Ån än fn fn ön | 0 | 0 5 [Jon -V + son i Hedenäset (cp) wäckt och Ht 4 = EXNODNS , > fördagen den 7 mars 1964 = LT Lördagen den 7 mars 108 IT= Det firins en betydelsefull sek- tor inom vårt utbildningsväsende som trots den dynamiska utveck- ling skolan undergått kommit i : : "Förskoleundervisningen en - allmän förskol isning. Det finns många föräldrar som » önskat att deras barn kunde be-1gs redas förskoleundervisning ' före den obli » grundskol skymundan, Det gäller förskol undervisning som nu bedrivs endast i ett fåtal större kommu- ner, I de svensk- och finsksprå- kiga gränstrakterna i norr före- "förskoleund ing i . form, av kortare sommarkurser. Trots den stora betydelse ex- pertisen tillmäter såväl lekskolor som förskolor har förskoleunder- visningen "ännu inte beretts plats| i utrednings- och utvecklingsar- betet: på skolans område; Det är ett anmärkningsvärt faktum, sär- - skilt . med - hänsyn till de' obe- stridliga fördelar denna undervis- ningsfonm måste ha i ett land]: som vårt där barnen börjar sko-|' Jan förhållandevis sent,” Mam har anledning hälsa med glädje den motion som hr Lars- där .han begär 'en' skynidsam ut- redning" om. förutsättningarna och? ' man numera övergått till att ägna . Och följdriktigt har han-tagit-upp > ”Balkongen”, där ' handlingen ut: |''/ ' nen. Ju naknare, 'desto i större |- | slutar YA. . a vå EN SOVIBRYSK CHARMOF-” , inte "möta dem på samma plan där de går fram, De förutfattade |" - terna, . det örat, skriver tidningen vidare, Men hr Palmes argument mot ett |: ktar - fortfarande” kring film< och teaterkonsten s A Mr I ehan- äns met Nycy var det Ingmar. Berginans konstnärliga " ”Tystnaden” "som stod i centrum, senast. ”491” som ytterst få sett men som mån- ga anar sig till skulle ha över- träffat den förstnämnda filmen efter att ha läst boken och för- handsreferat av filmen. Men 'nu har själva Dramaten i Stockholm kommit i blåsväder, <edan konstnären Ingmar Berg- s'g (åt teaterverksamheten z där, spelas på en bordell — med helt eller delvis nakna kvinnor på sce- konst, tycks' vara melodin — "inte bara för Ingmar Bergman. . - Många har, förståeligt nog, rea- gerat.mot .de- smarta: : metoderna, |- 1 inrar: om" Eharmoffenziver känna vara far! liga, inte 'm'nst dé politiska. Men | det vore "ett svaghetstecken att meningarna, de dåliga erfarenhe- politi:kt system som är, oss för- hatligt, får inte i så hög grad präg- la vårt handlande och vår attityd, att 'de chanser till utjämning som kan ligga i ett vänskapligt person- ligt umgänge försittes. Inget tvivel råder om att ett elitskikt av den ryska ungdomen, ttimylerad av den liberalisering som faktiskt skett, längtar efter internationella . kontakter. ua Det gäller dock att begrunda att ock:å charmoffensiverna påkallar ett starkt försvar: en trots vän- skapligheterna ekärpt blick för de politiska real'teterna, slutar KK, . VÅR EGEN GENERATION T ÄR DEN ENDA som lämnar > efter sig landet mer nersmutsat än när vi tar emot det, erinrar Norrbottens Kuriren TV-diskussionen hann spänna över. vida fält, men i ett syntes alla wara tämligen eniga — ur hälsovårdssynpunkt är vi i många avseenden : ett underutvecklat land, Inte alls oväntat nämndes av ett par debattörer ett särskilt hälsovårdsdepartement som bästa sättet att nå de lösningar man så länge förgäves väntat på. Behovet av en samlande instans är skrian- de. Vad som fattas är just en in- stans som känner sig direkt an- svarig för detta stora område. Nu har vi en spridning över prak- tiskt taget alla departement med en följd av att ansvarskänslan blivit något qd'ffus, Vilket depar- tement tar på sig skulden för luftföroreningarna, för vattenför- för hur klandervärt samhällen ibland utformas ur häl- ikel sett? Människ har kommit i i kläm just