JO a = EXKHOLMS TIDNING TT — MinJagen + den 9 mars ade tal —=LT M åndagen den 9 mars 1964 : LT = =L Aktiv politisk handelsresande Den kinesiska regeringschelen Chou-en-lai är en flitig resenär, , Knappt hade han avslutat sin må- nadslånga goodwill-resa i Afrika. förrän han gav sig ut på en färd i Asien, som förde honom: till Purma och Pakistan. Avsikten med denna senare resa är något oklaf, man vet inte, om det är fråga om en ren goodwill-reza £ gl ler om i har däremot Inte ha skördat nägrå större lagrar. Det rapporteras att stark misstänksamhet mot Kina framträtt i praktiskt taget alla de länder i Afrika han. besökte. Man undrade vad den egentliga av- sikten med hans besök var. Om de afrikanska politiker han mötte fått den uppfattningen att Chou- en-lai ville bereda marken för en revol som skulle föra de Ch politiska mål i sikte. I Pakistan mottogs den kinesiska regerings- chefen med demonstrativ hjärt- lighet av landets regering och pre= sidenten Ayub-khan uttryckte i gitt välkomsttal den uppfattnin-, gen att Kina kommer att föra en fredlig utrikespolitik. Förbindel-. ". serna mellan Kina "och Pakistan synes således vara mycket goda, vilket - onekligen förefaller an- märkningsvärt med hänsyn till att Pakistan är västmakternas främ- sta allierade i Asien, .Det. mili- tärt starka Pakistan har bedömts - som ryggraden i Scatopakten, vilken har till uppgift att skapa en skyddsvall mot den kincsiska kommunismens expansion i Syd- östasien, Närmandet mellan Kina och Pakistan förklaras av' det sist- nämnda landets tvist med Indien om Kashmir: Efter det ki afrikanska staterna in under ki- nesiskt inflytande, så är detta ju ett plausibelt tionen i Zansibar och. myterierna i' Tanganyika och . Kenya, som verkade = synkroniserade med Chou-en-lais aktivitet bakom ku- ' ligserna under Afrikaresan gav ytterligare näring åt misstänk- samheten. - Någon fördjupad astatisk-afri- kansk vänskap gav inte Chou-en- lais resa till resultat. Snarare be- kräftade den meningslösheten i att tala om det afroasiatiska bloc- ket i FN som en reell maktfak- tor. - Starka - motsättningar - finns mellan olika: stater i dessa båda världsdelar, . Chou-en-lai synes .. under sin Afrikaresa ha arbetat för en ny afro-asiastisk konferens av samma fyp som den bekanta Bandungkonferensen 1955 - men ' har i anfallet mot , Indien för en tid sedan. orionteråde sig Indien i sin 1, litik', mot utr terna och erhöll vapen" och annan mili- tär utrustning från såväl England som Förenta Staterna, I Pakistan” togs denna vapenhjälp åt Indien mycket illa upp, man ansåg där, alt dessa vapen en dag kanske skulle komma att vändas mot Pa= kistan, om den latenta Kashmir- »« krisen Åter skulle. flamma upp. Pakistan 'ger inte upp' sina krav på Kashmir och för att få ytter-- ligare stöd för detta krav. har Pakistan nu sökt skapa goda och intima-'relationer med det kom=' 'muniststyrda Kina,. Denna poli- tilk är”helt dikterad ev Pakistans egna, snävt nationolla intressen, Den kan JIyckas, om. Kina, så som '"Ayub-khan tror eller låt sas tro, komracr att föra en fredlig utrikespolitik, Den kan helt miss- lyckas . och sätta” Pakistans cget oberoende på spel, om Kina fort- | sätter den aggressiva utrikespoli- tik, som tagit sig uttryck i gräns- i striderna : mot Indien och i in- filtrationen 1 de sydöstasiatiska länderna, Kan inte motvikter ska- pas mot denna agpressivilet. är det fara värt,,att Kina. frestas att fara ännu. hårdare" fram än hittills, Tillsammans skulle Indien och Pakistan kunna skapa en så- dan motvikt, men fortsatt fiend- skap mellan dem spelar endast Kina I händerna, Under sin resa I Affika”kvecr ax. de Chou-cu-lal Dels uppträdde han som den 1e-' dande statsmunnen en dubbelvoll.” 