. geförsamlingar. — gAROLMS :TIDNINA => p. Tis Det kommuna "vid de "inledande. förhandling- arna ' i" författningsfrågan mellan partiledarna ställde" statsminister Erlander som -ett villkor från re- geringen, att man även i fort- sättningen skulle ha,en kommu- ral anknytning i riksdagsmanna- valen, Regeringen tänker sig en enkammarriksdag. Men den stäl- ler som krav, att en 'del av én- kammaren skall väljas av lands- tingen ' och vissa stadsfullmäkti- Det nuvarande "indirekta valet av första kammar |- ten skulle alltså bibehållas för en deliav den nya "riksdagen. Det är ju i och för sig-'en'all- deles självklar sak, att det "skall vara såmband mellan kömmunal- : politiken” öch. rikspolitiken.” Mäll "nom : parlamentariskt sättningen. måste. helt enkelt va- ra densamma på båda planen. Den kommunala självstyrelsen är en väsentlig. "grund för vår de- mokrati, I den nya grundlagen skall man enligt författningsut- redningens förslag skriva in Att vår fölkstyrelse "förverkligas ge- statsskick och kommunal självstyrelse”. Mey, skall det nu verkligen be- hövas: särskilda garantier för övererisstämmelsen' mellan ' riks- och kKommunalpolitiken;, när" dena kommiunala självstyrelsen är en så väsentlig "grund för hela: sVvån demokrati?” Ja, svarar alltså hr Erlander <och' regeringen med sitt krav på att kommunrepresenta- tionen .skall få välja en del av” riksdag n. Vad, finns det, för 'ar- gument bakom denna regerings- posilion? I värt "Hivarande sys första kammaren vald öv landsa lingen. Visst. är detta en garan- ti för kommunal ' anknytning; Men 1 den kommunala : anknyt- ningen, är" precis ika stor i and= ra kammaren, som "inte. har näs gon sådan garanti j”: :rektytering- en. "Det finns: lika stor - andel landstingsmän - i. andra .kamma- ren -som- 4 - första; > Detsamma |- gäller, fördelningen”, av de kom- munal "uppdragen. Det finns alltså inte någon skillnad mel- malm maskinerna och fått " svånt? att: behålla: sin naturl'ga, i ;produktionsked- tingen "sitter i såmmåa båt som” det övriga” närngslivet när det gäller den gävlå tliga och helt ; nödvändiga ständiga kostnadsstågringe gör rationaliseringar nödvändiga. Oron för den framt'da ”Utveck- lingen. har ,':inte:..enbart...drabbat. . skogsarbetarna utan -:spänner. över " Alltför ofta har tid hela registret av anställda: skog- -vaktäre,. skogsmästare, jägmästäre | och skogschefer, Ingen har. kun- nat undgå att "taga intryck av den ihållande och i många styc- ken ' missvisande publicitet, som sysselsättningsprognoser . och ' and- ra mer eller mindre auktoritativa uttalanden om skogens framtids- utsikter fått i dagspress och radio. dagen den 2 mars 1964 IT = = Ia sambandet: "lan" de” nuvarande kamrarna. i fråga 'om den kommunala för- ankringen, Allt detta är. själv- "klart, eftersom den- kommunala självstyrelsen "är ” grundelement för. vår folkstyrelse.' Regeringen kräver alltså garantier för: det som självklart inte behöver någ- ra särskilda garantier. '- De kommunala" valen "är nu samtidigt elektorsval ”till "första kammaren, Det bör nog sägas, att denna ordning inte är till- fredsställande. - Kommunalvalen - har, därmed - i mycket stor, ut- sträckning fått rikspolitisk ki raktär. "Detta ' vill alltså tregé- ringen bibehålla. Men vore det P är vi inne på frågan om ma- fen, som ”säkert' var. en" mycket känslig sak. "Det var: inte bristen på material,' ty det var de "mest burgna som "tog hem hantverkar- na, utan .hur det skulle anrättas. Man: var "säkert angelägen om att göra sitt bästa vid sådana tillfäl- len, man” "ville ju ha så gott. re- nommé : på: nästa ställe som möj- ligt. Att lita riktigt på dessa hant- verkare .kunde man nog inte. En gumma hade hört talas om hel- stekt höna, och nu blev det ju tillfälle att få visa detta nya sätt. Fördenskull tog hon en av sina bästa pullor och skilde huvud och fjädrar:' från. djuret och så' direkt i grytan. Men det blev ju förstås inte så lyckat, det var endast en dräng' på : stället .som tog en" bit = Hatverk; hantverkare och jesäller i forna tider sig med vad bordet i övrigt hade att bjuda på. Men på andra ställen kunde det bli på ett” helt annat sätt, I en prästgård serverades sådan mat som dessa enkla hantverkare inte förstod sig på. Mäster skulle ju börja, och han rörde ihop de olika anrättningarna, på sin tallrik, som inte passade ihop,- och med för- tvivlan i anletsdragen försökte han få ihop pusslet, Det blev för myc- ket för de endra vid bordet, frun log och ' lärpojken skrattade, vil- ket resulterade i ett kok stryk för honom efteråt. : Hantverkarna var inte " välkordha bara för att tillverka kläder och skor etc., "utan de 'tjänstg gjorde också som nyhetsförmedlare, : nå- gon tidning fanns inte, och med några års "erfarenhet och träning, så kunde de säkert fantisera ihop . inte. bättre att. låta ko 1- valen bli kommunalval? Vill man skap; förutsättningar "för. ökad” Voch länsplanet, så är detta säkert en « väsentlig ' synpunkt. .. '. » Regeringens utspel i: förfal 'ningsfrågan är, anmärkningsvärt, Man "begär särskilda' garantier - för den kommunala anknytning- "en, fastän allting säger, att den- na är självklar utan särskilda ga- rantier. Man för fram' kravet på ett rent ultimativt sätt — och det är ett anmärkningsvärt sätt "att börja förhandlingar på, om man siktar till: en ”samförstånds- lösning. När br Erlander, sålun=- da «vill: garantera ” ”bagarns barn . kringlor, har han något; annat i kikarn,. Det -nuvarändé indirekt- vat till: första kammaren är samt”. för" ”sociald a "Hz Erlander kräver att få ha pri- vikeglerna kvar. av okratin mande, Mén” först den :13 mars har licenstvånget införts. I drygt” ett. betydel efullt. kvartal har denna fråga förhalats av jord- bruktdepartementet.;' "4 i "I intsrpellationsdebatten fram" "höll ”v: :sserligen - jordbruksminis-' tern- ätt ingen pöt ås ts un- der dennavtid: Och"det är ganska självklart. eftersom , det svenska priset legat så lågt. Men vad som under. mellantiden skett är att . ett. stort antal kontrakt 'om im- "port av fär, .kpotatis. £ekrivits, Den | börjar nu komma" in i landet, :till höga priser. . visserligen men. iyd- ligen ändå säljbar.. Och att vägra licenser: för: redan” koritrakterade partier lär inte vara möjligt. . Om licenstvång hade: : gällt hela " vintern hade" man nu haft "att helt annat grepp om färekpotatis- "simporten soch kunnat. . lätta på e i framhåller-. RLF-tid- "ningen; IMén., . jordbruksdeparte- mentet ville, inte gå odlarna till- fe HETEN: "På en del håll har 3 man funde- rat. ut att lantbrukaren borde nöja ? sig” med - mindre "inkomst, . efter- . som han kan bygga upp en värde- fast förmögenhet; t. 0, m, med an- litande av statliga lån. Jord- brukarnasFörenings- ob is a d gör ett försök att bena upp na an- vänt materialet för att göra sen- sation, givetvis i negativ riktning, att. måla framtiden i mörka fär- ger, Det är inte/alt undra på att » skogsmännen blivit påverkade av detta ständiga tryck både inom den dagliga verksamheten och utifrån, — Följden, har blivit en dämpad stämning, som kom till uttryck vid vissa av 47:e skogs- veckans många förhandlingar och kollegiala sammankomster, Inte minst vid personalorganisationer- nas möten lättade många sina hjärtan och sade rent ut att ängs- lan och oron för framtiden tär svårt på