därför att inget departement velat ta på sig ansvaret för folkhälsan. Det kan i varje fall synas så, Kanske känns det politiskt bekvämt att ha en sådan oantvarighet. Socialdemokraternas kronprins Olof Palme ville inte lyssna på hälsovårdsdepartement var mer än klent, De reellp skälen för är däremot = överväldigande, Hur långt :'skall hälsoförsummel.en få drivas innan insikten vaknar att hälovården är så viktig att den inte ytterligare får eftersättas, , misstänksamheten mot, ett |: e ”filmhjälteprydliga”] ss kosmonauternas ' besök ' och. om |” : TV-reportaget ”Tö räder d Lenin a frågar tidningen, > gundekolan, Men. "man: har inte haft tillgång |; till sådan undervisning, .: Till de avgjorda fördelarna med en förskoleundervisning hör ”att barnen där får en efter ålder avpassad social fostran i kam- ratgemenskap; En ; fostran som är dem till' stort. gagn när de börjar den obligatoriska skolan. "För många "barn innebär det en påfrestning : att - anpassa sig. till umrat- och skoldisciplin” dir rekt från lekmiljön hemma, I förskolan kan de få en mognad : som gör det långt. dlättare för NN” i mer allvarlig bemärkelse. '". En "annen viktig aspekt inom: — fö i dem att sätta sig i skolbänken FODELSEDAGAR ” Pr eri i morgon fru Amanda Thur, maka till f. kettingsmeden Herman Thur, Lilla FTjärby,, Laholm... Hon är född i. Blekinge men kom med sin "make för över femton år; se- dan till södra Halland där maken så småningom startade egen -ket- tingsmedja i Lilla Tjärby. Hon var varit en; mycket ' duktig kvinna, som helt ägnat 'sig åt sitt hem och de sina, ”Hon har alltid. varit trevlig och hjälpsam och 'har därför blivit mtyckt. I förhållande till ä hon" alltjämt ganska kry. £', järnvägstjänsteman Helmer Norén, ' Elestorp, Veinge stationssamhälle, Hon är en duk- tig. och rejäl kvinna och ägnar sig helt åt sitt hem, Hon är alltjämt ganska pigg joch kry, : - 75 år - > satt . syllef i i dag Umåbruksägare Edvin kol ingen P, Förslövs- ram kan eventuella + avvikelser hola : hos : barnen -från ” normålt : bete- |60 år -' it et « endemönster iakttas. Nödvändiga åtgärder av medicinsk eller psy- kologisk art kan på så sätt vi "tas i göd tid, åtgärder som eljest kan” komma :för sent. Detta' har erfarenheterna ' visat, men alltjämt saknäås, vilket' också he Larsson : understryker i, sin I mötion;” . "allvarliga < försök > - kartlägga frågan i hela 'dess da ö "— den pedagogiska "nyttan, | om v: denvisningen bör ”b - eller "fortfarande "I en frivillig komplettering till ', skolformens ” inner "och "dess anknytning till Iskolan” liksom kostnadsav- agen , mellan stat och kom- Det är spörsmål som tarvar gens mignipande "granskning. hl > Även omett” säctessivt” allmänt genomförande , av förskoleunder- . visning i "hela; landet kan stöta på - svårigheter,- främst | i orter med besränsat 'elevunderlag, får "inte" detta - -hindra' att” en utred< ning "kommer till” stånd snarast, ring bör vara att se » till att di nna" dindervisningsform i got privilegium för L'onter, utan att så "långt ; oavsett geo- iska betin- ges) tillfälle” få tä: del av "undervisningen, - ANRONDERIN GEN ÄR "SEDAN GAMMALT ETT PROBLEM för ' det” svenska 'skogsbruket, påpekar Kvällsposten: i - anslutning till årets .skogsvecka, En mycket stor 'del'av den bästa sven ka skogsmarken tillhör en- skilda ägare framför allt jordbru- kare, som länge. haft skog-n som + b'sysdla Den tid, då skogen. var någonting som man kunde sköta med vänster hand, emellertid sitt slut: : I dag förefaller det. uppenbart att skogen och. inte- jordbruket i de” utpräglade skogsområdena. i framtiden blir den domnerande förvärvskällan. På frivillig väg har skogsägarna på många håll ockå gått in för att övervinna de 1; "härmar 7 : sig okså! -lärarutbildnings- ] : ljade