1 världens folkrikaste stat och dels gjorde han anspråk på att vara hiärnan bakom en världsomfattande kom- " munistisk revolutionsrörelse. Den förstnämnda rollen skötte han med bravur vid välkomstecremo- nier, mottagningar och överlägg- ningar med världländernas poli- tiker under statsbesökens officiel- la del. Den sistnämnda rollen spe- lade han upp bakom kulisserna — på Kinas h a. 1 den, kats' med dessa planer. Däremot är. neutraliststatet 'som Egypten och Jugoslavien I färd med att'sö- , ka organisera en konferens av sta=- ter, som icke är bundna till Västs «och Östs militära” allianser, Men ” där får Kina av. allt att döma icke ica med, Det skall bli intressant M att se vilka nya "diplomatiska ut- spel Kina kommer att göra efter Chou-en-lais besök i Burma och Pakistan, ln sn Strskilt "starka "är invändning- arna mot första ' kapitlet, vars ”dik'aratoriska stadganden” anses brisa i stringens, , mot att. den nya "grundlagen, inte” innehåller " "den iv ktiga upplysningen” att » vårt labid skall vara er monarki, - och att riksdagen : endast :.om- . nämnts. indirekt, Tydligt. är emel- lertid att den .omfattande delege- . ringen "av ärenden från konselj till enzgkilda statsråd 'oroar. rege- "ringsrätten mest, och att den be- : farar'att det kommer att ta de- "'eennier, innan en ny praxis kun- nat byggas på den grund som nu läggs. S. . Mot detia ”sauktoritativa': ut - vande kan anföras att grundlags- författarna hästan helt nöj! smed att beskriva” pri i I tdsperspoktiv i itin's dar tidningen. L INKOMSTUTVECKLINGEN I JORDBRUKET : De nu. publicerade beräkning- arna över inkomstutvecklingen; i jordbruket Utgör "grund för" en dämpad oplimism." Alliför långt bör förhoppningarna: dock : inte sträckas, :. kommenterar Jord- brukarnas Fö råning" - blad: FT Att. inkomstutvecklingen. : nu tycks ha vänt i så måtto, att in- komstklyftan av allt att döma minskat i stället för att" ytterli- gare vidgas 'berop f främst på den mån sådana fanns, annars på kom- munistpartiernas möten. Som talesman för sitt land vann Chou-en-la' av allt att döma " framgångar. Han lyckades åtmin- stone delvis bryta den isolering Kommunistkina levat 1. Flera afri- kanska länder har tovat att er-. känna Kina och uppta diplo:a- tiska förbindelser med detta. I den andra rollen synes Chou-en-la! AV SINA EGNA... Dr OM Wahlgren (ledande ge- stult I det tidningsföretag i Mal- mö, som ger ut Sydsvenska Dag- bladet och Kväll:posten) får av högertidningen lands Allehanda Västernorr- betyget att ha fört sin kampanj för bor- gerlig samling ”med en hänsyns- löshet tom inte lämnat mycket övrigt att önska”, Här har entus'asmen, ja lidel. sen för en borgerlig samling helt distan:erat en mera sansad be- dömning av de polit'ska realite= terna, Om man också på lång sikt tror på en borgerlig samling, så är den helt utsikt lös i nuet. Det har exemplet från Skåne vittnat om, Aktionen därnere har också varit dub'ös, eftersom den helt varit koncentrerad till vils jeinriktningen från 'ett tidnings- hus. Den har inte i främsta rum- met varit förankrad I partierna, |' vilka i stället känt sig pressa- de av tidningarna på ett sätt, som satt bumeranger i verksamhet, På det sättet har den gett en läxa för framtiden. Av sina egna ska” man höra det... . " NÅGOT AV EN SKRÄLL är det att regeringsrätten, lan= dets högsta administrativa dom- stol, enhälligt underkänner för- fattningsutredningens skriver fen: förslag, som ' sedan drygt ett år kan konstateras i interna= tionell livsmedelshandel. Värld marknadsprisindex har, på den relativt korta t'den av 15 månader stig't med omkr'ng 30 proc, samtidigt som” Jord- bruksnämndens producentprisin- dex gått upp med drygt 10 proc. och f.n. ligger ca 20: proc. över den ursprungliga mittpric ivån. Av särskilt intresse är att kon- statera, att gräns:kyddet - (im- portavgifter i proc. av import- värdena) för jordbruket, ' som under hösten 1959 var ca. 35 proc,, inte längre utgör 55 å 60 proc, vilket