se — jo : Torsdagen den 19 mars 1904 | = LT "Torsdagen den 19 mars 2605 FT = Den enskildes rättsskydd a Den enskildes behov sav. rätts- skydd har i vårt land länge vc -. mot myndigheterna ===> > : mer, Däremot har man på högsta . ort icke" velat uppta” till. över- ägande att införa en generell rit ett centralt samhällsspörzmål av största vikt. Det har rent av betecknats som ”elt av de vik- tigaste rättsliga problemen i vår tid.” I samma mån som det all- männas ökade inflytande allt mer kommit att prägla samhällsut- vecklingen, har hela denna fråga blivit allt. mer påträngande och "möjlighet till domstolsomprövning "av- -admi ativa avgöranden Här har nämligen två väsentliga - intreszelinjer skurit' sig, dels den enskildes rättsskyddzbehov, dels det allmännas intresse 'av en snabb "och ' effektiv förvaltning. Under ” denna reformdiskussion "Der. ökända kvarteren i det ruskiga. : Marseille” :— 'som Karl ne blott —-'i den, mån. de inte bevaras som” kulturreservat å la Gamla Stan. ,. sh : holris- storlek :— 800.000 invånare: — och staden har också genomgått en” utveckling : som påminner om alltmer industrialiserad provins. Invånarantalet "i regionen växer med 'svindlande "hastighet. Gamlå Gerhard sjunger är snart ett mint - Marseille är. en stad av Stock . Stockholms, Den är centrum i en. ) år gammal sta | Aktuell " I Frågan! är om . presiden kom t de puniten varit vägledande "= mentar sa AN vent; fö Gaulles.. gtlormalitspolitik "har ett av pingsverksomhoten en ör verklighetsunderfag eller ' om omskol den lägger en alltför stor börda på Frankrike. För de Gaulle själv saknar det i stort: sett intresse. Han känner sig kallad att rädda Frankrikes storhet v. ära, det är det enda betydelse- fulla. : rarna | ning s en effektiviserad industri behöver att man behöver fylla på kad- med sådan utbildning gom Det skälet är giveltwis helt le- sckolning den enskilda en ny stant.. . Men. de som inte kan komma . ifråga, de som är och dessutom ger en: . .Handelstidningen. a utslitna, får in- i allt större utsträckning syssel-|-. förutzattes det från många' håll, - övertaliga efler utslitna, satt den offentliga debatten. " Särskilt har det' gällt det ad- ministrativa rättsskyddet, varmed man brukar dvse den samlade effekten av. de skilda anordning- år, som på olika sätt är verk- samma för att trygga rättssäker- heten inom förvaltningen. Sedan gammalt har: detta rättsskydd -- icke minst tack vare riksdagens båda ombudsmän — ansetts! i allmänhet fylla högt ställda krav. Detta gäller både i fråga om ;att ]' förebygga . felaktiga förvaltnings- avgöranden och i fråga om 'att möjliggöra rättelse av. bristfälliga förvaltningsbeslut, ' Den snabba utvecklingen under ' efterkrigs- tiden på allä områden av sam-= hällslivet har helt naturligt kom- mit att aktualisera frågan om den bästa utformningen av det administrativa rätt: skyddet, Vad som härvid framför allt tilldragit sig intresset har varit spörsmå- valtningsrättsskipningen' , i att den' stora författningsutred- ningen skulle uppta även de ad- ministrativa rättsskyddsproblemen och förvaltningsprocessens prin- cipiella utförmning. Så har emel- -lertid tyvärr inte blivit fallet. .