e in ? = LT Torsdagen den 123 mars + VAL dd ter Tr ste tä bh FN:s förfogande genom obser- vatörer i Korea, Kaschmir, Is- rael-arabstaterna och Jemen, ge- nom sjukhus i Korea och mili- tär trupp i Gaza och Kongo, In- "tet ennat land har.så tillmötes- gående” äiottagit omfattande och kostsamma uppdrag från denna institution. ” Nu ' gäller det ett svåröverskådligt nytt företag på Cypern” : - Det. mest omfattande” har hit- tills ivabit Kongo, och resultatet av detta kan nu i det närmaste ö , att det LA de Det 10 dlin gar. tilll Med ett uppbåd av "främmande t.v. hållas & styr, men dot ärq tydligt, att. ett "sådånt : » ej "är hållbart” i- längden: Det är €j Omöjligt; att våra trupper kan komna. att invecklas "i strider sd génillakrigföring . trä- nad "befolkning, + Man frågar sig här: skulle gälla endast eit moli- siärt ingripande för att hindra och - utan” plodsutgjutelse blandning i landets inre" lägenheter. Det blev ju som be- kant något helt annat. Sedan även flygande tunnor "ställts till "blev det : regelrätt | ; krigföring för att krossa Keta förfogande!" ang gas självständighet. Nu. däremot, då det gäller att hindra! uppén= bara wåldsdåd, anses: FN-trup- perna ej få ingripa för: att ej skulle" hindras, har flerårig: 'werksamhet i efter : ställel spritt: sig över hela landet: Det enda område, där ett "gott "för-, hållande" rådde mellan vita och svarta : och näringslivet blomst- rade, har gått det övriga landets . "öde? till mötes, . : vår kostnad för denbå "a "kronor plus”. 30 vert K- ' samhet uppgår ' hittills till 108 miljo- ing i FN-obliga- under sådana för- hållanden., rn att många! i vårt land, känner sig bekymrade ds väl "den. nya militära; aktionen IL kos- : ta ner än 2 lj: 1-en: | komplicerat. Deit' " grupperna, greker o | sedan århundraden hurt. svarsbudget: "Det är' förståeligt, |. -den- turkiska” "minoriteten förs. "till: Turkiet,-- såsom'- .skeade |! vid befolkningsutväxlingen -mel- bota jansatt Fågelsta NA att bli ännu mer. -decimerad, för bringande re naturförs abt så smånti "totalt fö bet, hela. naturen! har fallit offer Att det är. mycket fågel som går åt genom dessa sprutningar säger [själva siffran. De svenska ledning- arna går genom '5.000. mil skogs- måste bli. kata- för den: isk ) ör sår talrika riporna, blivit. av? börda” skada, de redan höns ett minne blott, ; lider av en hungersjuk- "blivit" "mycket: deoi- dlrand lider av Arland lan ; Turkiet" och 'G 1920-talet; eller så att” Detta ' sénare' är ej omöj Vg grund av. de" båda . befollmnings= - Du. sor ännu” kan -se' och, höra, SSA fagraste tid och vkdmigen, lämna ; ven. öde ögonen såtrofal.” iVarför inte låta buskarna |b växa upp till trådarna och sedan låta” några man röja I bort dem, på vintertid; då inga' fåglar »har sina bön” där. Kostnaden blir "nog bra ? "I mycket, större, : men blir ändå bil- it frägen? :Vant har "de ligare, : när man betänker hur mycket : ohyra - fåglarna äter upp ander "en sommarsäsong; Ett an nat förslag är" att jaktvårdsområ= Elden. och «. naturskyddsföreningar ; i samarbete: med: varandra finna det - bli: ett kärt, , besvär, åta > Ne skötseln «av. de - ”kraftgator, - löper "genom deras « jakbvåndsoms råden. Alla : tjänstemän. i dessa föreningar . står. gäma , still tjänst med råd och anvisningar wid plan läggningen av sådana arbeten; ; Någon besprutning ene kemis- ka preparat för” "att döda ide önskvärd, vegetation bör sålunda inte” företas” utan noggrant över- vägande, :om för- eller nackdelar