var dess maximala höjd, utan begränsar sig till ca 30 proc. Trots att produktpriser- na stigit med 20 proc. i förhål- lände "till den "ursprungliga ”mitt= prisnivån har. gräns:kyddet så- lunda inte förstärkts utan sna- rare motsatsen. Det är möjligt, att den för- bättring av pri läget i interna- tionell " livsmedelshandel = som . skett blir bestående och tom, att en fortsättn'ng på denna” "gynn- samma utveckling kan komma att ske: , . Nåron : garanti. härför har vi emel!!ertid inte alls. Vi får vara tacksamma så länge priserna hål- ler sig (sorgebarnen potatis och ägg inbegr'p2 inte i vår verksam- het), Vi får också hoppas, att den starka — prisuppgången på ” ett flertal viktiga produkter varit en tankeställare för dem som makten haver och för konsumen- terna, Det har berannats, vad vi ideligen påpekat om ”världsmark- ” nadens” karaktär av . dumping- marknad, nämligen att redan en förhållandevis obetydlig åtstram- ning av utbudern medför starkt stigande priser. Det kan tydligen : upptå sittfationer även under perioder med världspolitisk av- spänning, då det är av värde för konsumenterna att vi i huvudsak kan bygga vår livsmedelsförsörj- ning på inhemska produkter! ome .Eskilstuna-Kuri- Även om det nuvarande. pris- läget på "världsmarknaden” skul- helt misslye-"" |” »| sitt eget-behov, ' | freklan S CHI För andra” gången på. | mindre än tre månader "har det grekiska folket gått. till val Segerhefren , | rösterna de vann - ne AD riksombudsman Rolf ' Redan vid valen i ul måjo ovitet [ Ör jes | diktaturtend na i demokrati- |! framstod Centerunionen som seg- rare. Den procentuella andelen av ick den gången till i valet heter George Papand 76 årig: ledare för den grekiska Centerunionen. Och. segern blev en verklig storseger, Inte mindre än -52,8 procent av, de 'avlämnade rösterna — eller" 2.377.073 röster hos i som därmed : också vann 174 av de 300 mandaten i parlamentet. center Turkiet satsar på' textilexport Stockholm . (TT); Turkiet som länge dragits med dåliga. finahzer och stort behov äv krediter. —' bl” a.” svenska — -| kan "inom. en' inte .. alltför "långt avlägsen framtid” väntas göra en rängning på - exportmark- naden," skriver tidskriften Textil och konfektion. N : z "häl gjorts Hidigare men ett agrarland. till. en industristat och i varje fall ifråga om "tex Hier- -har kvaliteten lämnat en deFi i övrigt att önska. Nu tycks saken” "ha. förbättrats och Turkiet har vågat. sig på' experimentet, att försöka sälja textilier i det gamia textillandet Österrike, varifrån det tidigare -i stor utsträckning täckt Akt”. det just "textilier som Turkiet nu; i försöker introducera” a den ' europeiska: marknaden är ingen tillfällighet: "Turkiets indu- strialisering började just . på "detta område, ti >-bi hjälp. "Dessa nidderna textilfabri- ker var. SF AA men' på skild 16 000, vävstolar - 42 procent. Därigenom blev Cen- terunionen Greklands största poli- tiska parti. Centerunionen övertog regeringsansvaret, För att få un- derlag till majoritet i parlamentet fick . centern lita till stöd från andra partier. Det visade sig att -I man med det underlaget inte kun- de föra någon 'resultatgivande po- litik,. Efter endast 25 dagar i're- - . | geringsställning avgick regeringen, «| parlamentet upplöstes och man började förbereda sig för ett nytt val. Det är resultatet: av. det valet som vi nu kan" avläsa Den majoritetsställning som cen- terunionen ' nu nått, är det mål, som ',' centerledaren: Papandreous satte upp då centerunionen bilda- des 1961." Centerunionen är en sammanläggning av mittenpartier- na. Det, politiska läget i Grekland karaktäriserades . före centerunio- nens bildande . av ett högerparti i "regeringsställning som trots en- dast 41 procent av rösterna hade majoritet i parlamentet, Öppositio- nen var:'splittrad på många små partier, där