- Mot bakgrunden härav har centerpartiet : genom motioner i båda kamrarna; undertecknade |" av "hr Hedlund ”och förtroende- "rådens "medlemmar samt . andra " bemärkta” riksdagsledamöter, fört fram ” tanken - på '.”en '. samlad översyn av såväl förfarandet som organisationen, då det gäller för- vårt land. i syfte att: skapa ' bättre förhållanden ” i och ' "erforderlig rättslig trygghet för: den enskilde "medborgaren. re ts -Då emellertid. en översyn. av denna - räckvidd: sannolikt skulle kräva alktför lång tid, har. motio- härerna "begränsat" sig” till ett enda stort, centralt: ämne, näm- gen incipfrågan om förvalt- let om den . domstol 1: 'p överprövningen av förvaltnings-| r'ingsmålets . myndigheternas beslut, Enighet har rått om att möjlighet till sådan kontroll: bör föreligga ; i åtskilliga förvaltningsärenden, Däremot har meningarna brutit sig om omfattningen 'och be- skaffenheten av denna kontroll: i Vid flera tillfällen under : det senaste årtiondet har hela delta i stora problemkomplex i ena eller andra formen -tagits upp på det Farlamentariska planet, Ett re- sultat. härav, har blivit, att ett] | flertal särskilda förvaltningsrätts- liga frågor under en följd av år legat under: utredningar, '; som också avsatt vissa i och för sig intressanta. och" nyttiga delrefor- ÅTT HELT FÖRBJUDA "> "- H KVICKSILVERBETNINGEN i fav uträde skulle vara 'att kasta ut barnet med badvattnet, skri- ver Industriförbun dets Tidskriftietti lägg i debatten om dé "kemi ka "bekämpningsmedlen: = > i ; Bortsett ifrån att mar ingalun- da lyckats visa sambandet! mel- lån utsädesbetningeni:och. de på- talade förändringarna fågel- världen, har den 'roll, ; som 'be- kämpningsmedlen spelar. för vårt Jordbruk, kommit i' skymundan” i! disku:sionen. En' 30-åvig för- söksserie v:d Växtskyddsanstal- » ten och "tiotusentals prov vid Frökonttollanstalten har dock vi- sat, att /utsädet 'är "så. utsatt för sjukdomsangrepp att någon form äv betning är nödvändig. '! Något alternativ; till kvicksilverbetning- en finns för närvarande inte. F Tidskriften "under tryker Växt- skyddsanstaltens slutsats, att da- gens jordbruk helt enkelt inte har råd att undvara ut ädesbet- ningen med kvicksilver, . Även om kvicksilvrets roll för förändringarna i faunan återslår att bevisa, är det klart att man här liksom på andra områden skall sträva efter. att. undvika onödiga risker. Växt:kyddsanstal- tens av Giftnämnden upptagna 1 dation om ”; av s en betning som är :| ad efter utsädets art och beskaffenhet, odlingens be- tingelser 'etc, är ett steg i denna ” riktning. ” ; Detsamma gäller uppman'ngen om en effektivare nedmyllning av utsädet vid sådd. r betning, d v ALKOTESTEN MISSTÄNKLIG- GÖRES IBLAND s : och Da gen förvånar sig över " ön i Vi Bilägare framförd mening öm att en'opartisk dubbelanalys skulle behövas: "> Vad som förvånar är att man talar om ”opartisk promillekon- troll” om ett'par privata kemiska byråer skulle verkställa proven. Det innebär ju — om vi förstått uttalandet rätt — att man anser den nuvarande ordningen högst otillfredzställande. -Vad finns det för belägg för detta misstänklig- görande? no .« ol : > Utan”en garanterad opart'sk kontroll' av promilleproven skulle risken för en kriminalisering av breda befolkningsskikt vara över- hängande, heter 'det i :motortid- ningen Vi Bilägare, Den hänvisar » till engelska och tyska 'synpunk- ter, men i detta fall gäller det ju svenska bilister, . Varför tror man att de genom en statlig” institution med högt kvalificerade specialister utförda proven är mindre "”opartiska” än om de utförs av privata labora- skall kunna ge slutliga” - avgörande, Det. synes” angeläget ur rätts. |. ddssynpunkt såväl att få pre- rat vad som avses. med för- Agsmål som att få klarlagt, hur avvägningen bör. ske'i fråga |- "om "sådana ” mål "mellan högsta zedomstolen. och k, m:t i stälsrådet, alltså mellan "rättsliga och: politiska : avgöranden.” erligen finns, sedan två år Men. direktiven :- för isks . vara alltför en. utan. vidare ; ig. in -på en så- dar: prineiputredhing. .Centermo- tionärerna "har: därför" tänkt sig, att riksdagen skulle: hos regerin- gen , anhålla. om ytterligare di- --rektiv "till" denna ”sakkunnigkom- mitté, så ett den kan ta itu med såväl den 'stora principfrågan som heterna i. övrigt till ändringar i nu rådande rättsskyddssystem,' vilka kunde vara - ägnade :att förbättra den rättsliga skydd CT AN VILL I SEN INTE iktigt känn: ringstankeh, den' anses inte riktigt falongsfähig, i” varje fall inte 'se- dan man börjat ämgås på fint vis med” näringslivets representanter i Harpsunds.sålonger och på dess gräsmattor : påpekar 'Ö steri atins yngre teoretiker. avslöjade-för. några 'år ..sedan i-en festskrift till någon av socialdemokratins , . dignitärer, att man måste laborera jubilerande med två 's. Ik. målsättningar inom partiet, Mål:ättningen -på längre sikt är fortfarande en genomgri- |- "pande i strukturförändring bl. - a, med socialiseringens . hjälp. Det korta perspektivets målsättning däremot, den som man vänder sig till folket med, tar sikte på kon- kreta ting, som kan väntas upp- väcka entusiasm i- det medelklass- samhälle vi numera — rent so- ciologiskt — befinner oss i. Då och då händer det dock att någon försäger sig, som när pro- fessor Myrdal. eller de 'socialde- ratiska studenterna lägger ut "UNDER SENARE ÅR "har ibland föreslagits att låg- och: , mellanstadiets klasslärare skall få sin utbildning vid univer- sitet,: Bland andra' har folkskol- lärarorganisationerna anslutit sig till denna idé. Parollen ”All lärar- utbildning vid universitetet” utta- las också av professor Torsten Husén j hans nya bok ”Skola för 60-talet”; som även = dryftar tanken på särskilda lärarutbild. ningravdelningar vid. våra uni- versitet, I Perspe ktiv s npa nummer" finns en anti- kel av -uppsaladocenten . Nils Thun om detta förslag, Thuns de- sbattinlägg har. titeln ”Ny lärarut- bildning ute och "hemma, Behöver vi pedagogiska sektioner vid uni- vers'teten?” "Thun framhåller att man på flera håll i världen strä- var efter- att ge primärskolans lärare utbildning 'vid universitet eller "därmed jämställda friståen- de "högskolor. Han menar att.en sådan organisation Ligger i linje med allmänna tendenser $ utbild- ild förvältningsdemstols- |" kvarter, får ständigt vika för nya — till sorg för dem "som älskade ma för en, dynamisk utveckling, ' Ingen stad i Frankrike ändrar an=", ingen har 'så omfattande nyplane-- rade :områden 'i' stadekärnan, Ofta kommer” man, då man i dag fla- nerår: 4 centrum av staden ”att tänka på Stockholms omdaning. Den som med-fast hand leder Marseilles utveckling är dess borgmästare, ” socialisten Gaston Defferre, ett namn som i en hast kommit-på allas läppar också utan= för Frankrike, sedan han utpekats som de: Gaulles : motkandidat vid nästa franska presidentval. Det är hans insatser som eldsjäl, och 'or- ganisatör vid 'omvandlinger . av Frankrikes ” andra stad som är hans främsta merit, ' Uv omdaningsprocedur”; a traktas som ett av; vackraste. Bedrup skall flyttas från ”sportreferentsysslan i TV till 'producentfacket, Orsaken 1 -.Det sägs, att Bengt . vara, att han skickat ingsbok, innån TV-se- . rien ;”Träna med TV”, hunnit tå slut, Inte ens en sportreferent får jäkta för hårt, "CCT > Olle Björklund — han som ”lar- vade sig” 'i' folkparkerna — får ännu lida, därför att han ”larva- de sig” utan vederbörligt larvtill- stånd.” Det vår Ulf Thorén, som för några månader sedan utan vi- dare lät Olle Björklund göra ett inhopp i TV-rutan till radio-' och TV-ledningens stora överraskning och. förargelse. : S MG ...Det tycks inte vara lätt att hålla alla de' muntra gossarna i styr, Vad är att göra? Man kan ju inte förbjuda idolraseriet, Så snart nå- -gon visar sig i TV-rutan, löper han eller'hon r'sk att bli idol — medverkade i nya söndagsbilagan i Göteborg, Det lönar sig inte, att de bönar om lägenheter. oo (Pål i Västerbottens-Kuriren) ee ! . ningssamhället, särskilt i länder med enhetsskola: - skola har sitt naturliga komple- ment i en lärarutbildning som är så konstruerad att ingen grupp av lärare känner sig ha hamnat i .en återvändsgränd. Det avgöran- de steget skulle vara att ge klass- lärarna universitetzutbildning. 