| . inse att. kärnvapeninnehavet ut" Skall England bli ett ”lttle America” eller ett ”big Sweden”. Denna fråga ställdes för någon tid sedan av T.ondontidningen Obser- ver. Frågan om England skall bli ett" litet Amerika eller ett stort Sverige kan ju te sig förbryllande för oss svenskar, men den ställer - problemet — vilken roll Eng- , land kan spela i världspolitiken . för framtiden på sin spets. Under förra seklet och en bit in på vårt eget århundrade var England den dominerande världsmakten, idag ' existerar denna maktställning in- te längre. Men det är så svårt för många britter att erkänna detta . faktum, drömmarna från imperie- tiden lever ännu sitt sken- "liv. Drömmarna . hämtar . näring från Englands ställning som en av världens atommakter. Man menar att ett land som förfogar över " kärnvapenykan utöva stort infly- tande på världspolitiken. och där- för bör England kunna anse sig som Förenta Staternas och Sov- jetunionens jämlike, ”” . I år skall val till underhuset hållas i England, vid vilken tid- punkt är dock ännu inte bestämt, Frågan om Englands roll i världs- politiken kommer sannolikt att bli ett av de ämnen, som flitigast och kanske tyvärr mest känslomässigt ' kommer att diskuteras i valrörelse seri, Premiärminister Alec Doug- .; las-Home har "synbarligen be=, stämt sig för att göra Englands Innehav av atombomber till: ett slagnummer i valkampanjen. Han kommer att vädja till väljarna att stödja hans högerregering "med > - ordar också Sveriges och de öv- : " skapa ' stående ' militära” stykor, "och i stället inera aktivt och enera » hålla FN en > permanent freds-. makeri. Men kan illusionen skän=" "ka hans parti seger vid valet, så har den gjort sin tjänst, Wilson anser "att England bör avskaffa. sitt atomvapen och låta bli att drömma om bibehållen status som ' världsmakt. England bör -stanna kvar inom atlantpakten — på den - punkten finns ingen oenighet mel- lan de konservativa och labour : men liksom : Sverige taga me- ra' aktiv del i Förenta Nationernas. fredsskapande aktivitet, a Den inledningsvis citerade arti. '. keln i Observer ger sitt stöd åt : labourledarens. politik. "Den lov- riga nordiska ländernas planer att' som får användas av Förenta na-"' tionerna för vakthållning för fre-'- den i skilda delar av världen, 1 Sverige har ju dessa planer redan : avancerat så långt att en propo- sition angående upprättande av en . sådan styrka förelagts riksdagen, Även : Canada - -och ." Holland : har tillkännnagett att de tänker - sätta upp stående styrkor till FN:s . disposition, Dessa [nyheter anser. Observer så betydelsefulla, att de” enligt tidningens mening utgör en milstolpe i Förente-. nationernas historia, Liksom Wilson pläderar " tidningen för att England skall ge" upp sina. världsmaktsaspirationet giskt ta del i FN:s arbete för att -. utjämna” motsättningar : och. lösa konflikter. Tidningen tycks mena, fastän den inte säger det direkt, att även England bör tillhanda-. styrka”. den motiveringen, att den vill före en utrikespolitik som är värdig er världsmakt, Grunden för en så- dan politik, skulle .vara , Eng-. lands medlemskap. av atomklub: ben; Douglas-Homes intentioner -är att låta England bli ett'”little America” för att citera Observers " artikel, sot te TNA ". Oppositionsledaren. Harold Wil- son går en annan väg. Han vill, för att fortsätta Observers liknel=: se, göra England till ett ”big Swe-' den”, Wilson är realist nog för ätt gör en. alltför bräcklig grundval för Englands = aspirationer, på världsmaktställning, England