5 AR Rn a jan 1 | 5 5 jä a LT” Måndagen . den 16 mars 1964 LT = = —: — : ; Finlands. socialdémokrati s zz - på: väg mo En ”av orsakerna ull de långa i och svåra ”regeringskriserna i Fin- Jand "undex senare år har utan tvivel" varit den genom inre splitt- - samförstånd” att avdrag för Flkpoheionsavgit: ten inte. skall få göras i självde- klarationen i fortsättningen. Detta betyder” en viss. skattehöjning och | a. ade ring oerhört försvag: mokratin. Det starka agrarpartiet och socialdemokratin bildade un- « der 'de' svåra ” åren” efter” krige mestadels regeringsunderlag. Visst gnisslade det; inom "regeringen, - men här man var enig om tagen Under de senaste sju åren har'emeller- tid agrarerna i stort 'selt, själva fått dra regeringslasset. med tid- kunde åtskilligt uträttas. vis hjälp av”övriga borgerliga par- : MR samhällsorgan som” anser, "att åld- . . tning ER uttryck i att skogsbygdens gamla; tier- ochi den. socialdemokratiska Vid "gemensam, , omrös . ra tillfret ds me a al- ' Ob sa "be-)! mandatställningen ” '— om den går |: os NR | har sämst -bostäder under:' det att Vi tror. att pertiledarförhand-: | av bostäder- oppositionen. Nu. sitter som ! liga + - "som kvaliteten stiger i tåtorterna. Följ-' ling. Ranson g kant en 'expeditionsministär, "men även 'déhna här tröttnat och till- kännagett att den vill dra sig till baka. > a I denha' situation kommer med- 407 tald. det om att det andra vägar för inkomstförstärk- H ning till statskassan, vilka vi ti- t| digare.. redogjort, för. Vid” vote= i ringen i går följde första kamma- ren regeringslinjen med 77. rös- - ter :mot' 72, vilket 'var 'väntat, Två ; ledamöter var frånvarande, :And- i ra kammaren däremot röstade för : oppositionens ' reservation : med ' rösterna. 115 "mot 110, En avstod och sex var frånvarande. oe , efter . samma : "riktlinjer" som . på : de eller avstår. 192: för regeringen och 191 för oppositio- ol " ner: En tillfällighet kan alltså av- göra denna fråga i ena eller and- kratiska .partiet,.och det socialde- mokratiska förbundet :— det se- nare utgörande oppositionsflygeln AT — är på väg att uppnå enighet .som avses leda till återförening. Et ega om-en stor del a av 3 dear funnits. .I bö knade De viktigaste punkterna i den pre- de ter I g Ingvar dessa - funnits. örjan saknade" R man fär | = [sitionssidan ' en : liminära överenskommelsé, som ER a . Lindell och + Jänsbostadsdirektör många sådana hem el-ljus; och det ,lig och överskådlig bild av de gam" " | skilda möjligheter som - rege- I i Jänd som Svin ige möd . uppnåtts. mellan styrelserna, och - Att man, genom: en an > Lärs Strömberg redovisade vid en |var -då en : angelägen uppgift att las bostadsbestånd kan man 'få ett' | ringen borde ' utnyttja till enl ng re än de. flesta andra fän- som skall konfirmeras 'av , parti- ”Iisering av. den expanderande ånz ! pressinformation i' 'Hälmstad ' på | installera - sådant." Sedan har. man |. deniligt ärepp på problemet och : |samlan de sning. 2 inr sd stämmorna,” är att tre av opposi- . räda ! i socialdemokratiska partiets sty- jens tidning, Pär läggs. ned 'och att valsedlarna vid kommande riks- tionens ledande män skall in relse, att opposi vän Sanomat; ; kallas influensapärlamentarism. | = or. joel ie onsdagen och Ingen är frånvaran= '' ra riktningen, Det är sådant sor ..; Våra. : | gamlas bostadsstandard utomordentligt torftiga bostäder, d > moderna sådana. Många" åldringa - Kapaciteten hos dess är förrest i : emot det stora flertalet gamla, Mi itutioner, men hela 80 procent I ligen är "det ett betydande samh åldri ngsbostäder utnyttjas i