> s rac Nå — gKNOLMS TIDNING = =LT Fredagen den 20. möts 1961, LT = "Mervärdeskatt - "ny skattegiv . Skafteberedningen lär ha enats om ett förslag till en betydande + omfördelning från direkt till in- + direkt skatt, Hela denna omfördel= ning torde röra sig om 2,5 miljar= . der kr. Mervärdeskatt blir ett nytt begrepp, som "ersätter oms både till namnet och 'gagnet, I grova' drag kan sägas, att denna skatt kommer att'tagas ut dels i fa- brikantledet, dels i grosshandels= : "na överföring : från | årbetstagara till arbetsgivare "kommer givet- vis att påverka löneutvecklingen,' dv s bromsa densamma" vid' avtalsuppgörelserna, = Ännu har inte skattcberedniri-”' : gen presenterat sina förslag: offi-- ciellt, De uppgifter som förekom= mer härstammar från sa k läckor. Men är dessa någorlunda tillför- litliga kan svenska folket se fram mot en ipande 'skattere=- ledet och slutligen i detalj ledet. Detta betyder emellertid in- te kaka på kaka, utan att vart och ett av dessa led betalar varu= - skatt för den fördyring av produk- Aten som sker just inom detta' på ' + vägen - från. producent till kon= sument. Storleken” på denna mervärde- skatt. har nämnts bli 13 procent. Den pr inger onekli respekt ur skattesynpunkt. Den skulle motsvara en: 11-procentig . omsättningsskait av”. nuvarande slag. Men "samtidigt skall skatte= skalorna för den direkta skatten revideras så att till exempel prog- ressionen inträder först vid 23.000 —24.000 kr: Stegringen av denna skulle: dessutom bli mindre'kraf=' - tig, vilket onekligen är en fördel inte minst då det gäller extrain= komster, som med nuvarande sys- tem blir ganska illusoriska. - A Det har alltid sagts — och det med rätta — att varuskatter drab> Y bar flerbarnsfamiljerna alira hår- dast, : Följaktligen måste dessa ha kompensation vid en kraftig ök- ning av den indirekta beskattnin= en Ryktet berättar att barnbi-"|- ena "sin. kommentar till den borger- "liga enigheten i fråga om enkam- dragen skall höjas till 1.200 kr pr' barn och år. Andra nyheter är att förvärvsavdraget för gift Kvinna höjs från 2.000 till 3.890 kr och ortsavdraget från 4.500 till:6.000 kr.för gifta och till 3.000 för en= samstående, Förmögenheter >un- der 125.000 kr' undantas från be- skattning mot 80. 000 kr för. varande: Te En annan detalj är att folkp sions- . och - sjukförsäkringsavgif- terna successivt förs över till. ar= betsgivaravgifter, vilket i>prak= " tiken betyder en direkt lönelyft- ning för arbetstägarna Men den= LÄGRE PENSIONSÅLDER är ingen populär reform " på so- c'aldemokratiskt ' håll, erintar Skånska Dagbladet: Alltsedan — centern. Janserade denna ”féform vid sin "partistäm- ma 'i"Umeå 1960 har socialdemo- kratiska tidnihgår "försökt argu- ” mentera' emot." Från” centerhåll har man vid flera tillfällen åter- kommit till frågan om en lägre pensionsålder . men: på regerings-' 2 håll visar , man "varje gång sura |. miner, : Nu senast är det Dågbladet' 1 i Sundsvall som invänder att folk nu blir piggare och. friskare I i allt högre åldrar: => ' 2 Det kan visserligen: vara sant, Men faktum kvarstår abt stora ". grupper av männ'skor helt enkelt inte orkar arbeta ända fram ”till 67-årsdagen. Detta gäller fram- « förallt folk med hårt kroppsar- bete. Man behöver bara studera socialnämndernas . utbetalningar så får man bevis för att många männi:kor tvingas sluta sitt för- värvsärbete helt eller delvis före 67 år; För