- 13' nya riksdagsmandat i pen- ” alt den största vinsten med sam- . ärVestmanlands Läns just löntagarna förkastade. 4 Fredagen den 6 -mars-1964 - Dagens Nyheter (fp) har tyd- ligen: grundligt studerat center- partiets program och 'riksdags- politik och därvid råkat i panik. Centern har en alldeles för bra " politik, partiet ' måste ” därför svärtas ned ordentligt, På annat sätt kan man inte tolka det fräna och invektivspäckade an- grepp som denna stora folkparti- tidning på tisdagen publicerar, skriver Skånska Dagbladet. - Att gå in på alla de sakfel - och felaktiga värderingar som DN gör sig skyldig till är onö- dig möda, överdrifterna är så uppenbara för envar att effek- ten blir den rakt moteatta, DN hoppas på. Som exempel på DN:s hårresande utfall kan näm- nas orerandet om pensionsfrågari. Centerns = pensionspolitik "drev tiotusentals löntagare över till de = socialdemokratiska leden, |- skriver DN. Hur befängt ' detta resonemang är står klavt när man erinrar sig fakta i pensiona- frågan, Centerns linje wann /'så-' dan genklang att partiet. erövrade sionsvalet 1958, Vid det ' därpå följande riksdagsvalet 1960 vann | centern ytterligare två mandat. ] Folkpartiet, vars talan ju DN för, förlorade inte mindre än 20 mandat i pensionsvalet, Folkpar- tiet hade -€én pensionslinje som Det var denna fp-linje som verkli- gen drev över löntagarna £ill so- cialdemokratin. Hade folkpartiet haft 'en annan linje hade social- demokratin ingalunda 'fått så stor röstökning från ; tjänstemanna- håll Ke I slutet av DN-artikeln 'ävslö- jar den : amoklöpande ledarskri- benten sin, innersta" avsikt med att förorda "borgerlig samling”.| Jo, detta” är det enklaste' sättet att slå ihjäl centerpartiet, » Cen- terns politik. skulle ; få; mycket mindre spelrum inom ett "stort samlingsparti än som nu är fallet menar tidningen... DN döljer” inte lingen skulle våra att få bort centerpolitiken. . Vad är Idet' nu för, poli ik som "barka RIKSPOLITISERING AV . inflytande numera sträcker sig'så |: KOMMUNALVALEN . är den socialdemokrat'ska ied- ningen angelägen om. Varför? Det Ti idning som frågar: "Det. sägs: att: statens politiska långt in i kommunernas angelä- genheter, att det är naturl'gt att en regering också får: tillfälle 'att främja sina privatvänners sak i de kommunala valen, Uj pfattningen |, om "det vidgade ”stätliga inflytan- det torde kriappast bestridas av: någon, Men att rikspolitikerna : skulle hälsas som frälsare ute på det kommunala . fältet är 'mera tveksamt — man har hört talas om kommuner, där régeringspoli- tiken! haft sina hårdaste vedersa. kare just bland de kommunala partivännerna, vr På 'en, punkt, väsentlig "för hr Erlandér: med sir förkärlek för ”starka regeringar”, får den .soci- aldemokratiska .. . 'uppläggn: ngen också en negativ effekt, Ges även kommunalvalen rikspolitisk be tydelse, direkt pPåverkaride riks- dagens : sammansättning, : kommer den' sittahde , "regeringen - vantan- nat år att utsättas för sådana fres- telser till en svag politik som när- mare" kan" studeras i hr Strängs valbudget i år,, a Från, sin egen utgång punkt borde statsministern ställa s'g till dem som vill hålla isär rik:> och kommunalval, slutar VLT. FE SIN MEST FÖRENKLADE ' FORM vr har förespråkarna för m'ssmo- det och misströ.tan förkunnat att man var villig betala vad som helst — även oppositionens bä- rande grundprinciper — för att i en 'kraftanströ söka slå socialdemokraterna ur brädet, skrver Norrkö- pings Tidningar (h): Ett exempel på sådan självupp- givelse har den nu totalhaverera- de Medborgerlig samling utgjort, Borde det inte finnas alla möj- ligheter även under nuvarande förhållanden att komma den sit- tande: regimen till. livs?