju . nykteristerna - kunna fråga sig själva ibland; folk, drabbar också ”nylteriister: : uppenbarad ij Jesus Kristus, så -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.