hån! ivi : hän haft. en betydande roll. i fyller i nörgon frå Anna Johans- "son, maka till textilarbetare Henry Johansson, : Kärr, Våxtorp. Hon är ö Varberg och har. gjort sig lund efter. s'n fader. På denna gård har: de:: lagt: ned. ett stort arbete. Jubilaren ären mycket duktig och rejäl man, com ,helt ägnar sig åt sitt dagliga arbete, DÖDSFALL NE tare Johan Sahlström; Båstad, avled ohedagen nära 81 år gammal. ödd i Slätthög i Krono- jutton år gammal bör- järnvägsbygge och blev: sådemera” banarbetare 'v:d. SJ i: Hälsingborg där ,han--blev. fast anställd 1904; Där stannade han till 1912, då han flyttade till Ängelholm som "ibanvakt:förman + 'och - blev banmästare 1918, "Till 'Båstad kom Johan, Sahlström. 1922 - som före- ståndare för 329:e banmästareav- delningen. 1937. blev han överban- mästare i där han stannade till”1946, "då" han lämnade tjänsten med pension. I Båstad var han på sn tid med i såväl: kommunal- nämnd "som kommunalfullmäktige. Han var fullmäktiges" ordförande 1935—1937; Han var:den eom.tog initiativet? till » köpingsbildningen. Inom ”arbetarrörelsen, , nykterhets- rörelsen” joch frikyrkorörelsen > ' Som. närmast sörjande står "ma kay ;£. Nilsson, samt barn i ett. tidi- gare: "äktenskap. + . Evald: Finnberg: TT en | ålder av 58 år avledspå fredagen skomakare- mästaresEvald Finnberg, Stackarp, sat på sbekanta och var på hemväg på sin cykel, då han drabbades av en hjärtattack, som ändade ' livet. | Ye. ” Johan Sahlström. F. överbanmäs- i Våxtorp. Han hade varit och -häl- : BEGRAVNING 1 Eldsberga kyrka jordfästes på torsdagen änkefru Selma Johansson, Eldsberga. Kantor Astrid Jönsson sjöng ”När jag skall lämna vwvärl- den”, Jordfästningen förrättades av kyrkoherde Yngve Adahl. - Under orgelmusik utbars kistan ur kyr- kan och sänktes i familjegraven. Efter att anförvanterna: och vän- nerna tagit ett sista farväl av den bortgångna sjöngs unisont ps. Guds rena lamm oskyldig. Till slut lyste kyrkoherde Adahl frid över grife ten! > > Ne ov dh MM Ärsmöte"... | (Forts. fr, sid. 1) med deltagande av partiets re- presentanter "i skolstyrelserna, ledamöter i avdelni tyrelser- na och med länsskolinspektören som sakkunnig föredragshålla- Hr; Lagerberg i "Nyby ville ba rektor. Georg, Persson som sak- kunnig på det Iokala planet med på en sådan konferens och hr Algot Hantoft i 'Skottorp mena- de,” att "grundskolans högstadi- um hade blivit onödigt för- '| dröjt för södra Hallands del och att mer planering” kunde gjorts på det Iokala planet. Hr Han- toft refererade också till ett för- äldramöte. vid sämrealskolan. i Laholm, där det från lärarehåll riktats stark kritik mot allt för vid: undervisningen ' i geografi, kemi och fysik, |. Det hade där sagts att många folkskolor i södra Halland har be- tydligt bättre material än samre- alskolan, och hr "Hantoft menade, att kommunerna borde hjälpa till att skaffa fram sådan. Om det gö- digare än -när vi ändå skall” göra det-för grundskolan..." sa. «> Riksdagsaman Andersson menade, att det war skolstyrelsen, i Laholm, söm skulle ”se till att en av dess skolor: har ordentligt "material .och den får man statsbidrag till. Men eftersom '. realskolorna står inför sin. avveckling ansåg han det inte vara. någon .mening att, satsa -på material, när :det hela, ändå blir nytt. Att: Laholm kom sisti fråga or” högstadiet” berodde .på att sta. got; sådant förrähd Åidigast" 21967, -Hr- Ernet : Lagerberg: :genmälde; att vare sig skölstyrelse eller stads- fullmäktige någonsi vekat : sam- realskolan "några .ansläg och att det inte var:skolstyrelsens . uppgift att titta efter hur "gammal mate- rialen är, Vilket. år man än satt på högstadiets påbörjande spelade ingen moll: — först" när . regering- ens besked kom kunde man göra något, - Hr Erik Pettersson