- Borde man inte under ökad praktisk samverkan och i insikt om hur litet som egentligen behövs kun- na få de grepp på den politiska utvecklingen som kunde leda t.ll ett regimskifte således ett verkligt -regimskifte och inte en bleksiktig kopia av den nuvaran- de ordningen? Situationen i riksdagen inför avgörandet kring folkp gifterna visar tydligt hur bräck- lig regeringens ställning ändock är och. vilka chanser oppositionen har för framtiden att påverka ut- —= = LT Fredagen den. 6 mars 1964 IT= =: - Panik i Dagens Nyheter . ”vätta sig efter: den tilla 'obetyd- DN anser 'vara så förhatlig? Är|- det set familjepolitiska program som centern lagt fram i år? Är det förslagen i den stora miljö motionen? Är det ställ jälmord + en eivilisati . prnästan mellaneuropeiska kvoter och ; ; Sociologer' och psykologer, läkare och själasörjare av . båda kristna konfessioner har" nyligen mötts i »p. he Akad gandena i skolfrågor, i den eko- nomiska, -politiken eller i fråga om: "utrikespolitiken? DN berör inte med 'ett" ord de riktlinjer i väsentliga frågor som centern lagt fram. "Tidningen -å : stället bara staplar” en: mängd invektiv. på varandra - utan någon som helst motivering eller bakgrund. Inte oväntat berör: DN också händelserna kring det s, k, sam- lingsförslaget i- Fyrstadskretsen. |] Tidningen - påstår att centern uppträdde : som mentor för - de "båda andra Partierna. och spräck- te det samarbete som båda” var villiga tilll DN tycks vära totalt okunnig om fakta i målet, Folk. partiet avslog först förslaget om trepartisamwerkan med. stor ma- - joritet, en följande stämma god- "tog det med två rösters övervikt. Och. högern avslog: enhälligt för- slaget från ”Medborgerlig :sam- ling”. DN söker göra: sig lustig över att centern i Fyrstadskret- sen inte är. lika stor som de öv- riga ; partierna. Men varför då liga centern? Varför. kunde. inte högern och folkpartiet gått sam- man, Det är ju de 'partier som DN anser werkligen betyder nå- git och DN: kunde! ju förordat ett sådant samarbete. > Det klagas! ofta på. den polis öka: debatten, i vårt dand, "men I; . obehärskade ”grämelsen "till s breda ut -oig. Ett. sådant 7 tet i. Loccum.. tycks väcka intryck om att själv- mord följer av wälståndet,; att livs- viljan” ren tillfredsställas, / Sålunda - tex, "Sverige som så länge för- skonats' för krig dubbelt så höga självmöndskvoter Schweiz som äger en av väddens säkraste valutor är benägenheten å | gånger 's | I återigen -: Ivan det. konstateras ' en skillnad "mellan: det 'ekonomiskt högt utvecklade - Norditalien, med . i Västtyskland för att dryfta döds- orsaken ”självmord”. Ett ord av fransmannen A. Camus var mottot - i oDet finns bara” ett — Spörsmåléts aktualitet. är oerhört, stor,- Anta- let: självmord ”stiger' oavbrutet i Syditalien. som .i enstaka 'områden uppvisar mindre antal självmord nssjukdom f 1954 meddelades en kvot å 17,7, efter. upproret år. 1956 steg siff- rorna snabbt. till 257, . cc. Självmord-forske a har' kommit än Eire med den lägsta europeiska kvoten, Det efter det sista kriget industriellt snabbt wäxande Väst- tyskland ligger med 18,7 procent självmord " per 100 000 invåriare (1960) relativt högt. och övertiäf- fas bara av. Österrike (23), Japan (212), . Finland 24, 4) Danmark (20,3) och Schweiz : (19). Det är emellertid anmärkningsvärt att an- oiviliserade '. länderna. i talet självmord i Västtyskland se- Sedan” närmare hundra år företas |dan åratal förblivit konstant, | iska. undersök > som ;”Välståndshypotesen” "kan "man emellertid på de mest sh iftande med : . vederlägga, :om säbten tolkas. Någon. enhetlig