Onkdagen den 18 mars 1964 = LT Onsdagen den 28 mars: 1964. IT = =. Jordför värvslagen rv Många och starka anströ äng- ningar har gjorts — främst av högern och folkpautiet — | Aktuell kommentar » Alltför ofta har "En gång d början av förra år- hundradet skall hertigen av Wel= lington ha blivit tillfrågad om han Jordförvärvslagen har åter . diskuterats i' riksdagen. : - Det inte första r som bekani r N - gängen denna. "mycket om- | att få. lagen upphävd men, de kunde” skriva, en. författning för: PN-mistorien: Pen yrsrd la demonstrerat en full andringen stridda lag varit på tapeten.j har hittills avvisats. En viss ön Malta,- Han påstås ha svarat är full av frågetecl UU. Thants på Intresse för påpeka & brist Lagen har varit föremål. för uppmjulning har + emellertid I ”Nej, man skriver inte en sförfatt-., måste konstateras En ” tatt visea mindre g nden om delade meningar allt sodan| ägt rum i fråga om agens ning för ett. örlogsfartyg”. ivriga försök att för! in ma et a iarede förhåtlangen er får den föreslogs och utreddes. | praktiska gillämpning: > » fö I våra dagar är Malta icke nå- krigsutbrott i östra a a pve genomförs reformer pA vär det Den infördes på sin tid genom Värvsmöjligheterna har . lät- got ”örlogsfartyg” längre utan en området hittills gått bät ” e förändringar som & ser and. samverkan mellan dåvarande| tats för icke jordbrukare. kronkoloni, som England gärna' vill man vågat hoppas. Å v rt gag- os sar 4 nar flertalet. Det bor , Bondeförbundet och- socialde- För en tid sedan hade folk-|[|ge frihet. , Som, marinbas har ön Wandelstidningen. vera faliat då varken Sakala 3 a ti sl — och "blivit värdelös mokreterna för att skyddat partisten — distriktslantmätare tjänat 'uti— oc . ica eller andra skäl «oh sand N ä 2 tids- nansidla e skäl moti- böndernas jordinnehav mot| Mac Hamrin från Kalmar H (raket och cällor det alt se Så Under en följd av har verar en sådan kolsinnighet frågealt jordbrukisminister Holm'- I avist våd denne' tänkte göra med anledning av den' utred- ning som gjordes | 1961 "om jordförvärvstagen mm, men som . ännu ej' lett till; något regeringsförslag. ” ”Jor dbruks- ministern ”"åvarade "att "en re- form '. förbereddes "av ” såväl jordförvärvs- och bolagsför- budslagen : med anledning. av jordlagsberedningens ;" betän- kande. Nästa års riksdag” kun- de vänta förslag i ämnet sedan men i jordbruksdepartementet "gjort en översyn av förslag och handelsulbytet - mellan Sverige och Japan resulterat i betydan- de svenskt importöverskolt. I hög grad har detta sin förkla- wing i de hittillg hårda import- restriktionerna i Japan, Den nu inledda frigörelsen i utrikes- handeln och den mer liberala inställningen till tekniskt sam- arbete . bör emduienid enligt Mckanförbundet ge: anledning för svenska verkstadsföretag att uppmärksamma den gora mark- nad som Japan utgör redan nu då det gäller kvalificerade verk- stadsprodukter av olika slag. spekulativa köpare. Betydande jordförvävv gjordes nämligen av'penningstarka personer för att skydda sig mot en infla- tionistisk utveckling och skaf- fa sig sommarnöjen, Det stad- gades i lagen att köp av bond- gårdar ej fick göras av. and- " fa'än de som. själva tänkte ägna sig åt deras skötsel. Det var: ett aber för köplystna men penningstarka stadsbor och likställda. Därigenom” mo- nopoaliserades jorden åt jord- brukärna; sades det av mot- ståndarna. " Men regeringens kollektivtän. kande tycks tyvärr vara oupp- lösligt förenat med en anmärk- ningsvärd nonchalans mot mi- noriteters problem och wobero- ende av hur pass engeligna de kan vara, En cådan etityd kan inte möta ' annat än berättigat kftander, " " Sydsvenska Dagbladet, Malta en författning, Londonregeringen har lovat och Sagt, alt den 31 maj 1964 skall Malta få full självständighet inom , Samväldet, 250 km" klippa med 330.009 människor mitt i Medel- ) AED i havet "skall "omvandlas från kron- "Maltas hann som nu har upphört att vara marinbas för engelska / koloni ' till självständig stat — pre- os . flottan: =; - ve cis som skedde med Cypern 1959—1 tills har alla försök alt uppnå po- I utlovade Yeiheten. Det är "ingen 60. 