2 Ett annat skäl för pedagogiska sektioner hos oss är att den ämnes- metodiska forskningen vid svens- ka universitet. är ytterligt 'blyg- samt företrädd. Den behöver upp- muntras: Ce oc ve Ett för skola och samhälle myc- ket viktigt forskningsområde för- Summas3, Här offras miljarder på ett nytt'skolväsen samtidigt som en mängd grundläggande frågor aldr:g blir vetenskapligt belysta. Det kommer att behövas årtion- den" av kritik, 'experiment och forskning innan den nya skolan ger de resultat man ser fram emot, menar fört, mn - ”Gamla" Marseille”: och till from-- ' sikte. så ,snabbt .. som -' Marseille, ;,. > pådena i modern europeisk stadsbyggnådskonst Ndi? - största,' upplever staden i. dag. med -vizsa undantag, t. ex. de som |. .xIdén om en enhetligt uppbyggd |- ac sager La Cité, "STORHET 'OCI. : +: NEDGÄNG 00 000 "Marseille är en urgammal stad, grundlagd av greker 600 år £, Kr. Den har sedan : dess. genomgått många "och skiftande öden, storhet och nedgång har växlat många gånger - genom - århundradena. En storhetstid upplevde staden på Ju- lius' Caesars tid, en annan undar korstågen, en tredje under franska proportioner gör det ett revolutionen, då härifrån marsche- edan på Julius: Caesars tid; s dan dess :har Marscilles öden varit iväxlande. 'Nu' upplever: det: :en c "enorma . mått. : Det centrala: Marseille : be ran rg : sin ” 2 3 : SA rt AS än RN SR KR An eps SR NS OG al arkitektonisk skapelse i Radicuse, världens största boningshus. Trots sina väldiga Marseille Le Corbusiers ' lätt och luftigt intryck , - övrigt finns bara enstaka områden och kvarter kvar från Pépé's stad. Av de delar som klarade 'sig undan förödelsen har stora om- råden rivits och ersatts av ny- planerade. -Det mest. iögonfallande är” de centrala kvarteren vid Bör- sen Området är mer än sex hektar stort. Här möts Marseilles bägge stora'infartsleder, den som på en modern motorväg kommer från norr, närmast från flygplat- sen 'Marignane, och den östra" vä- igen mot Rivieran. Också ' här är en motorväg under byggnad, > = MONUMENTALT. Detta nya city byggs kring en parkanläggning ..som liknats vid "en 'väldig tempelgård, Denna. park 'är anlagd på taket'av ett parke- :ringsgarage i tre våningar med deder monumentala och". ramper, 'Butiker, a noch detta centra- och mest, störslagna' storstadsom- ” -| rade: en: trupp” revolutionärer mot Paris sjungande den, sång. som mésd anledning härav "döptes till Mar- seljäsen, En fjärde storhe tid in- föll mellan ” första och .-.andra världskriget:. En” femte, den allra Marseille bombarderades både av +. | tyskar. och" allierade under kriget. Men ' den största" förödelsen 'an- ställdes efter: den "allierade inva- sionen i Provence 1944, då. tyskar- na lät 2.500 drotylladdningar explo- dera' i hammområdet.' När franska befrielsetrupper under general de Lattre de Tassigny:.:>, sedermera känd "som försvarare - av” djungel- fästet: Dien Bien Phu — ryckte in i staden fann de dess centrala delar" som en erida ruinhög.