av: denna sprutning. För: naturens del bör idet vara em tacksam upp- gift att omföra lämpliga områden inom kraftledningsgatorna :: till en 1 dning av viltskaffe- rier, menciser och ridåer, samt för fåglarnas vidkommande, en mängd lämpliga platser; för. bobygge och skydd för rovfåglar. =! . : Detta är, en. sak..som just nu angår 'ocs "alla, innan: detär för sent, tiden hastar, Vetenskapen har En väldig, propaganda har, star- tatg för. att försöka sluta med de fruktade besprutningarna, "jämte m | betningen av allt. utsäde, . men jag misströstar, denna propaganda är nog redan för sent ute. Skall" vi själva verkligen "få 'uppleva;'! ”den tysta vår”, som wi alla: fruktar? i ' Gunnar Svensson, i i . gruppernas": bosättni Detta kam” emellenbid ' ej genom för” myökiet "begärt, att: "det; em viss fördelning. av” t ex. -provisoriska. källårlokaler astil;' Speciella | arbets rum för lärare oöhtmålsm Nn "sak. Er bibliotek ' "saknas" "ibland, in- "för fysik, kemi, biolo- om. ej alla skattebetal delar | stitut betydelselö. LL. En sådan förklarar stär jing.: år I . änder a kanske många jepelags DYRBARA ORD : . I ”Vårfruberga skalen; 800 mokratisk"' lämna fullmäktige som en > av ”att" arvodet höjts. nämligen räknat ut att 3 änen 10 Xr i mi en" fullmäktigeledamöot yttrar si och det tycker han är för nä dyrt, Han , vill att fullmäkt” geledamö- tterna skall yttra sig gratis, ”verAftonbladet skri- Vi kan väl föreställa oss att många: kommunalpolitiker, och det inte bara i. Vårfruberga, kan råka i samvetsnöd, om-de. börjar har utt säga werkl'; gen är vi reflektera ,över "om det' som de ärt 10 kr i minuten, Om' många börjar reflektera är det fara för adt den kommunala. självstyrel:en Skulle man inte kunna' skulle "dö ut i brist på förtroendemän. tänka sig, innan” denna' olycka inträffar, mod och styrka genom att "att kommunalpolitikerna' hämtar snegla lite på riksdagsmännen som glatt pratar på fast det kanske kostar hundratals kronor i minuten? : BÖTESDOM vid UNGDOMS- BROTT skall bli vanligare, när den nya "brottsbalken träder i kraft. Detta per:pöktiv”vållar tydligen" på sina håll djup olust, skriver S v ka Dagbladet ens Bötesdomen förutsätter nämli- gen — i den mån strafföreläggan- de inte” kan domstolsförfarande, anves i vissa och ifrågakomma detta 'kriminalpolitiska kretsar så påfrestande för de unga lagbrytarna, att det helst inte bör tillgripas..” Det finns skäl att "undra om det inte här är fråga om en hu- manitet som kan få en effekt mot- satt den åsyftade, Hur skulle de unga Jlagöverträdarna kunna få den tankeställare "de så: väl be- höver;' om man går så långt i öm- sinthet. att. man tt, o. .m vill be- spara dem det måttliga obehag som ligger i att de inför rätten får redogöra för vad de gjort och såvitt möjligt ange sina motiv? Om det'i något fall med ski äl kan antas att vederbörande skulle ta skada ' av "rättegången h ar ju åklagaren möjlighet att avstå från att väcka 'åtal. I regel torde dock en dom ha god förebyggande effekt mot fortsatt brottslighet — och ibötes- det är ju väsentligen ät man syftar med alla former av sam- 'hällsreaktioner, antar SvD, gl. och" geografi saknas på många "håll, Dise"plinproblemen hör ock- vär ofta, "besvärliga; där finns SJ "Under: senhösten 1856 "kom äct å | mycken? snö; så t.ex, vid ett hus- förhör. i "Markaryds / socken ' kom bredd än. vad söm kraven. utvisat. Nu används för ett hålla "borta vegetationien ” flygplan som :bespru- tar dessa, jgotör. Ärade: läsare tänk jälv. Idén prost ditkörande ' med. häst 'o. vagn, men under den tid förhöret pågick kom det "så mycken snö, att: prosten inte kunde: köra hem - | om kvällen, utan måste ligga över om natten, för . dagen efter fort- säbta hemfärden i anskaffad släde, Vid”, ;jultiden "töade upp "och kom en massa regn. så wattrvet steg ko- lossalt.