i Berg fann det glädjande adt det nu var klart med såväl kommunklock som hög- tad ch I Den bortgångne var född i Våxtorp och lärde i: unga. år till skomakare samt” slog: sig. ned i. Stackarp, där han bodde till. sin bortgång. -Han var en duktig yrkesman och per- sonligen ” en ' vänlig - och .. hygglig man,: som :var- allmänt . omtyckt i orten, : Han. ägnade sig helt åt sitt av- åldrig fader och moder, Leo- pold och Selma Finnberg, bosatta i Munka Ljungby, nio syskon, svåg- rar och. svägerskor. samt syskon- bam. vo sn TA . ae dagliga arbete. Han sörjes närmast |t il Do att det skul- le bli ett gott samarbete inom bloc- ket, Tyvärr kom. Östra . Karups helomvändni 8: i frågan ' "lite för sent. Det blev . "Ytterligaré en del in- lägg," innan. man .var framme . vid kaffepausen och därefter höll riks- dagsman Alvar Andersson vest ak- H FÖRHANDLINGARNA SE öppnades av ordföranden riksdags- man Alvar Andersson: som med några” ond berörde den aktuellt situationen. Till ordföran- Fo RR a negativa effekterna av ar ringen, ' Skogsbruksområena gör just nu sitt segertåg genom lan- . det och 'därmed skapas möjlig- heter för "bondeskogsbruket att följa med i den hårda rationali- I sering .. stundar. - Om det undgått Kvällsposten så » kan vi er'nra om att flera utred- ningar visat, att bondeskogsbruket "ifråga om effektivt brukande inte 'stått eller står efter.de bolags- och mekanisering som . ägda eller stat: skogarna. — .snara= re tvärtom, vr "Pressens anseende har pressen själv många möjligheter att sätta fläckar på. En av de effektivaste (och olustigaste) metoderna är när tidni slår upp il rubriker över s k pikanta nyheter, samtidigt som de själva demente- rar saken. Den s k kvällspres:zen brukar ibland (när. man saknar andra ”säljande” rubriker på löp- sedeln?) tillgripa knepet. Men det färskatte och uppen- baraste exemplet står Malmöt:d- ningen Arbetet (s) till tjänst med. I dess lördag:nummer förekom- mer på första s'dan en stort upp- slagen artikel. med bild om ett rykte, att paret Annabella. . ocht. E; Gullviks . sek > (Forts. från "sid: D Efter kaffepaus tog så den kän- de flygaren Laroy Månsson till or- da och berättade trevligt om sitt jobb::attefrån luften bepudra och becpruta olika grödor." Han' ville ha ett bättre . samanbete” mellan jordbrukarna: för att få en effek- tivåres 'besprutning och mindre” fel- sprutning. En' nyhet för. året är, ätt, varje. odlare skall få ett num- mer på en plan tavla att sätta upp i potatisåkern. Därigenom kommer flygarens arbete-att avsevärt un- derlättas, - Hr, Månsson omtalade också, att man söker en lämplig bas vid La- holm, där man jockså skulle ha kontor och givetvis en larndnings- och startbana, Man skall dock va- ra kvar i Skråmered och även på andra håll skall man. ha mindre ”flygplatser” för att minska 'an- flygningstiden, Hr Månsson wille dock. poängtera, att det är inte "Jinge: by, de för stämman, "som var ' talrikt besökt, ' utsågs Lars Jöneson,' Ve- med: Sten Carlsson -i Linghult som vice ordförande. Sty- relseberättelsen godkändes, Med- lemsantalet uppgår till 1.755. Stör- sta avdelningen . är -- Ränneslöv, följd ; av. Våxtomp » och Laholms landskommun. : Till ordförande" i skrétsstyrelsen | omvaldes Alvar Andersson med Erik Pettersson; Berg, Våxtorp, som mice ordförande, I. styrelsen Ides Richard Benet Räns. neslöv,. Lars "Jönsson, Veinge och Erik - Pettersson, Bingsgärde, samt nyvaldes' Gustav Nilsson; Laholm och Erik Broberg, 'Trulstorp efter Hacse Torkelsson, Hishult och som avsagt sig, Styrelsesuppleanter "blev Algot >. Skottorp, nyvald, 'Hugo Braun, Våxtorp, B, Eric Larsson, Tjärby, Oskar ;h Hishult, 4 polis larmats ålderstigen material, inte minst] res nu blir det bara några år ti-l Gösta . Jönsson, Fridhem, . Laholm, | 