ÅS ER 5 1 0 0 0 fer än Rn nn nn rn " Erlander, ram = LT Fredagen den: 13 mars 1904 ; LT = Ettmed 5,9 miljoner höjt an- slag till idrotten begärs i en par- timotion från: centerpartiet, Han- delsministern har i statsverkspro- positionen ; begärt att anslaget skall" höjas från 14,1 miljoner in- nevarande; budgetår till -17 mil- joner för nästa budgetår alltså en höjning med 2,9 milj. kr. I sin motion föreslår center- Bättre stöd till idrotten. 2 omat pekas på den dålig: kon- ditiori som män i mvärnpliktsåld- rarna besitter, Det har som be- kant förekommit att 20-åringar har ' 80-åringarnas kondition, Ur allmän. hälsosynpunkt är det an? geläget att folkets” fysiska ” fock ran. stimuleras. i =>." I centermotionen understryks speciellt den stora betydelse: som t har. - Här | partiet att riksd ä 20 miljoher kronor till” främjande av idrotten, alltså en ytterligare höjning med 3: milj. kr. | I motionen pekas först och främst på "den stora betydelse idrotten har som positiv inver- kan 'på ungdomens .fritidsvanor. Läget på 'ungdomsfronten är inte odelat angenämt, framhålles det, |. Ungdomens fysiska fostran ärl|. vidare av stor betydelse, Bland NEJ TLL LÄNGRE LÄSAR Vi är för vår del av den be- stämda ' uppfattningen; att avgö- rande skäl talar ”mot' en förläng- ning ay. läåret, skriver." S k o 1-1, är Därför måste de rsöken inriktas på. att klara. femdagarsveckan inom ra- men för ett oförändrat Jäsår: 1 Det bör inte varå omöjligt ' "att ” genomföra en lösning efter des a riktlinjer. I snart sagt varje. ut- . redning på skolans område apost- roferås den pedagogiska - -utveck=| lingen 'och de många nya hjälp- |” medlen; Båda dessa faktorer anses möjliggöra en långt gående effek- tivisering av undervisningen. Vis- |" . serligen bär dagens läge i grund= « skolan inte syn för sägen, Men vi har blivit lovade, att det skall bli mycket, "bättre,' när alla nödvän- diga lokaler inrättats, här alla nya hjälpmedel kommit på plats och när den nya metodiken genom= pa förts, Far Med denna : positiva syn” på skolarbetets . utveckling mot, allt |" effektivare :- undervisning ', borde det inte vara omöjligt att genom-|' föra, femdagarsveckan i' skolan inom ramen för. ett' "oförändrat läsår, menar ridningen. Se EC PRESSÉKRETERAREN on - Även i Östersund har man ob- sorverat: att'statsministern fått en : - pressekreterare. hh Östersu nd? s Posten delger läsckretsen s erfarenheter: . . Häbomdagen ; . behagade - denne pressekreterare ringa :' till Öster- sund$-Pösten, Han skulle lämna: ett uttalande”. från statsm'nister : Vi var givetvis idel öra, Säj, den glädje som ;varar beständigt, '. Hr Erlarnider:: skulle gratulera dill Länstidningens 340 år. Vi hjälpte honom med: tidn'ngens telefonnummer; FONT För "snart fyra månader sedån bad vi nämnde pressekreterare att |.: ordna en intervju med hr Tage Erlander 'om ” statens" "utarmning | - av Jämtlands län ställt i relatior'|- " till de då och då förekommande positiva uttalanden "vå la ”Visst skall vi se till att Jämtland får le= va kvar”, Den intervjun har han inte lyckats ordna. Trots påstöt- ningar. Men,' men, pressekretera=- ren har kanske så mycket att = ställa med, Han kanske s skulle "ta och lära "sig vilka "tidningar som vill och inte vill penétrera vä entl'gheter och inte-bara serverå valfläsk. Md OPPOSITION I BANKRUTT .': är rubriken på kulturtidskriften Origos ledare i senaste num- ret, Där kritiseras oppoztionens politi] "Origo skriver: Det är inte längre fråga om att lägga fram väl utarbetade alter- » nativ till regeringens politik, I- stället syssel:ätter man sig med att tala om ”maktmissbruk” och ”diktaturtendenser” från rege- ringens sida, Att sådant missbruk