; om ; ”Det är på tiden att man även; . den, mindre tätorter eller gles= ute £ landet börjar betrakta stor" bygd. Finns det då någon anled= städerna inte som abnorma a . ning frånkänna dessa' möjligheter- äxter på äl oppen, u + os öra os "fom 1 vissa avseenden idealiska red fler - Ika (298 Pron " arbetsmiljöer anpassade efter ett ' il tionsmil 2d utmåla dem söm högeffektivt” samhälles resurser”; till oc de för standardutvecklin- skriver Dagans Nyheter i en leda= nn el - : re i vilken storstaden prisag £ ' B55t.e - LÅDA . , många avseenden. Skribenten har . Ur vår synpunkt: absolut inte. funnit inspiration till ledaren un-' Inte minst ur. försvarssynpunkter. der en konferens som Stockholms är storstäderna sårbara. Man be- handelskammare ordnat. ”Accep- höver inte vara pessimist för att ” tera den pågående befolkningsom-' inse risken: för de allra största flyttningen, den ständigt växande tätorterna i händelse av ett krig koncentrationen av företag, han=; : med atomvapen, För några dagar del och administratiori till stor-/.' sedan gjorde TV en intervju meå - stadsregionerna. och speciellt till” en del okända ' stockholmare om Stockholmsområdet”, var temat på 'var de skulle ta vägen .i händel- konfi Ur--handelskan se av: ett atomanfall .mot. Stock« . rens perspektiv är denna inställ-: holm. I stort sett var okunnighe- ning både naturlig'och vällovlig, . ten härom. stor.:-Men. en ;sak . men sedd i litet större samman- var de flesta övertygade om: de hang bör det finnas både skäl och = skulle 'resa' bort från 'storstaden plats för synpunkter som går stick — till landsbygden och bli' omhän” 1 stäv med dessa. .” un dertagna där. Men vilka skall ta Bromsar man en sådan utveck- hand om storstadsborna om landsz ling blir. resultatet minskad ef- by riter ägde som Sr fektivitet, sänkt framstegstakt och kaler för produktione | | lägre" standard, är: kontentan av ER ” denna propaganda för storstaden. - - t r gom allena saliggörande för fram- ' dan nu problem ur försvarssyn= åtskridande och välstånd. Men vad punkter,: I händelse av ett blixt= är det som säger att produktiens- = krig skulle det bli: mycket svårt effektiviteten är. större i storsta-. att snabbt få fram tillräckligt med. den än i mindre tätorter och 'på : utbildat folk. för försvaret i vissa . - landsbygden? Jo, svarar DN, stor- — landsändar,, Järnvägar och andra, staden erbjuder särskilda förut- = transportvägar försätts sannolikt. sättningar -för. stordrift, och den i obrukbart skick i en väpnad, :' ger på ett överlägset sätt tillgång = konflikts allra första skede. Mån-. : till alla former av service os Vv, ga i storstockholmsområdet är Det skulle emellertid vara in-' exempelvis utbildade för försvar: tressant att få bevis för att en av landets nordliga delar, Men det! maskin eller.en människa preste= , måste finnas tillräckligt med folk rar bättre resultat bara därför att — där uppe för att stoppa en första de producerar i storstaden, När. fientlig framstöt mot; söder. tills det gäller den mänskliga prestan- hänga r länd dan borde det av naturliga skäl .' Annars är investeringarna i fö förstärkningar .. hinner . anlända. |. and, intre tolk Han antyder bland annat att bronsål- dersmänniskorna kanske dyrkade en osynlig men ändå närvarande gudom. Han menar att magin ofta husläningen som käraktär" tecknas | gällde 'en' bön om regn. Brons- med :varliga händer :av' både lektlåldern war -en mycket. torr och och: därd, : oc 17 tlvarm period — ristningarna ligger förändringar Ha i met hör även Åke Holmbergs briljanta vid vid och fö 'åSelns nya vägar. översikt av Bohusläns hävder, en Segellederna förlorar 4' betydelse. j översikt som fått en: naturlig ut- Landsvägar och' broar knyter'sam- gångspunkt' I. Bots. fästnång. $ " sätt, Det revolution — "Axe | funktionellt efter århundradens er- förr ven. och "den katalogen