v'ssa socialnämnder är socialhjälp till denna grupp den största utgiften, De. som inte kan arbeta till pensionsåldern tvingas anlita socialhjälp, något som man säkent inte är glad jöver. .. Så nog finns det fog för center- » förslaget om en lägre pensions- ålder, . - - DE OBOTFÄRDIGAS . FÖRHINDER . I samband med 1955 års reform " sopades det ordentligt bland re-|- striktionerna. beträffande för:älj- ningen av alkoholdrycker,' Sedan . .dess har det skett en ytterligare liberalisering. Man kunde möjli- gen ha hoppats att vi en gång . skulle nå dithän, att en enig opi- nion accepterade de kvarvarande reglerna . som sen nödvändig ” skydd: slagstiftning, skriver Mo - torföraren (MHFj: . Men ett krav som borde kunna accepteras, det är att kritiken mot begränsningar i dryckesfriheten ska framföras mot bakgrunden av vad det verkligen gäller: vårt största' ' folkhälsoproblem, «vårt största sociala problem, Man kan inte bortse från att lättillgänglig, allestädes närvarande alkohol ibe- tyder större alkoholskador än ett tillstånd av restriktiv alkoholför- säljning,: Det är naturligtvis ofta svårt att mäta den försämring av folknykterheten som skulle upp- stå om Vi tillät att det serverades sprit på idrottsplatserna eller te-. atrarna. Men man får ta stånd- punkt" utifrån vetskapen om att summan av en mängd åtgärder som gör alkoholen lättillgängli- gare oundvikligen kommer att bli ett tryck. till ökad alk ” ningsskattens ' försvinnand( , ” form 1966, som angetts som tid=. punkt för. den nuvarande omsätt- Men att den skulle medföra total 'skat-. telindring är det väl ingen som' tror. Möjligen kan effekten bli den " ati större återhållsamhet vid in= köp iakttas, men i så fall blir väl ' detta endast under en övergångs- period 'då de flesta förbruknings- varor, måste betraktas som oum-=' " bärliga. Och dessutom, finns den. . - direkta skatten kvar, fåt vara mild : rad till sina a verkningar. Föreningsblad -Mexil a. ställas, "om det: verkligen är för mycket att begära att alkoholkon- i sumenterna”; underkastar sig vissa inskränkningar. i.sin ”bekvämlig- het: för att. det totala trycket av . alkohol sedan -: ska kunna. lättas, | i skriver Motorföra I "FÖRFÄTTNINGSIKTEN KLAR- NAR + ” sätter Ny Tidningen som rubrik över marsystemet och direkta val: tv : Här markeras en skiljegräns till det soc'aldemokratiska . partiet, där st 1 under , I 4. Att , , hantverket försvinner ” "och övergår ;i industri är :'ett känt faktum." Det går inde att i wår tid av. -rationalisering och med den höga levnadstandard som mi har, driva ett hantverk, Det fordrar så mycken tid både att lära och ut- öva att det är omöjligt att få, efter nutida fö , skälig er- sättning för sitt arbete. Det måste bli fabrikerna som med sina ma- skiner och oerhörda kapacitet skall ersätta hantverket, Det som för mig ligger "närmast tillhands är kläder, och ' bestä ideriet är wäl vett av de yrken som är överst på listan för avveckling. "Förhållandet härvidlag är nog ungefär detsamma i staden som på landet. Lönsamheten är för dålig, och någon . rekrytering - är, som följd därav, ' otänkbar. För att framställa en kostym för en skräd- dare fordras 45—48 timmar, en fabrik gör den på 4 timmar eller mindre. Någon renässans för det yrket tror jag inte 'på. Fritiden har blivit något som människan av » li dag anser lika viktig som arbets- ' | tiden, och det är kanske nödvän= digt med den, hets