arbetsglädjen, Det är att betrakta som allvar- liga varningssignaler, som det - vore oklokt och oekonomiskt utt rycka på axlarna åt. TOTATISKRISEN förr Sverige hade hoppats kunna lätta på våra stora överskottsla- ger av potatis genom leveranser till Algeriet och Kuba inom ra- men för u-landshjälpen — men FN:s jordbruk:organisation FAO sadenej. RLF «tidningen tycker att” detta vittnar om hur "byråkratin reser små Berlinmurar här och var; det var nämligen säregna bestämmelser som stjälpte det hela, Tidningen undrar om jordbruk: ministern, som varit op- timistisk "beträffande denna &x- port, har någon idé med "vars hjälp man skulle kunna komma över ”FAO-muren” men tillägger: Men. något större intresse för . att klara upp potatissvårigheterna har jordbruksdepartementet verk- ligen inte visat. Potatisodlareför- bundet begärde redan i novem- ber, när läget på marknaden kun- de överblick hos S jord- pr "Man fopar efter hastig rationa- .lisering.. av. 'jordbruken, och bönhörelse uteblir inte. Men för- värv och uppsättning av ett ratio- nellt jordbruk drar stora investe- ringar. : Meningen är väl inte att bara . förmöget folk skall kunna etablera sig som jordbrukare, men för andra blir skuldsättningen så hög” att de har'svårt att klara även skatter och- amorteringar. Pengarna måste ju tas från går- den. Vad man söker efter var vägar att klara sig ur detta dilem- "ma, t. ex, genom bättre avskriv- I ningsmöjligheter för byggnader, så att avskrivningen och husens ekonomiska livslängd stämmer bättre .:överens,..och förmånligare amorteringsvillkor. Det är var- ken nödvändigt" eller önskvärt att genom.snabba amorteringar bygga upp en förmögenhet — varför skall man' i folkpensionens och ATP:s samhälle kräva att bön- derna mer än andra skall så att fäga pensionera sig själva? Hur det blir med 'inflations- vinsterna vet väl ingen, men fak- tum är att i somliga fall har vär- det på jordtruksfastigheter sjun- "kit under taxeringsvärdet, och blir det ändå en förmögenhet, så tar förmögenhets-. och arv:skatt sin rundUga del: =. Än väcentligare är att talet om fördelaktiga statliga lån är full- komligt missvisande! Det är näm- ligen blott fråga om garanti, och statens förlu ter härpå är: prak- tskt taget inga. Alltså kostar lå negarantigivningen inte "staten något nämnvärt — i motsats till exempelvis subveritioneringen av bostadsbyggandet. - R'skerna -med att investera i jordbruk är som det ser ut f. n. betydliga. Den som är. villig att ta risken 'av skuldsättning kan med större utsikter att göra ”in- flationsvinster” placera de lånade bruksnämnd att -licenstvång' för potatisimport skulle. införas. Jord- ade snabbt kravet fill regeringen med i förslagsvis. en . villa. Vem invänder något däremot? Duktiga unga män, och än min- dre unga kvinnor, lär inte välja idren fer, hand. som läget för. |! av anrättningen, de andra' nöjde eller i n a har vårt ofta, tar. sig ant. 0 sm; gröna vinter som nu sen' har! vårit godartad: Om.' man Undantar ett par köldknäppar, som dess sbättre- var. av - kont varaktig- het. Nu blommar snödroppar och krokus- och '.-det.- lackar hän : mot orlunda + var det under Jaj mågonstand i låg RN bere kanna |Sverige”, men brevledes hade gan- ligt att: läsa. dessa brev. Men nu var det vintern i Sydhalland 1942 det var fråga om, Breven tala om 32—33 - " minusgrader, insnöade hade "det: så väl var hemkommen till Tön- nersjö var, jag alldeles oväntad. Bussen, so. » också hade" postsäc- ken med? sig; hade inte för snö- massornas - skull . kunnat - gå till Halmstad på tre dar — bygden" var alldeles "isolerad, från yttervärl- den, Först sen jag kommit hem kom brevet jag