il- |" åri ” nya, ; kajbyggen . har lustreras - av en" förträbflig - karta, Jinte tagit hänsyn till ttrivselfakto- Man kunde kanske efterlysa ännu |" och turistindustrin kan ibland flera ” specialkartor "på andra” av-' bodsäster sn smakar, Om i i a d ar ve Far Bertil Almeren presenberan roligt, klokt. och ”troniskt medan : 7 Vv: ena :r — Georg Åberg berättar "om" yrkes- ; fiskart hårda" vandag. Han kän-, et ; från en tid då radio, adiotelefoni- och ekolod :inte- ens ar: drömmar, Han ekriver levande "och direkt: Det” gör. också Bo Giemtz, som ;bå r.. Vara” sakkunnig på ämnet västkustens fromhetsliv. - Giertz har ' fångat: in: några' bely- ande anekdoter. och han retar ndast . en" genom "att ”lämma garen i hans verksamhet. De re- ligiösa föreställningar som påver- kade ' bronsålderns hällristare . ut- reds . och ' de stridbara -vikinga- ” Svenska .. turistföreningéns års . kustland, - rapporter - som spänner ” från. stenålderns . ostron= fiskare till"dagens industriarbetare. Naturen' intar självskrivet en stor plats i" denna skildring, Här finns studier om havet och vattenvägar- na; Här berättas om inlandets dra- matiska. bergformationer : och öde vidder: men. också om strandrem- sorna$s 'färgrika : flora” och 2 dai- gångarnas grönavjdyll; graniten får sin hyllning men också kaprifolen. ". Landskapet. är ett. socialt be- grepp påpekar landshövdingen Per Nyström i sin. ori de" upp- sats som inleder: volymen, Män- niskorna i länet kommer också 1ä- saren /för- ögonen -ur' skilda syn- vinklar. : Vi: får följa - fiskaren ; i hans ,; hånda - vardag , och . båtbyg- visa den höga kyrksamheten i ” Båtbyggarna. hör- till en försvin- nande ,” grupp = yrkesmän.'. ' Olaes Krantz wet var de finns och han berättar : 'om "dem; och : deras pro- dukter med stor kärlek, Men Boz huslän är. inte -bard en bygd för Olle 'Mattson]- ' Ett väsenltligt hinden för val- samverkan : är . givetvis 'de nu gällande ” ”” valbestämmelserna, som omöjliggör . samgående un- der gemensam kartellbeteckning. Men : det blir också. allt mera tydligt, att den. ursprungligen från högerhåll förfäktade ”bor- gerliga samlingen” är en teore- tisk konstvuktion,” som icke vin- ner resonans ute bland tfollkpar- itietg och centerpartiets. väljare. Man befarar att samlingen mås- te köpas tlill pris av ökat kon- servaltivt inllytlande på :det till- tänkta enhetspantiets politik,:.o. det . priset” är man "inte: millig att betala. +... nm + Västerbottens-Kuriren. åre on Vi tillåter ocs vänligen. hem- ställa: till” Sydsvenska Dagbladet att. lägga. ner: stridsyxan . och i stället helt inrikta: sig. på aft i första-hend främja. etit-.govt--val i höst för:(de. borgerliga parti- erna. Med gemensamma, friska krafter kan därefter: arbetet på ett borgerligt 'samfingsval 1966 ta vid och delta i nära kontak- borgerliga malonganisaltiorver. Helsingborgs Dagblad' (h) Om man skall se sanningen i ögonen måste :man konstatera, att. det "ej : finns: någon . reell ter mellan. de "fyra städernas kommentar | möjlighet att inom" -rimlig tid klara av personal och särskilt sjuksköterskebristen utan alt i: långt större utsträckning än som . - hittills redan skett watilondiisera sjukvåndsanbetet. Därvidlag gäl. , ler dej inte bara att exempelvig . överflytta arbetsuppgifter från mer » kvalificerad — till mindre, kvalificerad personal; Det krävs . även ett- mer rationellt mtnytt-' jande av tillgängliga personal- målsenfig och ' samtidigt mer elastisk: fördelning av dessa re- surser i enlighet med vårdbe- hovet på tillika "avdelningar. it he fos ><” Gefle Dagblad kommersiell. TV; tycks svenska främjandet ” beställda opinions-. undersökningen "har i stort sett inte” gett något annat svar än ett - jaså, : Vad denna undersökning ' givit att Ila fasta på synes vara beskedelt talty majoriteten av TV-' tittarna sälter. en förbättring av det ' nuvarande + programmet > program nr 2, oavsett hur detta" finansieras... Plaherna på en. så-' dan utvidgning, som under alla + förhållanden ' «kulle bi. mycket kostsam, kan. sålunda - gott: få ligga tilll> sig. =" : "Östgöta. Correspondenten. Någon utpräglad: längtan efter. i folket :inte "ha: Den av TV-". nesurser genom. en mer ända- . framför en utökning "med eft ifrågasatta mya program skulle - Det är ingen tvekan om alt hernhjälpsverksamheten ; "fyller. en .'så : väsentlig uppgift i. vårt samhälle alt nya ansträngningar måste” göras för att bistå'sjuka och "gamla i ' deras' hem". Dpt finns därför". all "anledning "att tro, alb. hemsamariiverksamhe- : | ten kommer att utvidgas i'snabb 4: takt. : Familjeberedningen ' och -- andra > utredningar : har" också med rälta påpekat vikten av att ”. utbildningen bygges upp i etap- ' Greta - Hörsta- om: följer. Öre- ” gränstrakterna , mot t dberg' är också vara :tvärtom. Långa resor till 'svaret bortkastade pengar. . och från arbetsplatsen, ofta på cir= - "Storstäderna i vårt land har fö, ka timmen, i fullsatta bussar eller” resten gynnats otillbörligt på be- spårvagnar, ' är förmodligen föga kostnad. av landsorten genom det > konditionsfrämjande ”eller :stimu= ” dyrortssystem ifråga om löner och lerande lika litet som jäktet och skatteavdrag, som dessbättre nu , hetsen i storstadsmiljön., Den' söm ' håller på att raseras. Att vår fram-' |" & bor i en mindre tätort, har nära :'tida välfärd skulle vara så starkt ' till arbetsplatsen, : kan ;.inta- sina .' beroende av att näringslivet i allt ' måltider i en lugn hemmiljö o s v; ' högre"Vgrad? koncentreras”: till bör med framgång kunna 'kon= :' Stockholm och andra storstäder, kurrera' med ”storstadsbon ifråga ' som Stockholms handelskammare: om arbetsprestationer. : ' och Dagens Nyheter vill göra gäl- Men det finns. många - andra - lände;, vägrar” nog de' flesta 'som. aspekter på denna fråga. Det finna — bor: och verkar i landsorten: skri-' näringar där andra och tredje 1e- . va!under på." Att' leva och låta . dets produktion måste ske i när- leva: är gammal god regel, - heten"av råvarukällan, Andra nä-, som” kerligen äger” sin" tillämp- . , ringsgrenar torde ha: precis lika» nin, ven; beträffande: det sven« goda produktionsbetingelser an- ' ska: ringslivets framtida lokali.' tingen de lokaliseras till storstaz' ”sering. PES let. finner. man: gam- kult så g al att - gården: Kyrlef kan” uppvisa. ett |? dokument från 1349. Ernst Manker "vet besked" om dett "saken: och han berättar friskt .'och', levande ” om kyrkefjällbonden, ; Isle: Pettersson: Om" Konstnärernas Syn 'på Bohus- Hör . län "berättar: Afiders Hedvall. och | tan 7 a han låter förstås Karl Nondötröm |'' Boken "om, Bohuslän är. som. ti- "och "Carl "Wilhelmson frå digare" årgångar. rikt" och : överdå- pionjärer. ramar sd + digt ällustrerad. Här finns fotogra- Åke Hall förklarar Koster sin fotografisviter i svartvitt kärlek och lika förälskad är Kurt 8," här" finns teckningar | per. :Om » Välfärdssverige skall.” Dejmo i urberget Mindre subjek-) och reproduktioner av målningar. |ibllj ' en: wealitelt, måske man ta ATA KR . | Man. läser med glädje de.många [ökad hänsyn” till" åldri | antikfarna,” man: hämtar "Informa- | : | tion ” och : eggelse, Man" id: förtjust igenom bildmaterialet” Och man beslutar sig för att till som- maren göra en ordentlig tur” till detta landskap, som har så mycket i de trakterna: då han, beskriver Kynnefjäll' och. dess vilda vidder. Den" som "önskar "små kökstips” in- karäventyr | ot. A Nils. Dahlbeck " förenat” cubjektivilet "med veten- Nog gör man sitt : bäste abt : öka storstädernas ; abtrak. tionskraft.: På sistone har HÖGER UPPIFRÅN GJÖRDET! "|. heter det i en mellanrubrik' i T.. vi:serligen. teoretiskt även + möjliggör en. anpassn'ng av 'folk- ett boxningsreferat. i:D a gens Nyheteri