är i själva verket beroende” av Fören-. ta Staterna för att dess atomvac pen 'skall fungera, England förfo- gar inte över "moderna ”lång.' eller medeldistansraketer, som kan föra atombomberna. fram till. sina mål, utan måste lita, till amerikanska: Polarisraketer. = Det' engelska” atomvapnet är för dyrbart och, tron att det kan stärka Englands — inflytande är en. illusion säger Wilson, Säkert har han rätt, Det skulle för övrigt vara att under-. skatta Alec Douglis-Homes 'in-: telligens om man inte trodde att även han inser detta” illusions=" EN LAGSTIFTNING MOT. . i Ö . LUFTFÖRORENINGAR +» öv har föreslagits i en fyrpartimo- tion i riksdagen, KF-tidningen. Vi instämmer, Det är inte. för tidigt att denna fråga väckts, he- "ter det; Även i Sverigé har vi er- farenheter, som borde vara tan- en ömsesidig . övervakning "anser tidningen:. « s7-. coo> Nn ” Det borde vara särskilt lätt när det gäller. en av;nutidens värsta plågoris, transistorn. Än så länge har den inte på allvar börjat kon- -"kurrera ut' småfåglarna i- skogen '-- .mén däremot har den på ett desto allvarligare sätt erövrat våra badstränder.: Nu blir det möjligt att 'inrängera transistorskrålet .:tomhus' bland: ”störande :uppträ- dande”. och med böter, rn uncle 3 en "> Man vill gärna hoppas att tid- ningen får rätt. ' Men samtidigt är det, svårt att tro , det. Alltför » många tycks :triväs med. plågan "och så med övervakning - ATT SAMTLIGA SOCIALAV. OO GIFTER! Cr a rat "ger ytterligare, skriver dr. jur. C. R. Pokorny i tidningen Före- tagaren AE De Idas : organisationer " hoppas "1. regel att företagarna ' skall kunna få täckning för: de " ökade utgifterna genom att höja skaffa sig ökäde inkomster, +: .. Dessa drömmar är dock ganska verklighetsfrämmande - i, vår. o- " barmhärtiga tid med dess på alla områden . förefintliga .. pinsamma överkapacitet, med den hänsyns- lösa: konkurrensen både på hem- mafronten och ute och med. de alltid hårt pressade priserna. Det andningshål, som eventuella pris- keställare: 1 frekvensen är här 3—4 gånger 'större i stor- städerna än på landsbygden: Vi kan inte stoppa storstädernas och tätorternas växt, inte heller hejda den industriella utveckling- en eller lägga hämsko på bilismen. Men vi kan genom en del åtgär- der minska luftens förorening och skadeverkningarna = därav, Det finns t.'ex, anordningar som kan oskadliggöra föroreningar från bi- lar genom vevhusventilation och avgastr. Då det gäller luftförore- ningar från industriella anlägg- ningar är samhällets kontroll över dessa knappast tillfredsställande. I den mån anläggningar av det slaget behöver anmälas skall 'det " ske enligt hälsovårdsstadgan, men det är diskutabelt, om kommu- nernas egna myndigheter utan stränga och noggranna normer ensamma skall avväga hälsorisker och sanitära olägenheter hos loc- kande skatteobjekt. Man får nog i tätbebyggelsen också ta en titt på vad de enstaka husen betyder. Många bäckar små... Vi bör studera luftföroreningar- na lite mera närgånget, åtminsto- ne bör de sittande ”immissions- sakkunniga”, som bl, a. har luften > på dagordningen, ges vidgade di- skulle erbjuda företa- garen, finns inte:längre, Han .har endast en chans att rädda ekono- min, nämligen att.med. alla till buds stående medel hålla kost- Inaderna nere. LO:s sakkunniga uppmanar ivrigt företagarna att satsa hånt på rationalisering. Det- ta råd är nog gott. men det blir allt svårare att genomföra ratio- naliseringar.. — Arbetst rande | — annat än närmast rastplatserna Å som sådant' beläggas är och av det