upp- fattning om orsakerna till den till- tagande: självmordsfrekvensen har hittills. inte :uppnåtts 'av :vetenska- pen, För: striden” mot . självmordet finns det inte några riktlinjer än- nu, Facklitteraturen är gles, syste- matisk "forskning: hbedrives : knap” samhälls inen man undersöker sifferuppgifterna från östblockområdet — materialet är ”emllertid ganska ' glest.. Från den tyska sovjetzonen bekantgjor- des. 1958 28,4 självrord per 100 000 invånare. . Sedan ' muren i Berlin uppförts,” kan exakta. uppgifter inte längre fås, men. det finns ing till - - Jet past. Medi perna och även teologin står här|, inför en uppgift Vars : -lösning blir allt mera, angelägen: — det är ett av de viktigaste" resultaten 3 av mör statistik En blick. ”på nyare rsvägas genom att. begä- har som - Norge, - älvmord i i ”årsgenomsnitt Ire or. som 'i Italien, Där att' antalet självmord ökat ändå kraftigare. Ungerns öde" tydbliggör hur starkt politiska inflytelser in- underfund med:att den statistiska analysen är en! mycket vilseledan- de ledtråd att utröna de werkliga självmordsorsakerna med och det tillrådes därför den största försiki tigheten då det "gäller att tolka Aktuell ligen mycket intressant och även komplicerad just nu. Hur lösningen . än blir. kommer ' det siffrorna om självmord, Mi nore : professor dr Siegmund, en av, de mest. namnkunniga själv- monrdsforskarna 1 Tyskland försök- te någon förklaring på 'sociologisk- teologisk wäg. Han anser att själv- möordsfrekvensen idag kan: ledas tillbalca till brist på gudstro. - Från ” .tindividualpsykologins "synt punkt belyser dr Ehebald, ledande psykiater i ett sjukhus i Hamburg problemet, Han tror sig ha funnit en : ”utvecklingsserie av. 'själv- mordsmotiven. " Första. steget: att vilja döda, Andra steget: begär att dödas. Tredje steget: 'att vilja dö, Fjärde. steget: begär att få vinna 'ett bättre liv”. köra verkar ; på den enskildes liv: För!. " Paul Florian. . 2 Stockholm (TT). i Det är 'sannerligen. märkligt. vad Italien fortfarande efter alla des- [=] packade turistår | "efter kriget bjuder de. resenärer. som"; själva will. se. och höra med ögon: och öron på vid gavel Ännu kan man upptäcka 'små 'men härligt. klar- |Diano Marina på. i Blomsterrivieran är en. jordisk 4 filial till: paradiset: sätt dödats av närheten till stä- der med välkända namn vid de stora, stråken, ” Med bergen scm massiv bak grund i solskenet ligger den Lilla orten" Diano Marina inne i Ligu- Tien. på .Blomstenrnivienan . som en av. paradisets. jordiska filialer. En handfull urinvånare, palmer "och om jcént erparti et. Dej är beklåm- — mande "att ”en' "tidning av'-DN:s betydelse: skall, dra ned den. po- - ditiska” debafi Hd på "detta: sädt, Effekten: störde" emellertid; bli att " läsarna av. DN. -amtikeln ännu nog- grannare tidigare följer -cen- 4 tik, Att deras värdering s er att skilja” eig "från . terpartiet dör en: "framstegsvänlig att varje fn har den & press det man. mindie' huvudbry: "president förtjänar: ” Så "illa will" vå? h Johnsön jer.” upp och "ingen -sinte : tänk : "hr ”Ohlins" pärti "måste, "det vara "en beklaglig belastning att före- "trädas "av [Dagens Nyheter” som på ett så påtagligt ätt den i San Francisco,' dit omkring 3000 » ört med: frihet, (trygghet och dels |den 13 juli. En första "antydan om vant vinden : blåser: bland aa väntas göra "honom ratgen stridig. Dessutom blår hans. egen rekom- mäéndation om "vem" som bör utses till ”vioepresidentkandidat säkerli- gen avgörande, 7. - vakna ' ådyller; som ”ånte på något pinjer, Apelsin "gata. och på tisd - jen välbesökt marknad c Primärvalen = 1 : Washington” i mars. Vem blir amerikanska presi- et. 