som. råder: på kanske ig- heten 'vid en maskin också bidra- ger till att fritiden, blir något vä- sentligt, . ”Hantvérket "har "väl aldrig haft mågon ordnad; fritid, och det be- rodde nog på att det 'var' säsong- betonat. Det blev att i högsäsong- en - arbeta, de, flesta ev dygnets " Mimmar' för att när den var slut ta igen sig till nästa wush, Under sådana förhållanden gick det:inte att: hålla någon lagstadgad 8 tim-= men vid äkning- en för. året, så 'blev det kanske ändå 8 timmar. I frågan om ar- betstid, 'så hade'forha tiders mäs- tare och gesäller' sin egen oskrivna lag. Det 'var nog så, att innerst inne var de något av. bohemer sbåda två. Att underordna sig en bestämd timma att börja och sluta .sencre tid, laborerat med taktik som "visar hans olust att "släppa det stöd. som regeringen har i en -eftersläpande >förstakammarmajo- "ritet. Finter "och knep är här Lk> som på många: andra områden hr Erlanders signatur, och hans för- slag ” att en viss procent av riks- dagéns ” ledamöter skulle ' utses genom. val av. kommunala instan- ser har icke. ens bland hans" egna tidningar"! upptag'ts "med ' gillande. .Det är ett egendomligt skådespel att betrakta hur regeringens tan- | kebild tydligen är förankrad i e "parlamentarisk: värld 'som”av alla andra betraktas som utdömd av utvecklingen och? frarnåtskr'dan- det, '; Det" har” "synbarligen + sina vådor att: regera, för länge. ;” SY arbetsd : var ' inte möjligt. Det gick + "ex," bättre -att' arbeta en söndag om det var- nödvändigt än en måndag, som” inom. wissa kret- sar nästan ansågs som en helgdag. Felet 'var att man firade den som en suparedag, och "att inte 'sönda- gen "ansågs mwara: så fämplig' förl. sådant, har man lite svårt att för. stå... Skulle .man kunna' tänka :' sig, att det ' skulle vara "en omedveten vördnad "för heliga ting. "Jag: skall inte närmare gå in på detta; syko- logiska studium > Vad "jag ville med "denna NIA antikel.; är . att « berätta -något ' om hur .hantverkarna levde, och hur livet "gestaltade sig för dem förr i ”tiden- Man: kan--spåra:' en -- viss klasskillnad” även inom denna ka- tegori, om "man får - tro historie- ” Makt blir” detsamma” som - rätt o& direkt --olämpliga är skriver 'J'otT.db "Varje .-läkemedel.” . klara: "uppgifter - om a et 'och det medlet. inte' får: tas om: man lider av. exempelvis - blodbrist, mag-år, . hjärtbesvär. eller dylikt. Det gäller ” "livet! Under år 1962 uppfördes: och . underhölls bygg: nader för: 8,2 miljarder kr; > vara "att. projekteringen och NN betet i de: flesta. fallen utfördes av - mycket : högt". kvalif'cerade fackmän ' som av. uppgiften att materialet X är sammänsatt av. de och de delarna klart 'kan avläsa som "hade: skaffat sig. sr fästman och när hennes pappa fick” vetskap om detta "utbrast han: Om”det” ändå, 1 -Fantrerk, Hantverkare och gesäller i fom tider | August var en skräddare som hade (egen) symaskin, Vissa yrken hade by före som t, ex. byskräddare by- skomakare etc. Det kom sig nog av att dessa hantverkare utförde sin gärning på bygden, alltså i hemmen, De som då hade ratio- mnaliserat sin rörelse, att symaski- nen var med, måste hämtas med skjuts, (Jag måste här inskjuta en parentes, Det blev en stor oro bland . de äldre skräddarna när symaskinen ejorde sitt intåg, dom beklagade sig över att nu får vi inte något att göra som syr ute- slutande för hand). Detta ' med hämtning sågs " inte alltid med blida