skälet torde det bli si |; , skall betalas av företagen inne- m : bär att företagets "kostnader sti- |" priserna på sina produkter och så . General Franco : ob Casablanca "har Marockos . kung, Hassan II; för någon vecka, sedan firaå sin årligen. återkom-" mande", kungliga. fest. Hedersgäst var den här gången general Fran- cos, unge” och .energiske industri- minister Lopez-Bravo; bekant som én av dé aktivaste persönlighéter- na inom den liberaliserande grup- .pen i Madridregeringen; Hans be= sök: i Marocko var: icke bara en rep sentationsangelägenhet," Iden. utländska pressen har det talats | om; att" ärende ati Lopez-Bravos , egentliga : . vittgående planer 'om ett spanskt" märockariskt'. ekonomiskt: samar an «+ | bete”Icke "minst. är man både, i vå . för Spanien självt ett fundamen« ” talt säkerhetsproblem av avgöran- de betydelse. I Madrid vill man under alla omständigheter 'för- hindra, att Marocko glider ut i ne ekonomiskt och politiskt kaos, Det är säkert ingen tillfällighet, att det i. spanska ”ministerbesöket - hos kung Hassan ägde rum vid sam- ma tidpunkt som en kommission ' från Världsbanken gästade Ma- 'rocko för att på ort "och. ställe" ". utarbeta ett uppbyggnads-' och : ". stabiliseringsprogram - för detta' land, - A ee : För general Francos regering . är ett mot Spanien vänligt sinnat bärligt, dels som skyddsskärm för Kanarieöarna, dels som ryggtäck- ning för. Spaniens kontinentala sydkust. Man kommer: därför att sträcka sig långt i tillmötesgåen- de och vara beredd till bety- dande ”eftergifter för. Marockos önskemål i syfte att på bästa vis gestalta ett vänskapligt spanskt- marockanskt samarbete och för= hindra att den monarkiska regi-. men i Rabat försvagas. «cs : Samma dag som industriminis- ter Lopez-Bravo var kung Has-" och självständigt Marocko , oum- > ; Spanléns politiska aktivitet 1 sydlig och eberisk riktning må ses ' mot bakgrunden av de ånyo svik- na spanska förhoppningarna om en anknytning till Europas ge- ” mensamma marknad (EEC). Mad-- rids bemödanden om att få för-' " handlingar härom igång vid EEC- ministrarnas sammanträde i Brys- 'sel den 10 mars tillbakavisades från belgiskt och holländskt håll: De belgiska socialisterna klargjor-' de vid 'en diskussion i belgiska” . senaten i början av mars, att'de inte vill veta av ”den blodbefläc- kade hand”, som Madrid sträcker ut mot europeiskt samarbete, Sam-, ma hållning intar de övriga EEC-' ländernas socialistpartier: Så län- ” ge Spanien inte är ”ett demokra- .tiskt land” får det inte vara med i EEC:s förnäma sällskap... Men Salazars' ”diktatur” Portugal får däremot vara "med som hedrad och uposkattad medlem i EFTA i sällskap "med England,. Sverige-: Norge-Danmark och några hundra, . lika tvättäkta demokratier! Man kan fråga sig, var logiken är att' finna? rn - ; Bojkatten mot Spanien underlät- tar i varje fall icke ide tiberalise- 4 sans gäst i Casabl : inledde ". Francos informationsminister' Iri- barne överläggningar med Salazar ' och dennes regering i Lissabon. Dessa överläggningar gällde ett "intimare samarbete mellan Spa- " niens; och Portugals -turist-: och informationspolitik. Även om 'ett dylikt samarbete kan innebära vis- . sa "uppoffringar för'det spanska turistväsendet, " så ' önskar man i . Madrid ändå leda en del av turist-' strömmen från Spanien över. Py- inom Francos egen wegering, ” VEM/BLIR > 0 CI SKOGEN? Stockholm "(Skog-Press) a. "renéerna till Portugal, 'Anledni; gen härtill är givetvis icke ren idealism ' och osjälviskhet från . - Madridregeringens ' sida eller' en överdriven kärlek. till det portus:; : gisiska grannlaridet. Tanken bak-' om: det. hela är: snarare! Spaniens ' förhoppning! om 'fntimast- möjliga i » ekonomiska" och : politiska samaär-- bete "med - Portugal och "ett stöd . åt Portugals ekonomi. som: kom- : mer: att kunna få : å nyttiga ."