störst cr i Det ro .emellertid inget knsvarigt cirka 20 procent av. dessa bor på ålderdomshem och liknande in— de stora bristfälligheter som. vidlåder åtskilliga. av dessa: Följakt- thycket varierande "allt ifrån ' såväl vatten som avlopp samt . andra nutida bekvämligheter "saknas, ' till ombonade, trivsamma och , r vill gärna bo kvar i sina gamla ': "miljö och drar. sig i det längsta för att flytta till ålderdomshemmen, : en alltför svag. för 'altt kunna ta I. an räknar nämligen med att endast ' ever kvar i sina gamla hem trots ' ällsiniresse i dessa bostadsbristens: och; den överansträngda byggnadsmarknadens tider, att "nuvarande . a möjliga utsträckning. : i län, desto högre blir denna procent- faktiskt, inns; Det är tvärtom rim" "Hgr att de rustas-upp — även om "detta blir av ' provisorisk" karaktär "LE så satt” de" erbjuder en: männi- ' skovärdig bostad med de bekväm: :. ligheter: som "de : ; gammla: både . bör och måste ha för att'kurnna klara "sig "själva —/eller' med bistånd a av hemsyster eller annan hemhjälp." :' +' Detta är ungefär - kontentan av på ” bostäder, dustrin = »skulle” känna undanröja en. del av orsakerna till bristen |. faller naturligtvis |. "nte, den: ” koncentrationsdrivande huvudstadspressen in att diskutez "onsdag; nm. Denna information ”kom- "fattande inventering" av åldringar- : nas” bostadsbestånd, till vilken :so- " eialpblitiska kommitten ursprung- "ligen "animerade och som sedan bo- mer "även" att följas åv en länsom-| aktligen har vi hallänningar all a ledning försöka bättra på detta bo- stadsbestånd: | . : åne- och bidrarskormer : för upprustning finns " - I Hallands” län har mellan 6 och. 7.000 förbättringslån — i realiteten bidrag utan återbetalningsskyldig-- het — utgått under de cirka 15 år” anlagt vatten och avlopp och gjort andra angelägna, förbättringar, som bidrar till att de gamla kan klara sig själva eller med hemhjälp. 'Tyvärr visar intresset: för dessa bidrag en nedåtgående kurva, be- siffra, Inoni vårt län tar detta sip i |, Uppruarming a av bostäderna" ör de gamla är högaktuell nsbostadsdirektör Lars : Ström-' berg håller i. trådarna till denna Aktuell: Engelsmännen: har: inte möj- lighet, knappast heller lust,. att gripa fill vapen för att bevara freden på Cypern. En FN-styr- ka bör inte heller göra detta, dess uppgift. är att förhindra blodsultgjutelse, ' inte ' att bidra till den ens för att skydda - en rangripen palt.” Men så inflam- merade , som stämningarna har blivit, kan en FN-styrka lätt "I hamna "i "en situation: fiknande, den i Ketanga, ör ” . Sydsvenska” Dagbladet. ” : lingarna kan bli fruktbara' om gocialdemokraterna liksom alla andra erkänner att tvåkammar- systemelt överlevt mig självt och att det nu gällen att enas om ett system . för direkta val:till en ny kammare utan .kommu- nalt inslag, Dedta är besvärliga 2 uppr Först vär man får en tillförlit-' vidta. erforderliga åtgärder. I vis-; sa fall är det en avvägningsfråga om en avsides liggande bostad blir . lämplig för sitt ändamål om, den rustas upp, Kontakten med omvärl- | titisk. avvägningsfrågor, men det finns Bortifarande. 