e i -— — EAKOLMS TIDNING = TT Torsdagen den 5 mars 1964. LT = Ungdomens politiska aktivitet «.. Det förekommer inte så sällan NM - > 2. klag mot politiska intresse. Den har det för , bra numera, säger kritikerna, An- nat var det i vår ungdom då ar- betslöshetens spöke ofta grinade' speciellt mot den unga arbets- kraften, då bildnings-. och utbild- ningsvägarna var stängda för många antingen av ekonomiska ' + eller andra skäl. Den sociala trygg- heten var mycket bristfällig på den tiden, såvida den inte var helt obefintlig. I den situationen insåg ungdomen att politiken var ett medel genom vilket den kun- de nå bättre förhållanden: Följ- aktligen- var de: unga beredda till politiska insatser för att nå må- let — ett bättre samhälle. Det Neger onekligen en del sanning i: detta betraktelsesätt. Men hela "sanningen redovisas in- te. Bl a är det en sanning med modifikation att påstå, att dagens ungdom över lag är politiskt oin- tresserad. Det finns nu liksom tidigare .en kategori som har ett brinnande politiskt intresse och som: även aktivt deltar i det po- litiska arbetet. Dessa kärntrupper : finris. på arbetsplatserna, i skolor- na, i studiecirklarna och vid and- ra samlingspunkter, Deras intres- se och ambitioner, smittar dess- utom av sig-i kamratlivet. Ett - parti :som ; inte fått upp ögonen för dessa ungdomars betydelse be- vakar, rekryteringen synnerligen vårdslöst. Ett goft' Tecken” på ungdomlig "politisk aktivitet är att Centerns + ungdomsförbund just "i dagarna inbjudit den socialdemokratiska ungdomen till diskussion på inte mindre än 154 platser. i hela landet varav nio i Halland, Debattdagar- na har koncentrerats till den and" . "re och tredje april Även om in='. bjudan inte” skulle accepteras överallt, kan .man anta 'att det' blir ett betydande antal ungdomar som deltar i' dessa möten. Ämnet är. synnerligen aktuellt. dels med , tiets "ungdom och centerungdo- " «demokratiska partiers ungdomsor- ” ganisationer deltagit i dessa dis- ' Förutom alt detta är en sktuel och betydelsefull 'samhällsfråga, angår den i hög grad just ung- + domen, Ungdomen utgör den mest rörliga delen av: arbetskraften. Men..det är. inte alls oväsentligt för framtiden var den arbetar och" bor. Storstäderna utövar alltid en viss lockelse på unga människor, Det. är där de hoppas finna möj- ligheterna. att, välja just det ar- bete de -helst vill ägna ' sig 'åt. Valfriheten anses vara störst där, Men det är inte alls säkert att storstaden erbjuder den mest triv- samma boendemiljön för unga fa- miljer. Där kan. mindre tätorter : ofta med framgång tävla med stör- re; Bostadsköerna i t ex Stock-' holm utgör i dag svåra problem både för familjebildare och före- tagsamheten, Det skadar inte att även dessa penetreras "grundligt just i ungdomskretsar. Februari blev bra. mycket kal- lare än januari, men wvårtecknen har ändå fortsatt och jag har även i denna månaden en del urklipp ur Laholms Tidning och Stock- holms-Tidningen, ' Först har jag mina "egna ". anteckningar under februaria.. Jag hörde lärksång och såg' starar, björktrastar och knip- änden En dag var:temperaturen uppe'. CN 120 grader och då dan- sade” myggan samtidigt som sto- ra svarta flugor kröpo ute på sö- derväggarna,' samtidigt som bin vo- ro ute och.luftade vingarna, detta var mind? egna anteckningar, > Kanadagäss plåga för Skånebön- der. Lartbrukarna Å södra Skåne har i dessa: dagar blivit utsatta för en ny prövning. I "områdena vid Österlen uppehåller - sig just Det finns en hel rad disk lag bakom ämnesrut gen, Ytterst är det politiken som bestämmer hur dessa problem skall lösas. I upptakten till en valrörelse - där ' lokaliseringspro- + bleraen bör få en given plats är " detta ”ungdomsinitiativ särskilt värdefullt. "Att. diskussionen he= .. gränsas till att gälla regeringspar= men, ' den / sistnämnda. speciellt intresserad - av: lokaliseringspoliti- ken, gör kanske problemställnin- gén mer. renodlad. Annars skulle man helst önskat att samtliga fyra kussioner. Här måste även vissa - ” hänsyn tagas till diskussionstiden, ” som begränsats till cirka två tim- : mar. En timme anslås för tids- begränsade anförande från 'var=.. dera sidan och en timme till fri debatt. Det är en fördel att för- söka ; få. begränsadé. men intensi- va debatter i stället för långtrösk-; " ning. DN -Årels' Tiksdagsmannaval är minst lika betydelsefullt som ti- -digare, Det gäller ytterst hur vårt: hälle skallutformas i fram tanke '.på ”lokali litiken utfotmning, dels" beträffaride' bo- stadspolitiken "m m. Rubriken på" ået Tyder: Var skall v vi arbeta och ho? vv tiden. 'Just-därför. bör detta ung- + domsinitiativ hälsas med 'tillfreds- ställelse och med fö - svarandet av interpellatiner. "= enkla frågor på bästa "sätt sam- . läget att så många svar som m NYTTIG PÄSTÖTNING Andra kammarens talman 'Fri- dolf Thapper, har i skrivelse till statsminister Erlander, och stats- rådet Hermansson; anhållit att. de redån på detta stadium EN ”ses- sionen ville medverka till att'be- och bete, skriver H borg Ci Då gbla Vårsessionen kan beräk mycket arbetstyngd talman Thapper. Detfetc helgdagar i maj reducerar wväsent- ligt tiden för kamnärplena! Det är därför enligt hv Thapper ange- ligt lämnas innan riksdagsspurten, satt in och att undvika evar vid långa arbetsplena. Redan nu väntar 40 interpella- tioner .och nio enkla frågor på svar, Påpekandet är därför på sin plats, Vid alltför många sessioner har man upplevt hur interpella- tioner. besvaras på löpande band den .sista veckan inför praktiskt taget tomma plenisalar — ibland har det varit svårt att finna till och med 'interpellanten. Lite bättre organisation i rks- dagsarbetet får det dock varal "VÅR SKALL SÅEVEN VARA ' .om inte i grytan? frågar sig f stås regeringspartiets. propagans dacentral och gnuggar händerna i förtjusning över att landets stats- minister .välvill'gt åtagit. sig . att spela huvudrollen i upptakten till Vasaloppet, skriver K v älls-. posten: oo Och vad skulle hr Erlander tala om i Mora kyrka vid denna folk- liga idrottshögt:d (med TV-kame- ror och” allt- inom räckhåll) om inte om idrottens 'betydel:e för individ och folk. . Rollen som landsfader har hr Erlander fått allt större ambitio- ner att fylla, och han tar på S'g bördan i full förvissning om att det är till gagn för partiet att han skyltar i så många populära sam- manhang som möjligt." På oppositionshåll är man för- stås avundsjuk på det propagan- daövertag regeringssidan har ge- nom att partiledaren så ofta kan axla . landsfadersmanteln. och i den skruden får tillfälle att ge sitt parti goodwill, .. Men det tycks vara samma med det förhållandet som med vädret — alla talar om det men ingen - gör något åt det! - FÖR SVENSK HÖGER ” har” det genom" åren varit en - stolthet att presentera sig som t konservativ, påpekar Norr- ländska Socialdemo- kraten: : . Den : konservativa åskådningen har ansetts utgöra ett värde i sig, men därtill en alldeles oundgäng- lig tillgång som bevarare av tra- dition och samhällssyn från släkt- led till släktled. > god fortsättning. laget försvann tydligen ordet kon- ”servativ ur den konservativa ord- . listan. I de tätt på varandra ut- givna - programskrifterna": ”Beske- r det” . och -profe:sor Heckschers , + "Trygga folkstyret” är det en helt annan 'ordkombination son går T-'| gen: och ' dagligen upprepas i den politiskt aktivare högerpre: sen. Nu företräder höger cial.politik”;. Avsikten kan m ; gärna - "miste på. Med sin ”Hiberalsociala” politik ska högern inte bara fram- stå som alldeles närbesläktad "med .”soctalliberalerna”, Högern ' ska Yockså framstå” 'som"-socialt -human. sv 