'slätliga svaret ges det; -repuklikanska konventet fer. från hela” landet: "samlas. På. den xlemokratiska sidan har -; Valet av delegater" till konventet a är alltid viktigt, i år alltså framför ks Lallt för "republikanerna, "Procedu- i "mellan, lr VaD KOMMER. ATT HÄNDA ;TCO- -sekreteraren Lennart Gei- "I högst väsentligt” från stat till stat. Ed . pande?, frågar Barometern: jer; om han fronderar mot social- demokraterna vid voteringen om Kfolkpensionsavg'ft avdragets slo- När folkpartisten Königson - på sin tid fronderade mot sin riks- dag”grupp hyllades han-av social- demokraterna ' för. sin självstän- dighet, 's'n trohet, sin övertygelse, När soci taldemokraten Bo Sieg- bahn ungefär samtidigt förnekade elter, tvivlade på regeringens linje i Europafrågan blev han helt en- kelt befriad från riksdagsuppdra= nerar dessa och andra metoder. ' tilldrar sig emellertid primärvalen, ren itgör. första - etappen: i presi- dentvalet”; och. . reglerna varierar flesta "delstaterna utses delez stater förbehåller sig partistyrelsen själv ' rätten att. utse delegaterna medan man” på andra håll komhbi- Den ' största uppmärksamheten som i år hålls i.17 stater och i|- District of Columbia. Efter New H. ha Wi den Hai följer” ; tredje” omröstningen. ek: eller allvar?” |; . Däremot. stycks: det vara lättare | att få ett. negativ uslag — åtskil- liga kandidater: har under ' årens lopp. funnit. r gott att dra: sig ur.Jeken, sedan väljarna misat sig alltför kallsinniga "mot "dem i ”pri- märvalen. . Så , gjorde : exempelvis Wendell . "Wilkie; .. fepublikansk kandidat? > mot: Frariklin” Roosevelt år "1940. Det var just i. prinärva= lens hemisbat ” Wisconsin som ' han senator . Arthur Vandenberg - 1940 och själve” general Douglas” Mac jArthur "1948. Även ” kritiker a primärvalen måste medge . att de kan ha ett visst; värde som kvali ficeri tchér, to | ställde upp 1944, blev slagen och |” a | kapitulerade. Samma öde vederfors "the i är "dess främsta särmärken. | ; Från: Genua, världshamnien "som just nu erövrat bit' för bit av Me delhavet "och bygger . ut, bygger upp, bygger till sin flygplats ute på Då vattenspogeln, är det: 113 km åt väster till ”Diano. ' Till" franska gränsen - återstår ytterligare” c:a 50 km, Därmed är Dianos geografis- ka läge i världen fastställt. = "De: som ' fastnar : här. ten tid får utan övermättnad -uppleva vad som kallas > Itålien i ett. nötskal.. Hav, himmel och landskap spelar glivt- lertid 1960 då senator John Ken- nedy visade” att de kunde rtnytt- / jas som' 'en "eprångbräda mot Vita Huset. Kennedy mötte då senator Hubert Humphrey från Minnesota i två avgörande drabbningar, först men from the” boys”. - Senator Estes Kefauver var för sin det: beredd 'att ansluta sig "till President Trumans uppfattning att primärvalen - ä en meningslös lek, Kefauver .: vann nämligen. 1952 sto- ra fr ide" demok ik förvalen och samlade i första om röstningen vid konventet 340 rösg- ter-äv de 616 han behövde för: att vinna, men han fick. likväl upp- leva att Adlai Stevenson, som inte ställt upp "i ett enda primärval, stod som. . z” CHANS" ATT NOMINERAS Ett, . nytt 'och viktigt kapitel i Primänvalens historia skrevs emel- 7 april och de två sista äger rum i Californien och South Dakota den '2 juni" Primärvalen är en Sorts popularitetsomröstningar mel- lan ett partis clika kandidater och "anledning av centerpartiets kul- - reprec enterar, ' vecklingen, et TCO: "och samvetet eller ” parti- linjen, det är frågan. Både Len- nart Geijer och vi andra motser med intresse det' öde som väntar honom, TARVLIGA LUSTIGNETER. - Regeringsorganet — Stockholmzs- Tidningen har