ögon av dem som fick gå till 'silt arbete, :En snic- kare uttryckte sig så wulgärt om detta förhållande: Skräddare och skomakare och alla dj-r skall häm- das, men en annan skall gå och bära s-n på ryggen, Man. måste förstå hans :indignabi ty den att många försäkrade, att om det kommer aldrig så mycket någon gång, .så skall vi hålla på med rågen, . Föresatser håller ju aldrig, man föll för (kaffebönan omedelbart, Att fara från gård till gånd stötte nog på många besvär- ligheter för hantverkarna; men det bjöd säkert också på många roan- de ” poän; tsplat kunde bli p Er på de flesta ställen det inte var mer än ett rum. att disporvera för allting, Där ' skulle måltiderna in- tagas och där samlades på kväl- larna husets folk. för att få en eftertraktad pratstund med hant= MER te några: kärnvapen vare sig i Sverige, Finland, Danmark el- ler Norge, medan Sovjetunio- nen har en hel kedja av kärn- vapenutrustade baser utmed den södra . östarsjökutten , och ' på murmanskkustern.- är de sovjetryska fedarna till- räckligt r 0 kom Det finns för | närvarande in="K s Naturligtvis ti fot för att för- verkarna,' :Hur - dom klarade" si; med ljuset kan man undra, då det bestod av talgljus, Min far, som började som lärpojke omkring år 1870, har berättat om dessa ttalg- ljus, ' och om mär fotogenlampan kom: till. och det hystes starka farhågor för att ögonen skulle taga snickare som yttrade detta, hade ibland sitt arbete så långt borta som både '1 och 12 mil, och när han med såg hyvel. och. andra verktyg bärande på ryggen, blev det upp till en 3, mils promenad för dagen, . Detta: utan någon er- sättning. "+=, Den "gamla "goda tiden, åt ut- tryck som ofta användes i olika kunde I ke. vara ö för vissa I ier, men för det fattiga och arbetande folket, var. den. tiden hård. Sedan :kan man höra uttalanden som att män- niskoma war lyckligare förr än i våra "dagar. "Lycka är mnog:'ett änrdefinierbart ' be; skada av det starka ljuset. I bo- staden, på vissa ställen, fanns hön- sen med 'i stugan, och det kunde även hända att också grisen va inneb Detta berodd kylan, för vi får väl tro att det bara var på vintern som det före- kom sådana inhysningar, uthusen var nog både dragiga och kalla. Det låter otroligt, men det var inte något annat att göra: . En gång berättade min far, att när de skulle få pannkaka 'till middag, på ett ställe, passade en höna på, i ett obevakat ögonblick, alt smaka av anrättningen, och av artighet eller behov lämnade hon 2 det. är ' säkrare”, att säga så, att människan har en förunderlig för- måga att anpassa sig efter den tid och det förhållande som ges. Här ett litet: exempel. 'Under första världskriget saknades : det "mesta som hör till livets uppehälle, och så var det även med kaffet, som ersättning användes rostad råg (olagligt). Det blev till sådan vana sitt 'visitk på bordet. När gum- man kom in: och såg' detta utbrast hon:, ”förbaskade höna har "hon inte sk-t. på bordet” . och med handen + strök hon . pudretten i golvet. Far kunde aldrig sedan detta hände äta pannkaka, synen av hönan och gummar släppte honom sinte, "> Cen. . Längtidsplanering Man "kan nog våga det omdömet att långtidsplaneringen ute i Eu- rTopa i sin” ”muvarande utformning hittills ' inte haft I stor betydelse, | skriver ”tekn. dr. Marcus Wallen- berg i marsnumret av Industriför- bundets Tidskrift, där kan tar upp den svenska ekonomin i interna- tionellt" perspektiv