19-åring borta - med18.500 kr En 19-årig flicka avvek 7 fch- ruari från" sitt föräldrahem i Göteborg och tog fyra dagar se- nare ut 18.500 kr på 23. falska checkar. Hon hade samma dag mottagit två checklönehäften av sin arbetsgivare efter” att ha anställts 31 januari. Hon har tidigare försvunnit från sitt föräldrahem men ' då alltid genom sin syster talat om ungefär var hon befann sig. Nå- got sådant besked har hon inte lämnat denna gång. '19-åringen har efter 'avvikandet iakttagits i en taxi. Hon hade då blonde- rat håret. Eftersom hon sagt sig ha planer på att resa till Dan- mark har även grannländernas i spaningarna ef- ter henne, " .n. ; Mudderverk j en kolländsk specialitet Stockholm (TT) Det är helt naturligt att Holland blivit den ledande specialisten -:i världen när det gäller att bygga dIderverk och hithörande utrust- ning, heter det i en artikel i tid- skriften Vägmästaren, som ges ut |A Aktuell Det hår alltid varit Albaniens lott att fungera. som 'en bricka i spelet-.mellan större: makter — men "det har: just därigenom också fållf én. betydelse som: in- te motsvarar dess litenhet och fattigdom... För: Chrusjtjov; är Albanien en nagel. 4: ögat. I detta lilla fand har Kina :' fött fotfäste i Europa och vidare kan refationerna mellan Albanien och de olika satelliterna kom- plicera hela mönsvret inom öst- blocket. Man kan peka på Ru- mänten som ett exempel, Rumä- nerna söker nu spela ut Kina mot Sovjetunionen !och detta har lett dill att de visar en helt ny sympati lör Albanien, Kinas första euttopeiska satellit, ” al : Helsingborgs Dagblad Den ungdomliga "opinion, som hitöf.s gått i spetsen för svens- ka åtgärder. mot det sydafri- kanska herrefolket, måste få ett effektivare stöd från andra or- ganisationer -' och . även: från Larmsignal : sr « (Forts. fr, sid. 1) av Fören'ngen Sveriges vä Landets ständiga kamp mot havet har gett holländarna den praktiska erfarenhet som är nödvändig för att skapa ändamålsenliga och effek- tiva ” maskiner för” arbeten ifråga. Kahnalbyggen, de stora torranlägg- ningsarbetena där land «kapats ur havet, hamnarnas och vattenvägar- nas "underhåll har gett mångsidigt observat'onsmaterial åt konstruk- törerna av mudderverk, & 7” Ehuru redan på 1600-talet ett slags: primitiva : mudderverk.' hade utvecklats i ' Holland dröjde "det dock "fram till andra hälften av 1800-talet innan maskinella sådana kom till användning. Femton ång- drivna : je irnmudderverk användes år 1872 vid byggandet av den nya va till Rotterd och år 1876 vid byggandet av Nordsjöka- nalen till Amsterdam, Sugmudder- .| verk, som "förta gången användes år 1869 vid-byggandet av Suezka< nalen, började snart byggas även i Hölland, Mari kan sålunda säga att byggandet .av mudderverk i ordets moderna bemärkelse fick sin ctart i Holland: under. 1870-talet, .;:£ vv Den ' snart” hundraåriga utveck- Ingen har”medfört en alltmer. spe- cialicerad 'industri härvidlag. Efter att i början ha blivit byggda av skeppsvarv - utvecklades .sedemera speciella varv för: mudderverk, vil- ka numera utgör en produkt'ons- gren" för sig... 'Det finns ' också for” "kningsinstitut» för mudderverk=- byggare i Holland. : > Förutom. mudderverk för vatten- bruk tillverkar” "denna industri "i Holland också utrustn” nig för gruv- industrin. Det är tämligen själv- klart att landet med tiden utveck- lat en betydande” export av mud-= Nilsson 279 (92),-7) John: Janner- dahl 269 199), f Medelpoäng: 270. (90). Måndagen der 16 mars börjar en ästare, | ' talsrörelsen och därför tar kon- takt med intresserade parter och de politiska partierna. . Yttrandet är på riksbanks- fullmäktiges vägnar underteck- nat av ordföranden Per Edvin Sköld, . Do - Skrivelsen är. ett yttrande över två riksdagsmotioner i vil- ka man föreslår ”en