Papandreous liberala parti war .det största. Valsystemet var så konstruerat att högerpar- tiet fullt just fick majoritet i par- tamentet. N.N . ” Efter det centerunionen bildats och man gick att förbereda valet 1961, tycks. man inom regerings-' partiet ha gripits "av rädslan att förlora makten. Valet 1961 betrak- tas som ett 'ojust val, "Det rege- rande konservadiva partiet fick på diverse olagliga metoder ca 10 procent" fler "röster än de skulte vara : berättigade till. I "150 fall som dönits"i' domstolar; hade ”po- lis missbrukat sin makt föratt få personer att: rösta på "regerings- partiet, Center ” markanta seger 1962 hade. Turkiet 760 000 bommlls- . med; en 100 000 stomje: so sd ti osak ot - Ylleväverierna tillverkade” nyss tot ' FAL års av s Sålunida - utnyttjade lerna '1962 endast, 55 följd av den ringa köpkråften; "på |. hemmamarknaden. ' + Det var under, perioden 1950— 1957 (regimen' Menderes) & som, den enskild: retagsamheten tog. Jed- ningån "inom textilindustrin, , . och under denna tid gjordes stora in- vesteringar: - Det: talades till och med om, överinvestering,” Vore förbrukningen normal skulle det dock knappast bli tal om något Broduktionsöverskoåt, Under förra äret inträdde en wviss stabilisering av det ekonomiska läget i Turkiet, och detta tog. sig genast uttryck i en ökning av textilkonsumtionen. Gällande importrestriktioner måste också föra med sig produktions- ökning. : : er De turkiska trikotage- och frot- tévarorna är konkurrenskraftiga, och dessutom ämnar 'man i Tur- kiet vidta åtgärder. för att höja den allmänna kvalitetsnivån. Och under” "alla , Cmständigheter görs ett: exportförsök. under 1964. ? Myndigheterna försummar sin informationsplikt : gentemot ' all. mänheten. De intiativ med an- nonsering m.m, som börjat tilläm? pas på s'na håll, behöver vidgas kraftigt. Men rent individuell service är också på sin plats, Med vår utmärkta folkbokföring borde ålders- eller änkepensionären ö- ver huvud taget inte behöva an- söka om sin rätt. Och alla regler som stipulerar förfall efter viss tid för ”förmå- ner” som inte utkrävts i tid — därför att de kanske mest behö- vande haft min:ta förutsättning- ar: att orientera sig i floran av bestämmelser, myndigheter och att ta initiativ — borde snarast slopas. "(Dagens Nyheter) le bli bestående” avtaktiden ut får man räkna med att inkomst- klyftan — hur den än beräknas — kommer att. vara större vid evtalets slut än vid dess början, procent av sin kapacitet —, en]. NM i de senaste valen innebär att man på en fredlig väg har eliminerat + ens hemland. Bland de studerande — som i stor utsträckning "tycks ha stått bakom centerunionen — tiva Aktuell . I.det storpolitiska spelet är Pakistan en ganska enkel bric- ka. Men det är med tanke på var man under den 4 regeringens tid av. den uppfatt- ningen att det bara fanns två vä- gar att rädda Grekland, Ettdera genom en revolt — eller, vilket man då inte trodde så mycket på — . genom 'justa val-och med en just valmetod. Den” senåre vägen har nu vunnit. ' : Ett av de. största "problemen för den nya regeringen är hur man skall, kunna rycka upp, landet ekoncmiskt. Det finns industri i landet, : men den är konstruerad till "ett fåtal platser. Jordbruks- näringen omfattas av det stora flertalet av landets befolkning, och bedrives på de flesta platser med ålderdomliga . metoder och med en låg avkastning. Ordnande av. be- vattning och överhuvudtaget ett effektiviserande av jordbruket lik- som av odlingen .av sydfrukter — scm £; ö. .är en' viktig exportvara — är något av vad centerunionen. utlovat. Centerunionens seger in- nebär ett' klart stöd för premiär- minister Makarios på Cypern; Un- der valrörelsen har man nämligen från centerunionens sida klart de- klarerat .att det fördrag som ' nu finns på Cypern: måste "ersättas av en'ny cypriotisk författning. .'