förratveckan. Ar- tikeln; hade slagits” fipp med en rubrik över sidans ihela bredd. Här följer ett smakprov på nuti- da spontjournalistik: ” ” « : 49 sckunder in på den sjunde ronden satte han sedan punkt för Sorens vidare mar:ch mot Euro- patoppen, Det var en svepande höger uppifrån som belgaren inte hade minsta chans gardera s'g mot, Hur stark och tålig han hit- tills förefallit stöp han nu lika otäckt zom en klubbad oxe, Sla- get träffade vid näsroten och + högskolans "mål och arbetsformer men att. alla” reformer också är beroende av' ekonomiska insat:er, ""Folkrörelse-Sverige” bör jmed kraft? hävda folkhögskolans krav på förbättringar, -slutar ' artikeln, a Sedan den: skrevs. har "en | rad motionärer + i. riksdagen i begärt ökat stöd :åt folkhögskolan, - Nu har. r ksdagen' ordet, . alltså: epidem'n trots alli lös har man det sunda "förnuftet "hos, konsumenter” och företagare i MS NA dd Vi uppleva. högtid: äv olika sh g. —"Det war fest och” högtid, där Jesus: enligt” wår” text: drog fram, .| närmade : sig. 'Jerusalem..' Fölkekaz fan, trängdes. omkring. honom , och man - hyllade. honom -.mied.. jublande hosiannarop' och med palmkvistar i händerna: Meii' det. war en ':hög- tidsstämning, &om inte var mycket värd, Det: var :en hänförelse, som . övergår allt förståns allting nytt” beräknande; ruvar: över" vårt eget, så länge vi stänger till omkring oss | öch tever blott för oss själva, når vi. aldrig ut över. livets fattiggråa vardag. Men" när vi -i' en salig stund, ' glömska "av. oss själva,” går åstad” på. kärlekens--bud: och : i] tjänandet .av se ö Lé " Text: Ev: Joh. 12: 116; och som. gör Så länge vi själviskt, sniket och voch läsvärd, (Glimtar Sav framtidens Bohuslän, det industri- aliserade" Bohuslän ger "Evert :Jo- mer alt bjuda på än de allom bekanta salta baden,' ide givande fisketurerna och + den. generösa sommarsolen.” > . ”x hansonh söm berättar om Stenung- |: 2. Gösta. André "| de utarmade; bysnillena ”-mobilliserats. : Vi ' har ie | och kvinnor med. förkärlek 'drar Folk "skulle: kanske yppa' tvivel sig nöjd loch betåten hemmavid, Och ' det är” förmer eltt' mäkna till dem som ” utarmar än' . + Handelstidningen. Viseerligen .' härjar. ' diverse fått veta allt begåvade unga män". sig till'de' stora städerna! Vem ' -— vill irite anses'som - begåvad? om den saken, ifall man kände: ” | spioner, som" de. behagar, i vårt at 3 inte bottnade djupt och som snart äll s om Mu förd Rs AA halkade -"' över näsbenet som RN a a ; På edt ole | sorgsen : medmännisk; Jeg land, men vi" får: inte glömmas bräcktes ljudligt, Sorens . föll| 2! lita till, skriver Kö p m'a nn jag på ett skrämmande sätt skulle vår offergärd då: bryter. "fögtia alt” vi även fått besök avi två”: först ned på armbågarna och först då visste han vad det var fråga | om, , Ka Det. .må:tå ha varit mycket stor kraft 4 slaget — det kommer n e€ n om 'rabattmärke systemet: : ” Man får hoppas att det för dem : skall stå klart att de enda som verkligen skulle tjäna på det onö- diga och onyttiga 'mellanhands- slå om! "Vi vet det: -. » ”dessa' dyrkare" och "vänner, it-« > som 'så' djupt ödmjuka /si ' skola snart korsfästa ' dig. "Vårt > högtidsfirande' ytligt. : Det ger så: litet, N Var icke snål, bered din själ! er ; högtid ärför «sc nardus strömma. : rara .'chanmgossar, - för - vilka myndigheter, ' industrier Ismåtöger smält som smör i sol- sken.” a alt ge genljud ute i stora boxar-|/ spelet är märkesbolagen. På den ' Det blir högtid först: nä HN Feskyt nns - . Vilken eriksgata skall det inte | världen! — och belgiern rullade | punkten är några. siffror UDPP- | firar: der. a når fröjdfullt' överdåd! Li SH. nå . ögonblickligen över rygg med] lysande. Om en handlare > i fr den fn mer: när själen ärlek tömma DE, när Ken rare farbror Krus- blodet strömmande från näsan, Det hela såg mycket otäckt ut, och medan sekonderna