och" analyserar våra - möjligheter. att . bedöma den långsiktiga utvecklingen; . inom handelspolitiken och ifråga om penningväsendet, str ; fal i gäller ' de” hi "europeiska ländernas ing,' mest - fråga. om - hade varit: August med Hur blir vårdagjämni r frågar. man sig? Vi hoppas på an- norlunda än då. fj. 21: mars - förra ; å stannade” upp - vid en, tlinje: från Turkiet upp genom Balkanstaterna vidare genom. Sydtyskland och Syd- Frankrike, norr därom rådde 'full- ständig winterkyla. ' Sjöisen låg tjock över stora delar av wåra far- t I vatten; wästkusten blev. nästan is=- fri; 'medan Bottenhavet och Bot- tenviken låg tillfrusna i sin helhet, den nordligaste "hamnen : som ”låg öppen war' Hallstavik i Uppland, Kal d var: stängt och ham- hur: slutrezultatet & att te sig. Det är ändå några procent av byggherrar (och damer) ' inte har dessa kvalifikationer och det gäller fortfarande stora .peng- ar. Det är" ingen "tvekan om "att egenskapsredov! sningen av bygg- nad”material. är en ytterst ange- lägen"! uppgift. och. rätt utformad kommer den att betyda både färre misslyckanden och stora ekono- miska besparingar, Vad som bhbe- hövs är inte. enbart : vetenskap- ligt och juridiskt oantastliga do- kument utan praktiska uppgifter. . Konst" för konstens egen skull har vi redan alltför mycket av in- narna i. Hanöbukten hade besvär- om | liga ishinder, och "i Falsterbokana- len . hade :isbrytarna: fullt. jobb. Dessutom var det rätt mycket med drivis i Öresund, Normalt bör far- tyg kunna avsegla till övre Norr- land i böl "av maj, sådant var läget förra året i. år- är-det dess- bättre "mycket . tidigare ' och - bara det är ju alltid: en "glädjekälla., Det betyder inte alltid: att mwåren är här. på vårdagsjämningen. Den- na dag är en astrologisk upptäckt söm "enbart innebär, att natt och dag är lika "långa. Och att solen ningen. om byggnadsforsk UNESCO; har” satt, igång en - jämförel:e ' mellan läroböcker i geografi,. Danmark, Västtyskland, Frankrike, Polen och Spanien har gått med på abtt låta experter från Argentina, Brasilien, Chile och sumtion, fler mi sbrukstillfällen och svårare alkoholskador, Om vi verkligen vill komma åt alkohol- skadorna, måste vi inrikta oss på att förvisa alkoholen från många sammanhahg där den nu accep- teras — vid alfärsluncher, på fir- mafester, på syjuntor, vid kom- munal och statlig representation. Gång" på' gång.” måste :frågan de geograf. böc- ker som elever i 14—15-årsåldern hämtar sin lärdom ur 1 resp, län- der. Sedan skall europei:ka fack- "män .. studera . latinamerikanska geografiböcker; — Resultatet -- av ..dessa undersökn'ngar. skall disku- ”tera3 på en konferens för ekol- s boksförläggare s senare detta å år, ; län temperaturen: fter är mera uppe än nere, "Våren själv kommer i regel se- nare — fast i år fanns vårtecken i mängd redan i' januari — den har väl fastnat på wägen i något köldhål och där hållits kvar tills vidare, Det finns andra vårtecken blommorna . på marken, fåglarna som drillar, kat- torna som för ett förfärligt nattligt "+ Joväsen, isar, snö och tjälfrusen 4 Det initiativet är sannerligen lovvärt. Man frapperas ofta över hur befängda kunskaper många utlänningar har om vår "geografi och man har én känsla av att det inte alltid beror på vederbörande . själv utan helt enkelt på att böc- 'kerna i geografi lämnar felaktiga uppgifter. Och har man så börjat h så gäller det att