- --Man får räkna med 'att: center- unionens ' inträde som ' regerings- parti . | kommer ! att "innebära svängning, till en radikalare och klart ' "framstegsinriktad ” ” politik : Grekland, Man får också däkna med "att den , grekiska konungens makt kommer att minskas. Man har nämligen. från många håll bet. traktat? kenungen ” som den. egent- en litiska fångar . som suttit” "fängslade sedan” inbördeskrigets, dagar. " Stockholm (TT). 2 - «Personliga ” initiativ "har på många håll i vårt fand skapat verksamhet till: sgagn för gamla, ensamma eller 'sjuka, skriver ge- neralsekreterare Olof. Stroh i en ledare i senaste numret av tid- ninger ”Vårt. röda. kors”, Han fortsätter: . "Samhällets , åtaganden . för ”att tillgodose de gamlas” behov blir glädjande nög allt ”stötre. Hittills har hemsamariterna "kanske utfört den viktigaste delen av Röda kor- sets arbete bland garna -och totalt sett har de 1.500 samariterna fort- farande en mycket stor betydelse; Röda korset kan också på många platser ge hjälp vid rekrytering och utbildning av kommunalt a an- ställda hemzamariter, '' - - Efterhand : som samhällets bi- stånd ökar får frivilligarketet på en del områden — tex, när det gäller hemsamariter — en mindre omfattning, Därigenom . frigörs kra5t och känsla hos engagerade människor för andra uppgifter, Behoven är många. Sedan länge har Röda korset på” sitt program vänbesök, mattjänat, klubbverk- samhet, sysselsättningsterapi och den typen av tjänster” får allt större "betydelse. Itland anställer RK-organisati na som är särskilt utbildade för sin uppgift. Men för många typer av tjänster kan Röda -korset ta till vara sina medlemmars intresse för andra och deras vilja att göra en frivillig arbetsinsats. I det p Ej; PERSONLIGA INITIATIV: rs SKÄNKER: ÖKAD: EFFEKT Pers : ÄT: RÖDA” :'KORS- ARBETE: organisten; har för- delen ' av. att kunna ' starta något |. nytt," något ' som ”en eller” flera människor "av intresse' vill, sarbeta' med.” "Det. är? till, en början "i och viljan: "Tveka därför inte att även i blygsam omfattning erbjuda tjänster och: "vänskap" åt den som Bert partiledaren i det konservativa | — riksdag och direktval.: : |Porationer.” sön vertygelsen - landets strategiskt betydelseful- la position värt att hålla ögonen på utvecklingen där inom den närmaste tiden. -. on Helsingborgs Dagblad Världen "upplever n nu en vänd- punkt-i efterkrigstidens utveck- ling gom framför allt understry- en mellan. Sovjet och USA, de båda supermakterna, nya stor- politiska konstellationer ; kan finna spelnum och delvis för- skjuta de värderingar som hit- tills gällt för den internationella gcituationen. Det är en proble- matik som man "har all anled- ning att. grubbla över både i Moskva och Washington. Av- spänningen har i dubbelt mening blivit en kinesisk ask med många överraskningar. : « Stockholms- Tidningen - "Svensk öpinton bör ha klart för sig, att de vanskligheter blir betydande, ..som. kommer . att möta den militära styrka, vilken får representera Sverige på Cypern. —' kanske missionen på Cypern. kommer att bjuda på och faror än. motsvarande ak- tion i Kongo: ' ; Sydsvenska Dagblade - Statsministern här den ”dempkratiska 'opa: till förhandlingar i författnings-' frågan. Erfarenhetsmälssigt finns anledning : hysa' tvivel" om 'ut- gången." "Det hör: nämligen inte ”änbj adit lingar i en känslig” politisk: fråga leder” till syrenskommelser "denna fråga” ger en klar antydan om vad söm än Tatt wänta Folkpaiitiet” kräver enkammar- Högenn stöder samma förslag. ". Socialdemokraterna” ” kommer öckså " St föihandlingsbordet if med « enkämmanriksdag men med Jen inbyggd förstakammare gom |] skall: väljas av kommunala kor- - Centerpartiet 7 är kluvet. ” Kompromissutrymmet: är som synes - mycket : minimalt. . Blir centern tungan på socialdemö- kraternas våg? i . Sundsvalls