0ch- rad Kalv men se a RLF:s SYN PÅ FORTSATT | - | SKOLREFORM «ce oss "tas upp i RLF-tidning- -e n apropå förslaget ön gymna- sium och fackskola. ” Tidn'ngen varnar för allt för långt gående specialisering, Man - bör: undvika att presra in barnen i ”yrkesfål- lor”, Denna special'sering har ta- gits till' motiv för stora gymnasier, "Men" RLF värdesätter inte det motivet i så hög grad: ' MH M Då långt gående speciali er'ng . inom sig bär fröet till felval, för att inte säga felsteg, bör den inte i så hög grad få. bli riktmärket för gymnas'ets storlek som den är tänkt, Ett litet gymna:ium med färre möjligheter till specialisé- ring kan för eleverna; 'och+ för samhället ha andra fördelar. Det kan vara anledning att framhålla detta i anslutning tll RLF:s på- pekande om att gymnasieutbild- ningen bör ordnas så att inte geo- grafiska skäl så som hittills varit fallet verkar h'ndrande för till- träde” till. : fortsatt-" utbildning. Bättre med ett litet gymnasium, än inget gymnasium alls, säger RLF. Det är en försiktig 'skriv- Tng. - När man i framtiden kan "väga förs och nackdelar kanske man kan. säga: Ett litet gymnasi- um är faktiskt lika bra som' ett stort. Till detta säger Äidningen « upp- fordrande: Det krävs när det gäller alla skolformers lokalisering en stän- dig bevakn'ng för att själva grundidén om lika 'möjligheter för "alla barn inte skall förfuskas. Att -här räkna ekonomiskt kortsiktigt är säkert ' inte någon. långsiktigt god ekonomi. ' +; « Kommunerna föreslås "som hu- vudmän för de gymnasiala "skol- . formerna, RLF. har tidigare fram- " hållit att landstinget bör ha an- svaret för” utbildningen utöver , grundskolan och åter'gen framfört den ståndpunkten. då. det bl. a skulle, lö:a besvärliga 'samord- ningsproblem, RLF-tidningen kritisk: : : «> Till det kan konstateras att. man : återigen fastlägger en' reform utan , klara principer för wu; iftsför- "delning mellan stat, dot och Men med det senaste valneder= "kommun och utan att ha frågan "om skatteutjämningen löst, = ”en liberal” so- -huslän har de senaste dagarna den nu mängder av kanad som in- |annars'är sällsynta i dessa trak- fer, Fåglarna . kommer i stora mängder och besvärligast har en flock 'på inemot 300 'gäss warit i området :kring Trelleborg. På "fält, som :blev" besådda med wvintersäd i' höstas, äter de begärligt upp den spirande grödan och drar upp den meéd rötterna. Dessutom bram- :| par de "omkring på de blöta fälten så illa att ide hindrar luften från att komma” ned till den växande srödans "rötter. Lantbrukarna "har inte sett sig någon annan råd ätta, upp - fågelskrämmor egen anmärkning alla vild- gdm bekant totalfredade under hela året — i förhöppning att kunna håll: de. många gässen borta. =s-ee Snödroppar : och irokus. "Rekord, sade man i Mellösa i Söderman- land, när man såg tnödroppar och krokus- "invid solsidan på en,sö- dervägg,. nu i veckan. Några styc- jken: .vildgäss- sågs- flyga över . Vil. |lestadsbygden- för någon vecka sen, mén” det dröjde inte- länge innan hit till Norden. Men ett par sta- far har kommit " hit! och tycks 'stanria'; kvar, vi matar” dem. med brödemulor,. blir det inte. allt för kallt" hädanefter så klarar de nog sig, [ "Så Täbponter Se : föån "Smålan stenar, Tidig wår? I Hunnebostrand och ändra: platser i mellersta 'Bo- Ric Jå i fula” men däckna: fisken” sjurygg — eller scm vi säger stenbitare — uppträtt alldeles vid and? Det I de- kom tillbaka och Hög ä söder LS . I därifrån , de kom, de fick ju se .Jatt ännu är inte, våren . kommen | Metallarbetaren har aldrig förut hänt, allra minst Februari mer vintrig än januari” början. av februari. Det hela var T igare än så: staren hade helt Sol mitt i: vad al k berättar skall wara winter, Folk tar feno- menet som ett unikt förebud till tidig vår. Sjuryggarna, kommer normalt