åter- : verkningar även panien. + > abs 7 [he Å 150” miljoner ton ”götstål:-. > cent” eller: 200 miljoner Vv ; ton. . Hä "Di ör "Bengt" -T:son Nordell i elva Bruksindusdriföreningen svarar för der a "uppgifterna uppgift maskiner har blivit enormt dyra och det lönar sig många gånger inte längre" att ersätta mänsklig . arbetskraft med dylika teknikens . vidunder, |. "oa ine Företagarna mäktar helt enkelt inte längre att bevilja så kraftiga bortskämd med . under inflatio- nens värsta tider.” no” DET ÄR EN ALLMÄNT Se . ACCEPTERAD TANKE . att ungdomarnas kontakt- med alkoholdrycker bör förhindras och fördröjas. Det verkar som om det bakom lagbestämmelsen att man endast skall ha fyllt 18 år för att bli serverad -sprit på "restaurang, |. ligger mågon ljusblå” tanke att it "skulle ge lindri- r rektiv och ökade r , slutar Vi, | TRANSISTORPLAGAN ' Naturvårdslagens främsta syfte är att göra vår ursprungliga vack- ra natur tillgänglig för allt flera och skydda den från 'att förstö- ras, konstaterar Arbetar- bladet som dock misströstar om efterlevnaden: ' Det gör att man inte törs hop- pas alltför mycket ens av den nya naturvårdslagen, Kan inte en vet- tig men ändå energisk propaganda arbeta in den i folks medvetande bättre än att den suddas ut så snart all risk för upptäckt upphör, blir dess betydelse tyvärr ringa. I ett avseende bör det emeller- gare verkan. 'Att restaurangspri- ten skulle vara för dyrbar för ungdomen, och därför ha en häm- -.mande effekt. på , konsumtionen, vederlägges ' av ' att . ink ut- löneförbättringar, som man blivit |- ROloch STÄLUNIONEN 4 ZERODURTION | s [CD]: 0UTNYTTJAD RAPACITE'S - Borkföreningan Stålkaparc ärlden-- har på senare år vuxit betydligt:snabbare än. konsumtionen” Detta är 'bak- grunden till den aktuella stålkri- sen,” Läget redovisas i en artikel i affärsbank "tidskrift Ekon misk "Revy. "Som - exempel har vi här valt USA och länderna inom Kol- : och” stålunionen i Europa. USA -hade 1963 en stålkapacitet av 142. milj. ton: götstål men produk- tionen. stannade 'vid 100,1 milj. ton. Kol- " och: .stålunionens. utnyttjade kapacitet var. 73,2 milj. ton av en .tötal "kapacitet -på 85,4 milj. ton. vecklingen mest gynnat de yngre, skriver Unga Tankar (SGU och SSUH): S Man kan säga att praxis på många håll: inom restaurangnä- ringen samt påstötningar från Kontrollstyrelsen till restauratö- rerna om strängare kontroll av åldersgränsen, föregripit och pe- kar fram emot en reform inne- bärande en justering uppåt. Det är nämligen många restauranger som nekar att servera sprit till personer under 21 år, Helt visst är det Kontrollstyrelsen, som tid vara möjligt att: få till stånd mest gjort sig ' gällande innan i denna "självsånering blev aktuell, "men man kanske också kan för- . moda att viljan till snyggare res- , taurangseder är levande även in- om branschen själv. ;- Med den stigande standarden är det populärt att gå på krog även : för ungdom, Den har råd. Låt gå för det, men låt öss samtidigt - stävja unglomens kontakt mel Spriten... , t " 0 ON - Bland lämpliga åtgärder faller upphävandet av denna inkonse- kvens i. åldersgränser. i ögonen -— det bör vara en självklar åtgärd. s Moog on fyra åren ökat mé en”. alstiella” stålknisén skydda 