& alla åar o, bäckar, i La- gan' var det Lika” "mycket vatten som” 1951. - en ' olycka" på grund 'av det: höga vattenståndet. > Den hade” följande förhi ja. Sven 5 ii Sjöa- - | red, som bodde” på Mobergs 20 De höga vattenståndet 1856-57: | | som bodde på: Hilding Gottfridst sons gård, En gång skar det ihop med Svenssen och Jakobs hustru. Hon sade då" till honom: att han inte ekulle leva året ut, På nyårs- afton gick Sven Svensson bort till Jakobs -'och sade att nu är, året slut och "jag lever' ännu och är lika frisk, du sade ju att jag skul- 1e vånit” "död nu, Gramnfrun gent mälde: Det är ännu några timmar |: kwar ; på. det gamla året, så det kan hända en del på den tid som är kvar, Hon hade ord om att kunna” en del. iPå kvällen kom en greve . Barck ”och ville ha. skjuts troligtvis still Knäred. Där fanns g ni och skjut: ion i Sjöa- zed på den: tiden. Svensson måste ge sig uti mörkret på kvällen. 8! a - Skandinaviens rsta viska, laboråtorier .: n ngenjörsbyrån: IB) här; undethand erbjudit; + BÖrS,.. om. man fratrekryteringen. Det ina; förverkliga” skolveformens intentioner. (on Skolvärden' framhåll K . dessa. faktorer ”talår för” åtgär "der. måste sättas i in snabbt på sa punkter, "En fråga, nämligen ”Kklassföreståndarnas; -arbetsförhål- fristående från den' aviserade ar- " betstidsutredningen” för, lärama och frågan” bör. kunna” angripas med näraliggande åtgärder.- En annan fråga som också kan bear=-|y betas fristående om än kanske inte " med utsikt till lika” snabba Fesul- tat är lokalfrågani; "påpekar ningen: STRIDEN "KRING BIOCIDERNA ; 41 Skännete "kämpnt dimensionering av inträffade ska- defall, skriver I or db rukar- nas. Föreningsblad, som dock finner” angeläget: dels att'inte . bagatellisera. de " risker "som kan. vara. "förbundna "med användningen av desså mes del,- dels att yrka:på" en. saklig 'balanzerad avvägning av syn- . punkterna för och emot, dels att mana ' till omsorgsfull efterlevnad av gällande . lagstiftning och sä- kerhetsföreskrifter . på området samt dels att erinra om att alltför mycket tyvärr är outforskat ifrå- deras verkningar. ör ss "När 'Statens' naturvetehskapliga | råd . och > Statens ' veterinärmedi= för intensifierad forskning om de sk. biociderna, bör detta därför hälsas "med tillfredsställelse, Helt visst är denna plan bättre ges - nomtänkt än 4; ex. det förslag om förbud - mot ”all. onödig” betning av mtsäde” ningen framlagt, Vem "vill i: dag åta sig att'av- : göra eller kontrollera vilken bet- ning som är onödig eller inte? ae Ipböratoriums pro! i 06 . nödvändigt föratt lärarna - skall lahden, "bör kunn angripas helt ! » Debatten i dagz rössen o om. be- ofta av osakkunnighet' och över- |. ga om bekämpningsmedlen ' och | > cinska analt lagt fram en-plan |: som Onitologföne= | > vättssäkerheteskydd 7" tick I ll av Stat j re. Hälsö- och: sjotdbbuksnämnderna hart ju Kray.på opartisk rontlldonra i så= till” bilden och de jmmånga, nya] nedan tvingats att alltid avstå ott | till. ler ' våra ”nesurser' till förfogande och är beredda att med kont var- sel garantera allmänheten en opar- Berglund, Detta förutsätter Jemel- Tentid att. ven bestämmelse" härom