fortsätta, Det - finns mer än i fråga om geografi där kunskaperna om andra folk behöver v'dgas — och korrigeras. (Felsingborgs Dag- blad). snårk som ” emälter: och känslörna som blir våryra. Enligt väderleks- tjänsten” har wåren denna tidtabell i Sverige: under normala år: Mal mö” 1 mars, Göteborg "20 "mars, Jönköping och Visby." Våren årar In alltså "fram på bred" front. över holm 23 mars, Malung i "Dalarna den” 5 april - och Pajala . övre Norrland : 22 april, Och: ännu di maj dröjer sig wintern kvar längst |” i norr, den är inte i Riksgränsen förrän den 10 maj. Förra året låg snön tjock Iden 21 mars över hela landet, : - med ,mycket "kalla nätter och :liter dagsmeja, a + Så skall vi tala något om vår- blommor, Vårblommor :.— - blotta ordet låter -hoppfullt stimulerande och fröjdefullt. Ack så efterläng- tade de är, blåsi + : spelar begränsad: roll:i i Europa | samtidigt. med . Västervik, Skara, landet, när den nu kommer. Stock” lösa: skisser. som har föga "änfly- tande ' — ware sig på 'gott eller ont, framhåller "herr. Wallenberg. ' I andra fall, framför allt i Frank- rike, , spelar” planeringen däremot otvivelaltigt en förhållandevis stor roll: som; underlag för ' faktiskt handlande Å viss samverkan. mel- lan stat och näringsliv. Men också i.dessa. fall. är det lätt att över- driva = betydelse. Det händer handel, och dessutom brukar hand lingsprogrammen : ej sällan ändras under. de; i miska ” krafternas . Uttyminiet för en Jångtidsplane- ring ; från ; "statsmakternas ' sida i ekonomier,” som alltjämt åkall vila på marknadshushållningens och ott enskilt ' näringslivs grundprinciper, kan. inte heller i fontsättningern bli särskilt ”stont ” utan "kommer nog att i huvudsak "få begränsås ' till den Offentliga sektorn. En . ut- veckling "mot ökad integration ” av de” europeiska ” "marknadshushåll. ingärnay bli a "Som en - följd av förändringar "13 ihandelspolitiken, skulle” direkt motverka en central=- dirigerad ” ; planhushållning, "omfat: tande större” eller: idre. delar av näringslivet! : :Hr Wallenberg konstaterar dock ant det är nyttigt att studera olika tendenser "i samhällets ekonomi |. och örsöka "belysa betingelserna för en balanserad och snabb eko- nomisk 'utveckling. Inte minst dat|/. enskilda näringslivet kan ha ett affärsmässigt intresse av den sor- tens: analyser, prognoser och 'pro- gram,. «vitande på klant wedovisade |: hela det glada - följet. ända fram till gullviva, och konvalj! Hur sent, kallt och snöigt det än kan verka är som "laddad med' brodd och grodd, färdig att skjuta upp wilkat ögonblick som helst. Så tittar jag i min dagbok och finner, följande från 1945, den 6 februari, sjöng talgoxen ”tjusigt”. för första gång- snödroppen och den 24 mars blom- made krokusen. Den 17 maj: Gö- ken - gol, . guldvivorna ” bl vet "vi ju. ändå att själva marken! en, 'Den 27 februari 'kom första |! förutsö ir. Å andra sidan kan en långtidsplarnering wara riskabel stå" att de aldrig "kommer att få något positivt gensvar på si- na "genom - olika kandler'fram- | ti förda förslag om fria zoner & Skandinavien :och Västtyskland. Enda förklaring- en "till att de, är. så' envetna måste vara att de räknar med |te; visst propagandavände,.. framför allt på hemmaplan. . man därför utgå från att situa- tionen är efllvarlig. Det betyder allomvapen- alt deras förstag skall ha 25t | Helsingborgs Dagblad. - När det nu spruckit kan inte att