5 procent "årligen: inedar den år- iga "produktionsökningen ' stannat vid 3,5: procent.” Produlktionssiff- rorna” kan 'användas 'som "ett . mått Den växande överkapaciteten för ; stålprodukticn i wvärlden "har fört i. med. sig. starkt fallande exportpri- .»ser. De stålproducerande länderna försöker nämligen bli av med sina : Mycket riktigt — Lewi Pethrus blir inte ensam nybildare i svensk politik i år. Den gamla tanken på , ett speciellt bilägareparti lanseras på nytt. Revisor Ernst Lundin i Stockholm står som initiativtagare till det nya partiet, a s ss I en annons i går kallade han landets alla bilägare, Han vill att de skall : starta kampgrupper. Myndigheterna nonchalerar Pri- vatbilismen, Den får betala mas- sor med skattepengar och får ba- ra bråkdelen tillbaka i form av vägförbättringar. Bilismen får be- . tala omläggningen till högertrafik . — trots att den kommer alla med- borgare tillgodo, och så vidare. ” Mot dessa orättvisor vill revisor Lundin råda bot. Det skall alltså ske genom bildandet av ett nytt politiskt parti, j Det bästa som kan sägas härom är, att det måste bli strunt till parti, som går till val med denna enda "och klart egoistiska -punkt På sitt program. . (Helsingborgs. Dag.- blad) : Ja läkare, arbetsstudieexperter "och : | prov, förlagda. till dast en del; ven något från :seriaste' ånsskiftet så att och fullh ningarna — i syfte att I” | svensk synpunkt är detta en nack. "Ten. skedde, har mu kyrkan i sitt : | framträdde i glans, påskdagen, då . |segenrn var Hans”. : ee « Vilka h "som konstitu- erar en elitskogsarbetare får wi re- da på i höst, då en grupp forskare från Skogshögskolan. och. Arbetsky- siologiska 'Institutet hoppas kunna publicera resultatet "av en om- fattande undersökning. 50 omsorgs- fullt utvalda 'skogsarbetare har va- rit föremål. för långvariga och om- fattande prov. Principen: har' varit att från samir ed att. kunna få fram "vad. som” på forskarspråket kallas-p ar:ab- Forskar; r uppen här bi tt av bl. psykologer.". Under ingående verskobt genom "att sälja 'kon- | kunrentländerna, Detta har nu. lett | É till att den "europeiska" Kol-' och stålunionen':;:bedutat - sina skyddstullar. "På lång - gikt "torde man dock inte kunna "dösa- över- kapacitetsproblemet +. > tullvägen, framhåller (direktör Nordell," + : : "Stålkonj eri. har ; förbätt ” säkta > börjat. stiga gäller: inte. detta. om "" specialstål Ur exportprisern: ialstål är wärd det den 'svenska etålexporten och för den” är alltså 'prisläget fortfarande lika tryckt som tidigare, :n 5 2, som nu bedrivas | sla; :lakition . verkligen lösa; problie” "met? , Och "innebär inte deltar ; . trakt. välja. ut en |' ; jelitman; och en: ”normalman' ö sett den” mest betydande delen av] . Peking funderar således på att etablera "en ny kommunistisk världarörelse. Detta skulle utan tvivel röja upp i osäkerheten och ovissheten, Agnarna kan skijas från vetet och de kommu- nisltiska broderpartierna: ttvingas till evt klart och ' otvetydigt ståndsunkitstagande. Hur förhål- Ver det sig med sovjetledarna på denna höget kängliga punkt? Dylika tankegångar (leker dem säkerligen i hågen, och ett sov- jeltryskt' initiativ förefaller inte uteslutet. Chrusjtjov. ' nödgas kanske. en dag högtidligen för- klara, att han inte längre be- traktar de kinesiska kommunis- terna' som gina ' vänner. 