2E oppo- öppenhet . för Dagens Nyheter. : Centerpartiet beslöt att med- verka till införande av enkam- marsystem 'i vårt land. En kam- kommentar . |ningsfattiga landsbygden kan bli ' utan viksdagsrepresenlation, Tätontsbefolkningen kan ensam cätta till hela. viksåagen. Den utvecklingen är inte önskvärd, Också sedan' landsbygden yt- : terligare avfolkats, bör det i riksdagen finnas representanter för glesbygdsbefolkningen, Där- för är det - icke demokratiskt riktigt att alltför kraftigt minska antalet riksdagsledamöter. Ts Växjöbladet, na. Socialisering . av bostadsber ståndet. Dessa ' tre förslag . att komma tillrätta ' med bostads-.. bristen börjar skymta fallit of . tare hos, sociglistiska. skribenter och ' politiker. Samma - personer brukar med palios tala om ” Val- frihetens samhälle”, : -Sunt Förnuft: ders i världen, och med en per- sonbiltäthet, gom endast över- träffaa- i. USA,. borde : rimligen invånarna i regel också kunna betela en marknadsmässig hyra" dags-; och k lval k | oral idigt som 'man' ropar på stadsstyrelsen -" gett -länsbostads-'| rättar direktör Strömberg. Förmod= | mare, direkt och i sin' helhet], subventioner från det ” ras så.att oppositionen får mandat Frottåtgärder mot b stadsbristen, ämnderna, anvisni att reali- ligen beror detta delvis'på att de den är viktig även för åldringar- vald av folket vart fjärde år tilmänea. i förhållande till sina röstsiffror ivrat man för ännustörre inflytt-] Ser " För nan de gamla. inte vet om de möjlighe- na. "De "bör ha: både handelsbod, ' |utan "övenrepresentation för det a Ekonomisk revy. vid senaste valet. 1962 nådde op- | ning till storstäderna.” Nl : Sv Htlland li dliggér inte bra än v a som än erbjuda Fr ör Rd post "och ”andra' serviceinrättningar |största partiet. Det var ett klokt » positionen .. cirka .. 120.000 röster, I Te ge : omma bättre bostäder re beslut :som vi hälsar med ode-| 3 ” nuvarande .s situation -— skulle vil- ja ta fegerlfigsansvaret innan de vet var 'de har den :enade social- demokratin, Det naturligare vore » att en ny finsk. regering innehål- » tig regering, som utan men utdelningen blev endast två; Vg riksdagsmandat den gången mot. "den tidigare ömkring tio män star=" |" "ka riksdagsgruppen, vilken dock Id på de; listorna vid 1958 årsval a Först: den; 23 maj, då socialde= mokratiska förbundet har sin pars; tikongress, kan /det preliminär samförståndsavtalet mellan ' sty relserna definitivt fastställas, Följ- - aktligen torde inte frågan om re-' som ryssarna enligt : ar "svenska, regeringen 2 gjort för att skapa klarhet om vad im hänt de. svenska besättnings- n egna bbpgifier” "omhändertog" från "ide På detta område har tyvärr inte hallänningarna anledning + slå sig + till ro i tron att allt är bra som det ärs: 1960, års bostadsräkning' ger nämligen en schematisk upplysning om kvaliteten på de gamlas bostä- der." Med : anledning härav har en .. klassificering ' av . . dessa "bostäder gjorts i: sju grupper. Grupp . sju - saknar både vatten och avlopp samt andra bekvämligheter. . Grupp sex bekvämligheter. Vatten och avlopp, el-spis och även centralvärme samt badrum tillhör ju numera normal standard och. särskilt de gamla är särskilt väl betjänta härav. : Länsinventering uppfakt - » 2 till kraftig upprustning - ". Meningen är" nu att länsbostads- nämnden skall starta en aktivi- tetskampanj ' där. de kommunala inom rimligt räckhåll, Det kan till .' exerhpel blir mer praktiskt - och även bäst för en del åldringar att ' ordna pensionärshem i i bygdens tät-. + orter för. dessa. Man kan till exem”. ]pel "tänka: sig” lösa"; in egna , hem ; som - yngre... -samhällsmedborgare + så glesbygden lämnar. för” att söka ar=" bete, på.annan ort och låta "de gam- la disponera dessa. . Mén självklart: CM "det . synnerli- : lad millfredsställelse. Centern har en ung riksdagsgrupp, "och par- ttiets beslut är en avgörande se- ger ' för : ungdomen, - främst för Centerns” i : Ungdomsförbund. ” har vatten 'och avlopp, men ingen | förmedlingsorganen ,. och : represen= : en t ”inrar om ty. och. b ol : . N t. Dvs. ait det "blir geringsskifte, bli. aktuell före den=: id år fö annan, utrustning som är vanlig :i| tanter för" Socialvården ' diskuterar gen; ' viktigt. att" just de gamla ute art de na tidpunkt. Och om så skulle bli fallet är det väl knappast troligt ' att, något parti < agrarerna är i realiteter - enda" tänkbara alterna-- tivet till expeditionsminisfären tierna,'" Ty vad. Palo allt behöver. är en ha oppositionens propagat Kde: kan? ”ta Itu med landets svåra kondmiska problem och lösa dess: a längre? « sikt än hittills; > > 3 I tio ål varje kännedom” om ”Råoul' Wal- ”Jenberg. När: man "sedan: gjorde sig bi är med att" kontrollera . namnen på" de fångar som. förva= ef terforskni å Nilsson ANMÄRKNINGSVÄRT ÄR att förfättningsutredningens för- slag till nytt valsätt ned möjlig- heter till. personval blir så ne- gativt bemött av partier "och re- Väster- bottens- Kuriren, som missinstanser, tycker ' vet var skon klämmer: Förslaget skulle i praktiken be- tyda, del: att partiorganisationer- na inte;lika fullständigt som nu kunde avgöra kand datermas val- och dels att en gång valda riksdagsmän inte kunde va- "ra säkra på att ständ'gt bli om- chanser, valda, . — Men en sådan ordning har po- litikerna inom alla partier som genom en tyst överenskommelse ställt : sig påfallande kallsinniga Man diskuterar inte, man vänder bara tummen ned. Partier- na vill inte släppa greppet om kandidatnomineringen och r.ks- till. dagsmännen vill gärna bli omval da, Att väljarna kan. ke har en annan mening bryr man sig in om. Det vore verkligen bedrövligt, » om personvolsprincipen på det sätt skall avflöras i det tysta, Finns "ansträngningar för, att” vin het om svenskarnas / BORTÄT- 400 DÖDSOFFER - skulle” årligen ha. krävts . terar: ve in och bestyrker de rats. i. det stora ät el han. ordentlig tillfället: att” dokumen-- stora sina ärliga ; avsikter i' talet Vv och rv medyetkan i de de" svenska g r just nu riksdagen. . verkligen kan bekräfta att regeringen. gör rige. till följd av luftföroreni: ngar enligt en sammanställning - som gjorts . av en, expert . vid "vatten- fallsstyrelsen? ÖstgötacC or: 'respondentenkommen- Så har vi fått en experts örd på vilka "risker som nutidsmän- niskan i våra växande städer och tätorter" utsätter. sig för när hon tror. sig andas in en syremättad och hälsovänlig luft, Det är tack- nämligt, att vetenskapen. kopplas nutidens bostäder; Endast "grupp "ett har både; ya vd ev, bad, elspis och kylskå mm Vad "Halland, beträffar” är 2.600 "åldringshushåll," som hän- ;-)'de gamla, har. ute i byg ) | får troligtvis den första dylika sam- dessa problem i och genomför en inventering av 'det bostadsbestånd många fall är "vetskapen - kvalitet alltför bristfällig. Halmstad i Wijer förfnod- | ock Varberg el-' TRÄ eo ”hemhjälps= 7] mänkomsten, SS ndénsen: är att ju större oskjädspnräde som 7? $ finns i ett Många gamla: "kan, inte, klara sig själva utan mer eller dre” till- fällig hjälp. ; Stockh Im :(Skog-Press) . "Det fel” att tro att de' stora, dyrbara ”maskinerna gör "de största insatserna i för "vårt, skogsbruks rationalisering, v Den målmedvetna vardagsrationaliseringen ; -, ;åstad- kommer betydligt. stö; esultat, hävdar, jägmästare. Hans Hedlund i Svenska + Skogsvårdsföreningens organ. SKOÖGEN., Snabbt har ratio- naliseringsåtgärderna av, denna typ slagit "igenom, . de. har ' också haft en'i många stycken revolutioneran- de verkan. äntligen" måste angripas. 