en stonkonflikt & dagens situation framstår som en san- nolik utgång, nu lika litet som i motsvarande läge 1959.' Vad som skiljer parterna är tros efllt inga livsavgörande ting. Det är emeHextid illa nog at det hot som alltid finns med som en ekräckinjagande möj: lighet i bakgrunden när LO o9o. SAF förhandlar om . anställ- ningsvillkoren, blivit mer ak- tuellt och konkret än det warit på lång tid. - Dagens Nyheter. Övervägande skäl: talar för finner. statsminis- Visplittring, :: tern. 7 Även. de tre" 'oppositilons- pantierna "önskar ” en : viss. egpänr mot. uppkomsten ' av "en ängd emåpartier. Men "av ordälagen att. döma tycks hr. Erlander ä- ven sylta på' de borgerliga par- tierna,' Hans beskrivning - av hur” de "små 'pamtierna tvingas ägna.:"en.. huvudpart ' av -sin verksamhet åt' att 'bekämpa. 2. bevalka varandra Passar. väll. in på hang” tidigare” "deklarerade syn -på oppositionen. Mam' bör med andra ord sörja för att so- cialdemokratin tilldelas. en oc- deritlig " överrepreseriytlion och |: att de tre borgerliga "partierna får stora svårigheter eltt erövra regeringsmakten. Det är en spärr . miot regeringsskifte hr Erbander: är ” mest intresserad av. . "Handelstidningen. : -- Den maktmedvetna socialde- mokratten.. skall garanteras två åns respit, så alt den —- om den; förlorar majoriteten kliand väljarna trots favöver' i. själva valsättet — i varje fall inte blir bortkörd med en gång. Sådan ter sig bilden 'av den social- demlokrattieka författningspoliti- ken, sedan fraserna skalats bort, Det är pantiogoismen sate i sy- stem, . ”Sveriska” Dagbladet. Den borgerliga samling, som eftersträvats i fyrstadskretsen, i anspråk. Detta : kunde vara en viktig uppgift för vår långtidspla- från ekonomisk utveokli yn- punkt om män sätter. stor ' tillit till Ad stutsatser” och som. den innel centraldirigerade program nubredrni att ägna att sig åt, inte minst därför att . det är på den. offentliga sektorns eget område, som köbildningar och för det enskild IR LENA när TE" föllh: hållet har, wanit' långt ifrån - den bästa för att få snabbast möjliga framstegstalt, konstaterar hr Wal- Kurrens ' möjliggör principiellt den resursfördelning "som bäst motsva- 1 31 Kallt. Den 23 maj: Häggen blom- mar -— nattfrost, Den 25 maj: Lil- jekonvaljerna börjar blomma. Den 7 juni: Gökkväll — hundlokan blommar som vitt maj. 'Det var alltså något om år 1945 som var ett tidigt wårår. . - Enligt en gammal uppslägsbolé är normaltiden för wissa blommor denna: Hassel. blommar dem 12 april. Vitsippan den 13 april. Häg- gens lövsprickning den 12 miaj. Gullvivan blommar den 12 maj. Björken spricker den 15 maj. Häg- gen" blommar 'den 27 maj. Alltså normalt, som vi alla wet kan stora avvikelser förekomma, I år hoppas vi dock på en tidig .och vacker vår, vilket skulle vara, skönt, ef- tersom den uteblev nästan helt förra året, > - . sa Gunnar. Svensson -: I rar konst Många v den offentliga” verksam- hetens" tjänster kan emellertid inte gärna bli föremål för fri prisbild- ning och inte heller kan de alltid Prissättas . eller : ”avegiftbeläggas på 'ett .