rusade in i ringen och tog hand om den olyckl'ge bröt jublet lös för Ahl. "qul:ts nye knock outkung och dragplåster i galorna, : Man måste beklaga att pressen inte kan inse, att händelser av detta slag borde behandlas på an- nat sätt I ett upplyst samhälle, At söka stoppa boxningen är med detta som bakgrund en kvalifice- rad kulturinsats, kommenterar Veckoposten SKOLA PÅ SPARLAGA - Vissa glädjeämnen finns för folkbildningen i årets statsverks- proposition, men för folkhögsko- lans del ser det mörkt ut, skriver rektor Artur Olsson i en ledare i nelavFolkbildnings- arbetet, Samverkande bild- ningsförbundens och Folkbild- ningsförbundets gemensamma tid- skrift: =”. ; : Folkhögskolan ' får fortfarande finna sig i att bli satt på spar- liga. Visserligen föreslås bidrag till två nya folkhögskolor, men i övrigt vinkas med kalla handen även till de mest angelägna. krav. Fortsätter denna anslagspolitik är det fara värt att grunden för rörelseskolornas fortsatta verk. samhet starkt försvagas, Skulle inga förbättringar ske I den kom- mande propositionen om studiebi- drag och stipendier till folkhög-' skoleelever utöver vad som före. slagits :i> utredningsbotänkandet härom förvärras läget. ännu mer, USA köper märken för 15 dollar « går 5:21 (35,5 procent) till provi- sion, ” 4:12" (27,5 procent) till konsumenten för inlösen av'vissa varor och 5:37 (37 procent) till rabattmärkesföretaget. . N . Detta är alltså vad 'man från det si tnämnda hållet kallar bi- drag till handelns strukturratio- nalisering, t:lägger Köpmannen, . SAMHÄLLETS SUBVENTIONER Jordbrukarnas För- enings blad har några ord att säga dem som ”inte ser myc- ket vällovligt i att .kombinationen jord-, och skogsbruk i fortsätt- ningen skall få vara en födkrok för norrlandsbönder” eller att "uppehålla" ett olönsamt jordbruk . samtidigt som skogsindustrin skall upprätthålla — ett:. konventionellt skogsbruk som möjliggör deltids- sysselsättning åt jordbrukare”. - "" Man "skall vara bra främmande inför möjl'gheterna -att avgöra vad som är normal ersättning för fullgoda livsmedel från jordbru- ket i denna de kanstlade prisläge- nas värld för att i detta samman- hang tala om samhällets subven- tioner, Man skall också vara bra glömsk beträffande samhällets gan- ska störa industriella iubventioner i norr för att slänga sådant i an- siktet "på jordbruket och dess or- ganirationer, Man: skall slutligen totalt. blunda för' sin kännedom om" skogsindustrins allmänt ve- dertagna och öppet kända metoder att låta industrierna bli vinstgi- vande på skogsbruketz bekostnad. td; Det bör göras klart för stats- makterna att frihet från detalj- | " Vad beträffar den skogliga'ar- hbetskraften behöver vi bara er- "]tystnaden. Det 'war. högtid för Mas får. fira högtid med: Jesus, ' då är det. verklig högtid. co. ov lens: stora fest, som" Maria "upp- levde, där hon satt vid Jesu' föt- ter. Det låg högtid i stillheten och ria att få stilla lyssna till: Mästa- När en människosjäl möter sjä- lens 'Herre, , i "ensamhet, i helig stillhet, när. den får lyssna till rösten i Ordet och inom. sig, upp- själ! Men vi flyr ensamheten med Herren: ' Vi skyr stillheten, Det är, som vore vi rädda för att ge Gud tillfälle att tala med oss, Och kanske har vi orsak. Det fordras mod att bli stilla och :låta Gud komma till 4 med oss jty.vi vet, att det.