allsidig ut- redning, av med pris- och in- komstbildningen : sammanhäng- ande problem i i syfte att hindra inflation” Fullmäktige Skriver att ingen kan förneka vare sig aktualite- ten eller” angelägenheten. av det hällsek i problei som motionärerna ' berör. Men det är inte flera utredningar som behövs eftersom löne- och inkomstbildningens roll i 'det ekonomiska förloppet redan ti- digare blivit väl belyst, ' "kommentar. statsmalcternas sida, Inte minst de kristna” samfunden måste medverka - att dot blir kraft bakom orden i detta samman- hang. i Veckoposten Den "enda verkligt effelotiva metoden att hindra att privat- pensoner blir mikare i och med att produktionsapparaten blir värdefullare är såvitt vi kan se ett övenförande av hela närings- livet i samhällets ägo — en to- tal socialisering, med andra ord. Är det en sådan reform som leker - Stockholms-Tidningen i hågen? Säg det i så fall gärna rent ut! Hei et i | Jagom, tid före valet, På. oppositionshåll - må man beklaga Medborgerlig samling nu tagit initiativ som resulterar i eplitt- ring. Det hade varit bättre om högern — förblivit - intakt, Det skedda är ett exempel på var väljaropindanens instrument, Vad” epekteras. För oppositionen hade det varit lyckligare om kretsar- na kring Medborgerlig samling ” accepterat tt. ex. vad högerns partistämma 'sagt, nämligen att den” inte will gå, ill val med frondörer från andra opposi- tionspantier. Hr Palms och Bra- därför ar. de markerar . -err Dy. gruppering . inom "dpplositionen; Skånska Dagbladet, ” ; Då misslyckade: samlingsförsö epricka , inom " högerpartiet. Er- farenheten borde nu'ha lärt. hö- propagandabetionade —: Partiet "befinner "sig i en pröv- ningens stund: och vfår- tänka om. ; . »” Bohåsläningen (£) - När: dekadansen och hånflinet gått för fångt; kommer nu tyd- igen en reaktion, och de sunda IC i Laholm” es - (Forts: fr. sid 1) utgör 5.000 kr. vid dödsfall och 10.000 kr vid invaliditet, :7--:" ”Å fastigheter "och övriga an- läggningar har”avskrivits 10.202 kr., varefter återstår en vinst på 40.045 kr. som "styrelsen fö- reslår fördelas så att till reserv- fonden avsättes 6.000 kr, 4 pro- cents ränta på insatserna 3.000 kr 4 procents återbäring på ben- sin, gummi, övriga varor och servicearbete 31.045 kris: '- so. GIFT SON — Jag vill påpeka för min herre att 'det på den här lånehandt ngen står, att ni har två fruar att för- sörja. Det är bigami, : partävling. Anmälningar till John. Jannerdahl.' "— ÖOnej, vis.t inte. » Min son har : just gift sig, |: >> MIDFASTO SÖNDAGEN - För! Laholms" Tidning av kyr koherde Sture Hall, Tidaholm ” . ext: Joh. "6: fås, Stora skaror är samlade kring Jesus Kristus, när vi i- dag möter honom, De är rådvilla och hjälp- lösa på- ena teller andra sättet. Yngve Nilsson, Ränneslöv, nyvald, David Bengtsson, Mestocka Olle Nilsson, Torp. Ledamot i CKF:s kretsstyrelse blev Alvar Andersson, suppleant Erik Pettersson, Berg, i SF alla odlingar, som kan + från luften — ledningar, träd, hus och annat kan lägga hinder å vär gen, "+. Dan-Axel Broström skall skiljas. Tidningen redovisar själv, att båda parter vid tillfrågan katego- r'skt dementerat ryktet: som grundlöst, men det hindrar alltså -inte att man lägger upp dels en stor förstasides-sak om en lögn, som man ' själv avslöjat, och dels kretsarna Agne Joh Ysby, och Karl Olaf Andersson, , ,Tjärby ängar, Lärjt står där bekymrade inför — människomassorna, . som och | strömmar dit och icke tycks ha tanke på att vända tillbaka. Vad skulle de ita sig -till med dem? De kunde ju inte vara utan föda. Filippus bär fram deras ängslan Laholm. Ledamöter i. distriktets valberedning blev Sven Jönsson, Mellby och Arvid Johansson, Knä- red, suppleanter Lars Jönsson, Ve- inge och Agne Johansson, Ysby. | BRIDGE