sänt, om ' min an- komst — jag tror det. var dagen efter, Det var en niktig skidvinter den. gången ' och: alla? människor (så gott som) skulle staka sig fram. på skidor. På vår förläggning ha- de vi ”skåningar” som iman kalla- . | de :oss hallänningar (ert uppsvensk r | har ditet & att. kilja på dessa a | folkslag) 12 "åka. skidor som. wi- sedan” fick: ina oss på varje dag. Därför var det inte så märkvärdigt att sign. köpte sig ett I par sg "skidor 3 så fort han? "vilat ut ef- ter: fesstrap: a och förkyl- ningen "någotsånär ' övervunnits. Skidparet. kostade, 32 kr. men jag väntade mej mycket. nöje — och nytta med förresten — av denna mjölkskjutsar,» snöskot "(var och -varannan' dag tycks ast) och mycket annat, . . Så den 19 mars blev det tjä ledighet. Jag blev glad för den +- jag var, höggradigt förkyld (ge- nom, svettning i ”olle” och hals- . skydd)" och "hade väl om det dröjt någon dag ;till. fått komma till ”sjukan” istället för alt, resa hem. Så reste vi: hallänningar' hem, Vi visste vi skulle möta snö och kyla också söderut. Men. vi förvånade 0ss' i alla fall. när vi reste Väst- kustbanan nedåt. På förläggnings- platsen låg snön i alla fall jämn, men här, & hemprovinsen, hade den tornat upp sig i höga drivor. Men annars war det en bedårande syn som mötte” oss. Rimfrosten be- hängde delegräftrådarna och dessa liksom” £. ö. landskapet strålade det hela en blå och, kall marshim- mel; Vi beredskapare åkte genom till Eldsberga station, där jag steg av. När jag sedan passerade präst- gårdsliden 'mot Tönnersjö passera- de jag också "mitt livs hittills stör- sta snödriva. På gott och väl två meter i höjd skulle jag tro, Jag övernattade hos en släkting och räknade med att vid middag nästa dag skulle man ha skottat väg, så det gick att gå hem (på samfärds- medel var inte att tänka). Vid [middagstid .den 20:e mars anträdde jag färden till Tönnersjö, men det var inte riktigt som jag hade tänkt mig ifråga om framkomsten. Man hade fullt jobb med -att skotta snö mellan EldsbergaTönnersjö (som synes av det foto jag vid. tillfäl- let tog) och emellanåt var det at promenera på (eller i) de mäktiga drivorna... Naturligtvis blev det också en pratstund med ”snögub- barna” > om . vintern och hur jag . jordbrukaryrket för ovissa utsik. ter att efterlämna en förmögen- het, om de i stället skall ha det "sina bästa' år, ' och gnistrande. i solskenet, Över |. - ett sagoland. Mot kvällen kom jag |. knapert under en stor. del av|' in g Förl såvida på skam som några egent- liga" snövintrar. eller i varje fall liknande omständigheter inte. mer ra förekom. Skidåkningen blev. in- | te helier så modernt så där i all- mänhet och vinterdonen kastades på vinden där der nästan” glömdes], bort, Året 1953 fi k, en god vän se dem och anmälde såg som spe- kulant. Han fick' köpa dem, för 5 kr. Ungefär 10 år efteråt kom jag att fråga | henom om han haft myc- ket nöje av prylarna ifråga. Han skrattade och sa att han' faktiskt NY luffare, ett namn som inte kan "| het i kontakten med alla sorters | till att en-det klev luffare för he- na kom )'bi nyheter, behovet var inte så stort. På kvällarna samlades man i stu- gan: och fick höra vad -som hänt ute. i byarna. Hantverkarna var ett knipslugt släkte (en egenskap som de lärt sig av allt kringflac- kandet) och det blev säkert många underliga historier. Förutom iakt- tagelserna från gård till gård, som var "mycket begärliga för: husets folk, berättades spökhistorier, skrock och det senaste mordet som kanske hänt för flera år se- dan, men på den tiden var det inte som i våra dagar, tyvärr en nästan vanlig :företeelse. Under ' skråtiden - ekulle en