1- ' Skulle siffran 400 dödsoffer te ta ningen stimuleras; ”Y - som den fåkunnige vågat hysa om att vi kommit till ett stadium, där | rökens och avgasernas problem i vårt land för luftföroreningarria visa sig vara alltigenom korrekt, har vi uppenbarligen ingen'tid att försitta--när det- gäller -motåtgär= der, 'I första hand. måste forsk- Några 1: endas t för några år” sedan tyckte man att det var bra att komma 'ned till 0,4 dags- verken peri iskogskubikmeter för arbetsmomenten från stubbe till av- lägg. En notering på 0,2 dagsver- ken är i dag. mycket vanlig. I den mån -' hela-stam-och-träd tad. linte | gått lika” snabbt med” 'rationa- liser: ingen, På Korpilombolo” revir fanns det 81 hä. tkörare för 10:år sedan mot 57 i dag. Tar man hela övre” Norrbotten” distriktet var. februari 1960. 2.250, man i "arbete, i "februari i år var 'sffran 1.125, alltså en hedgång med hälften. Det är. dock" "inga allmängiltiga "siffror. Det. är speciella förhållanden, int e enbart maskinerna, 'som lett Il denna. utveckling. Avverkning: songen har utsträckts och huvud- delen av arbetarna är sysselsatta året: om. Deltidsanställda arbetare förekommer nu i mindre utsträck- ning än för fyra år sedan. Trans- porten från stubbe. till avlägg har i. hög. grad. effektiv'serats .tack vare de tekniska resurser man nu | dömningen av vi förfogar. över. i bygderna, som | i'sina "hem, får! etskap” om". vilka : möjligheter i'som” + redan; ; finns ' för - upprustning" av bostaden. "Det 'kan- ske behövs” en bättre brunn; vat« | bättre tenledning,'avloppsledning, ' värmeisolering: för. at perioder, 'centralvi mi av. köket m ”m.' För mål + finns "lån . tillgängliga upptill 10.000 kr, lån vilka i praktiken inte behöver. återbetalas, Genom aktivi- sering av: denna upprustning kan betydligt drägligare villkor skapas åldringar och samtidigt ' tyck som. för närva- Ån nybyggnadsa anser! I ikölöverstyrelsen det ”ange-: läget att inte formella: hinder 're- $es mot anställande av reellt kom= 'petenta lärare "och i en -skrivélsé tl eckles ikdepartementet har ö yreksen | ansett. sig böra” rer sea” frågor rörande behörighet "till 'lärartjänst." "Bristen 'på- klazslärare" är ' inte så omfattande com ämneslärarbris- ten. Överstyrelsens möjligheter ait ge dispens från kraven på semina- rieutbildning finns och utnyttjas i inte - alltför obetydlig omfattning då det gäller klasslärartjänster; På kommer. dill användning blir” det möjligt” "att krypa ned ännu lägre; I präktilkte i il tjänstgöringstidens "längd -för att större” tätorter och” Mu glesare landsbygd. Skäres antalet” gäöks- dagsmän > ner: alltför mycket, kommer vi snart nog. fram”? till en situation," där den "befolk Ir, +« | ämneslärarsidan är. läget ett an= nat och 'stadgebestämmelserna me- ra detaljerade samt praxis kanske delvis strängare. a Bl; a. upplyser ö erstyr en, att den ' när det gäller ämneslärarna praktiskt. taget alltid medger - pens. från två års full lärantjänst- göring i samband med tjänstetill- sättning.” Sökande till tjänst som har minst: tre terminers väl vits- ordad tjänst, och normalt bra provårsbetyg kan få" dispens. In- nu nehåller betyget Ba-serier ges av- slag.” Svag. lärare bör ha "de. fyra terminerna.” , Dispens kan. även medges sökande med lärarhögskola om” tre terminer, vari ingår en efter: två terminers tjänst. "Fråga ' har uppstått om | sökande méd förkortad, lär aruitbildning (två terminer) 'skall. få medräkna den andra terminen: (praktikterniinen) som därartjänstgöring då de söker tjänst. Skäl kan anföras både för och mot, Överstyrelsens ställnings- | tagande erhålla ordinarie ' befattning torde -Jinte öka rekryteringen" till lärar- banan. Efter "vederbörlig - praktisk lärarutbildning är yrkesvelet ju redan "gjort, Däremot” kostar dis- pensgivningen statsverket pengar. Det finns alltså ej anledning ändra” på ovan nämnd praxis, Beträffande dispens från provår : tillämpar-- "Överstyrelsen ”” följande: | Enligt äldre bestämnrelser 'i läro)... | verksstadgan krävdes: för dispens ' Läraren -. van jämte klockaren och 7 prästen. en gång. kommu-: nens: enda ur] dem. har én. sådan - unik ställ- ning i dag.” Men det är fontfa- . gande precis lika viktigt att lä- väsendet inte” bare än wälinfor- något arisvär, er ställt s - och. mer verkningsfulla” m villkorliga 'domer Så : länge: omkring 'som vettvilingar i tra fiken med' de fordon de' åtkom- de straffas lika obönhörligt, som de lika farliga 'ralltfylleridterna. RA Caballo i NST. ler aldrig har dt sådant uppbåd". av TV-tekniker, clika" slag, den "stör överhuvud taget ett eltåhej utan. tillarna så likgiltigt Program. ' 4 H: et i i Svenska Landsbygden : ; (om trekampen). aw keiina i gemen besilter för myc- ken klokskap. 'i dag." Det: fbe några få omedvetna, hustigkur- rar i riksdagen av så banalt slag att de får hållas, Men säl- lan vågar någor stå upp och driva en” verkligt. "särpräglad politisk ”linje.. Han - skulle "snart hyssjas ned av sina' Ppantivänner. nad egenartade har ingen mark- nad. " Handelstidningen. mars 1084 för sin. bokad och inte behöva ' för bilillgrepp skulle "påverka sbrottestatistiken.'. ”biltjuvarna ”MBänger :: Det måste sägas att sällan: a | ten: i de berörda städerna "och > «+ Delt företer; som "om; politi" Ingen av - raren' i. det ' obligatoriska skol- . mit, talar. Åtskilliga skäl för att - 5) experter avst. « like resulterat i ett för de flesta oo Å , Här finns” utrymmen för: stora Hur rationaliseringen kan verka Semitrailern blir mer M st | : - : : z | insatser. som. jämförelse kan ifråg 4 a oo ” nämnas, att man:i.USA. hittills råga öm insatsen av. manuell ar- SS | från provår en sammanlagd tjänst- göringstid av. minst ' 16 terminer. det verkligen inte en enda poli- tiker som vågar bryta den tysta blockaden? BOSTADSMARKNADEN I ' STOCKHOLM håller på att bryta samman. bo'tadsköerna är väntetiden upp- är endast tre kvar vid ungefär lika | en semitra'ler att vika sig vid in- tidigt med att fordonets hjulbrom- | krävs, Tio terminers lärartjänstgö- | "Jag deltog : ' Matt. 18: 19.70 åt 10 "år. Den stockholmska stor avverkning som för ett decen- bromsning i halt väglag. Den kända | sar träder i funktion. Den vridan- | ring är dock hittills minimum för febjudning, En gång i en kaf.: kvällspressen nämner en lång rad | - nium sedan. Överallt har det dock | tidskriften Commercial Motor 'redo- | de rörelsen, vilken ger upphov till licke seminarieutbildad sökande. | trevnad itilllg, r vt hade mycken av orsaker, till ' bostadsbristen, S— gör för en test av denna anordning | fällknivssituat'oner, fastlåses " och | Folkskollärare kan få dispens från | skulle skil; El vaner J iInnan, vi och redogörelsen : återberättas . av | upphör. Fordonet går rakt ' fram | provår efter åtta terminers lärar- |. jag åt föreslog värdin« men berör inte en av de avgöran=| =-. . de anledningarna till denna, näm- ligen folkomflyttningen, skriver Skånska Dagbladet: Genom. medveten koncentration av industrier och affärsföretag till | ”:< de större. städerna, måste folk föl- ja med 'dit,.om de vill. ha syssel- sättning. När folkomflyttningen får sådan omfattning,.som fallet är i vårt land, blir en enorm bo- stadsbrist en naturlig följd, Stor- stadsregionerna kan inte smälta omställningen. Man hinner inte bygga gator, Iedningar för bostä- der och hinner inte uppföra sko- lor, sjukhus