skor är alldeles klart och kan i och för sg aldrig nog kraftigt påtalas. Men begränsar. man sin aktivitet till denna fråga mani- festerar man i längden bara cin egen underlägsenhet. Det politiska armod som känne- tecknar de borgerliga tar sig ock- så det uttrycket, att man klamrar sig fast vid en:kilda skandalar- tade företeelser, ' sam ”'Wenner- ström- och NIB-affärerna, uppen- barligen i hopp om att nya väl- jarkonstellationer skall uppstå: Samtidigt underlåter man emel- lertid att uppfylla sin roll som ops ponent I de verkligt stora och vä- sentliga frågorna. Skattefrågan är ett belysande exempel, Det panti som ensamt. under 'en lång följd av år drivit en stark och klart ut- mejslad. politik. för en lindring av skattebördorna. har, nu. uppgivit denna linje, I:tället presenterar man ett budgetalternativ som bäst kan karaktäriseras som inflatio- nistiskt, Är det inte längre op- portunt eller ”up-to-date” att driva denna fråga, hr Heckscher? Är det möjligen så att Höger- partiet, kalkylerar med att pen- sionärerna — en million år 1970 — inte intresserar sig för skatte- sänkningar? I så fall är Högerns politik inte kommer de medelålders Srupper- > Idrotten har; påpekas det i i mos - tionen, > stor tydelse- inte" en= bart för folkets, fysiska fostran - utan syftar” också" "till att ge ung- .. Mönchen. i "mars. Framtidens "motorvägar i Väst tyskland "skall" bättre ' än” hittills organiskt sammansmälta med land- skapet ' "och : därutöver ta.. hänsyn till "vägsträckningens naturliga bio- logiska förhållanden vid vägplane=” över oil den andra körbanan, de lactiolt - vi motorvägbygge > na mildrar tvärskommande 'byars het, de förhindrar snödri- 210. bromsar « upp de sladdand följder, De -hjälper vidare bilisten alt få kunna bättre orientera sig i mörker. och wid dåliga siktför- hållanden”. . och ' slutligen skyddar den. honom" mot” mötande fordons bländande strålkastare. Träden och busk - utmed kört gör ton vägen mera "'omväx- [ringen 0, pre Ingenjör biologer", som ; jämte sina tekniska studier också får äga göda natury ap sunskap den skall fi ra som .& lterand ingenjörer åt:vägbyggarna. Sålun- da skall tt 'ex, i framtiden :väg- lingsrik och vänligare ' så att bil föraren undgår att tröttna. ; ”Ingenjör-biologerna” | har ytter- ligare för sitt ” bankar ;och vallar inte artificiellt befästas, - som det + finns . möjlighet att där” plantera träd? och. buskar som, hör: hemma" i: vederbörande regions .. vi ä sin |rötter. sträcker "sig ut" i vallarnas jordmån och växer sig allt starkare av sig - själva under årens lopp, medan: artificiella befästningar. re- dan efter några år behöver; repare- ras och kräver: nya 'investeringar. ”domén en positiv. I iktning. De ut äl "iden naturliga Genom , idrattsli "får de :> grund sförhål- ungdomen! utlopp. för, sin ambiti- "om, som ”ahnars kan tänkas kom: minner Vä Stgc krate: "Da 'kraf i gri aktiemarknaden med ty åtföljande krav på högre Mera aa arbe- :Ikerheéten.” + Chaussée-träden landen så/att. de, efter principen net, ett. hot de artificiellt befästa- dé vallarna alltid" är - utsatta : för. Det, är: sålunda. inte. blott estetis- ö rerväganden som talar för ett näs "kanter. och på "grässträngen” i | måtte öv de flerfiliga "riksmotor- vägarna skall också: öka" trafiksä- som under "en ja ansetts wara särskilt vådliga för "bilisterna ' rehabiliteras ålundai' Men mellan > dessa träd tar i. gamma” rik kostnadsökninga; + Men. nä V fria avtalsrörelsens - inverkan på |" . vårt lands 'ekonomi:ka, utveckling; bör -man inte. glömma. att kalky- Jera "med de” förluster ; för :pro-: , duktionsutvecklingen," som ”lång- " variga arbetskonflikter" medför: Vi "har haft .förmånén av .em' lång- i någon mån betala för. FA Dock tror, vi adt, "arbetsmarkna- fördelning" sproblem I fatt ett riksmöte för tjänstemä Skulle z deltaga ker Svenska: Dagblad Tidningen, klagar" deltagarna, haft för: centern vän + varnar de folkpartist” ska centern; rs För att ckri tierna för centern gör högerörga- net långa citat nr, den ledaré Da- gens'Nyheter Publicerade härom= ” dagen : med fräna: angrepp mot centern. Detta tycker SvD är: "bra rutet och brör själv. på så gott man kan, ' Net Svenska' Dagbladot 4alar öfta om samarbete mellan oppositions- partierna." Tidningens eget bi drag består 'i att man för:öker 'torpe- dera strävanden 'till samarbete mellan två av partierna 'och vida- re försöker tidningen nedsvärta centern med alla medel. : Så nog är, Svenska Dagbladet samarbetsvillig alltid. ' (Skånska Dagbladet) FRIA ORD Till alla hemmen i Sunnerbo! Vi ber: härmed vänligen att få påminna om Sunnerbohjälpens/Lu- therhjälpens sparbössor, som ut- sändes vid början av Fastan, En- ligt planer skall de frambäras så- som vårt lilla offer vid gud:tjäns- terna på Frälsarens stora offerdag — Långfredagen. Vi är nu snart där! Glöm nu inte bort dessa bös- for! Tro inte 'för litet om dem! I fjor inbringade de 54.000 kronor i vårt kontrakt, Tänk vad mycket gott som kan göras för den sum- man! Genom den kan många mun- nar mättas, många tårar torkas och hoppet tändas hos många som mi:s- tröstar, Och det goda vill vi väl egentligen alla vara med om? Ljungby och Hinneryd den 10 mars 1964, - politik utan spekulation! Vart tog ”att-lita-på-given" - Origo? . : vägen frågar)" Göte Marthinsson "Bengt Anders- Lutherhjälpens - tb Sunnerbohjäl- pens ombud i I Sunne erbo, : : kalt vopludkra '&rädraden' varig arbetsfred;" "och detta får wi | dens parter. är kapabla att. klara L ke Enligt”. referat |. skall: planteras. buskar som liksom 'och' gör hindrar ” sladdande - bilar. att: råka ”Tillbakå tili naturen” byggda mo- | : | torväganna” inte "urholkas. av' vatt- ”Buskarna som skall "planteras. il mitten ' på i riksmotorvägarna - skall]: göra "nytta i” flera 'avseeniden:” de |: bala - till naturen”: ”mräd "och i vor på vintern och — werkar ljud- dämpande.” Och" gå" dår man ' inte glömma zatt' växterna alstrar syre och därigenom - förbättrar den ge- nom avgaserna skämda Juften samt håller ihop jordmånen” vilket omöj- liggör” 'besvärli Det är sålunda många fördelar, men det finns också en, men ba- ra en mackdel: Det är höstlövet som fälles av träden och buskarna vid vägkantenna, och blandat med regnvatben -muitgör det en” viss fara för halka” på: körbanorna, «05 Fritz Wahl, synnerhet buskar utmed” körbanor: a som ' arbetar "mycket med” "vatten och"smuts och damm, ”Narighet är ett problem, självsprickor ett an- nat, De gör "mycket ont; det" "vet alla .som råkat ut för dem, Råkat ut är kanske inte rätta uttrycket, för till en "stor, de har: man sig själv" att skylla, "Det finns en hel del man" kan göra för att skydda händerna, — skriver ".ICA- kuriréns rt i tt Vitaminbrist är. hobta en bidra ar gande, orsak - till självsprickor ' och |. :i|i svårare" fall brukar jäkarna re- ; | kommendera "stora "doser jav B-vi= taminer, Men de hjälper inte, om inte händerna samtidigt skyddas, Gummihandskar ' eller '/plasthand skar av typen "använd. släng . bör den "som är: känslig ha” vi "tvärt, disk och städning., Tycker. man att de körar obehagliga på, kan man ha: -bomullsvantar ” under. Smuts 5 undviker" man om. man. har ; | bomullsvantar imär ; | förresten ' göra varje ; gång : jar att. det inte” blir infektion i såret. gr Å tra försiktig" "om händerna när det är kallt.och inte.” springa' mt med fuktiga" "händer:' utan ' handskar. Skinn- 