gjort sig lust'g i turråds uttalande, där man 'un- derströk vikten av att slå vakt kring de' värden kristendomen skriver" Cen - terns Presstjänst: Särskilt ville kulturrådet "peka på 'angelägenheten av att dessa frågor beaktades även när det gäller undervi: sningen i våra sko- lor, inte minst i det nya gymna- siet, Det finns tydligen ingenting som för främst LO-organen tycks vara roligare än att slå ner på po- sitiva uttalanden om de obezstrid- liga värden det här är fråga om och vilka man vill slå vakt om även i det pol:tiska livet. Nämda tidning ger själv föga eller ingenting för dessa värden. ”För oss fåkunniga borde cen- terna kulturråd ha talat om v i 12 k e n samhällsuppfattning kris- - tendomen representerar, Kan det som vid inskrivningen i röstläng- derna förklarat sig tillhöra det aktuella partiet rätt att delta. RISK ATT ELIMINERAS " Frågan är emellertid om primär- valen är värda all den uppmärk- samhet som bestås dem. Den första i de flesta stater har bara wäljare = «De "ljusblå i Ufyrstadskreisen med Syd:ivenskans Olof Wahlgren | - i spetsen rumsterar om som på Richeli lagen " om primärvalsinstitutionen antogs av Wisconsins lagstiftande: församling år 1905, på förslag av | senator "Robert La Follette, som ville "återvända till folket” och ge väljarna: och inte partipampar- na huvudinflytandet vid kandidat- . Men bara ett mindre tal av staterna anord- nar . primärval kan de aldrig bli de. Även en k som fö av didat 2 tid och "ordnar små - nätta. fallgropar här och där. I första fallgropen försvann borgerlig tekni:k valsamverkan, i den andra borgerlig samverkan överhuvudtaget och i' den tredje har Skånes Richelieu sopat ner två av högerns Tiksdagsmän, Bra conier och Palm, och Regnell hänger med nöd och näppe kvar å falluck kant. vinner samtliga primärval har ba- ra nått halvvägs mot den erför- derliga majoriteten av -röster vid Konventet. ' "vara centerns?” undrar Stock- holms-Tidningen, Den frågan kan besvaras med ett obetingat ja Men kan:cke inte ifråga om den samhällsuppfatt- ning, som den citerade tidningen I fjärde fallgropen skall tyd. gen det mörkblå högerpartiet i Skåne försvinna för att bereda spelrum för ett nytt borgerligt panti : De borgerliga får tydligen en trevlig valrörelse i Skåne . på höstkanten. Och om Heckschers höger lider nederlag i valet lär Wahlgrens gäng inte gråta. (Stockholms - Tid- representerar, ningen) : ler, Wi och "sedan i West i W dar | Virginia, Trots att Humphrey var praktiskt taget ' på hemmaplan i Wisconsin vann Kennedy en säker seger och : han fullföljde triumfen i West Virginia och bevisade där- med att hans katolska tro inte var någon belastning i en stat där bara fem .' procent är katoliker. Efter den" framgången rådde det aldrig någon tvekan om att Ken- nedy: skulle 'nå sitt mål, "niomine- mången; medan Hubent ' Frumphrey utan. hopp lämnade arenan. Fyra namn kommer definitivt att a stå på walsedlarna i New" Hamps- hire; nämligen de aktiva kandida- terna ' Mangaret -' Chase . Smith, kvinnlig senator från ' grannstaten Maine, guvernör Nelson Rockefel- New "York,: senator "Barry Goldwater, Arizona och förre min- ne Tresotaguvernören.' Harold Stassen, som ännu inte tycks ha givit upp "I hoppet om en' politisk comeback. Dessutem står den . möjligheten | öppen för väljarna att själva skri- va "speciella favoriters namn. på valsedlarna ' öch åktuella ' Sk ”write-ins” är : guvernör Willfam Seranton, Pennsylvania, förte vi- cepresidenten Richard - Nixon: och ambassadör Henry Cabot Lodge. . : De republikanska partimedlem=- marna» i New Hampshire kan verkligen välja mellan kandidater "jav alla schatteringar, från Rocke- feller