'Men nu är frågan ' blott den, |jnick enighet på ön' slagit fel lätt uppgift, även om Duncan San- om inte. tragedin på Cypern kan| Nationella partiet vill ha Malta dys, som det sagts, gärna är be- komma "att upprepas — om än il som en monarki under den engels- | redd att tillmötesgå Dom Mintoffs något mindre format — på Malta. ka drottningen och med'en brit-|krav på en begränsning av Kyr- Ty', öbefolkningen ” är > knappast tisk generalguvernör som hennes|kans privilegier, : - mindre oenig på Malta än på Cy- representant i spetsen för öns sty- Engelsmännen + har givet sina Mars och maj blir hårda må- nader för . kolektivanställda som" varit 'på sin arbetsplats i mindre än fyra månader. De remissylltranden,' Till följd av pern. Det är nu på förstnämnda relse, och" dessutom alla kyrkans bittra erfarenheter på Cypern och de betydande ändringar som os . ; 8 ar har nämligen inte hunnit kva- ö visserligen icke två olika folk- privilegier "bevarade, Labourpar- | vill inte se en upprepning på Mal- BONDEJORDBRUKET HAR | Nordvästra Skånes Tidningar. lnnoora- sig för helgdagstön, 2. slag, .som ligger i luven på var- FUNNIT EN FÖRSVARARE '..|. i kulturtidzkriften P ers pek- t i v, vilken som bekant utges av Sveriges Lantbruksförbund. ' Det härider, antyder Perspektiv, att duktiga jordbrukare som; "önskar utöka sin "gård utkonkurreras av ”jordhungriga institut'oner under stater råde t. skett, inom - jord-. och - skogs- bruk" de senaste 'åren' fyller . lagarna i fråga inte het de krav 'eom' "ställs På dem,”sade Giltighetstiden för lagarna här förlängts till den 30 juni 1965.” På" fråga av in- orpellaniten : förklarade” stats- andra utan "snarare två världs- åskådningar: å ena sidan'en brin- nande katolicism: med monarkiska böjelser, å andra sidan 'en republi- kansk socialism, med lika utpräglat republikanska krav och önskemål. ” Maltas historia går liksom Cy- tiet 'vill ha en republik med presi- dent, och. önskar att frågan. om samhörighet, med Samväldet skall avgöras först efter "det att själv- ständigheten proklamerats. Det är nu på samväldesministern Duncan Sandys det beror, hur han i gina överläggningar dels med ta. Och Maltas egen befolkning är kaneke ännu inte helt beredd på den ändring i levnadssätt, som uppstår, då en av England för- sörjd. flottbas övergår till att bli ett samhälle, som i det långa lop- pet måste försörja sig självt på turism och! småindustri — låt vara Fängelsedomen mat = Hoffa är en persorllg framgång . för Robert Kennedy, vilken " som justitieminister sökt fullfölja en av sina tidigare huvuduppgifter: at rensa upp i kriminella nyc- 'kelsektorer av den amerikanska får alltså. inte betalt för de exira fridagarna. För de an- ställda som normalt har fem- dagarsvecka kommer mars att bestå av 20 arbetsdagar och 11 fridagar. Maj består av 18 ar- betsdagar, och 13 fridagar. statens beskydd”. Perspektiv re- råd, attt hon icke varit inne | perns , tusentals år tillbaka i ti- dr. ' Borg Olivier 'och / dels med |med hjälp av' engelska subsidier Fokföreningsrörelken. Dh äl . - Metallarbetaren.. sonerar så här: . på tanken, att. helt Sbpa' Jag- den — till > romarnas och fonieler” oppositionen skall lyckas uppnå ett |i begynnelsestadiet. . Sh fromgång mm Jan idra til | a Att lantgårdar i enskilt bruk stiftningen i om hjälp: Den tjänar nas (Kartagos) tidsålder. er all resultat, som gör det möjligt för