2 og > Göteborgs-Posten. : Cypern-krisen' är bara ett av de otaliga exemplen på hur lätt världsbalansen i dag kan hotas. Ur-en synpunkt -kan' det därför sägas, at FN-akltioner' av det 8, som nu förbereds, kan ha sin nytta med sig, Men här finns det frågetecken. Kanven FN- gandet. i en: sådan aktion ett risktagande, som stater av Sve- rigeg 'storfligk och med Sveriges ambitioner som neultralt land in- te utan vidare kan ta på!'sig. Ett ' läge, där 'småstater leker stormvakber och stormakterna är bundna kan icke alltför länge har de 50 skogsarbetare testats i bl. a. huggning och verktygshantering, varjämte man gjort olika kondi- tionsprov, mätt mMmuskelstyrkan men också prövat studiebegåvning- 'och reaktionsförmåga, =. = =, 5 bless r "Text: Matt, 16:' 1—8. Från 'Betlehem, där Gud blev man, över Golgata, där försoming- heliga år fört oss fram till graven i den stilla örtagården, där ”Han vi stanna med bä- för att med hela Guds uset ev Guds Ord be- tvakta uppståndelsens härlighet. . Några fromma kvinnor, sont? hål- lit ut i hedersvakten kring kor- set, kom okunniga om det under, sem skett, i didiga morgoners till graven för att smörja hans kropp. Men — graven var tom och där i den tomma graven möttes ide av det första vittnesbördet om Kristi uppståndelse, änglarna wvid graven. Och ängelen sade: ”Han är icke här. Han är uppstånden”. Det fanns intet att visa mer än plat- sen, där Han legat. Har visade sig sedan för sina trogna. Han åt och drack med dem. Han lät sig vid- röras, men ändå 'var fet icke som förr. Han tillhörde nu den andra världen, Han bodde icke i Kaper- att de kunde söka honom där och han kunde komma till sina vän- ner genom stängda dörrar. Detl: förgängliga hade ildätt sig oför- |: gänglighet för att tala med Pau- Kristi uppståndelse däri, att hela hans personlighet med kropp och själ förhänligades, ”Han wur grif- ten efter skriften mu i ära träder Det betyder, att en händelse av övernaturlig innebörd har ägt rum och här står vi bävande och undrande alldeles som kvinnorna vid graven. Vi står vid tidens och rummets gräns, vilka överstigits av Herren Kristus. Vi står vid gränsen till härlighetens värld och förstår - föra men fröjdas storli- = "Om Kristi uppståndelse : För Laholms Tidning av kontraktsprosten Olof Mörk, Stora Harrie, naum eller någon annanstans, så |i lus, Enligt evangelierna bestod lä Te, Vår Påskhögtid och sjunga: Pris vare Förbi är natten Och ingen syn - . Ej heller död' Nu kan oss mer gen, Vi förstår, att kropp och själ, att det lekamliga och andliga, att det' synliga och det osynliga hör ihop, att det förgängliga - skall ikläda sig oförgänglighet och 'för- Sedan lärjungarna. icke utan svårighet hade -. blivit - övertygade om, att Ham" levde, blev de allde- les förvandlade, Tvivel och fruktan för människor försvann mr. deras hjärtan och de vågade vad som helst för att för andra få vittna om ein tro och sin Herre, Hela den apostoliska kyrkans strålande, och FA dande ja Tosvisshet är en jå av Kristi uppståndt »” lever, vi skola och levann Han Vi går från de våras gravar med tunga steg, Vi är ju människor. Zom älskar varann så varmt och som saknar varann så djupt, Låt Oss é sorgens och saknadens stun- der. icke glömma Henven Jesus och - uppståndelse, så att vi höra röst: ”Vår vän är icke död. Han sover och jag går att väcka smyckar våra gravar skall ka: ”Doetta är icke det sista, Icke att skapa människan, andra gå än första gången. N Ty för Dig Her- kan. ju Ingenting vara omöj- ”Så fira vi med gott behag . Gud för nådens d I tunga > gem nöd lag, us. dever, | äj so stobiliseranle, regionala sam. manslutningar, typ EEC, fram- står mat denna ba nödvändigare än någonsin. wäsentligt at 1å btare wärläskandel & Sverige sedan