tycks in i den blivande nya” "tra fiknylkterh så att den "4 en skilde medborgareti iockså får egna prov, "som : han” 'sedati ” kan "lämna vidare - till ett privat. laboratorium |' för opamtisk .kortr det också «lås” far tt - vederbö- |' tande "myndighet ba ekyldighet att ” | upplysa. den +. alkohobtestade + | ofelbarhets- - bene : M 2--Fittills han. vårat muntliga fram- ställningar! viftats bort med. före- vändningar: .; som Gotlands Folkblad” drar en lans för kroppsarbetet och menar att det; på, många håll ännu finns en osynlig mur. mellan” handens och "hjärnans arbetare.- : 7 Det är ytterligt angeläget att vå får bort” den. muren, "det håller vi verkligen” med Folkbladet om, och 1 här” har inte minst vår riks- "dag ett stort ansvar, v - Tror inte. Gotlands "Folkblad "som vi att förståelsen för kropps- ”anbetarna” skulle öka om social- demokraterna 'j' riksdagen hade "litet. flera kroppsarbetande "leda- möter bland alla redaktörer och ”obehövligt”;- ”finng ingen anledning” - «0. 8. Vy fortsätter hr. Berglund. > Men > det. hanis vättigheter, " | tycker "jag mepresenterar en sund v | tankegång och det behövs. en in stars för appell, förklarar "också ingenjör. Olof "Jansson "i ' Kemiska tisk :promillekontroll,: försäkrar. hr |. i Dänvid : bör [2 sti en dagens Pp När" de. kom :till . en bro över "| Bi bäck ocnågra” hundra ' meter från gården, ' kallad ”Magnersa bro”, antingen körde han av vägen, eller sköljde vattenmassorna skjut- -vatbtrvet rann. högt. över" -bron,' allt? nog både greven, och Sv kom. En: tredje person; nått sin fullbordan, den dagen är | BanvOk nu. här då den" förgör sig självet .i sen från bron ut. +, , Bjurbäcken, i . Vilka mitnimioftergifter från motståndarna som. USA kan ac- ceptera : kam /å dag endast ' bli föremål ' för 'spekulationer ” lik- som frågan. om "komrnuniisterna - över, huvud. taget kan sänka sig tll » att förhandla. , Den mest överhängande "risken är. att Nord-Viettnam ' skall. känna: sig för 'segervisst för att vilja för- ' | handla -— . och 'att/ presidenit Johnson skall anse framgång för nödvändig! Yör att ' kunna för- Bands "Dagens, Nyheter. : Den "reella och. obta avgöran- de politiska" "skiljelinjen. "inom oppositionen. .går "numera" inte nde tre, PN Mer : tiberal "avgör.' Det är denna högerns gern :'och:-är "rädd" för alt. den genöm att 'falla' över: på em sär- linje kan skaffa sig poäng i den inbördes konkurrensen om op- positionssidans väljare. 7 s - "Västerboftens-Kuriren. Så enn 4 . i 1917 års "Sverige," ' "vatten- lagen kom till, finns' inte fäng- re men. Vattenlagen: Jever kvar och arbetar i de vilkor, under vilka” den” "skrevs: Under: tiden ”fiskerieit,” ”maturvånden och ämbetsverk : som" Kammar- kollegiet för. det- allmännas . in- vid: Klostertjordenr talar redan mycket. för att den skulle: bli : ig” som "i så hög? "grad försvårar - samarbetelt : på. ”opplositionssidan och vållar osäkerhet och nervo- ha dem mär de behövs. d samhälle: en". ;felinvestering” på lång sikt genom” alb stora - om än omät- falk Kiel mentar: spolieras, En "stark opinion, : av villcen. -. närmast berörda. sommar- stugeägarna endast är en: lite del, stån bakom regionplaneför- bundet när, det anhåller att. fänsstyrelsen inte måtte ge sitt til) uppförandet av en fr rik nåd Klosterfjorden. kan inte ignore- a nte mrinst av dett skälet att amosya d Syd-" den är & tare än va östra Sveriges Skogsägares För- sig var bund” visat, ”Handelstidningon. bara värden. västsvensk", förbundets