Laholms bridgeklubb har sin individuella i en stor illustrerad i tikel broderar. vidare på samma tema. Den sortens '”journalistik” mås. » te man bestämt reagera emot, (Västerbottens-Ku- -riren) tävling, vilken gav följande resul- tat (sista omgångens poängtal in om parentes): 1) Bo Evertsson 324 (111) 2) Gunnar Andersson 299 (112) 3) Sune Johansson 291 (95), 4) Inge Jönsson och Karl Persson 284 (86 respektive (87) 6) Alf och ovisshet: "Bröd för två hund- y ra silverpenningar vore icke nog för att 'var och 'en skulle få ett litet stycke”. Men de visste, vart de skulle vända sig med sin oro, Mästaren blev hjälpareri. : " Hjälj älplösa, var skarorna, ” som dröjde kvar hos mästaren, Varför vägrade de att lämna honom? Sä- kert därför att . inom dem ' den vissheten börjat mogna, att denne Jesus av Nasaret var hjälparen för dem. En del hade kanske länge varit sökare, andra hade varit lik. giltiga och håglösa. När de, stod inför Jesus Kristus förnam de, "| Hans ord blev. dem visserligen ' en rannsakare och domare, men det ledde dem ock midare till abt se en nåd och en kärlek, som gavs slö- sande rikt, I Jesu gemenskap var de inte hjälplösa längre. De hade funnit hjälparen, som gav dem nog och övernog, - I all denna hjälplöshet står Jesus Kristus 'där och kallar ängsliga och betungade människor och 10. var att giva dem ro, Han bjuder dem livets bröd till vederkvickels. för deras trötta själar. Men hans kallelse försvinner & all och det jäkt, t det larm att här bjöds dem livetg- bröd, emot livets m kan ge: dig krafterna i folket- vill. ej längre topprida sig av ett fåtsl högrös- Nordväst tra Skånes Tidningar " Just när vår vinteridrobt gick mot gin kulmen publicerades beskattningen av idrobispriser: Ett” smårnålt och gnälligt doku- rar” att den kungliga svenska avundbjukan alltjämt sitter i 'heltennas umgänge-med idrotts- männen. förgäves eder en grut- ta av den uppskattning och vid- syn som"hr Erlander gav ut- : I tryck. åt under. cöbt besök : vid > Vasaflbppet. : Ingen Hordrar” att den gnetighet som nu" visas. är: tveget långt, Nya . Wermlands-Tidningen Visserligen har Aftonbladets chefredaktör Kunt Sammelsson i jä Nerna öppnat en kampanj rerna här i landet och det är möjligt att han som mnybliven stör: kän” göra en punktin- satts -för att: begränsa antalet. Men — direktörstitelns spridning kan han änte I hejda. Det är bara en tidsfråga när fackföreningen för direktörer har: sin första viksstämma, . Handelstidningen När jag hörde debatten i Tör- 288 — i Båstad om filmen — var det inte uten att några av mina ideal trampades ner. Jag Vv särskilt förvånad — och be; esviken — på de representan- ter för” kyrkan som . var ' med och yttrade sig, Det, var nämli- gen ingen som med skärpa sade ifrån wad många hade väntat, av dem, Det är en pPrästs skyl- dighet ar att följa med sin tid och inte isolera sig, men lika själv-' klant måste.han hålla sig inom en viss gräns, Jag fick den upp” fattninger att flera av de präs- ter som yttrade sig gick som katten kring het gröt. Inte tror öj jag att en kyrkans itjänave mis-= er i anseende om han tar av” stånd från sådant som är direkt Anstötligt, Det må sedan heta film, konst eller kultur I! !' Berta Sjövall i N.S.T. ; Dagens Nyheter att . krafterna bakom man hamnar när man driver en sak för långt. Paniistämmor är dessa stämmor beslutar bör ret Ken” har . slutat med en: svår . gern att det inte" räcker: med... : pardller.” tade . terroriserande Fulturradi- : "| kaler.. riksskattenämndens dekret om ' ment: som endast bjänt Elustre-. | högsätet, .Man söker t: myndig- : idvottsmännen skall ges orätt- ; 2 favörer, men därifrån till. mot de alltför många direktö- > coniers ävsägelser är att beklaga ' - (
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.