på den liberala flygeln till Goldwater, 'ute på den konserva- tiva Det är möjligt att kandida- terna är så 'många att rösterna blir splittrade och att utslaget därför blir' svårtolkat. Men även de minsta skiftningar kommer att registreras och en eller annan as- Pirant kan kanske komma -att snubbla redan i denna inledande tur i dansen: kring ' Vita Huset, Många svåra steg förestår innan det republikanska konventet sam- las i San Francisco och den mest |: intressanta frågan är kanske just nu om guvernör Socranton på all- var skall börja Många tror att han skulle kunna visa sig vara ganska säker på foten. S. B. tråda ” dansen. | slöor ord och olust för mad som a. | inträffat och inträffar. Något gott :omen för höstens /enidra- kammanvall är det. sannerligen änte, ' s Nos Hallands Nyheler.-. Det är uppenbart att inget av de ttre borgerliga oppositionspar- tierna ensamt kam bli den tuva som '. stjälper dei. socialistiska lasset och att, det därför är på hög tid att ådtadkomma ett bor- gerligt fagairbete i likhet med vad fallet nu så. ofta är inom vetenskapen och den industri- ella världen. ” Resultaltlet -. av den "senaste aktionen har emellertid med full tydlighet utvisab att ' för att en dylik aktion skall ha minsta uwt- sikt att klicka så fordras det av ledare för " densamma andra egenskaper än att vara en skön- lockig son till en rik pappa Det fordras mogenhet och poli tiska omdöme grundat på många års medverkan i det" politiska livet, - "Nordvästra Skånes Tidning Hur I avsägellserna > tillkommit fär väl aldrig bli klarlagt; Men så mycket” synes uppenbart att det även denna gång brustit i gott omdöme, Hr Braconier här förklarat, att han avgår därför atlt riksdagsarbetet blivit alltför slitsamt och : hr" Palm, att han vill verka för sämverkanstenken ”utan alltför etark 'pantianknyt- ming”, De 'förkl ingarna verkar 3 kan har'ju alltid ”frambhävt ' at den intar: en självständig håll- ning gentemot partiet. : Helsingborgs Dagblad. : Varje. yrke och varje fack har sin jargong, och . alla har de under efterkrigstiden mottagit en ström av inflytelser väster- ifrån. Inget ont i det, Vi skall inte ha någon impontkontrolll på tankar. Allt vad de resonliga språkvårdarna begär är tvärtom att folk skall tänka något litet rande symfonier & färg som nord- bon längtar till efter. er kall och lång, blek och moddig winter. På torget säljs wejlikor så billigt som vore det ängsblommor.' Och 'sedan den ljuvliga sången. och musiken som La Scala-skönt virvlar kring låga hus, gator och: gränder, '- i: Från stranden .— långt - wtanför visar fiskar, kräftdjur och. andra levande ting upp de mest under- liga utseenden och - kroppsformer — slingrar byvägar” till höjderna. Inte" stort mer 'än en halvtimmé tar det att promenera rakt in i det okända Italien I" Diano Castello med boskap på gatorna som ofta enbart är avlånga trappsteg, Mitt i byn står basilikan smyckad med kyrkohistoriska figurer, tavlor och liknande "dyrbarheter i. skimrande guld. Det är en romersk San Piat- fo d miniatyr. i « Man far sig åter till atads- och omnibussen ' som ' dras av två häs- . tar, den ena vit och den andra svart, påminner om riktigt gamla tider. En rundfärd 4 sakta mak ger den wila, förströelse och av- koppling som mången söker innan det är dags för vandringar i Ge- mas kvarter; den mest genuina norditalienska ståden,' eller för besök på förbhistelsernas marknad i San Remo, Monte Carlo och Nice. SOLGÅVAN TILL BLINDA sind 20 0326 landsvägen nere - wid kusten där |' "kommentar Situalionen I inom i första hand ] innan de "talar, Då skulle man högerpolitiken i Malmö är onek- slippa, värsta missfostren, .. Handelstidningen, Låt