-2' ' PÉPE'S STAD MN |? ; Man har lyckats bevara ö novera ett antal hus' som "nu står som en fondkuliss vid gamla ham- nen, De båda klassiska 'forten vid hamninloppet, Fort StöJ ean och Font 'St Nicoläs — det senare var högkvarter ' för. främlingslegionen — står också kvar som två wäldiga kvarter betraktas wackraste "och "mest, stor slagna” i 'mödérn ” europeisk ”Städs- byggnadskonst": ; al "En annan kanske än mera 'ra- dikal arkitektonisk skapelse i Mar- seille är förstås Le Corbusiers La Cité - Radieuse,' världens : största I boningshus, som trots: sina väldiga proportioner gör ett lävt' och Iuftigt intryck, uppfluget på .sina smäck- ra” pelarrader. Byggnaden: 'liggor vid Boulevard Michelet, der östra utfarten från Marseille. 3 : Till. de radikala ' greppen " vid byggandet "av det nya” Marseille hör också den 600: m. långa bil- tunnel. som'' byggs under gamla hamnen. Arbetena började i 'vå- ras, och tunneln kommer, när den blir klar 1966 att i' hög grad för- bättra, trafiksituationen,- . - DEN. GAMLA CHARMEN ; Också Marseilles nya hamnan- läggningar — de största och mo- dernaste i Medelhavet — är ett under av strömlinjeformad funk- stionalism, — ' a NT Men att Marseille. förnyats och ständigt förnyas betyder inte att staden förlorat sin gamla sydländska krenelerade' grindstugor. Men icharm, Alltjämt är Marius samma or Alltjämt bjuds havet bastanta torgmadammer med s och grönsakslandens alla läckerheter ut av .Sfentorsröster och världens bästa bouillabaisse finns på de små restaurangerna kring gamla hamnen N - partiernas Det borgerliga . samarbetet förbivwrag ofta av lokala mot- . sättningar. De olika borgerliga kommunala repre- "| sentanter måste dagligen' föra "| radios: gager " och arvoden... I -|mågot nytt ingripande på än- | syfte . att undersöka. möjlighen -| ende, såsom ' vissa författare o. | righeter gom uppstår i alla and- "munviga, glada " gamäng, alltjämt : tergmadammer med stentorsröster, , alltjämt äter man wärldens bästa .tangerna kring den : gamla ham- praktisk politik, com handlar om .stadspDaner, ökat 'kommu- nalt ' bostadsbyggande, ' skolor, kommunelskatter och liknande. Och på det planet kommer särskilt höger och folkparti un- |! derstundom i stark motsättning och högerrepresentanterna ut- stöter . den gamla högersucken. ”Man kan aldrig lita på folk- partisterna, man vet aldrig när de .går samman med sossarna!” Missliron] mellan de borgerliga partiernas kokalla ledare och aktiva medlemmar är så djup alt den ibland. närmar sig arv- fiendskap. ”Sossarna” "är na- turliga motståndarna; som man kan respektera och vara - godjls vän med, men borgerliga parti- splittrare " och kättare” är ran ofta djupt förbittrad på. | vet on Folket (s). . Sveriges 'radio 'motiverar: sitt nej till förlikningsmanneng ext- ra påbröd med omsorg om li- cenebetalarna;. icke minst med kvenserna för ' andra "Sveriges denna ”sittetion” ”konmimer ”kon- rent tekniska : skäl. — talman Strand har andra: järn i elden — blir det vä e fråga om nu någon tid. Eram emot som- maren ckulle det dock förvåna om ”icke sonderingar börjar i terna för "en medlingskommis- sion. Till: dess tar. nog wege- ringen "liksom ”arbelsmarkra- dens stora bjässar konflikten med ett missat ' jämmmod, Den kan anses som irriterande men näppeligen som -samhällsfarlig. Som vanligt vid meltsättningar på arbetsmarknaden kan emel- Gertid tredje man råka illa ut. I detta fall'synes beklagligtvis en del utanför konflikten stå- sångare ,kli mest lidande. wo "> Svenska Dagbladet. » Sveriges Radio gör sig få be- kymmer,.” företagets - som ' monopolmedtum : befriar ledningen från de verkliga svå- ra strejkdrabbade företag. Ra- diobolaget förlorar inga pengar, hr Rydbeck tjänar i [tället in pengar åt. sitt företag så länge strejken pågår. Dn U Det är allmänhetens intres- $en och inga andras som Sve- riges Radio ska tjäna. För när- varande gör företaget inte deit. os Aftonbladet, : Mycket har från samhälleligt håll. gjorts för att komraa till rätta med de svårigHeter för också där har! ”effektivitetssyn- bjuds havets och grönsakslandens alla . läckerheter ut av bastanta bouillabaisse på de små .restau- nen. : fi Pengar skapar ingen lycka. I tanke” på, de. väntade ' konse- li flikten att fontsätta, och .. av li ställning]. 