7 eller; sidenfoder'. i. hand- skarna är "betydligt behagligare än ylle. Man skall också tänka. på att hålta håndlederna varma. :Muddar och. mufftiser. . är” utmärkta - och tänk om - muffen . kunde bli mo- dern igen! Innan man går ut skall man ta litet dagkräm eller hand- kräm på. händerna; Det skall man man har” varit "med händerna” inval AKA. INIFRÅN. "När: "man fått en ”självspricka skall man smörja in. fingret :med kräm och. doppa det i. varmt vat- ten (så. värmt som möjligt) några |' gånger. "Då "blir "huden mjukare och” eventuella infektioner / ger mid sig. Sedan far: man på ”en läkande salva | "och skyddar" "med plåster.” Man”. måste” hålla någeln ren, — även” om: det” gör ond ” Använd ”en iorangesticka” döppad i 3- -procentig ”. wäbesupenoxid. Alärig nagelpetare av .stål, 2 En viss Jängd' på "nageln skyddar ickor, men man får SIN Eee BANKER: OBLIGATIONS (NETTOUPPLÅNING) Svenska Bönklöl SMARKNAD, «0 ” - : rn R + - Bankinstitutens - ånlåning ” samt försäkringsbolagens- förvaltade ka- pital ökade under fjärde kvartalet 1963 något mindre än under mot- svarande period 1962. AP-fondens ökning låg däremot drygt” 100 milj | figemissionenna; som "uppgick till 103 milj mot 43 under fjärde kvar= talet 10627 : KREDITMARKNADEN +» + UNDER 1963. högre. Som "också ff av Svenska bankföreningens ” diagram ökade affärsbankernas inlåning i absoluta tal med 1519 milj, vilket motsvarade . ca hälften av ök- ningen i det totala institutionella : | sparandet. « Kreditvolymens ökning + var sam- tidigt något större än jämförelse- perioden 'året "innan, Av de”en- skilda instituten > ökade " "endast k förhåll. devis svaga- Bankinlå och försäkrings- sparandet växte under 1963 något kraftigare än 1962 eller 7144 mot 7038 "milj; vilket till stor del är ett' resultat" av "AP-fondens fort- satta uppbyggnad. Inlåningen i bå- de affärsbankerna och sparbanker. na ökade nämligen något svagare än året innan, Av bankerna mottog affärsbankerna den största delen, motsvarande drygt hälften - av in- lång sökningen, " re." Affärsbankernas welativt kraf- tigare utlåningsstegring får helt tillskrivas kreditenna till bostads- sektorn, Utlåningen till andra än- damål än bostäder sjönk under kvartalet med "164: milj (fjärde kvartalet 1962: 89). i På obligationsmarknaden märk- tes främst en ökad statlig 'upplå- ning under senare delen av året. Av de totala emissionerna svarade staten för ca 70 procent eller 698 milj mot endast 69 milj under sista kvartalet 1962 Bostadssek- torns upplåning var k past hälf- utlåningssidan ” "uppvisade somliga institut utom försäkrings- bolagen större ökningar än under 1962. 5 lagt steg utlånt med 5651 milj. . Affärsbankerna svarade för nära 60 procent härav eller 3152 milj. . Obligationsstockens tillväxt, drygt 4000 milj, war 1963 kraftigare än något tidigare år. Den 'offentliga sektorn och bostäderna erhöll hu- vudparten av medlen, Fondering av statsskulden tog i anspråk nä- ra hälften av de 4 miljarderna. Till ten mot året innan eller 167 mot 358 milj, Näringslivets obligations- emissioner sjönk från 348 milj i fjol till 106. milj. Nedgå bostadssektorn gick ca 1300 milj, vilket dock var 700 milj mindre än året dessförinnan, Näringslivets andel metsvarade endast ca J0 gerades i viss utsträckning av ake s a av upplåningen eller unge- fär hälften så mycket som 1962. ; ; 2: : mot torra händer? Sedan har man ka'm ärkligt söm: opp ositionsal- "ide . erfarenheter : som ivunnåte , uni + | rande. jetjaktplaniet "A '11, Detta i | Johnson på en presskonferens den .Idar "år 1959. Dess [r . | ännu : hemligstämplade, inte” åryc- 'Varför inte göra en 14 dagarskur "Aktuell. Den officella” undersöknings- kommissionen' — om