är -mycket, som då måste dragas fram i ljuset. Men så länge vi flyr undan, stänger vi ute: högtiden från vårt liv. Vizser- ligen är det svårt och bittert nog att få domen över sitt liv utsagd, att få höra sin egen synd nämnd med - rätt namn, - men det slutar heller inte där. Och det är själens na til förlåtekens och upprättel- sens ord och få uppleva, hur oro och "ångest "viker för friden, som inra om ett uttryck vid Skogs- veckans öppnande, där det klart sades ifrån att man i förväg har diskonterat den besparing av ar- betskraft i skogen som är tänk- bar. Genom tidningsartiklar och På andra sätt har arbetskraften .skrämts från skogen. SoA Hur skulle jordbruket ens kun- na tänka s'g att skogsindustrin skulle på något rätt börja rätta sitt skogsbruk efter jordbrukets arbetsbehov? i Det var. verklig högtid, en sjä- ” lever "den 'sann'- högtid, De' hög=-| 7: tidsstunderna borde wvi unna vårl. ' "att: oenigheten inom 'borgerlighe- . tens toppledningar inte alls är så Au senast förmärkts vid, den se- underfulla högtidsstund att få lyss-1]. a + En sak som synes oss viktig att klarlägga för valmännen är den, stor som SdS och KvP vill låta] "+. .0s3 tro, Tvärt om är samarbetet il - i > ns riksdagen ofta mycket gott; vilket Stockholm (TT) SN . e-| Lokalförhållandena i grundskolan är ofta besvärliga. -Där finns t.ex. provisoriska källarlokaler för gym- na:tik, speciella arbetsrum för lä- rarna saknas, samtalsrum för Jära- re och målsmän saknas, bibliotek saknas ibland, institutioner för fy- sik, kemi, biologi. och geografi sak- nas på många håll, | Disciplinproblemen hör också till bilden och de många nya fråge- ställningarna kring undervisnings- metodiken hör också till ar! TO= blemen på högstadiet, skriver Skol- världen. Tidningen fortsätter: När det gäller båda dessa områden lik- som ifråga om elevvården är det tydligt, att det inte brister i lärar- nas goda vilja .På många håll gör "man insatser för att finna på nya nast avhandlade skattefrågan och även i samband med den av. s£o- cialdemokraterna nu: aktualisera- de författningsfrågan. . or "Vi finner det slutligen angelä- get att'som vår åsikt framhålla, att vi finner det osmakligt av en tidning som säger sig vara bor- gerlig att nu dag efter dag sprida misstro bland sina "läsare mot samma borgerlighets - tre olika partier, endast för att haussa upp en tyvärr ännu alltför grön gos- se och göra honom till den sven- ska. borgerlighetens - Napoleon, dan där till och avsätter ledare och monarker efter eget skön. (Nordvästra Skånes Tidningar, bh) 7 Högstadielärarna måste fån | bättre arbetsförhållanden vägar och nya lösningar; "Men överlag konstateras, att detta krä- ver tid, tid och åter tid och att lärarna på högstadiet inte har tid så det räcker både för att skapa arbetsro och för att vidareutveckla pedagogiken. Det är alltså mycket som pekar på att arbetsförhållandena för li lärarna på högstadiet måste för- bättras. Det är nödvändigt att så görs, om man skall få fart på lärar- rekryteringen, Det är också nöd- vändigt för att lärarna skall kunna förverkliga « skolreformens . inten- tioner. . M Skolvärlden framhåller att båda dessa faktorer talar för aft åtgär. der måste sättas in snabbt på vissa punkter. En fråga, nämligen klass. (Forts. å sid..7) som . vanligt mjölk. se Fjälv. anländer. Vilka kyssar' skall inte växlas, Frågan är om inije tt. oo. m, Tant U. kommer att niga den dagen. ' os. ov. Vilken historisk deg för vår regering, Kronan på verket; Radiochefen borde ta sig en funderare och öventänloa om det skulle vara till skada för radio och TV !om man läte de anställ- da undergå en lämplig form av uppfostran, som i främsta rum- met skulle indkärpa alt det är den intervjuade och ej tiinter- Vvjuaren, som skall stå i cen- rum. Vidare kanske det kunde fastställas "att. en. kristen män-= niska och: en människa med - moraliska vänderingsgrunder ej i jämförelse med ateisten och" den som talar för ett sönderfall av samhälls. och familjemoral Det skulle ej Ner skada "om vg delar regeringspartiets pe kiska uppfattningar. ' Nya Wermlands-Tidningen. Bara öl . skall de" svenska handbollsspellarna få” dricka hädanefter, - när de är ute" o representerar Sverige. fädkas. kan den svenska äran ANNA Spontjournalisterna Aricke . Aftonbladets" a priori är ett misstänkt subjekt och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.