ge- säll vara på luffen en tid om han skulle "anses duglig i sitt yrke. Detta ' att gå på luffen war inte som man skulle tro ett dagdriva- reliv, nej det var för att prakti- sera på. olika - platser, Det var, skulle man kunna säga, en paral- lell till våra dagars kurser. Dessa godkännas' på sådana som ”gick” för, sitt yrkes skull, skaffade. sig också en allmänbildning, som inte så sällan var! av ett visst värde. Det kunde vara sång- och musik- uppträdande i olika Allt" kryddat med en wältalighet som nästan blivit en nödvändig- människor. - Det. var ånte bara verkstäderna som besöktes, : de. måste ha. sitt uppehälle också på vandringen på det ena eller andra sättet, Detta sistnämnda bidrog mången gång la livet, det kunde ju ibland va- ra ett angenämt, men framförallt bekymmerlöst liv. : Det skiljer väl alltid något på ll att heta luffare eller vandrande gesäll, och' det sistnämnda är nog mera godtagbart, det hette nog så enligt reglerna, - En" sådan wand- rande gesäll var. inte ' vem . som helst, om : man skall 'döma efter nedanstående brottstycke ur" én visa, det var säkert flera verser men dag minns inte mer än dessa: När man kommer ien stuga” bönderna står på rad och buga: -. blott man är en. vandrande gesäll. Prästen för. resten som annars är så snål -: ; han : kröker ryggen vb vinkel tager fram sin: bästa finkel | blott man är en vandrande gesäll. ar Detta var "några i tid. Det fanns. bland (dessa: mångå original, som man kunde berätta om. Originalens tid är förbi, vår moderna mid tager död på sådant, som på så mycket annat, Cen. : » förvältningsforni ; ; för ärvd egendom? : Stockholm (TT Det med att egendomar av, större oms fattning i framtiden skall kur: övertas ensam av en "enskild per- nslutning till ett" + yttran” de angående inkomst-.- mögenhetsbeskattningen I a bon," i Någon form : av samdrift blir. på grund, 'av ekonomiska : skäl. nöd- vändig, fortsätter : förbundet. . 'För (Forts. å sid. 7); märks det att vi är västkustbor alltid och att vintern. 1964 passar css alldeles utmärkt: : . Charles: iniesbilder av |” yrkesmän som. hör till en svunnen | : i årsutgiften. för ”TIrahelst som riks Hen "höjning av wadiolicenserna? är inte real istiskt att gäkna de son, anför. Sveriges jordägareför- | . =I strejken” uppnått .- inte haft. dem på fötterna. Så Dog... "kommentar. "Ett St poker parti har konstituerats.: Det är pastor Le- wi Pethrus som bildat ett kris- tet parti. Enligt hr. Pethrus, 'som "blir partiledare, skall det nya par- 2tal tiet delta redan i höstens riks- dagsval, Väljarna blir tydligen väl till godosedda' vid årets wal, I fyr- stadskretsen. får man & så” fall ev. två nya partier, dels det s. k.: Sjöholmspantiet, eller. sam- lingslistan;' och ' dels et: kristet panbi. : .. I. Något positivt. orde” inte stå att" vinna med. flera . pamtibild- ningar, De specielt religiöst in- riktade väljarna gör säkert klo- kast i att arbeta för, de kristna värdena inom: redan existerande partier. als ” Skånska Dagbladet i "Inget: av våra .. domokratiska partier kan från kristen syn- punkt utdömas och ingeit äv, dem kan givas en ;kvisten-auktorisa- tion; Förklaringen ” är: enkel, Kristendomen ingen" sami hällsideclogi. Därför är det inte möjligt ati bilda - något - kristet exklusivt kristet DPar- ti skulte i tin praktiska, verk- samhet riskera att kompromet- tera antingen kristendomen eller politiken eller. ”— vilket är too- ligare; — bådadera växelvis. ; i Waldemar Svensson - Vi Ljungskile, "Den enda effekten: av en” Ny partibildning blir röstsplittring, vilken socialdemokraterna främst drar nytta”av. Hr Pethrus kom- mer ; inte "tt stärka : moralen med