Ti dning : SÄven om" man bö. "sig fö de statsfinansiella -skälen; före” faller "det. vara, uppenbart : att. utredningen är å sont behov av behöver och som” vill ta eniot! SS i en översyn, Inie minst den tek NN Så frågar i nya Perspektiv för-' lagsdirektör - Gunnar . Gunnarson; som 'ger beskedet att den omskrutna!] sexualupplysningen -:inte ' förmått utrota sexualtabut. Gunnarsons in- ägg utmynnar i ett försvar för konstnärens rätt att ”uppvisa det beståendes dålighet” och den vägen verka för skapandet av en bättre verklighet, Detta kan inte ske ge- nom att förtiga något av den verk- lighet som är. --Ledaren, som rubricerats ”Mas- kerad samhällskritik”, sysslar med det märkliga förhållandet att de beskaste sanningarna” sägs i ”Tee- nagerlove” och ande = ”söta sammanhang”. Den unga författa- ren Alex Svensson har "intervjuat en holländsk diktare, Sybren Polet, som jämväl varit framgång:rik strejkledare för sitt lands förfat- tare, En annan väg väljer förfat- taren Ingemar Andersson, som väd- jar om en smula ödmjukhet från de avancerade: författarnas sida: Den tillräckligt törstige vrakar vilket bibliotek som helst för ett enda glas vatten. - Folkskolläraren ligger också ofta möjligheten till vänskapsförhållanden mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Många gånger har det omvittmats att arbete av detta slag nästan alltid innefattar ” inte ett di; de eller t; utan ett utbyte som är lika stimule- rande för den yngre som för den För den, som inte längre har de kontaktmöjligheter arbetslivet ger kan våra ansträngningar be- tyda befrielse ur sysslolöshet och känsla att stå utanför. 3 KNUT +— Det var synd, sa hon, att du skulle behöva vänta förgäves, men jag kom inte ihåg att det var du Stig Hamf ler sig. vid ett bekant men inte så ofta at målsundervinntigens roll som skrivglädjedödare. Ännu en sida av förhållandet mellan konstutö- vare och mottagare belyses, näm- ligen av författaren” Tore Zetter- holm i en betraktelse ol diodra- "Varom; talar 2 för övrigt. den fjärde” i ord Lager tidskriftens rädarna har varit Vilgot Sjö, Jurgen Schildt och Bärt Besgoren Det var en torft' g filmhöst, fastslår Börge, som dock ser en ljusning i tecknen på att några Producenter börjat pröva kvalitetslinjen, vilket också mött ett klart positivt u- blikt gensvar. P : Om Parapsykologin orientera fil; mag. Bengt V. Wall medan fil. mag. Britta Stövling berättar om Hägerström, Hedenius och andra uppsalafilsofer. Poeterna i numret är Anders Apelqvist, Lennart Sjö- gren och Ernst Öhlén. På sionsavdelningen medverkar Stig Carlsson, Tomas Cramér, ngen historia; före- bl.a fra Mbudsmannen ru Margareta Ed- gardh, Sigtuna, Gunnar Ericsson i Näs, Harald Forss, Helmer Linder- holm, Ragnhild Norlin-Svenning, James Rössel och Helge Åkerhielm, TB V tar initiativ ål till ambulerande . högskoleinternat sd Tjä " bildnin samhet, IBV, [startar i augusti = mat som upplevelse, Som vanligt ägnar Perspektiv kritisk uppmärksamhet åt mass- media. Tecknaren MEM — di yv. s. arkitekt Mats Er'k Molander, som nu ritar ledargubbar i i Perspektiv på tionde årgången -— framträder som bidragsgivare med text. Han redovisar för en stor TV-upplevel- se, filmen ”I tidernas morgon” med text av Alf Henrikson te av Gösta Kriland och I Edward Lin- S. I närheten ” av hem- I för företagseko- nomiska studier. — Initiativet, som väntas samla 50-talet deltagare, är i första hand avsett för förvärvs- arbetande er som inte i och arbetsort har möjlighet till ”Vidareutbilaning på universitetsnivå i "företagseko nomi,. säger internathö; s dahl, och förklarar drasti: för den inte uppmärksammades av den ordinarie TV-kritiken samt efterlyser en snar repris. — I feb- ruarinumret debuterar Göran Bör- som var knuten på näsduken, rektor civilekonom Bo Wiede lans till Dagens Nyheter, Slår försöket av Imotvarande + det att följas upp ad Ning ä tex ikt var- | och Statskunskar + > Statistik I Internathö | första omgången till. Sc förläggs trakten; platsen ge som Perspektivs filmkrönikör — ker att just genom avspänning- |- till och med, värre svårigheter |” på. övriga tobaksvaror, / recen- | tockholms. på värna motiv. > - komrnentar: | utformningen lämnar myc- : mA tet al "önska. Till de brister -som , tidigare påtalats fogar. Saco även de stora svå- righeter som 'uppstår vid debi- tering och uppbörd av avgifter. Men. det. är : fara - värt "att en genomgripande revidering möter” alldeles”. speciella ' "svårigheter ” i detta fall. Hr Palmes förallings- wverk kommer man att handskas fö ikitigt med. I ör Handelstidningen Deklarationsplikten” jär en toavwislig ” skyldighet" och” för- summelse av densamma :- kan &. 0. m. medföra åtal. Vanligtvis brukar - det::dock stanna vid ”taxering' efter. skön,” vilket ej är mycket bältre, enär en sådan . taxering ibland går upp till av- sevänt, högre belopp än den skatteskyldiges å årsinkomst. Mån- ga —"det gäller i synnerhet gamla och sjuka — är därför med all. rätt mycket: rädd: för . att underlåta att avlämna” deklaration. Principiellt är na- sturligtvis också en sådan under-- låtenhet -— där ej särskilda skäl föreligger — mycket. klander- da eg för att få hjälp? soc "Nordvästra Skånes Tidningar . "Sedan den allmänna Yr vösträt- renheter ” som” vårt follistyre hämtat” sin åtyrk Det . finns emellertid plats för alla. Åt lär- kan, vi 'däremot inte .ge wum. livets” ,mångskifta vår demokrati måste grunda sin ket” erfarenhet, ”Eskilsturi å Cigarrel itörna fon med” 10 pro- cent i' Tobaksbolagets' försälj- ning: under penioden januari— februari, och eftersom den ame= ; rikaneka / "öhockrapporten | blev” känd först kring: mitten” äv jar | nuwari, > bllev + dess : artslag på . starkare, . . oc : Det: psykologiskt : gy tillfället att förskjuta rökvanor- na bort från den annars st igan- de: ”cigarretitkohsumtionen : och mot Ickarligare' x kverk: eller. fuil. brytning med ' mikotinisnien bör utnyttja .Kupvaln, som ' just nu pekar” Hedåt, bör hållås” nere ' med pulavapnets' hjälp. I andra. länder "har chockrapigortery ' lett till 'ehockhöjningar 'på. cigarrett-. priset el ler prisjust eringar medåt” inte också här? Tobaksbolagels förlust ' bleve: en mångdubbelt för: rökare som ickerökare. : 2 Dagens. Nyheter "När allt kommer” omkring är: den ökade brottsligheten det". pris 'vi får betala" för "att vi tillåter den "stora folkanhop- ningen i storstäderna: Där har" visserligen den gamla ' fabtig-' slummen försvunnit men i stäl- fet har uppstått en välfärdsstum | i mastodontbebyggelser; i sov- städerna. Och brottet fredas: i al slag slum, H: et i i Svenska Landsbygden. . PRE ETT ORD: PÅ VÄGEN — I bedjen illa... >. Jak, 4:3.: berättas det” Simson bad: ik på mig än-- så: att jag får taga bad på mina fiender”, ZH ne a. Mollivet vär inte vent, Sus manade ofta sina ' lär- Här d att de icke skulle, ftvivla de -bådo,' Att tvivla i sin n, det är att bedja illa, " I Dömåteboken” att den starke Herre, Herre, itän nu en gång, Alt då vara - Wihålni, cv bön, det är också A a nas framställde ikillda; lik- för a jfärom, Vår bön blir ofta döma älligt nödrop som "snart lör DS Det är illa att handla” Zi he Lr Gud. ör får vi äh ler vad vi;bedja om, lik- " icke I bli bönhörda säng Ra Skall gnu inte be- a af Vad har. du att besinna dig LForta, : sid, 7 CM "lår 2 om din bön? Beder. -|ten infördes är det från de bre> - da lagren och deras; rika enfa- - domshögfärd och övervärdering styrka. Sedan ' må. de vara: myc- | nda eller blott - rika på - svenicka folkets rökvanor ännu . större . vinet . för ; folklkälsan och ; Varför: värd. Men" vart skall man vän- S Det är på män och kvinnor från. ns te. skola som
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.