in mot kusten först i april och brukar då /' hejda sig utomskärs. Nu går. de så nära bryggor och kajer. att de klubbas med åror och annat tillhygge. Snödroppen. Ett «',rekordtidigt vårtecken har man funnit i Rin- garum i Östergötland. Det var: en vacker ' och väl . utbildad ,snö- droppe, som en pojke. «härom da- gen plockade i trädgården, i sitt hem, 5 Jodå, "det. är vår i ” Kolmården. Ett vårtecken så "gott som något rapporteras, från Kvarsebo i Kol- mården, där en grävling redan vaknat upp: ur. vintersömnern och lämnat grytet, Under en mjölk- hämtningstur "härom " dagen: mötte nämligen ' kvarsebypojkarna Jan Johansson och Rönny Johansson en så närgången grävling på: vä- gen att de måste gå åt sida; att låta den passera. rv Vårens lek 1 Håltuna. Det sex; plusgrader i dag 'lördag här di: Håbuna — sju mil norr om Stockholm — -'i fjol vardet 25 minusgrader samma dag. Bina gav sig ut ur kuporna, det brukar vara fallet, tidigast i mars '— i den mån de överhuvudtaget " brukar överleva wintern. Tjugo meter:från bikuporna stod - sälgen i blom. Tjäle. har vi heller ingen. i vär garna i år, Skriver Ragnar; An- dersson, Håtuna. KRA . Se staren, se "staren! ätropade inspektor. Lars-Erik ' Örjes på Tandla gård i Hållsta i Söderman- var land. En, stare så långt nonrut.'i enkelt övervintrat, Utan holk, Han har bott i en ensilagehög på går- den, Om det fina ordet ensilage må upplysas för den eventuelle läsare, som inte bor på landet, att det gäller grönfoder, som pres- sats ihop för att utgöra kreaturs- foder under vintertiden, , I Bina flyger nu i Skåne, En sen- sation i fråga om vårtecken har noterats i Hälsingborg, Där upp- täckte slöjdlärare Reinhold: An-. dersson en vacker eftermiddag "att hans båda bisamhällen var i full färd med ,vårutflykter. Solen "låg på bra och efter” förmiddagens uppvärmning började "bina i en jämn ström söka sig ut på flustret för att därifrån ge sig på årets första flygtur,, Det torde vara unikt att bina kommer fram och ger sig « ut på flygningar redan den 9 februari; : De dörst sta nässlorna har plockats på Hisingen. På sin ägandes tomt i Backa har frå Anna Fyhr hittat så mycket att det räckte till soppa åt familjen. Nu börjar mars vår- månaden, men tyvärr har långtids- spåmannen spått en. kall mars, amerikanarna har . spått mycket kallt' och vår egen TV spåman har spått både kyla och mycket regn. under mars, Vi får" hoppas att spådomarna, kommer på skam. Det stora. kruxet är emellertid den myckna kalluft "som kommit nef” över. Ryssland - från polartrak- terna, om: den kan 'uppvärmas, eller om den skall underhålla kyla här hes oss. Vi kan ju alltid hop- pas på fortsatta: vårtecken i-alla fall. Mt - | : Gunnar " Svensson ' | MASKINEN? KONTROLLERAS: OCH - "Stockholm (TT). . Vid alla arbetsplatser finns de- taljerade föreslriftér' för hur mar skinerna skall skötas, hur de. skall smörjas , och" kontrolleras för att hålla längre och arbeta bra. .. Människan som. sköter maskinen r. sinte'. fika iompyssladj, skriver i; en); ledare ”Olyckskurvan” måste böjas ned- db Vi har. ingen, lag: som. på- bjuder — industrihälsovånd. . Inga föreskrifter som säger ' att en ar- betare. . som tjänstgör: . fyrtiofem i en. bok från! 1743, "som berör | lanthushållet' den. tiden (”Hushålls- dejan?”, heher > uden a öd, > finnes också ett” avsnitt "som , behandlar det. t dagligen t rekommande -” och konsumerade": "brännwvinet. :: Också det ett. hushållsråd . att "döma. 1700-talssvensken var alltannat än måttlig när det gällde denna dryck, Så här lyder texten: - . ”Brännvinet är sen spritus, som älven har .sina stora dygder. Men dJet-bör ingalunda anses såsom en annen: dryck, som ,man glas- och skålvis kan förtära, utan det är en en läkedom; Och äfven ” orsaken, : att det mera är än födande,' skulle 'det tusende gencm deras. öfverflödiga