syn- - allvarligt begrundas, tare blir det: att halländska . kommunernas sam= arbetsorgan : för. bad och cam- ping: kan: ha ' at - .andraga. Der. representerar nämligen de mest" berörda . ioch . utgör: ett forum, vars ord - måste väga: tungt" is denna fråga. - . : ”Hallandsposten.. ” Fortsätter -- välståndsutveck- lingen” blir, det desto, akvarli- gäre på” "huyudvägarna. Vi gör. . . | klokt 4 art vänja oms mid, has- tigheltsbegränsningar -redan nu.” för i framtidens - fordonsström mar blir: de självklart nödvän= i diga, Det blir hopplöst ändå, om .; inte någon till lut skolk få upp. .. ögonen -för vad som måste gö- ras. Vi kommer att behöva vär : gar, fler vägar," bredare : vägar, snabbare”, vägar, än någon "nu" tycks vilja. inse. Vi får . dem .- inte i:en handvändning : den dagen wvi "borde" haft dem, och - blir ' varse” " faltum. -Vi- måste ; projektera : dem, bekosta dem och bygga dem nu.. Det-är in en dag ;för tidigt om viceka 4 Cabello i NS . : i gen säger ja till fyr- : pantimotionen blir detta ett vill SS : korslöst understrykande avs högskolans ".cenitrafa.-pell > "vår kulturdemo- krati. Hari e råd genom en - sådan : panlamenitarisk good willdemonstration ge denna bilds". " ekonomiskt ”anstän årksn. a Nykter ungdom - —: framtidsungdom körningens stress har, företagits av av möotentidningen Vi Bilägare i sam- arbete med 'Arbetsfysiologiska ' inz vä EN på föraren å de: ttrafikei ti i 1 den med mätinstrument utrust infälningen): eller. knappast ens tade försöksvagnen ” fr Eg rade nik uti '; ; inte - heder” vid hela tider teknikeria med: jälp av den batteridrivna, avstörda” och öjälvskrivande apparaturen / föra- rens reaktioner. med . hänsyn: till både " muskelarbete och- psykisk kontrollbyrån, Han påpek ivida= re, att Kemiska .kontrollbyrån till- " Och "det: visade ” sig snart - nog--att .. di i nödbromsningar soch aldrig vid det myckna mwäxlandet,; kopplandet och bromsandet, Helt obetydligt även vid manövreringen runt hörn ' el- ler! till följd av” fotgängare i vä- gen = — trots de många extra ratt- ren med. Kemibyrån, vilka båda numera ingår i AIB, igencm sin erfarenhet och sin. storlek -har alla de resurser som ma i den vägen kan ställa på statligt håll. — Vi har ju tvingat fram' ätt hälso. och = jordbruksnämnderna vid . sina 'undersökningar' alltid måste. avstå ett av sina prover för vidarvebefondrat till kontroll . på opartiskt daboratorium och står re- sultaten mot marandra' så måste borde 'wäl även gälla beträffande de minst lika viktiga promillepro- ven, understryker även den avgå- ende laboratoriechefen fil dr Bern- hard Fischer, som redan flera gånger förgäves framfört förslaget om opartisk I lav alkohol avslöjade även "en "40-ånig;: "kärni sund. och superrutinerad bilist — till "på köpet "med erfarenhet av rallykörning — som. också hån. hårt ansatt av yen d icke obetydlig 4 tra? fikstress, . En puls på upp (ll 87 slag — med. andra” ord 'en 'stegring med oirka 30 slag jämfört med ” det normala — talar sitt tydliga 'språk om vilken belastning den dagliga kömingen -. drabbar. bilisten , med, Fast det förtjänar wunderstrykas, att, det ingalunda: är det med styr. ning, mwäxling och bromsning före- |" nade muskelarbetet som tar föra- vens blodomtopp hårdast i anspråk utan de i samband med bilköp ningen aktuella" psykiska påfrest- testerna, Det är en offentlig hemlighet. att blåädalkoholt: enor- ma "svängningar fastslog nyligen också den största västtyska mo- tororganisationen