mordet på Kennedy ' »— får inte nöja sig med några överslätanide förkla tingar om. brist på bevis, inte heller, som . dess . ledare Bail Warren antytt, ta fram hemlig- stämpeln. Det är inte bara det emerikanska folket, utan USA:s vänner t hela världen, som lrä- ver att tilltron till USA: som en rättsdbar återställs. ". = Sydsvenska Dagbladet. det just nu oroligaste hörnet "av " Sveriges politiska karta kommer meddelandet att stadsfogde. Sten. Sjöholm 'avser altt 'ställa 'sig i" spetsen för. ett nytt" borgerligt parti, som skall göra de' andra överflödiga, ; Företaget är. otvivelaktigt av respektingivande vomffalvtning. U- tan 'åtj, närmare vilja bedöma [dess chanser kan: den utomiatå- ende tinite håna tillbalsa reflexio- nen, att på åtminstone ett .om- råde" är "den nya partibildning- konkunventer. : få : 'Medborgerlig samling” har HN b | ekillnad från de endra en självs "I skriven pantimarsch & .Kunt. No- 'leacks odödliga mästerverk Tom- tarnas vaktparad, - : Stockholms-Tiäningen. iv Tre än en | bråkig skolklass, sägs det att delegaterna uppför- de' sig när ' Målsmännens miks- förbund höll årsmöte över vec- kohellgen.: Det -enda:'som kunde återföra de stridslystna. föräld= rama till: 'ordningen. Var en mac andelstidningon. ör att en. Hem och skola- förening skall få anslutning till Målsmänniens 'niksförbund -mås- te fö märvarande' ”rekttonn. och minst :.'en « ..kollegievalid lärare sitta med: i -föräldraföreningens styrelse. "Detta -ter. sig minst li- Pröva en: komiptomissform. där i [rek ir: och: lärare ställer sig tilt «| förfogender "som '"rådgiväre-, och :| expetiler mär så önskas '— det han: basera, sitt beslut; på der byggandet” av "det: .revolutiorie- plan har warit - en wäl bevarad närmare ' utreda , ens mad 7; :prinoip- 3 | frågar, i ”sambärid mej ” koöstruk- tionen av: planet, föreslog dock ny- re | ligen att "regeringen skulle svara för 90: p it av sklingsk naden, "för att inve alltför hårt be- önskan kommentar en'mer gynnsamt lottad än dess - r all. tänlka.. På exemplets tunga flygindustrin: . Medlemmar. il. I skulle säkert också bli det van- ligasbte! — men försöker hjälpa : fram föräldrarnas egen akltivi- tet bällre genom att hålla sig. i styrelserna. De oder till én - förenings löd :- någonstans ' men till Fler omning på and= ra håll." se börser : Dagens Nyheter.” arna. Allt "det på "många: håll överhmivud taget ännu inte exi- sterar något som helst samar- ' ett faktum. "Det drabbar kan-- ske mest de glesbygder, där sko=- : loma hotas ev, indragning och läravtjänsterna i avvaktan . på ".'] utvecklingen besatts med tillfäl- ga färankrafter. Skolans myn- - digheter bör tacka ' sin lyckliga :. stjärna för avt det i dessa byg- . der ". inte "finns ” välinformerade . som med kraft kan kräva full-. god undervisning, : " Gefle; Dagblad.” De: nya skolan; = grundskola” och gymnasium, varandra, En lovvärd 'målsätt- :| ning. Men ' däremot "är det att” "Jöverongamisera - wedksamheten ” genom alt ha riks- och länsor- "v: ganisationer. De . problem: som " målsmannaföreningarna skall hjälpa till 'abt lösa är sällan riks- ":-> betonade: Det är tillräckligt med tv föreningar " vid + varje 7" aktiva | York på två hämmar, De summor, "som ”: "överljudsplahen .. kommer watt” sluka, bonde: i ställs" leg användas 1 på två mycket ”vik- och -dels' problemet om" "korta: fem timmar vå löss, om vi skall ' fara Hill; New York! Så "fort kommer .. vis med järnväg sinté'. ens från” Malmö till Stockholm. "Nordvästra Skånes Tidningar. Det har sagts att kvavart på ett andra TV-program är mycket, allmänt ”toch allt "ett ”halvstatligt'” bölag.. med : hjälp, Mycket" talar” emellertid "för at eller: ännu ett Program; tilbarna ser til] deta” bör. "Sveriges" ra- dio- TV kunna få. — den ”pro= er rensen med "ett: reklarifinantsie- rat. program skulle” framtvinga bleve väkent inke billigare. ».