många år deltagit, inte avmattas Ulin derna - själva: torde bäst vara. betjänta av ebt så allmänt och . radikalt undanröjdnde av han. delshinder "i Jen mentar | , bestånd. Nödvändigheten av bakgrund som Nordvästra Skånes Tidningar, ” . os - : N Ur svensk det mat synpunkt är de strävanden som, möjligt, på längre sikt kan de inte wara hjälpta vare sig med et över. - drivet högt skydd för den egna produlktiorven eller av ' ett av. brott i den inbördes handeksli. beraliseringen. mellan industr. länderna.” Det” sämsta Vore = . och : antydningar häntill saknas inte — om: man med u-fandsbi. stånd såsom förevändning skull vilja konservera den nuvarande blockbildningen - På. handelns område; En sådan ' utveckling har Sverige och det svenska nä- ringslivet "anledning art med all Västerbottens-Kuriren. i "För de yngre, som. vält röra på sig, finns det gött 'om arbets. det ropas på arbetskraft från många håll, är en gynnsam tid för stnukiturrationslisering. Att mindre fönsamma fabriker läggs ned är ett nödtvunget led i.ef- fektiviserningen av märingslivet. Med dem aktiva anbetsmarks nadspolitik" wi bedriver bör vi. . | kunna hoppas på att :.den' lediga arbeltskralften kommer. till: nytta "För den ödkäld:: "dö plrocessen en ofta smärtsam om- ställning, vilket moliverar' att samhället gör sitt bästa för att lindra : övergånigens". svårigheter. ">. Stockholms-Tidningen. | garorten. Det får dock "inte bli enbamt en uppgift för arbetsför medlingen. utan också förde arbetsgivare som får nytöllskot- tet av' arbetskraft. Där. syndas det ännu grovt på många före- förklara ' svårigheten abdt få. be- hålla arbetare; 'som flyttat lång väg. Det finns företag, som helt saknar introduktionsprogram för nyanställda. Det är "dålig poli- til att Nåta samhället satsa sto- ra pengar på att flyta arbets- - ; | kraft, om inte” arbetsgivare har vett att ita den till vara. ”öu7 ">" Helsingborgs Dagblad, ! Riksdagen bör vana. el cen- I tralt debattforum, & vårt land. Dejt är riksdagen som av för-" fatitningsutredningen' ” tillmätés den betydelsen alb den ensam också se Mill allt meningsutbyte- Ina inför offentligheten blir av den tanten altt de intresserar bå- de deltagarna själva 'och dem som hör. på. Nuvarande 'system är ovärdigt det svenska parla- 'menitelt.” Här måste åstadkommas : former, Ds Hur länge skall vi behöva finna oss i dessa blåsiga vårar och tslaskiga somrar? För att få bukt "med "sådana uppenbara orättvisor måste vi givetvis bil- da ett nytt: pantil, förslagsvis kallat + wäderpantiet. : Pingstvän- nerna gön det, bilisterna gör det — go let's ido åt. Handelstidningen. . Mellan elängandet av butet- jer och jäkt mellan diverse snygga prov på levnadsedtandard, folkhemtrvevliga lägenheter med kokvrå och måhända en och annan social och välordnad bo- stadskö kan Chrusjtjov "möjli- gen hinna med allt växla några sovjetiska ord med vår (lands-, fader om de angenäma förbin— delserna mellan oss och det sto- va landet ä öster. Om vår världs- beryktade Djunsholims-överste . därvid blir aktuell, är ovisst, Min det kan tänkas, att Chrusj- itjov vilt förläna ihlonom medal nitisk — fotografering 4 Sovjets tjänst, Det har hänt, att ama. törfoltografer blivit — uppmärka fördärva, Halleluja! : sammade för ICD i V.-K, tillfällen, Högkonjunkturen, då -' ja upp förmedlingen på :notita- tag och det kan: kanske 'delvis | skall stifta lag. Då måste man . helt mya och effektivare "diebatt- : v och skäran” för ; ' aktivt: " Sydsvenska” Dagbladet. ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.