ADAC, som" vid en stor undersökning låtit blod- proverna på en och samma alko- holsyndane testas av .sex labora- torier, varvid man kom fram till högst olika resultat, Utan en ga- Då kansh vi rent av d isk kontinolk av pro- fick ett;ATP-system som inte så | rmill proven skulle såled isken + uppenbart. : missgynnade .. delför en kriminalisering av breda pp d övarna. |befolk vara "(Fötlänningen) ni milka främst kräver sin tribut i form av ökad puls, sti- gande blodtryck och påtagliga stressfenomen, Och allra märst hugger förstås stressen in på 'or- ganismen, när föraren reagerar fel- aktigt ' på körintrycken! . . Kördiagrammen wåsar således ingen speciell belastning inte ens vid sådana tillfällen då väldiga skelkrafter biliserats av försöksföraren, Därmed. får det alltså anses bevisat; att muskel- arbetet i bilen visserligen kan va > de, konstaterar Vi Bilägare, ra relativt påfrestande men. med Pulsökningar på: mellan 20" "och 40 "slag: över det .noimala i(vilo- pulsen) uppträder” däremot när det helt plötsligt äntligen blir, fri fart. diga : och : : pedagogiskt ; utveck": lingsbara arbetsmöjligheter över hela dess ckilftende”skaflia av in- tresseinröktningar och ';huvud- - män är det; i ordets mest fega bemärkelse en kapitulation. utan - bringrnning. : Mö Sundsvalls. "Tidning. "Den hår: : gericraldirektör Svärd närdtående Nya Werm- : I |fndsTidingen "finner "att: herr Erbander' olämpligt : uppträtt vid Vasaloppet. : Han här, ju. aldrig idrotitat. - » Han « dock ST statsmin tern sprungit : 1.500 meter och :dess- - utom. spelat. krockat Hd Lunds . ” SN Un : Statsanställd. Kulbarindöstrin har ovutrali- seralt "de gynnsamma verkning- arma ' av " kullturpriodulternas . masspridning genlom tteknisk re- produktion. genom" en massprid- ning av "”gul” press, veckopress, förduminande ' film, skvelmusik ' och allt vad som. hör till Pehow | business”, | Feer Gunnar Gunnarson : an Perspektiv. Medan: blodtrycket (syst lisk och ' |. diastoliskt) alltid stiger "då föra- ren inte kan trampa. ner gasen även. om han «redan wittrar möj- ligheten att snart få göra det. Bå- de blodtryck och: puls höjs vis dare när någon wotåligt. signalerar med bilhornet bakom den” egna vagnen. Än, värre blir det när någon ö fbitiös molis försök hetsa fram eng bil — 'trots” att” en annan . vagn står > vå vägen : och hindrar trafiken... +. > Det är sålunda inte de muslket- krafter som bilkörningen drar, in- te heller hastigheten och mera sällan . farligheterna som enbart strapatserar förarens: blodomlopp utan i stället de” själsliga spän- ningstillstånden, ' Och där ' lurar stressen, varnar Vi Bilägare, till sist. kretsloppsbelastning har det litet (ETT ORD > PÅ VÄ (CEN I att bedja” med: anden';.: 1 Kor. 14:15. så hjälplös kan en människa bli, att hon inte' ens vet. vad hon skall: bedja om. Men då" manar Anden: gott för Oss," sä- ger Skriften Bönen: blir till en själens suck. Man säger: ”O Gud, du vet allt, du vet hur jag har det, Jag själv wet det > inte; Jag är rådlös. Men tag du mig själv om hand”. Så stark kan en människa bli, så upphöjd över allt timlögt, att hon talar med -Gud utan ord. Mänbkliga ord räcka inte till Och man, hör, som Paulus ut- " trycker det, outsägliga ond. Ord som ej kunna översätitag på fd | mänskligt tungomåll, Att bedja med anden blir Jå : som altt tala med Gud ovanonm: allt. jordiskit, man wilar med: sin själ i Gud. = Har. du ejort denna enforen= het? - an - EN rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.