sitt i aliv, "men. möjligen hr Erlandei; Dagens Nylieter: - ' Uppgär elsen å radio- och TV- konflikter: beckär' Sveriges -Ra- dics ekonomiska möjligheter att vidga pri ogramverksamheten : då Sveriges : Radio genom avtalet ökar. med” 1,8 miljoner: Det låter oroande: en beslut Allmänheten förväntar sig onekt ligen bättre program. ;- a ;; Stockholms-Tidninge . Skulle det visa: ci ges radia måste vansonera pon- artisterna [litet med hänsyn till ne taxorna, så är. också detta, något som kan ant på Uppgörelsens. pluss Värmlands Folkblad Teaterförbundet väl tiöllagna höjningar. Det kan förmodes att andra arbetstagar- kategorier, sem redan förut är avgjont sämre fcitade, ser med illa dold avundsjuka på en ga- geökring på 53 procent Sö ki och 35 procent (TV). '. - Den: som själv haft. eller har tur har ej rätt att! förebrå' den som, haft mindre tur. > . Den publ:citet som ägnats stri- » den mellan skådespelarna och Sveriges Radio är unik i svensk press, som alltid tidigare haft som . god regel att visa återhållsamhet med ställningstaganden och syn- It under en pågående kon- flkt. Förklaringen ligger väl i denna = krafmätnings ovanliga karaktär och däri att så många för allmänheten kända Islår som bekant skol Tiden kräver: mer "I sitt remissyttrande över gym- nasieutredningens betänkande före- att religionskunskap S samtliga lärokurser i gymnasiet. Ämnet föreslås' också förekomma i alla typer av fackskola. — Att lära unga människor för- stå betydelsen av livsåskådnings- frågorna och att stimulera dem att självständigt ta ställning till dessa måste våra en väsentlig uppgift för skolans högre stadier, under- skapen tillhör, i kunskaper ' i religionsfrågor ” hos unga gör det ofrånkomligt” att ; oriente- ringen i religions- och livsåskåd- ningsfrågor vidgas att omfatta ock. |, ' så andra kulturområden än vårt ” eget, = = - - Pa '— Och vilka ämnen är det som får ge' plats åt de föreslagna tim- marna i religionskunskap? "— Vi har enigt kommit fram till att tiden måste tas från sam-|' ma ämnesgrupp som religionskun- i vårt förslag histo- ria 0. samhällskunskap, Detvå vec- stryker : undervi ådet Eski Aspelin i SÖ. Även om vi anser att 'gymna- dni har en klart posi- sieut + ”TV-ansikten” och idoler av olika g varit inbl Icke desto mindre är åtskilligt - som skrivits att beklaga. Beskyll- ningar och motbeskyllningar har utan närmare kontroll framkastats och återgivits, och enskilda har på tvivelaktiga grunder ställts ut till allmän beskådan såsom strejkbry- tare. : - Pressen hör utan tvivel också till dem, som har ett och annat att begrunda, när nu stridsyxorna grävts ned och spelet åter kan börja, ne (SydsvenskaDagbla- schat dade. det sa tiv inställning till -religionskun- skapen har den inte funnit möj- ligt bereda plats för ämnet på de ekonomiska och: tekniska lärokur- serna. .Vi har emellertid enhälligt efter "grundligt penetrerande ' be- slutat föreslå, att ämnet införes vi vill ha i andra fack- skoleårskursen har måst tas från gymnastiken. — Och vad föreslår nisifråga om innehållet? nu -— Vårt. förslag om Damnändring till religions- och livsåskådnings- kvat då ämnet förutom olika for- mer av religiöst liv inom och utom lin kristendomen ska behandla andra lna | också här med 114 veckoti je. " STÖRRE , VIDSYN — Vi anser det vara ytterst viktigt, att hos 2 Adns rande frågor i nutiden. Fackskoleutredningen har i: :sitt « större vidsyn och "ökad förmåga att förstå Sig själv och andra, k undervi: ädat Aspelin, De starkt utökade inter- En sådan ' uppläggning anser wi svara bättre mot gymnasiets än nationella förbindelserna i vår tid kursplan” gör” procentuellt se 'oblem” och - hithö- symbol... andras” ord ha båda sin itredningen. lib hjärt behov ji at vad: Eymnasioutredningens hålla ”” Det är ånga: föraktliga siffror” med "tanke på att arbetsmark- nadsparterna i ”öviigt brottas med ensiffriga procentlyftningar. Helsingborgs Dagblad. De "jordbruksmetoder söm kal- Jas ”mloderna” kräver som ound- gängligt komplement gifter mot insekter, svampsjukdomar: etc. :' Men hur många jordbrukare och konsumenter "har ireflekterat över att detta faktum dömer ut dessa -jordbruksmetoder ' som orationella. Det biologiska jord- bruket är” en” förnuftig : och framkormilig väg ut ur återvänds- : gränden, "v.- . Ingenjör Olof t Alexandersson i DN. Till . idrotten. begär folkpartiet och oentepantiok I i en gemensam reservation 4" statsutskottet 20 milj. kr nästa budgetår; Det ' är 3 mi one mer än regeringen föreslagit. om den lämpliga - avwägningen - av .ett anslag "av. denna . karak- | SA kär.- De anslagsbehov: som” an- mäls" från idrott velsens , sida är stora och 'en: 'prutning är ofrånkomlig, Men lom' man sät- . ter den av regeringer föreslag- na, summan 17 milj. mot den i budgeten till- 100 milj. beräk- nåde. inkomsten av tipsmedel, så "framstår ”den' av .melbanpar- ' tiernå yrkande höjningen knap- . past som orimlig eller omöj! Västerbottens-Kuriren, - Det "svenska hykterhetipro= blemet är och förblir brännvi- net. Renat brännvin svarar för två tr edjedelar : av. all" spritkon= sumtion — och ändå ännionseras det aldrig. därom! . Så förhållärvdet blir tivt: att detaljregier slämma om en amnons får inn inne- håla" en eller två: feskor eller ent och annat, värdeomdöme” . Arbetarbladet, år: kanske. finna sig i ets skattebetalare 'skalt subventionera: Stockholms : itea- terpublik med” väldiga belopp, men” nog är. det märkligt att - scenkonsten i huvudstaden: och ute :t dandet skall arbeta under =. ' så skilda ekonomiska villkor, >" Stockholmsscenerna får 23 mil joner. krono; statsanslag)! öv - riga "scener knappt 9, miljoner. vo Det. är t ät nötskal den väsént- ligaste” elkillnade mellan. (AR kultur "och: B-kultur, ES ; Handelstidningen. är så skakade i äv vad 491 kiottar. i fråga lom ungdomsacocialiteten, har väl: varit med. om att till fen (: det skick som socialsty= relsen välle ha den? Så att Ste ' va och hennes ' medsyduwar i - Eller stod man kanske rent. av på iden sidan, ; där, det gjordes gällande, att även den modifie- ' rade taggarparagrafen helst in- te borde ha "antagits, eftersom det wore ett övergrepp 'mot Ste- . va m.' fl alt kontrollera idehti- "Iteten. i syfte ep inkoppla bar- navården? Plats för , enskild rannsalkan! Svenska Dagbladet. ETT: ORD- CCPÅ VÄ ÄGEN - jag böjer mina: "knän... "NER 3: 1. "För böners' sätt och form fin- nes intet absoly; "I urkristen tia. var "dett tydk- hand vanligt. att upplyfta sina” Tider när man” bad efter iock=- 5 att böja signed mot jorden. et” bland. oss brukligaste sät- bet är: 'knäppta händer, böjt hu- Ne sitta sutna” ögon, detta evad » kunskap anser vi vara med ade- |D a eller . böja "våra; knän. et är ett både vackert och talande sätt, Det inger sam- g, koncentration. Att böja: si- Nn dmjukhetens ti Att Bedja med: egna ' eller bety- förslag berett något större utrym- delse,-- - Ibland Ik b me åt livsåskådningsfrågor i all- H on an "jag behöva domarna skapa |mänhet. än. gy andras böneord till: vägledning, land måste. jag få ultgjuta mitt i de ord; som givas mig bönens stund. Under alla för- anden gäller det att bedja i "ande och 'sanning”,' : " Daniel 6: 10, 11,” sty; ka: den. Is. k.vaggarparagra- | - eländet bäbtre kunnat skyddas? : Vs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.