-Helsingborgs Dagblad; Ive i "kommittén är förre iks- chefen Eugune Black och industri- Stanley Ost De före- hemlighet tills president Lyndon 1 means avslöjade att provflygning- ar med A 11' redan pågår. Anbetet på planet inleddes re: slog ytterligare att Förenta Stater- na inte -:skulle tävla ..med det fransk-brittiska projekt som" syf- tar till avt 1970 ha ett överljuds- lan av typen Concorde da är men . de uppges vana vida överlägsna 'vad som : noterats för något ' tidigare plan: Det har avslöjats att planet kan göra över 3.200 km och flyga på höjder över 21.000 meter; Re- kordplanet byggs av. Lockheed Aircraft Corporation . och" prov flygningarna äger rum vid Ed- Wwards-flygbasen i — Californien, Lockheed är ett av ide tre företag som konk om di t art bygga det nya väldiga passagerar- :| planet för överljudsfart. De öv- riga två, Boeing och North Ameri- fördigt för semietillverkning, .: Ansvaret ” för det: amerikanska planet bör läggas i I händerna på on fristående myndighet "och. inte längre - åvila - Federal Aviation Agency, - den amerikanska luft- fartsstyrelsen, föreslår Black-Os- borne vidare; De vill också annul- Jera FAA:s prioritetslista för fram. har FAA tagit emot 72 milj dol- dar från 15 flygbolag, därav åtta utländska, som velat förvissa sig om. midig leverans av det nya jätz gt har bol g can Aviation, har derrättats om A 11:s speciel Ha karaktäristika för att de skulle ha hikvärdiga förut- ket sig för 51 plan. Boeing, (Lockheed och North Å i Aviation her presenterat sättningar att lösa den nya upp- giften. Man , räknar nu med att kost- naderna för det civila passagerar- planet skall kunna reduceras, tack vare erfarenheterna munder kons struktionen av det nya jaktplanet, Tidigare har man officiellt räknat med en kostnad av mellan 750 och 1.000 milj dollar för utvecklingen av passagerarplanet, Därav skulle amerikanska regeringen tillskjuta 75 procent och de enskilda ' bola- gen 25 Procent. bygga et. nassagerarplan för for. planet kunna ta upp emot 230 pas- sagerare, kryssa på en höjd av mellan 21 och 24.000 meter och | Gud. flyga 6.500 km mutan mellanland- ning. U.S, P.. Nykter ungdom - ÖKAT. REGERINGSSTÖD? : of En tvåmannakommitté som pre framtidsungdom! "T Örebro. ministern för mågon lid sedan ait edt tal som: 'arbetsmanrknads-'> detta år om arbetsmarknadspo- litiken var exakt Vikadamt som det han höll ett år Hidigare. i. Arbetsmarknadsverker känskee - inte är så Synemiskt som man Sunt Förnuft,” : — nn | ETT ORD PÅ VÄ (GEN — i Umgängelse med Gud... 1 Mos. 5: 24; Bättre I kan ej bönen egentli- ga väsen muttryckag än. i 'orden banok, om vilken det heter med GL a nyrkde [ umgängelse Bön är ej ord, , ej knäfall j veta, oncdveten sd dad längtan, utan böry &, Gudra med Gud, altt bön är at Ibland talar man, ibland lyssnar. man, ibland lappar järtat fört, ibland så stilla att sä inte märker delt, ibländ man eller går, ibland sitter. man eller ligger, öbland gråter man och ibland jublar man, allt i ny ngelse med Gud, Till detta lyftas. upp. plan må inb bön 2 Mos, 33: 12-23, Ta vit behövs föräldraförening- la och ' aktiva - föräldraföreningar, , avser knyta -. skola ' och; målsmän ; närmare" örbättring” som; konkur- n avslöjade intrikes- ' styrelsens chef - Bertil ' Olsson=' höll t Stockholm i. början "av > för "att" känna” flyga tält. New rv tiga ting: 7 dels > flygsäkerheten te : |önskar utan mera påkostade'och |. : | genomarbetade program. Resur- t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.