N. rP. s, |ändrade oOru sär ningar när Något "måste göras för a slukas -upp av en jätteinstitution | N5' ha' legat under Roms välde. kom Londonregeringen att ge Malta den mös Kennedy går av. överväga sin förbättra de svårt handikappa- leder lätt till avfolkn'ng men — ön först under Bysans” och sedan H framtida roll i. amerikansk po-ldes. vilkor. Om inte kommu- märkväl!, — inte den oundvikliga under arabernas härskarmakt, Un- ot : H rå litik — kanske i så fall det nerna orkar med att lätta de avfolkning " som sammanhänger "allmänhet ätas på jordbruka- der medeltiden blev, ön. först er-|/— märkligaste resultat som åstad-| drabbades bördor: är det lands- med det mindre jordbrukets bris- tande lönsamhet, utan en avfolk- ning med ekonomiskt maktspråk. I ju större ut: träckning oper- reh!'l även" om såsom. ofta framhållits" lagen. — samtidigt övrad av sicilianska furstar och därpå av den korsriddarorden, som kallade: sig - St! "Johannes "av Je- VEINGE. KRÖNIKA | —/ kommits av James Hoffa, boss av ökänt slag. I Låt vara wofri- villigt. - tingens sak att ta itu med sa- ken.' Och var och en av 05s, som den varit ägnad att beva- vi som har hälsa och” krafter, borde . känna . att . vi - har. en skuld. att "betala. till: den som : inte fått den nåden. 7 et i SDS. malt intresserade "kommunealordfö- randen Ludvig Jönsson, som på sin . D Pgens: Nyheter. tid gav upphov till detta. Här kun- - de man få se flinta i olika former Ak skatten måste höjas. 0. fn den avlägsna stenåldern så-Iska0l höjas är ett axiom för väl som saker com hör emma | f; sng er från 1800-talet. Det war väl också | "n2sministern. .Staten behöver meningen att ett gammalt hus från | Pengar och då tar också: staten pengarna, Hr Sträng 'kan inte rusalem, - men sedan: blivit. känd som > : Malteserriddårorden, + : Under dessa” korsriddarés'. ledning uthär- dade ön" 1565 den urkiske .sultaz nen Suleimans : belägring ; och drog genom sin tapperhet till. att rädda det kristna. Sydeuropa, De Veinge har åter. sr sån ett par skol hus." Om detta :är väl inte mycket ä et: ha” fyllt! sin” uppgift | och "skolväsendet har'som allt an- nat ”rationaliserats till större en- heter. Det "är ju inte" heller 'en sämre , skola" man fått med den pampiga: centralskolan vid Veinge + samma sekel skulle flyttas hit och son ga .' institutioner : "uppträder som jorddrottar, desto-mer hotas os de drabbbade bygderna av: av- folkning; ' inskärper den citerade tidskriften: M Det gamla begreppet bonde & är ett ord som ur:prungligen betyder |” Svårigheten att bemästra ve-. tenskapens lavinartat växande vid. joudbruken” övergår från” far till son "eller ibofast, boende, En levande bygd] annan rig och alltså kvar- | efterföljande" århundradena . kom | stationssamhälle: jag . A År . i ä N Re - Sign, h tt tolkskol - | sättas upp, och minna om tiderl+tänk; i å a ikan> skapas blott på ett sätt, av | kiiver Bonc dehend.; Det': är | Malta växelvis "stå, under byg rden:d gon minnejk fen er Som ”aytt ST Tr a sig något annat, det har informa'tonsström .överdrivs of: på orten arbetande och boende människor, Att förvandlas från en med om- sorg skött? gård. till en ab:trak- tion — ett antal tunnland; diden> : tfierbara bland tunnlandens mas"! sa — är i det enskilda. fallet en degradering och för det hela en mwärdeförlust, ' hete et- -avslut- viste placera en delav detta i jord- man inte heller tidigare kunnat under alla de år socialdemoskra- Iterna regerat. Varför” - skule 1964-:vara ett undantag? Årets skattehöjning tas alltså ut ge- nom att avdragsrätten för folk- pensionsavgiften . slopas. . Vad händer hämäst? ' Att statens behov skulla vara mäctat med ta. Men en canering av dagens ohållbara sitvaton' förutsätter att -universitetsbiblioteken - slås ut> på mindre :— och "specialis=—- -. serade! — enheter. Fil” Ke.” Lars-Erik Sanner, chef för Fantbrukshögskolans bibliotek. en får höra talas 'om Veinge muséum Det finns säkert: veingebor som skulle vara intresserade. för saken, För något år sedan såldes Veinge Bygdegård, och häromdagen lästes i tidningen att 'Bygdegårdsförenin- gen gått i likvidation. Därom är - | kanske, inte. mycket att orda- det är inte att nuförtiden hålla en ”bygdegårds' eller ' föreningshus affärer: :-flytande, Den kommersiella spanskt 'och-portugisiskt inflytande. Men "1798" erövrade Napoleon : Bo- också kallades ”mellanskolan”, Har nämligen" en "gång i tiden (åren 1918—20) nött. dess” bänkar. ”Mel- lanskolan” räknade man'tredje, och fjärde skolåret, Men eftersom små- skolan ' räknades "för "sig blev ' det 1:a-- och" 2:a gr Sen kom” man uppenbantt. att ett slopande .av lagen skulle: medföra - en -upp- . luckring :av'. detta: förhållande. Härför: talar - gående” penningvärdesförsäm. "ringen" En” rad "personer: med gängligt . kapital -ckulle' om ; Tagen. upphävdes 'passa på art också: den fört- ja engelsmännen. . Från” år 1800 - har Malta, alltså” varit. brittisk krono- rinbas i Medelhavet. M . Britterna härskade: rnilt | på sta | ningsvis i Perspektiv. J d a öjning "i g Lis SA eler: skogsbruk Och bönderna Sedan 1921 har den. under skilda | 3: hen drar ungd från denna skattehöjning 1 sommar " hotar INTE ÄR DET ROLIGT FÖR skall förvandlas ? från / ägare | perioder "haft full självstyrelse, och | gick (det var: alldelt égna förströelse- och nöjesarranger | Verkar inte :troligt. Höstriksda- |sjunga i "Sverige om det skall rån jet) 7:e skolår och det blev kallat 5:e klass. Sedan "var. vederbörande an- sedd "som ,fullärd : för livets ' värv. Någon, enstaka. elev: med burgna föräldrar fick'/ chansen 'att börja i. : realskolan - i Laholm” Men 'det var inte många. Denna läroanstalt hette, den tiden Kommunala Mel- lanskolan:--Artur Hamnö,' då lärare i Veinge. kyrkby för sista" klasser- mn berättade en gång att en främ- .. | ling som: besökte platsen undrade för . dess” visade . tapperhet - under om verkligen Veinge kommun höll bombregnet. -” l nee sig 'med' egen realskola >— han "Under de senaste två årtiondena hade hört talas om ”mellanskolan”, är en fråga: som : jordbruks- |har Maltas poli ” liv präglats | Hamnö korrigerade misstaget. Han ministern borde söka” besvara | av "två, varandra ' häftigt ” bekäm- Mae A det tv döp! pter. om i positiv anda. Mess 2 et |Pande partier — å ena sidan? det | ”Småskolan. bör väl också Täknag or fara katolskt-kyrkliga, nationalistpartiet, still folkskolan .— det är ju folk i|som dominerats: av kyrkan, och .å|som går i i den "också", sa" han. ' | andra' sidan ett Låbourparti, som AR vill. ha socialistisk -regeringsform och ; skilsmässa mellan stat och kyrka. Sistnämnda parti kom till makten 1955 och lyckades under sin temperamentsfulle ledare Dom Mintoff - hålla sig - kvar till 1958. mang, .Vi minns som gammal ve- ingebo > med vilken "begeistring Bygdegården ? i Veinge kom Man ' tecknade listor och låg i för: glatta livet. Det hände för 30 år sedan. Vid samma tid hade man också planer på ett Folkets hus vid Veinge station, något som stan- nade vid, fromma önskningar. Ve- inge Bygdegård hade historia eller i varje fall tradition i bakgrunden. Strax intill ligger nämligen Vinghs | - hög. Här menade. man, skulle denl!a förste veingebon vara jordad. Han som gav bygden sitt namn, Något som 'terde vara vad man brukar nämna folkdikt. i gen skall väl ha lite skat Mebry- deri den' också. > Helsingborgs "Dagblad. vara bråk om hennes geger. : Samtidigt sänker hon sina an- språk från 14.000 till 11. 