brukan- de > oboteliga - sjukdomar. De up- hetsa, bloden, upbränna' lungan och lefren, så ändtligen blodstört- alla lemmar, med "mera, förderfva magens. mellanrum, att han, ej me- ra kan, taga emot någon mat, el- ler ' densamma "försmälta, "Bland hundrade menniskor är knappt en, som denna drickan utan ögonsken- lig skada bruka kan. Den som är frösk- må väl (att) alldeles" lämna den. ' Phlegmatiskt (trögt): folk kunna väl taga en sup under mål- tiden, eller, om det ändtligen skall ske om Morgonen, bör man. der- till äta Smör och Bröd. Man kan intet dåraktigare upplänka, än om man helt fastande! super Bränn" i Beträffande kursplanerna utta- lar tidningen att den kärna åv - kunskaper : som behövs för wut- - veckling av demokratisk samver- kan och samlevnad får inte vara för lten och får inte uteslutas ur någon av linjer som kommer "till stånd inom skolsystemet och 'slutsummerar: Om än RLF i iprin- cip godtar de riktlinjer som de » båda utredningarna dragit upp är det viktiga erinringar i delfrågor som förbundet gör. : - å mycket missbrukas, Många |” människor. . förskaffa . sig, ning, hosta, stvinesot, skälfvande il ' sen: TW0-talsförfattare vin, och det hopells, det ena sla set efter det andra, Om någon mat är i'magen, har han likväl något at arbeta uppå. Men under måls tid, om man ätit ganska födande spis, och druckit väl, kan en sup Brännvin muppå någon rörig a mat alldeles intet: skade”, I... "+ "Ja, det ligger en hel sanning, åtminstone i en del av det an förda. Som har aktualitet än i dag. : : » Charles. Till de ungdomar på 15—20 år som nu går att se 491 står hoppet. - De'ska göra, : vad regeringen, : riksdagen, kyrkan, , skolan, ' ord- ningsmakten och alla andra miss- lyckats med. :De ska skapa en bättre. ordning.” Sedan ” de” blivit upplysta av 491,. Så är den finurliga uträkn? ngen. > Enligt vad filmens försvarsadvo- kater' försäkrar, ' > Le Men tänk om undret verkligen «skulle inträffa, att pornografifil- men tände ungdomen till: helig vrede! Fast 'då skulle det förstås "bli synd om profitörerna i porno- "grafibranschen. Synd -också- om vissa andra mäktiga herrar. Ty just de skulle ju allra först sopas bort vid storstädningen: Men det sker inga under, Allt kommer att förbli vid det gamla, Det kommer att skramla in mer och mer peng- ar i nöjesprofitörernas kassalådor. Och det måste: byggas fler och fler anstalter för urspårad ung- dom, Och fler ungdomar måste gråta i sin ensamhet, när ingen hör det i natten. 4 . > (G e be -j ”Växjösbladet) SES ÖVER — MEN. MÄNNISKAN? timmar Dö veckan skall” in på över- syn en efter edt par: "gånger om året, eo e Av ide större , företagen med mer än 1.000 : anställda har ungefär hälften "egna läkare, sjuksköterskor och. tokaler för" en förebyggande hälsovård. Hälften av die stora och praktiskt taget alla små saknar personal och utrustning för så- dana saker. Någon form av före- byggande hälsovård existerar: inte. Under 1963 anmäldes 123.668 yr- kesskador i vårt land, Antalet yrkesskador på: 1 milj arbetstim- mar är oförändrat sedan / 1962. Allteftersom . fabriker . och nerk- städer ' moderniseras, förses med nya fina maskiner och . halksäkra golv borde dock . kurvån, för olycksfallen peka klart nedåt. En vågrät linje måste antingen betyda att man släppt av på skyddsarbetet eller att det stegra- de anbetstempot bäddar för fler olycksfall än tidigare. En tänkbar förklaring kön också ligga i den strukturemvandling ” com - gör att många arbetare nyligen placerats om och hamnat på jarbetsplatser där de är ovana vid maskiner och handgrepp! En ovan arbetare löper | ” större risk - för 'clyckefall än vad häns "vana kamrat gör. . « Troligen kam alla + tre anked- syndabock, 'Det finns ingen anledning att vara a otycksfallens vågräta : linje. får inte släppa av på” skyddsarbe- tet,' man