och annan service, därför att behoven. plötsligt blir så enormt. stora, Följden | hlir en eftersläpande service åt bostads- I alderaal rat'ska .tidni nyvunna erfarenhet: och tidningsekonomi ett elände. lagt ned 10 milj. dollar på ”luft- ooo förö kningen"".. Skjutjärnsjournalisten "Herbert ” Söderström, som"sedari "några "må- nader är. chefredaktör för den i Örebro, skriver, pres ad av. sin Tidningsutgivning ären" indu- "stri, journalist'k är 'ett hantverk ” Hr Söderström har tydligen in- te haft någon vidare framgång på = CHarfry: Hjörne i GP.) betskraft och -hästar visar. några siffror - lämnade av ' överdirektör Karl-Axel Annell i Domänverket, På Kalix' revir fanns för 10 år se- dan 100 :häztkörare i ärbete,' i år sitt nya arbetsområde. Jag skulle vilja ge' en: något fylligare for- ; Tidni tgiv ming är k F verk, som i vissa företag håller på att förvandlas till konstindu- stri. Konstförvantandan hos typo- graferna lever kvar även om ma- skinen övertar mer och mer ar- "Journalistik | är ett hantverk, som när det är som bäst utvecklas till konst. . lande ' och ” "stimulerande -syssel- sättning.” : Tidningsekonomi. är en a fängs- : — Stockholm” On En brittisk åkeriägare” har kon- struerat en anordning som hindrar Svenska = lasttrafkbilägareförbun- dets tidskrift Lastbilen: Nyheten > Jeliminerar risken vd inbromsning för uppkomsten av s. k. fällkniv då väglaget är halt. Det gäller en ny- onstruktion av svängcentrum ut- förd av ett större transportföretag i England. Enligt redogörelsen kan den mest svårhanterliga av semi- trailers inbromsas utan någon så- dan risk, då nykonstruktionen ta- gits i /bruk, ' Konstruktionen ' består i stora drag av en liggande skiva — en bromsskiva vilken är styrd av den ena fordonsde len samt en skiv- - - - riskfri i i halt. väglag broms som tillhör den andra delen, "All trajl Numera kan sökande till viss tjänst få dispens från provår med kor- tare. tjänstgöringstid, om han har ingår i t lingen. och bromsen påverkas sam- eller i kurva såsom avsett. Proven utfördes med en semitrai- ler, vars dragbil hade en myckét kort hjulbas och på grund därav visat starka "tendenser till vikning i halt vägunderlag. Fordonet pro- vades i "en mängd situationer” god iter re akademisk meritering än som tjänstgöring. i : » Enligt bestämmelserna om "sär- skild ämnesutbildning för, folk- skollärare kan en terminskurs och ett akademiskt betyg inte kombi- neras. Utbildningen 'ckall omfatta antingen två terminskurser eller två med och utan hjäl dni och proven visade klart att'vik- ningstendensen uteblev 'så snart anordningen sattes i funktion, 'kademiska betygsenheter, Skol- överstyrelsen godtar dock en kom- bination, eftersom en sådan” ger likvärdig utbildning. Folkskolära- re med vidareutbildning I bestående av en kurs och ett akade- : aAjonkisträgon, miskt betyg får alltså normalt be- hörighet. . Detta motsvarar alltså överstyrelsens handläggning av ing i övrigt, it. ex. hög- |: PÅ VA (CEN = Sad två: av. . eder komma : Pverens, OM, nan, satt. vi . skulle ha, er böne- stund. Ja”, genmälde jag, ”men” vad skola ' vil, bedja . om”? Något” förlägen engav hon att det finns ju så Mycket att bedja om, Och givetvis finns det så. Pen bför- modade . frågan. blev” dock. 'en ' tankeställare - och vi kommo så överens om vad vi skulle gå in= för Gud med, Jag minns ännu Spenhoten från ' denna stund, | många såd: Jag upplevt, fana "stunder har tb komma överens vi skola bedja har sm vad särskilt löfte: med sig, . . Vad bör du bedja om i da CC Matt, 18: 1822 Se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.