000 kr för en Jlördagskvän med : två framträdanden. . t Om Sverige inte drabbas äv någon svårare olycka än . att Siw Malmkvist slutar sjunga på hemmaplan "kan vi vera mycket tillfredsställda... r 14.000 "> eller 11.000:-kr. för : en lördagskvälls sångframträdanden:' står inte: i: någon "rimlig: proportion till. varken : Siw Malmkvists eller andra: upphaussade unga sång- idolers prestationer. Sådana ga- ger vittnar endast om en långt- gående inflation både i pengar e, > vill sor rendator er.” En "sådan ut- ” veckling skulle inte' vara Ilycki lig. .Dänför får man Hoppas at lagarna får bestå it väsents "ligt, En fråga i detta samman hang” -emefhertid att. lösa - kveditgprokbemet.. En: medelstor gård på: slättbygderna. kräver med - dagens priser ::100.000— 200.000 kr: i uppsättning 'med lört och fast." Var skall en-ung bonde da : dessa”. pengar? Dei det "dominérande , politiska infly: tandet på Malta. har utövats” av den katolska kyrkan.. Under .andrå världskriget blev - ön svårt. ansatt av det tyska bomflyget. 2.000 män-, niskoliv och 35.000. hus- gick för- lorade. Men efter kriget satsade engelska staten. 500 milj; kronor på öns. återuppbyggnad som belöning sÖTORa or / SVERIGE söm i 150. år konsekvent u vikit att engagera sig i det makt-' politiska spelet i Europa och i krigiska konflikter att särida sol- dater till vad som i'långt'ga tider kallats ” Europas " orol'gaste hörn, skriver Göteborgs-Pos- te ne ot ” Sverige får också räkna med att + om det vill sig illa så kan Cypern- aktionen kräva. mer av:liv och pengar än Gaza och Kongo. Litet vet man ock:å om det maktspel som bedrives bakom ärkebiskop Makarios. Var Sovjet står är ock- så en fråga som intresserar. Man i ”. a får pyje:sa meutralitetsbegreppet Rn - KR MERA PENGAR TILL - hårt för' att finna den nu före- slagna "aktionen i överensstäm- | ” LANTBRUKSNÄMNDERNA ;/' . melse -med detsamma. Alla dessa | "> skall det bli enligt "en' proposi- negativa faktorer böra registreras | os soc och allvärl'gt dryftas. -tion från jordbruksministern, som Till sist finner GP att övervä-| förerlår” att 'jordfonden .' tillförs ytterligare 35 m'ljoner kronor och att. nämnderna" dessutom. får 15 "Lärarutbildningen för gymnasiet. får inte snedbelastas' Stockholm (TT) - ” > " Det går inte att zom gymnasie- utredningen tänkt sig utbilda lärare med — tillfredsställande kompetens för undervisning på gymnasiet "på så kort tid som tre år. Detta slår och gott omdöme. "> + lärarutbildningssakkunn" ga fast i Hallands Nyheter. sitt remissyttrande, De sakkunniga | er söt a framhåller - precis som Läroverks- Siw Malmkvist förklarar att ' örbund gjort i sitt re- | svenskarna 'kan : få slippa höra missvar att för gymnas'ekompetens | henne, om man bråkar om ga- Tiden går emellertid och ibland kan' man räkna jubiléumsår. Ve- inge betyder enligt de lärdas för- klaring ”skogsbornas bygd” och det låter ju inte så dumt, En gång i' hedenhös har -här säkert susat djupa skogar och efter att nu se- demuséum, Det var den gamle ori- dan många år ljungbackarna blivit ginelle, beläste 'och för allt gam- vacker "och smått. imponerande. ;| Den ger arbete och: inkomster, Vi "Veinge har alltså aldrig haft nå: gon kommunal. mellanskola, men däremot ha ”meltanskolan” (på dess vin ing) funnits ett byg- : gande skäl talar för Sveriges med- verkan. Tidningen har rätt i att ” det är eri allvarlig aktion men be- miljoner till att dela ut i lån tilll Sistnämnda år avgick Mintoff som . | minns hur. vi för jämt. 30 år se-|krävs en utbildning på minst fyra | gerna. fA höver inte oroa $'g för att det är "jordbrukare; ' "IRL Föötidfprotest mot att engelsmännen från- vart tillsamman med en Jamrat år, påpekar Prolvärlden och fram- a kan wi förlora mycket ' : nödhjälpsar! a s fråga om ett politiskt engagemang. | Ningén” tror 'att det är erfa- | !08 'honom myndigheten över den : Lingilig- by. Ihjäpsart i de Vlliga håller: .. : på — i skatt, 1000 - man” stora polisstyrkan på ön, vilken enligt "Londons ' åsikt missbrukades.. . för . . partipolitiska syften! ol . Vid. senaste valen på Malta 1962 segrade nåtionella "partiet. med - 26 mandat mot Labours 16..Premiär- - SNS minister på ön "blev därmed dr | - ot Borg Olivier,. en. advokat med eft] pair inställer pg frågan osökt” = något passivt temperament i mot- dag? Räcker det med - a Mots' sats "till. den livlige Dom Mintoff. Nilsson i-Korsnä a att mot Båda ' de stora partierna önskar kan den betr: rsnäs. vill det? Eller självständighet - för Malta" — men | : först sedan Dal 25 som avskaffad under "olika ” förutsättningar. Tre krati ka kvi alarnas' socialdemoz småpartier på ön intager en tvek- - iska kvinnodistr'kt fattat be- sam hållning: ett av dem är emot S'ut om avskaffande? "Måste det självständighet; "de två andra 'an- kanske fentäv bli en Tiksdagsfrå-' ser frågan för tidigt, väckt av rent ga, och hur” ställer sig i så fall hr | Yi Jovde. Det fan ekonomiska skäl. Hedlund? "Och 'vad inträffar oml. dä - Engelsmännen vill som sagt gär- > riksdagen slår fast att Mors dag na ge ön. frihet" och har "också skall avskaffas? Kommer svenska utlovat fortsatt "ekonomisk ” hjälp. | folket att traska 'patrullo' då ock- Enligt en 5-årsplan' skulle" Malta | - Så, eller: kan: man befara , att en |: renheterna från förra vårens ext- ra jordbruksöverenskommelse "söm till Stör del Tggér båkonr hr ; Holmqvists framställning till riks- dagen." Då örslärktes jördfonden | med 26 miljoner, och den yttre Y "fick en aldrg' tidigare skådad fart. Tidningen har inget att invända ”mot' detta "men u alar: ett 'var- "ningens ord: Po brer "Vi kan alltså räkna med” ytter. ligare : ökad "aktivitet" av -lant- bruk”nämnderna "och. därmed: en ännu högre. takt i strukturratio- naliseringen. Ur jordbrukets' egen synpunkt är detta sannolikt; trots alla de väl kända 'avigsidorna,' det bästa som "sker .— men 'det gäller verkligen att' samtidigt ' sätta in resurser .både. för: att -hålla de bortrat'onaliserade ' någorlunda skadeslösa och . för" att bevara landsbygden socialt intakt; Vilket : tiderna då det var storslaget att äga en ny cykel, Vi hade som ungkarlar "slagit makadam, ' var- | annan vecka på, vintern och detta vägunderhållningsmedet sålde ' se- dan kommunen till de som hade "I byvägar: att laga, ”Men hade en lantbrukare! något arbetsprojekt i utsikt ;kunde han få kommunalt bidrag om han anlitade oss arbets- lösa. På så sätt kom sign, och hans kompis till Lingilts by, där mwi:ble- vo inkvarterade , ett par : veckor. antbrularen ifråga (han bodde FN-aktionen är raka motsatsen, . Göteborgs-Tidningen, - MAKTEN KONSERVERAR . Det intressantaste med hr Er- landers synpunkter på "en" rätt författning är att vi så väl kän- ner igen dem från 1 svun=- na dar, skriver Mellersta "Skåne, Nu 'som då gäller, det för den styrande, den ”samhällsbevaran- de” makten att slå vakt om. gam- la privilegier och förmåner, som tillkommit vissa . folkgrupper av tradition, Förra gången var det riddersmännen och' i viss mån prästerskapet som försvarade pri- vilegierna och ”det bestående” mot de. anstormande Eberalerna, med vilka ' det ' framväxande so- cialdemokratiska partict slagit sig samman.: Den gången måte. rid- derskapet efterhand ge vika och lämna skansarna, och så genom- fördes den moderna demokratins | ratis ingsverk långt ute på slätten) ekogsekifte' -häruppe och på detta några :flerhundräåriga (antog vi) | risbokar '.han. gärna wille ha av- verkade. . Vi grep. oss verket an, men, väl nedfällda - fick wi veta Fången möjlighet äl igenom ”vresar”; Vi klagade vår nöd för" Algot ' Persson, som den tiden "var | arbetslöshetskommitténs nasielärare