måste kräva aht hets och jäkt inte skapar nya 'olycksfalls- tillfällen -. och" man ” måste" vidare kräva att ovan personal får till! räcklig utbildning och mndervis- ning innan der sätts in i produk. tionen, = / Ifråga om olycksfall och andra yrkesskador kan man med' itabel- ler och diagram följa utvecklingen, På -enskilda arbetsplatser kan man också med siffror bevisa att ”Ar- betarskydd lönar: sig”, Det är långt svårare att bevisa vilken. ut. delning man -får av den förebyg” gande hälsovården, av de mwegel- bundna kontroll av mä som är — eller anser sie vara — Varje företagsledare "vet, att det är dålig ekonomi att köra en dyr- bar maskin utan översyn tills den plötsligt går sönder och måsté re- pareras. Det är också dålig elko- momi att köra en motor med högre varvtal än den egentligen är av- sedd för. 'Är det att kräva för mycket om man begär 'att den mänskliga arbetskraften skall få ungefär samma förmåner och sam- "Man Sh "Aktuell. - För Västberlin och för ”väst- tyskland är den allvarliga frå- gan vilka eftengifter som för det tyska folkets skull kan. vara värda att göra och vilka som är alltför farliga. Det är detta tema som står på dagordningen när förbundskansler Erhard 0, borgmästare Brandt inom kort träffas för att söka, täta. den spricka. som uppstått mellan Västberlin och Bonn. - Mandelstidningen. Den omständigheten! alt man i det längsta vill skorna bostads- byggandet från kreditåtstram- ning. gör. kraven. på . åtstram- ning av det övriga näringslivets krediter "ännu större. Undantar man denna. nyckellindustri är det” mycket svårt att nå resul- tat. — ingreppen på andra om- råden måste då bli mycket hår- da. ev "Problemet att hålla” ett stabil penningvärde samtidigt... som man uppehåller en full syssel- sättning bjuder på "sådana svå- righeter att man lätt hamnar i något av " detaljreglering när det gäller kredittilldetningen. En wiss avvägning mellan olika kreditobjekt är dock ofrånkom- lig "om maj åtmindlone . något skall lyckas bekämpa priskar rusellen. : Skånska Dagbladet. - GR Med indignation har social- demokraterna värjt sig mot hö- genrns.. anklagelser > för art in- rätva sig till ett enparlisyatem. | Men vad. skall -man säga -om den aktion som de socieldemo- kratiska ungdomarna En. ge- ramför i hela landet? Man an- lordnar" Vungdomslandeking” & varje län och låten dessa välja en : ”ungdomsriksdag”. Det är garanterad" - - socialdembokratisk färg på varenda” ungdomslands- tingsmran och ungdomsriksdags- man, Inte gör jippot något ode- lat gott intryck - Expressen... I Nar S000 Mindastodenter häromdagen protesterade ' mot studiesociala utredningens för slag gade den socialdemokra- Itiske representanten något om ”reaktäöonär” > inställning — hos denna, Förenade studentkårer- na tycks mena ungefär samma sak. Vad tycker utveäningsordfö- nden, nyblivna statsrådet Olof Pri bogsering. + alla väder! :: Stockholm (TD) Den ” paragraf i försäkringsbola- gens bilräddningsvillkor, som. hit- tills hindrat :. fri bogsering "vid stantsvårigheter på grund av kyla, i : här nu, mjukats, upp. och . gäller utan det.tidigare förbehållet; fram: håller motortidningen' Vi bilägare. Den nya" liberala ' given; som alltså blir ett glädjebudskap till alla bilister inte minst wi | "kommentar Palme, om att. betecknas som reaktionär. Det. är väl nättopp det värsta som man kan kallas i dagens läge. - Helsingborgs Dagblad." | > Folkhögskolans framlid har' diskuterats mycket och länge men ' 4 verkligheten är dess nutid ett större problem, åt- minstone vad beträffar de rö- relseägda skolorna, Det statli- ga' driftbidraget är fortfarande .beräknat efter 1953 års kost- nadsläge. Folkhögskolan är den enda skolform som lever under ekonomiska villkor som kan va- ra outhärdliga. . Rektor Harald Wollstad, Tjungskile. Inför en annalkande