OSS" - glädja loss åt att salta som mu :'sker, !och. som har sin sanningar "eltjämt kan bli sag- upprinnelse i'ett allt för hårt|da, låt vara i söva sammanhang, / nang i ”b ngerlig sam- [å 'musicills och spelfilmer, När ling” att sätta. spår efter sig|det gäller sanningars sägande är i-första hand i fyrstadskretsen | det inte fråga om någon rätt och i Skåne. Men' dyningarna plats — det avgörande är och kommer säkert att kännas i he- | förblir att sanningar någonstans . la landet och pantiledningen ' ilifrån blir sagda och någon an-, De Stockholm känner : förmodligen nansbans ' blir uppfalstade, i Perspektiv. | "Tiden ä är inte sådan, att unga människor i regel kämpar sig fram vill kommunala befalvtnin= gar. Det är mi i centerpartiet som ska”se till ntt få dem in- tresserade, skolade och mogna för Uppdraget, Men kom ihåg: . det är de fröska' tågen, debaten, fighten: som får unga människor att - dras till politiken. Man kommer ine dit för att stå i kö kanske trettio år för att få en ” Post i styrelsen eller som parti- representant i den kommunala förtroendemannakåren. - . Finns det något tristare i denna wärld än att se, modernt kalat, en ”"dep- pad”: medelålders människa ta vid efter företrädaren, folkpen- sionären. Och dessa med pas- serad halvsekelgräns är många." Vårt största problem . «Lennart Svensson tä Svensk no Politik l Döne ägument il avd” för sionellla ' boxningen - kunde : hrr ” Yngve . "Hamrin, - Stena Sjöholm ete. "inte" få än den som gavs i och "med : :'TV-visningen av tis- dågéng VM-match t: Miami. De inträngande närbilderna av seg-" raren torde vara den, näst döds- fallen på grund av skador jef- fektivaste propaganda mot box-" sinnigt skränande "världsmästare. och I nappast mindre Amurrig — och det” är ju inte I Norra "Västerbotten. Tage” Erlander följde” "Årets vasalopp från starten i Sälen till målet i Mora, där statsministern : mamng blev föremål för stor upp-' skattning, jublar. Dalla-Demo= kraten '(s8). 7 ” : Vem wann? SÖpsata a Nya Tidning. Sv . Skr skall inte sikta mit att |utbilda” publicister, novell- och" essäförfattare, Det är riktigt," men . uppsatsskrivning innebär -. inte endast att man skall åstad. komma en” skaplig tbext till. ett : visst givet ämne,' Det innebär : dessutom, '. även "om tfesulliatet inte blir så lysande, att veder- -'- börande letar.” och prövar sig fram till en personlig stil, 4ilk ett sätt att "skriva. somv svarar : till hans bemperamént och kyn- / nie,' och Isom i likhet med hang ' hyfsade -ttaly' men dess specifika . "kännetecknande för just honom. Follskolärare, Stig Hamfors ' EE Perspektiv. — ve ETT :ORD PA: VÄ (CEN | Fader, giv. mig... . "Luk. 15: 2. : Den bild av "människan, som, - Kristus ger oss 4 sin liknelise= > berättelse om der förlorade so- " nen, är den mest framträdande, : även ifråga ' om : bönen, bilden yu av den begärande, nästan" poc- : kande människan, Så ”Fader, giv mig” — säger i man i sin bön 'och räknar upp ” olika 'saker och önskemål: Man . vill också som ”den förlorade 2 Sonen” ange sin mening om att man har rätt till sin del av ' förmögenheten. Gud bör giva : vad man begär. - De flegta svårigheterna äfråga : om bönen möta också just på .. dessa ' områden Men får ofta ra inte vad man beder om och ; man börjar tvivla på böneng :' verklighet, I régel är den be- gärende bönen mycket självisk” - och själlös, Den leder, också of ta till fördärv. ” "Pröva dig i din begäran in-. | för: Gud! sina. aktioner "mot den. profes- - ning som förekommit. Er varn- a och Janne Stefansson itilsam- : . ordvat, tonfall och' nyanser, är - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.