-sätt . som ställer tjänsternas avnämare:- inför klart redovisade valmöjligheter. Det finns dock an- ledning att ställa frågan om inte en - bättre kostnadsnedovisning i den offentliga sektorn' vore möjlig liksom - också en frlarare" bild av vad "man får för pengarna, Man borde fördomsfritt: undersöka på vilka områden. av den woffentliga sektorn ett större mått av prisbild- ning och prissättning skulle kunna användas i kombination med kon- tanta inkomsttillskott till dem, som av socialpolitiska eller andra lik- nande skäl anses böra få förbätt- rada möjligheter att ta tjänsterna 1 > idningar finns, + - . tycks resulter. ring. Detta sex(liy ör Torklligt al nuvarande .vegimen. let för 'abt. söka sådant och göra d har man valt väg genkännlighelt ståndpunkt för att na från främst trots att: man - och sopat golvet m vudhär för. folkparntisternas föt- Röstsiflroma 34—32 för lingen ..var . ett . minst sagt ma” gent ja från det nej :var så mycket klarare och entydigare.. derandet tjäna till? kamp mat vidskepelsens fängelser Vi har i. detta. århundrade fått 'skräm- fientliga ” mot” mot” henremoral” och "Sämg pla Då. skall också engsEppen. mot humanitetd : Jhärdligt "kvkm, ” om dat. son ' avlägger besök i - | Riksdagshuset m. fl. ner pens koncentration mentar a I en ökad splitt-". kommer knappast En bors måste ske kring ternaltiv till den Men istäl- onstruera ett - etta alterna= väljarna, en att till oi- . mivattna högerns därmed möj- ingstrevar= iggöra ett ja på ränte. Men förödmjulkat ' sig sitt hu- om en Övel samling iv gångbart bland resultatet : uteblivit. sam= char t hållet, Centerns Nordvästra Skånes: "Tidningar. "Paraderandet: är av hävd en hellt manlig historia. Kvinnor i försvaret må gärna ägna sig åt att förbereda sig för krigets svåra värv men när: det gäller PARAD, som kan hålla plymerna högt och 'som har ordentliga' bringor där krusiduften får plats. När det gäller paradimarsch, då är det mannen. som skalt marsche- ra, Kvinnans plats är vid trott toarkanten. då behövs det män Ty vad skulle annars para- : I tacksamhet över att hr Hag- berg aldrig. blev "talman'.kan vi väl ha fördrag-med abtt-ban: blir ålderspresident. -Det.. -kan - vingen doktor | hjälpa. ne 3 la Falu-Kuriren. : Den” fria tanken "ständig Le -fördomårnas 'och Skapar vi en” "fikare kultur .vär- nar. wi också de krafter som! är Syävena Dagbladet. En fler h på tolk un? dersöka luften 7 Stockholm. Han — - har funrnöåt jatt Iden iDte alls är - bra. -Särckilt -d ig är den i int rerstaden. Det . är "tydligt, att Stockholm. ed skulle. - vara ett out- inte kom ' friska fläktar” dit” "från landsbygden. ' Det : är möjligt : gilt stockholmarna lider av 'den dåliga "luft, :som' de” själva och dewas ; "bilar «förorsakar. Denna stockholmssjulke bör de'i så fall motarbeta "genom att medverka till förflyttning 'av verk och in- rättningar. från "Stockholm" till platser "med bättre Iuft. : Utrikesminister Torsten Nils- Sveri 15—25 mars. er Han kommer att bese. Utri- kesdepartementett, Kandlihuset, institutio- Hr Nilsson hälsas välkommen och vi uttrycker förhoppningen att besöket i | Sverige Skall bli Sivande, > Arbetet (9). [ETT ORD "PÅ VÄGEN — bön och fasta . .. Mark. 9: 29, Med bön & förening. med fas- fe SiS tydligen : i -evange- plinering självtukt ' som vändig för, vissa uppgifter, 'ening den Själens disci- och ” den andens ibland är möd- » Benomförandet av Th sådan. själens och kröp. 'genom full ständig. avhållsamhet, om full gar, . brukades ! ev Jesus själv. iom -före ' sin egentliga g RAN g fastade Särnin ter. 10 dagar och 40 näta sta må också fö dt Man inte ltt inte ty. ömma något a oc mutan ullt Visa & sitt” es Sinne. i dock vara
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.