över- ljudsålder med' okända ekono- miska påfrestningar borde det te sig rimligt för : europeiska bolag att samarbeta i stället för ett sätta kniven i ryggen på varandra.: De skandinaviska re- . pekar år rätt håll. För tre år sedan 'var. SAS och Lufthansa . bittra fiender, i. dag Blyger de” sida vid sida under ett pool- avtal, | Dagens Nyheter. . Det väsentliga är att bedörn- ningen av väganslagen sker på elit sätt dom kan godtas i väg- distrikten, Man bör inte ute i - landet känna. det som: någon vid. en uppvaktning hes höga vederbörande uttryckte det. — Vi begär. inte rättvisa. . Vi begär. bara rimlig orättvisa. Nordvästra Skånes Tidningar. De 140 läkarna bar satt ; fing- ret på-en öm punkt, det fram- går av kommeirrtarerna till:de- ras skrivelse: till" regeringen, 'i varje fall i wissa pressorgan. -: Det är billigt av t.ex, ST och AB ati skrämma med MRA och nazistsympatisörer , bakom 'ak- tionen. : Problemåt . är för - all- varligt ett viftas -bont med så enkla”argument. De” vafifetvis så ivriga tillskyndarna av, kun- . skaip och upplysning väljer att dra ner skrämselns ' rullgardin istället för en saklig :informa- tion. om' en allvarlig samhälls- ” fråga. Man behöver inte wara MRA-anhängare för. att bekla- ga detta. fer Broderskap. (9: Tydligen hynotiserar. Tv niskorna på - något sätt så att de helt lappar sans och måtta med i ett löjeväckande mario- nettepel. .. mt Det går kanske. till & en tid 5 så länge : TV- fortfarande. har ny- hetens behag, men sedan går | det inte alls. "Alla minns radions Karusell, där Hyland fick folk 'att-med- verka i: de :mest befängda på- fund, men + dag skulle det. sä- kert 'inte' gå att få folk att t.ex. under någon veckas tid. leva i tillämpas av alla försäkringsbolag även om mean inte gjort alltför mycket reklam för denna mr bi- listsynpunkt förmånliga ändring." I ett cirkulär till bilskadereglerare och bilskadei ddel: också : Folksam, att undantaget od villkorens $ 48 — enligt wilket för- säkringen inte "gäller wid drift- stopp, .som orsakats av startsvå- righeter på grund av kyla: inte skall tillämpas i fonbsättnins gen. Ersättning skall således läm- nas "även i "dessa fall, ”” Som en följd av den nu rekom- menderade liberaliseringen blir det dock ännu mera angeläget" att skärpa uppmärksamheten när det gäller bestämmelsen i: 8 48 om uppenbar brist ifråga om fordonets underhåll eller utrustning, sägs det, Bla, bör upprepade drift- stopp på samma fordon: inte för- anleda ersättning om det brister i det stycket. Någon omedelbar ändring äv willkorstexten kommer emellertid, inte att göras nu efter. som man har för avsikt att längre fram företa en' översyn : av bil- räddningsvillkoren i Stort, ma översyn som maskinerna ? ver a en, ry tr Na på Skansen el- kadant blir det med. TV:n. får man hoppas. Fast det Iröjer kanske litet längre. : Se" i | Sydsvenskan.. r - E ETT- ORD " PÅ -VÄ (CEN | — bed till din Fader... ” oe Matt. 6:6. . Den Gud « vi | skola +tillbedja är vår käre, himmellske "Fader, 'som Nya "testamentet lärt oss att säga det, "vo. ” "Vår Gud är rävtfärdig, helig och" nitälskande, men han är det som" Fader. - Han är den rättfärdige Fadern, den helige Fadern och den ' nitälskande Fa- denn, Detta må" vi alltid besinna, bön. .'Det ger. den nödvändiga vördnaden ,salmtidigt som "det för den sanna tinnerlighelten in- för Gud, Hen - är. Fadenå över allt vad fader heter, men han är ock dem, vilken vi "med bar- nets förtrolighet kunna ”anbe- falla oss åt och "säga: ”Abba, käre Fader”. ; ;.. Som en fader skall han också förbarmia sig över oss och giva oss av sina goda gåvon. " Anbefall dig SÅ honom i dag! h lationerna med ' Västtyskland :' och . inte: inser, att. de lockas . ler : andra: tramsiga påhitt. Li- när vi dtväda fram inför Gud LS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.