efter. de två första ge- ; skilt realistisk, nasielärare då blir alltför brist- PÅ. VÄ [CEN siet blir, som lärarutbildningsrak- : > Jak. 5:15. jer den studieväg . som leder. till j seras nog också mer än Vi tro. ningen till gymnasielärare uppstår dan. för att bedja för mor om eff Crbetslöshetskommistöns ningen. I stället för att införa en > Gymnasieytredningens fördag att blivande högstadielärare och gym- mensamma . studieåren väljer var)” a | sin ettårig fa egång är inte sär-| =. Och det inte bara u ur oden a syn- ETT. ORD | punkten att utbildningen för gym- fäll'g., Med lika lång studietid för] — trons bön skall hjälpa den lärare på- högstadiet och på gymna- . sjuke, . .-.. kunniga påpekar, risken stor för Liksom « vi "ha löfte att bedja att de flesta lärarkandidaterna väl. | om dagligt bröd, så ha vi det också ifråga om de sjuka. ; ” gymnasiekompetens, Om man inte) Atlt' bedja "för sjuka prakti- inför en kraftig spärr för utbild- Nog beder mor för sitt febviga alltså med stor sannolikhet en all. | bam och. nog går far gärna un- varlig snedbelastning i lärarutbild- hon är sjuk, Han samlar också sådan spärr "bör man lita till den | barnen för" samma syfte. Pre- i| inte, det: vill: vi åter" betona, är : man. Så kom det till att vi spräng- : 2 Doöktikt handlag ns idéer I något problem” enbart. för. jord- |!å ca 100 milj kr per år i fem och annah smygfirar? Skall det ilde de envisa bokbitarna med ay naturliga gallring som en längre | dikenter "och andra kallas. nu gången är det tydligen kungl, so- bruket - utan är en angelägenhet år framåt från London.- Men hit-| Så "fall i ittas en särskild gesta- |namit, något jag varken förr eller |studietid medför, hävdar LUS och | OCh då: i detta ärende och me- cialdemokratin som står på val- för hela sam hället... modérna des et | delning, som kontrollerar att senare. vari med ” också Dylik är därmed i princip inne på LR:s | "2 händer här, än vi äro benäg- . = NILS : . ing är nog också ; a - larna soch försvarar sina privile- .mokratiska samhälle ' 'betraktas 4 måste ialåtgärder ingen: "bryter mot beslutet? +: |; gj slag. söm det inte fanns] Krav på mibildningen av gymnasie- a at, tro, Kanske ivi dock bor gier, =. tas in, Ack ja, mor Nilsson i Korsnäs, lärare, - eldstad för" 'oss 'på wårt rum : fick " S . de få mera frimodighet till bön MN som: absolut. självklart ätt de. som läsa oå dem : ata har RR an än kommer att.bo'kvar i gle:bygder- | - Kostnaderna för dem får sättas konsekvenserna kan bli förfäran. | Vi ligga ute i stallet och det gick I för våra sjuka. Här kräves väl sa säger etta en” el bade] na skall bjudas i-princip samma "på rationaliseringsverksamhet de. Bestämt är det enklare att ha [Också bra. Vi frös inte. och krea- mer än annars mycket ödmjuk- om maktens sötma och'maktens| "villkor som tätorternas männi-| konto — men utan att belasta] kvar;det årliga endagarsspektak Allt oocagade inte heller på oss. stället. och samivaron var den bästa. het, men den som & tro går in= skor, Och eftersom den samhälle- Allt som oftast gick sing. den|Nu faror, "Tre decennier på maktens "jordbrukets folk nog inga bokar från|fö d ik 1 bl . mer än andra| let. gamla kyrksti a ör Gud med de sjuka, den går taburetter kan göra det, radika- | upprätthålla i Benn skattebetalare, tillkeger I RLF-tid-] (Helsingbor rgs Dag |)a och handlade. Kompis lagade blontevingarna I livit Svverka a en ”anbefalld väg. ; - . , Jaste parti konservativt, ” oc med folkminskningen lantbruks - ningen, - ” | bla ä )' käket på Qpisen i köket, Det var bar och givande skog." ' "+ | ' Kanske du å dag bör "bedja nl Dras De faran es a "I hyggligt och förstående" folks" på = an Charles, — för någon sjuk? » oe . : FR es
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.