1-5. a os i : Jordbrukarnas föreningsrörel-. ' två män "som för dominerar bilden in: : I om de' hal ländsika ekonomiska na och deras raltiornali —' Bären varandras bördor — sant även ifråga om te glömmas bort. Samhället — en sammanslutning av enskilda — bör göra vad på det ankom- mer för att lindra existerande svårighelter och att förebygga wgondagens, 7 cs . Pergo Sundsvalls Tidning. -Bostadsbristens — ofta rent förödande . verkningar är väl kända. Den ,låser ,arbetsmark- naden och ' verkar snedvridan- de på planering och produk- tion. Tillgången på bostäder är ofta den främsta och avgörande faktorn, när det gäller förlägg- att i hänsynstagande ' till denna enda . faktor tvingar - till en förläggning, - som" ' från andra synpunkter inte är den lämpfli- gaste, Pt "Östgöta Correspondenten, " Frikyrkorörelken har betytt mycket i det svenska' samhället. Frikyrkorna var” föregångare i kampen för demokratin, och de- rag : insatser - för ungdomsvård, socialvård och. m-landshjälp är välkända. Det är ett väsentligt :alt. de finner utvägar Dat - händer, som bekanit - att företrädare för regeringen i so- lenn stil prisar utlandssvenskar- Ha-för deras utomordentliga "in- sätser tt Vad ma svenskarna "skall rösträtt i samma inte utomordentlig; Do Upsala Ny Tidning. av. skolledare var åtminstone örr iden gyllene regeln den attit nan. borde få' en blivande skolledare inte hade några förutfaltade meningar om allt denna viktiga syn inte glöm- mes. bont i: fortsättningen. Nordvästra Skånes Tidningar - se i Halland håller att formas oi som ' klir annorlunda mot vad det var för bara 5 år Inte. alltid är snabbt på sedan. det så lät att följa med i svängarna, Mep; ut- vecklingen - kan i imån nu: int bromsa, 'så vi gamla 30 får göra så gott vi kan inte att det är närvarande jan ni tänkt på, föreningar. isening? Det är inte meningen att Utlysa ; a någon tävlan på vilka de ”är enskilda som omdaningen - av | men det kan ju vara en intrego' | samhället. åstadkommer. - Men sant: frågesport. att tänka på. nn Vv H Åke Gullander, ETT ORD . PÅ VÄGEN Vad i | : "Gal. 6:2, Vad inte en enda förmår, det örmå flera tillsamm ans, Det är bönen, : . Berättelsen om od lame, en” varje fall inte de som andra har. |COM barns av fyra män till Jen makt över tanken! a . SUS, ger oss bilden Var på. din vakt mot ordens Tarlag, Ett bärarlag i | står där någon får » JAMnan och tillkallar nen. Bärarlagets ' stämmes av den av sett bär bön upp= nöd för en hjälp i bör 'storlek ' -be- VPPEit det gäl er, att liv Och var: håller mon på VM É bä 3 varandra till sådana Man vittnesbörd om a.id hör : o Önskli, esbörd om desg kraft. SOLGAVAN : rades at Nr a det' praltise- TILL BLINDA Att böra varandra 4 pucma. 2057-0003 Sedan gälla både I son kan 288 200326 andlig mög, > Sroppslig som Är du Med och bärg >. ning av ett nytt företag eller ' utbyggnad av. ett. gammalt, och : det, torde inte sällan inträffa, sådan utifrån, så att dels.orts- borna 'toch : dels vederbörande: varandra. Man får livligt hoppas Det är mycket : -taligter - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.